Handbok. Schysst sommar

Handbok Schysst sommar 1

Varmt tack till Lars Vaste Andersson, Naturskyddsföreningen, vars engagemang och förtroende gjorde detta projekt möjligt, och särskilt tack till Linnéa Falk som skapade och idéutvecklade det grundläggande formatet till Schysst Sommar med Naturskyddsföreningen och alla projektledare och ungdomar som vidareutvecklat Schysst Sommar till den metod vi har idag. Bilder: Omslag: Grupplekar, sång och dans vid Lida Friluftsgård, Schysst sommar Järva. Foto: Kaspar Sinabian Sid 5: Kvällspaddling i Västra Skogen, Schysst sommar Järva. Foto: Simon Mekonen Sid 6: Norrlands exkursion, Helags, Schysst sommar Järva-Gottsunda. Foto: Kaspar Sinabian Sid 13: Kvällsmys vid Lida Friluftsgård, Schysst sommar Järva. Foto: Kaspar Sinabian Sid 16: Bad och grill på Björnö, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 21: Desscykling längs Romeleåsens dalgång, Schysst sommar Rosengård. Foto: Hussein Aziz Sid 23: Klättring vid Ryssgraven, Kungsängen, Schysst sommar Järva-Gottsunda. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 24: Naturguidning på Gålö, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 29: Promenad längs natursköna Lida Friluftsgård, Schysst sommar Järva. Foto: Kaspar Sinabian Sid 32: Cykelvandring längs Vens vackra natur, Schysst sommar Rosengård. Foto: Joumana Al Rifai Sid 36: Engagerade ungdomar vid grilldagen, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 40: Naturguidning vid Gålös natur, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Sid 43: Dresscykling längs Romeleåsens dalgång, Schysst sommar Rosengård. Foto: Joumana Al Rifai Sid 44: Ridning vid Säva ridcenter, Schysst sommar Gottsunda. Foto: Kaspar Sinabian Sid 47: Fika under båtturen i Malmös kanaler, Schysst sommar Rosengård. Foto: Joumana Al Rifai Sid 49: Intervju vid Gålölägret, Schysst sommar Järva. Foto: Juan Carlos Rojas Alvarado Text: Juan Carlos Rojas Alvarado Redaktör: Anna Krusic Form: Espmark & Espmark Naturskyddsfšreningen 2012 I samarbete med: 2

Schysst sommar 3

Innehåll Förord... 7 Inledning... 8 Schysst sommar med Naturskyddsföreningen... 9 Handbok till en schysst sommar...12 Schyssta sommarerfarenheter...14 Aktiviteterna...14 Deltagarna... 17 Attityder och konfliktsituationer?... 20 Samarbete... 22 Naturskyddsföreningen... 35 Delaktighet... 30 Framtiden... 33 Rekommendationer för en Schysst sommar... 37 Personal... 38 Planering...41 Samarbete...41 Målgruppen... 42 Aktiviteter... 42 Tankar om Schysst sommar... 46 Bilagor... 48 4

Simon Mekonen 5

6 Kaspar Sinabian

Förord: en kosmopolitisk förening Miljöarbetet frodas bäst i en demokrati och i en demokrati är alla människor lika välkomna och värdefulla. Därför arbetar Naturskyddsföreningen för inte bara biologisk mångfald i naturen utan också för mänsklig mångfald i både föreningen och i samhället. Möten mellan människor med olika kunskaper, erfarenheter och värderingar har alltid varit viktiga för sprången i samhällsutvecklingen och det gäller även när vi ska hantera de utmaningar som följer i miljökrisens spår. Av bland annat dessa skäl behövs därför den kosmopolitiska Naturskyddsföreningen, den som är öppen för alla, som involverar alla och som rymmer strukturer och processer för gemensamt lärande för en hållbar utveckling. Inte minst ungdomars energi är viktig att ta tillvara och fortsatt sporra i arbetet. Den här handboken syftar till att stimulera och hjälpa fler inom och utanför föreningen att göra flera ungdomssatsningar utifrån temat mänsklig och biologisk mångfald för unga. Det är svårt att finna bättre projekt och satsningar för vår gemensamma framtid. Jag hoppas och tror att läsningen inspirerar och aktiverar! Mikael Karlsson Ordförande Projektet Schysst sommar är en oerhört viktig pusselbit i det sammanhanget och var redan på pionjärstadiet succéartat, genom de möten och aktiviteter som massor med deltagande ungdomar genomförde i Rosengård, Rinkeby och Gottsunda. Sedan dess har verksamheten både utvecklats och växt, med fokus på allt från boendemiljön, närnaturen till den globala by som vi alla lever i. 7

Inledning Vårt samhälle står idag inför en rad utmaningar som Naturskyddsföreningen är en del av: klimatförändringar, naturresursbrist och kortsiktiga och farliga energilösningar för att nämna de kanske allra viktigaste och allvarligaste. Vi behöver intensifiera vårt arbete för en minskad energi- och resursförbrukning och lägga om till en mer hållbar livsstil. Kommuner, landsting och staten har endast till vis mån påbörjat detta arbete. För att kunna ändra på det alltmer ohållbara samhället behöver alla vara med på tåget. Och med alla menas just alla människor i samhället idag. Ålder, genus, födelseort eller bostadsort spelar ingen roll vi är alla del i det ekologiska systemet på jorden och vi tär alla på dess resurser. Hästa gård mitt nya smultronställe! Gården var hur mysig som helst. Bra guide, en blond blåögd bonde. Mycket info om alternativa uppgödningssätt efter vilket man vill äta ekologiskt Caféet var taget som ur en dröm. Muzammil, Schysst Sommar Järva 2010 Naturskyddsföreningen ska värna om natur och miljö och arbetar outtröttligt på många fronter: hållbart fiske, ett skogsbruk som värnar biologisk mångfald, miljögifter i vår vardag, energi- och klimatpolitik. Men vi kan inte göra detta ensamma och trots våra 190 000 medlemmar har vi ändå inte nått alla i samhället. Schysst Sommar med Naturskyddsföreningen var en satsning för att nå en för oss viktig målgrupp unga urbana människor som kanske inte ännu kommit i konkret kontakt med natur- och miljöfrågorna men som inom kort kommer att behöva ta ställning till livsstilsförändringar och att ta beslut genom den politiska processen som kommer att påverka vår gemensamma framtid. Naturskyddsföreningen fyllde häromåret 100 år. Vi är starkare än någonsin och fulla av kraft, men vi behöver, liksom många andra organisationer och aktörer i samhället, förnya oss för att kunna möta framtiden. Vi tror att en av nycklarna ligger i att till en högre grad återspegla samhället i vår medlemsbas och bland våra ideellt aktiva medlemmar. Vi har mycket kvar att göra för att nå dit, men Schysst Sommar med Natuskyddsföreningen har givit oss ny kunskap om vad man kan göra och hur man kan göra och vi har även lärt oss att med vilka man kan samarbeta och att detta är en nyckel till framgång. Framförallt har vi lärt känna fantastiska ungdomar som gör att vi också tror på framtiden. Vi hoppas att andra organisationer kan dra nytta av erfarenheterna som beskrivs i denna handbok och i en nära framtid skapa nya, långsiktiga och spännande projekt för Sveriges ungdomar. 8

Schysst sommar med Naturskyddsföreningen År 2009 startade Naturskyddsföreningen ett pilotprojekt med namn Schysst sommar med Naturskyddsföreningen. Projektet gick ut på att etablera kontakt med ungdomar i Rinkeby (Stockholm), Gottsunda (Uppsala) och Rosengård (Malmö), och tillsammans med dem arrangera friluftsaktiviteter ute i naturen under vilka man bland annat kunde diskutera aktuella samhälls- och miljöproblem. Projektet blev en succé och föreningen lyckades genomföra det igen året därpå med minst lika goda resultat. Den här gången blev Tensta (Stockholm), Gottsunda, Rosengård, Baronbackarna (Örebro) och Tjärna Ängar (Borlänge) värdar för projektet. Man genomförde även en första Schysst-vinter version i Rosengård år 2011. Sammanlagt anordnades 224 olika aktiviteter med omkring 3288 deltagare under dessa år (tabell 1 och 2). Anledningen till att man valde de ovannämnda stadsdelarna som värdar för projektet är att Naturskyddsföreningen har minst närvaro i stadsdelar med hög andel hyresrätter och låg medelinkomst. Dessa stadsdelar kännetecknas också av att en stor del av invånarna är medborgare med utländskt bakgrund, en grupp som är underrepresenterade i Naturskyddsföreningen. Naturskyddsföreningen ville därför ta nya initiativ i ett försök att ändra dessa förhållanden och öka den mänskliga mångfalden i föreningen, det vill säga vidga medlemsbasens sociala och etniska bakgrund och nå fler i den yngre generationen. Projektet har stöttats av bland andra Ungdomsstyrelsen, Friluftsrådet, Naturvårdsverket, LONA (Naturvårdsverkets bidrag till Lokala Naturvårdsprojekt), Region Skånes miljö- Tabell 1. Schysst sommar-aktiviteter 2009-2011 Ort Stad Antal 2009 Antal 2010 Antal 2011 Totalt per ort Järva (Rinkeby + Tensta) Stockholm 21 30 51 Gottsunda Uppsala 18 52 70 Rosengård Malmö 30 29 5 64 Baronbackarna Örebro 12 12 Rosengård (Schysst vinter) Malmö 23 23 Tjärna Ängar Borlänge 4 4 Totalt 69 127 28 224 9

Tabell 2. Statistik över deltagare i Schysst sommar 2009-2011 Ort År Antal deltagare Antal unika deltagare Tjejer/Killar Ålder, medelvärde Järva-Rinkeby 2009 289 78 50/50% 20-25* Järva-Tensta 2010 454 123 35/65% 15-20 Gottsunda 2009 326 40 Mest killar 13-20** Gottsunda 2010 646 40 Mest killar 15-23 Rosengård 2009 303 50 40/60% 15-25 Rosengård 2010 522 50 40/60% 15-25 Rosengård SV 2011 470 60 50/50% 15-25 Baronbackarna 2010 238 105 36/64% 11-31 Tjärna Ängar 2010 40 Totalt 3288 546 * Yngste deltagaren var 15 år ** Några aktiviteter hade en åldersgräns på 15 år vårdsfond, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms kommun, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö kommun, Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala kommun, Borlänge kommun, Naturskyddsföreningen i Örebro, men också av en rad andra lokala aktörer som bidragit till att de olika projekten varit så framgångsrika. Schysst Sommar med Naturskyddsföreningen anammade ledorden möta, visa och delaktighet. Man ville möta ungdomarna och inspirera dem till samhällsengagemang genom att bland annat upplysa dem om tillståndet i världen, naturen och friluftslivet. Man ville också att genom delaktighet i projektets aktiviteter skulle ungdomarna känna tillhörighet och få en känsla av att deras åsikter, handlingar och dagliga val spelar roll i det stora sammanhanget. Dessa ledord präglade första projektåret under vilket man fokuserade på att skapa relationer med ungdomarna och väcka deras intresse för natur och miljö med hjälp av metoder som var nya jämfört med Naturskyddsföreningens traditionella verksamhet. Man försökte ta fasta på vilka aktiviteter och förhållningssätt som lyckades bäst i ambitionen att skapa stabila relationer med ungdomarna. 10

Jag har läst om naturreservat i skolböcker och nu får jag se hur det är i verkligheten Deltagare i Schysst Sommar Rosengård, 2009 Under följande år strävade man efter att bekräfta användbarheten hos de prövade metoderna, samtidigt som man testade nya sätt, i ett försök att utveckla en metod som kunde användas för information och engagemang inom naturvård och friluftsliv bland unga i förorterna. Gemensamt för alla orterna var att merparten av aktiviteterna var friluftsaktiviteter som kompletterades med inomhusaktiviteter, som till exempel seminarier och filmkvällar. Frågor kring aktuell natur- och miljöproblematik, politik, ekonomi, samhälle, religion och andra viktiga ämnen som ungdomarna tyckt varit relevanta, vävdes in i friluftsaktiviteterna i form av diskussioner och berättelser och fördjupades ytterligare vid inomhusaktiviteterna. Aktiviteterna omfattade allt från naturguidningar och läger till besök på museer och ridning (se bilaga). 11

Handbok till en schysst sommar Naturskyddsföreningen har genom projektet Schysst sommar skaffat en avsevärd kunskap om nycklar till framgång i relationsskapande med ungdomar som har stort avstånd till föreningens verksamhet. Projektet har också lärt oss hur man lockar unga människor till att vistas i naturen och om hur man väcker deras intresse för ny kunskap och engagemang i miljö- och samhällsfrågor. Behovet att sprida denna kunskap till Naturskyddsföreningens lokala verksamheter, likaväl som till andra organisationer, offentliga aktörer och potentiella bidragsgivare är stort. Handbok till en Schysst sommar är en konkretisering av våra erfarenheter, med den hoppas vi kunna bidra till det offentliga samtalets idé- och kunskapsutveckling och till förbättrat mångfaldsperspektiv i natur- och miljöarbetet. Handboken består av två delar: dels alla lokala erfarenheter från de olika delprojekten och den centrala projektledningen och dels konkreta rekommendationer. Schysst sommar med Naturskyddsföreningen i Borlänge och Schysst vinter med Naturskyddsföreningen i Rosengård finns inte representerade i denna sammanfattning. Schysst sommar med Naturskyddsföreningen i Borlänge var ett litet projekt vid Tjärna Ängar i Borlänge under sommaren 2010 där man av olika anledningar inte hann med den planerade utvärderingen. Man lyckades dock trots den korta aktivitetsperioden synas i media via tidningsartiklar i Falu- Kuriren, Dala-Demokraten och DalaNatur, samt ett reportage i Radio Dalarna. Schysst vinter med Naturskyddsföreningen i Rosengård var till skillnad från Borlänge ett större projekt där man för första gången försökte driva ett projekt i Schysst sommar format helt under vinterhalvåret. Detta projekt kom till senare och utvärderades på annat sätt och finns därför inte med i denna sammanfattning och handledning. Projektgrupperna fick sammanfatta sina erfarenheter, upplevelser och reflektioner genom att svara på 19 frågor. Projektgruppernas svar innehåller inte bara kunskap om projektet utan också värdefulla råd till den som vill bedriva liknande projekt. Avsnittet Rekommendationer för en Schysst sommar, som följer sammanfattningen, syntetiserar alla dessa erfarenheter, råd och reflektioner. Övrigt underlag till handledningen är bland annat deltagarstatistik, citat och anteckningar från deltagare och ledare, fotografier, Facebook-inlägg, anteckningar från seminarier, pressklipp, kontaktuppgifter till lokala samarbetspartner och anteckningar från planeringsmöten. 12

13 Kaspar Sinabian

Schyssta sommarerfarenheter Aktiviteterna Vilka grupper hängde med på aktiviteterna? Går det att se att vissa aktiviteter lockade vissa deltagare? Järva Deltagarna hade blandad bakgrund, totalt var det cirka 17 olika etniska grupper representerade under projekttiden, även om huvuddelen av ungdomarna hade sin bakgrund i Somalia eller mellanöstern. Vi fick med oss en grupp med beslöjade tjejer vid flera av aktiviteterna, även på övernattningarna vid till exempel Gålö. Det skapades en stor gemenskap bland deltagarna och många fick nya vänner. De aktiviteter som lockade och uppskattades mest av deltagarna var de som hade med friluftsliv att göra: ridning, bad, paddling (kajak), klättring, vandringar, läger, fiske och besök på Kolmården. Gottsunda Asylsökande från Lilla Vänge och ungdomar från Gottsunda. Vi hade en grupp ungdomar av armeniskt ursprung som återkommande följde med aktiviteterna. Aktiviteter såsom vandring, salsa kurs, ridning, klättring, skidåkning och långfärdsskridskor var de mest attraktiva. Rosengård Allmänt har vi nått en bred krets av ungdomar i Rosengård, från omotiverade och arbetslösa individer till de som har stabilt arbete eller studier. Merparten var inte naturintresserade till en början. Alla de aktiviteter som hade med utflykter, paddling och vandring var de mest attraktiva för deltagarna. Baronbackarna De som hängde med på aktiviteterna var ungdomar från Baronbackarna, Varberga och Vivalla. De aktiviteter som lockade mest var de som skedde utomhus, under brännbollsturneringen med grill deltog till exempel hela 90 personer. Vad tyckte deltagarna om aktiviteterna och projektet? Järva Projektet var mycket uppskattat, många har uttryckt hur mycket de har lärt sig och hur kul de har haft. Flera uttrycker en stark önskan om att projektet ska genomföras fler gånger, och vill gärna vara med och bidra till det genom att sprida information samt hjälpa till under eventuella kommande aktiviteter. Flera deltagare har också sagt att de kommer att åka tillbaka till de olika utflyktsmålen tillsammans med familj och vänner, andra uttrycker att de numer inte kommer att kunna låta bli att engagera sig i miljöfrågor efter projektet, att det inte går att låta bli att bry sig. Gottsunda Båda åren fick vi en mycket positiv respons från deltagarna, många av dem uttryckte att möjligheten att delta i aktiviteterna hade räddat deras sommar/vinter. Flera framförde också önskan att projektet kunde bli kvar i området, de fortsatte fråga om vi skulle åka någonstans långt efter projekttidens slut. 14

Rosengård För det mesta har det varit positivt även om några inte tyckt att det vi gjorde var lockande och hoppade av i början av projektet. De som följde med regelbundet frågade ständigt om när man skulle ha nästa aktivitet, och om det var möjligt att fortsätta med projektet under höst och vintertid. Många av de var även intresserade av att testa vara ledare under en eventuell fortsättning. Baronbackarna De deltagare som verkligen involverat sig i aktiviteterna har varit positiva och tyckt det varit roligt att kunna vara med i projektet. Vilka aktiviteter var lättast/svårast? Järva Svårast var övernattningarna, det var väldigt mycket att göra i högt tempo. Samtidigt gav de mycket tillbaka, kanske mest av alla aktiviteter. Vid sådana aktiviteter behövs mer personal, det är svårt att hantera stora grupper och samtidigt hinna med allt annat som är inplanerat. Det blev stressigt även om vi hade gjort en bra planering, vi räckte helt enkelt inte till. Aktiviteter som paddling, ridning, och klättring var lättast. I och med att man i de flesta fallen köpte privata tjänster från kunniga entreprenörer så var det oftast en extern person som var aktivitetsansvarig, detta underlättade för projektets personal vilken kunde då egna sig åt att till exempel förbereda mat eller material till diskussionerna. De varade oftast i några timmar, var populära och ekonomiskt fördelaktiga eftersom man kunde ha stora grupper till ett fast pris. Gottsunda Lättaste var de aktiviteter där vi utnyttjade vår lokal och inte hade så många deltagare att hålla reda på. Svårast var de aktiviteter där vi hade tider att passa och skulle resa någonstans, det var inte lätt att lyckas få alla att dyka upp i tid för avfärd. Rosengård Svårast var det nog lägren, det var mycket på en gång och ibland hade vi med oss busiga ungdomar med starka viljor. Lättast var aktiviteter som fiske, paddling, vandring samt besök på museer och djurparker. Baronbackarna De svåraste aktiviteterna var de som skedde långtifrån närområdet och som krävde transport. Lättast var de som anordnades lokalt. 15

Juan Carlos Rojas Alvarado 16

Deltagarna Beskriv hur det var att hitta och etablera kontakt med ungdomarna på orten. Järva Första året var projektledarnas egna nätverk på orten särskilt viktiga, likaså kontakten med ungdomsprojekt såsom Järva-andan och flygblad med information som delades ut till exempelvis fritidsgårdar. Sociala medier, i synnerhet Facebook kom att spela en stor roll vid kontakt och informationsspridning allteftersom projektet pågick. Försök gjordes också att kontakta lokala föreningar men responsen var dålig. Andra året var mycket lättare i och med samarbetet med Livstycket eftersom de redan hade en stabil grupp ungdomar som träffades regelbundet, Livstycket blev då en fast punkt och en mycket bra grund att starta verksamheten från. Flygblad användes även detta år och Facebook kom att visa sig oumbärlig vid kontakt och informationsspridning till målgruppen. Gottsunda Första året var samarbetet med Första Steget viktig för att nå ungdomar i området, framförallt killar. Andra året nådde vi många deltagare när vi informerade om projektet vid Gottsundadagarna, men även det egna kontaktnätet var till hjälp. Den kanske viktigaste kanalen för kontakten med både gamla och nya deltagare var ändå den sociala nätverkstjänsten Facebook, vilken fungerade som eget forum under projektet. Rosengård Utmaningen första året låg till största delen i att vi inte hade en förankring i gruppen 15-25 år innan projektet började. De flesta aktörer fokuserar på ungdomar upp till 12 eller max 16 år, att hitta deltagarna var därför svårt och man fick ta kontakt med individerna var och en för sig, ändå kunde en grupp byggas upp relativt snabbt. Andra året var det lättare att hitta deltagare eftersom vi kunde jobba vidare med kontaktnätet från året innan. Första året använde vi oss av den sociala nätverkstjänsten Facebook, denna kom att fungera som det främsta verktyget för kontakten med ungdomarna under andra året. Baronbackarna I början gick vi ut i närområdet och informerade om projektet, men efter att vi inlett ett samarbete med Vivalla fritidsgård blev det inte nödvändigt då många av deras medlemmar intresserade sig i vårt projekt och deltog i många av våra aktiviteter. Vi försökte använda en projektsida på Facebook för kontakt med ungdomarna, men denna visade sig inte vara så effektiv. Det bästa sättet att hålla kontakt med deltagarna var genom sms-kedjor vi skickade ut. Det blev ett mer personligt sätt att ta kontakt med deltagarna jämfört med Facebook eller affischering som inte hade någon större verkan. Vilka erfarenheter har deltagarna fått, vad tar de med sig från sommaren? Järva Det viktigaste är att Stockholm har blivit mer än vad de tidigare kände till, nu vet de nya ställen inom räckhåll som erbjuder häftiga upplevelser för en liten kostnad. Lida Fri- 17

Många har fått nya intressen och ingångar till praktikplatser (arborist och cykelmekaniker). Deltagarna har fått chansen att uppleva naturen och miljöfrågor på ett annat sätt än i skolan. Erfarenheter från Rosengård luftsgård är ett exempel på de platser, likaså många av de utflyktsmålen som finns i Länsstyrelsens Utflyktsguide till 33 skyddade naturområden i Stockholms län. Men det finns också mycket man kan hänga med på närmare håll, som naturguidningarna i Norra Järva, alldeles utanför bostadsområdet. På Gålölägret fick deltagarna en bra förståelse för vad Naturskyddsföreningen är och gör, tack vare närnaturguiden Pella Thiel som kom och berättade. Hennes passion och engagemang syntes och kändes, det är viktigt att ha rätt personer som har både kunskapen och förmågan att förmedla den. Många värderar nog sin närmiljö mer nu efter projektet, det är både roligare och lättare att gå ut i och uppskatta naturen när man vet mer om den. Gottsunda Det har fått en bättre förståelse på vad Naturskyddsföreningen är för organisation och varför den bryr sig så mycket om att värna om natur och miljö. Förutom ökad miljömedvetenhet har deltagarna också fått större kunskap om sin omgivning i allmänhet och de möjligheter som finns för fritiden i regionen. Ungdomarna har visat stor glädje under våra utflykter och gett oss god feedback efter varje aktivitet, en del har ganska direkt på avslutad aktivitet frågat när nästa möte var. Rosengård Att få komma ut i naturen och känna sig delaktiga i ett sammanhang. Många har fått nya intressen och ingångar till praktikplatser (arborist och cykelmekaniker). Deltagarna har fått chansen att uppleva naturen och miljöfrågor på ett annat sätt än i skolan. Utflykterna och diskussionerna har nog väckt deras nyfikenhet och gjort dem mer mottagliga för ny kunskap och för de fritidsmöjligheter som närnaturen erbjuder. Baronbackarna Vi tror att deltagarna har fått positiva erfarenheter under sommaren, många fick t.ex. lära sig om miljövård och varför den är så viktigt, andra lärde sig att tillvarata den fina närnaturen de här och de fritidsmöjligheter som den kan ge. 18

Många vistades aldrig i naturen innan sommaren och de flesta hade negativa föreställningar om vad frivilliga organisationer gör, detta har ändrats efter att ha deltagit vid våra aktiviteter. Erfarenheter från Baronbackarna Har projektet fungerat främjande för de deltagande ungdomarna? Varför? Järva Projektet har stärkt deltagarnas självförtroende, de har blivit påminda om hur mycket de egentligen kan om de vill. De växte i takt med prövningarna som många av aktiviteterna ställde, en del aktiviteter kunde till exempel vara rätt krävande för vissa individer, några var höjdrädda, andra kunde inte simma eller var rädda för hästar. Genom att vara en del av en grupp och ha stöd av andra, vågade och lärde sig ungdomarna mer. Gottsunda Med hjälp av projektet har de lärt dig dels mer om sin närmiljö men också av Naturskyddsföreningens organisation och om att reflektera över miljöfrågor. Efter projektet beskriver också många av deltagarna naturen som en tillflyktsort där man kan vara sig själv och njuta och koppla av. Rosengård Vi upplever att ungdomarnas självförtroende och mognad ökade i takt med projekterfarenheterna tack vare intensiteten och de sociala krav som aktiviteterna ställde för både gruppen och individen. Också deltagarnas inställning till organisationer såsom Naturskyddsföreningen men även myndigheter upplevs ha förändrats från negativ till positiv, detta kan öppna nya kanaler för ungdomarna i framtiden. Baronbackarna Projektet har framförallt främjat deltagarnas relation till naturen men också deras inställning till organisationer som Naturskyddsföreningen. Många vistades aldrig i naturen innan sommaren och de flesta hade negativa föreställningar om vad frivilliga organisationer gör, detta har ändrats efter att ha deltagit vid våra aktiviteter. 19

Attityder och konfliktsituationer? Järva En attityd som var ofta förekommande bland deltagarna och som ställde till problem vid många tillfällen var den allmänna tendensen att inte passa tider. Det hände också att man anmält sig till inte sällan kostsamma aktiviteter men dök aldrig upp utan förvarning, möjligheterna för att hitta ersättare i sista sekund var då begränsade. Den attityden uppvisades tyvärr även av personer som hade en ledarställning i området och som annars hade kunnat bidra till att projektet var ännu mer framgångsrikt än det var. Vi kunde också konstatera under vårt arbete att många ungdomar har inställningen att allt är en rättighet. Många glömmer att man också har skyldigheter, därför försökte vi ge deltagarna mer ansvar under aktiviteterna för att främja ett mer ansvarstagande atmosfär och motverka negativa attityder. Bortsett från de negativa attityderna måste vi faktiskt berömma deltagarna eftersom de flesta var delaktiga och hjälpsamma redan från början, de bidrog med positivism och glädje vilket underlättade för oss ledarna under projektets många utmaningar. Gottsunda En liten del av ungdomarna hade svårt att acceptera regler och kunde vissa brist på respekt gentemot ledarna i början av projektet, men detta förbättrades allteftersom vi lärde känna varandra under aktiviteterna. Rosengård En del av de ungdomar vi mött saknade gränser och testade oss ledare, vi ser att vi inte kunnat bygga ett förtroende hos alla och aktiviteter med fler deltagare än 6-7 har varit svåra att ha kontroll över (beroende på deltagarna). Vi möter många som är vana av att utomstående aktörer kommer under kortare perioder och gör roliga saker men saknar ett längre pågående arbete. Baronbackarna Förutom en gång när vi var på läger så har ungdomarna visat respekt och mognad under hela projektet. Vi kunde också konstatera under vårt arbete att många ungdomar har inställningen att allt är en rättighet. Många glömmer att man också har skyldigheter. Erfarenheter från Järva 20

Hussein Aziz 21

Samarbete Vilka personer har arbetat ideellt/avlönat i projektet, förutom lokala projektledare och projektmedarbetare (till exempel guider, kretsfolk, lokala eldsjälar med flera)? Järva Ungdomar, föräldrar, medlemmar i Stockholmskretsen, Närnaturguider, samt personal från Livstycket, Hästa Gård och Blå Huset. Gottsunda Personal från Första steget, Naturskyddsföreningens rikskansli, samt ungdomar har vid olika aktiviteter arbetat ideellt. Vi har även anställt ungdomar att hjälpa till under reggaefestivalen. Rosengård Personal på Malmö Naturskola, Naturskyddsföreningens lokalkrets i Malmö, Folkets Hus, Region Skåne, cykelmekaniker, arborist, en aktiv från Naturskyddsföreningen i Lund, lokala eldsjälar från Rosengård, Lena Eriksson från riksstyrelsen, RGRA, personal från Fulltofta naturcentrum, Miljöförvaltningen och Studiefrämjandet. Baronbackarna Vivalla Fritidsgård, Erikshjälpen i Lindesberg, Världsbutiken i Örebro och Skådespelet i Baronbackarna. Vilken feedback har ni fått från aktörer på projektorterna? Järva Framförallt i Tensta var reaktionerna mycket positiva, bland annat bland personalen på Tensta bibliotek och Tensta Träff. Basketklubben BK-Järva visade intresse att inleda ett samarbete vid framtida projekt, och vi faktiskt inledde ett framgångsrikt samarbete med bland annat Hästa Gård, fritidsgården Blå Huset och framförallt med föreningen Livstycket. Livstycket välkomnade projektet och försåg det med lokaler och vid de tillfällen som våra aktiviteter stämde med deras öppettider, även med personal. Verksamhetschefen Birgitta Notlöf tyckte mycket om vår närvaro och berättade att man aldrig sett ett sådant myllrande aktivitet förut under tidigare somrar. Hon sa även att Livstycket gärna ser fram emot ett mer långsiktigt samarbete i framtiden. Gottsunda Verksamheten har fått positiva kommentarer från bland annat föräldrar, kommunen, polisen och ledningen vid Asylboendet Villa Vänge. Rosengård Vi har fått positiv respons från bland andra fritidsförvaltningen, lokala Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Folkets Hus, samt Region Skåne. Andra aktörer som vi har varit i kontakt med tycker att det är bra det vi gör, men de har inte varit tillräckligt insatta eller engagerade för att kunna uttala sig specifikt om projektet. Baronbackarna Naturskyddsföreningen i Örebro län och Studie främjandet har varit kärnan i vårt arbete med ungdomarna, de har varit mycket positiva till projektet och bidrog med såväl tips som utrustning. 22

23 Juan Carlos Rojas Alvarado

24 Juan Carlos Rojas Alvarado

Naturskyddsföreningen Vilka grupper nådde vi med information om projektet? Järva Förutom ungdomarna nådde vi kommunen, myndigheter, ungdomsvärdar, föreningar, ungdomsprojekt, fritidsgårdar, samt deltagarnas föräldrar. Vi nådde även allmänheten via inslag i bland annat Sveriges television (Tv4 nyheterna), Radio Stockholm, Norrteljetidning och Centrum för naturvägledningens bok Tio tänker om naturvägledning. Gottsunda Ungdomar, föräldrar, Projektet Första Steget, Gottsundadagarna och Asylboendet Villa Vänge. Rosengård Månens scoutkår i Rosengård, Somaliska föreningen, Bosniska föreningen, stadsdelsvärdar, ungdomscoacher, ungdomsvärdar, RGRA (Rörelsen Gatans Röst och Ansikte), Hyresgästföreningens kvinnogrupp, Trappan och många fler lokala aktörer. Vi gick runt på fritidsgårdar och pratade med lokala ungdomar och ungdomsledare och uppmanade dem att bjuda in ungdomar till våra aktiviteter. Information om projektet och aktiviteter har skickats till alla som visat intresse. Baronbackarna De som vi nådde ut till med information om projektet var sommarlediga ungdomar bosatta i Baronbackarna och de angränsande områden Varberga och Vivalla. I vilken mån ökade Naturskyddsföreningens synlighet och närvaro i området? Järva Projektet blev känt i mycket större kretsar än de som kom till aktiviteterna, det gick ut många mejl och flygblad. Genom att vara på plats och visa oss har folk tagit reda på att Naturskyddsföreningen gästat området. Vi rörde oss bland ungdomsgårdar och andra mötesplatser i Järva där vi pratat med ungdomar och lämnat flygblad med information om våra aktiviteter. Vi har också följt med ungdomsvärdar som arbetat i området. När vi hade läger och föreläsningar har broschyrer getts ut om föreningsverksamheten och vid kontakt med stadsdelsförvaltningen och föreningar i området har vi informerat om projektet. Vi och några av projektets ungdomar hjälpte Naturskyddsföreningens trainee Dilini Ratnayke som hade infotält, flygblad och klimatquiz på Tensta marknad. TV4 kontaktade oss om att få göra ett reportage om Schysst sommar, och kom ut till Gålölägret där vår kärngrupp som följt projektet från början var med, de var strålande ambassadörer. Gottsunda Vi har delat ut flygblad i området med information om projektet och organisationen, men också personligen berättat till alla vi träffat om vad vi gjorde och varför. Under aktiviteterna har vi om möjligt haft organisationens flaggor, och både personal och deltagare hade ofta på sig Naturskyddsföreningens tröjor. Rosengård I Rosengård och framför allt på Herrgården syntes vår flagga dag och natt genom fönstret i lokalen och 25