Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats med lärare. Individuell anpassning av studierna, IPS, IFS, validering I helhet kan de studerande genomföra sina studier utifrån sina behov och önskemål Håller inte Instämmer alls med till 100% Utbildningsanordnaren försöker tillgodose de önskemål och behov som de studerande har. Det kan handla om att läsa andra kurser än de som ingår i paketet (t.ex. matte A) eller om särskilt stöd i någon form. De studerande kan i viss mån påverka studieformen, men inte i alla kurser. Utbildningsanordnaren poängterar att det är en klassrumsutbildning och inte en distansutbildning. I de flesta kurser ingår moment, demonstrationer och laborationer som de studerande inte kan bortse från och som innebär undervisning på plats, men i någon teoretisk kurs kan utbildningsanordnaren erbjuda på distans via NTI-skolan. Studietiden kan de studerande påverka genom att arbeta olika snabbt, eller genom att ev. validera vissa delar. Ambitionen från utbildningsanordnaren är att öka individualiseringen men i de olika grupperna har de studerande påpekat att de vill ha gruppgemenskapen och det traditionella lärandet som inte innebär så stor variation mellan de studerandes studietid. När det gäller innehållet så lyssnar lärarna på vad de studerande önskar och försöker tillgodose detta. De studerande kan påverka i viss mån, men naturligtvis är det begränsat utifrån skolverkets kursmål och riktlinjer. Om det finns särskilda önskemål om områden så kan de studerande färga in det i vissa kurser, främst när det gäller det självständiga arbetet. De studerande kan generellt välja att läsa kurser i den ordning de önskar men det brukar bli så att de i början läser mer sammanhållet och det sedan blir det mer individuellt i slutet. Lärarna poängterar att även om gruppen i stor utsträckning följs åt under utbildningen så kan de till stor del tillgodose de individuella önskemålen. En del studerande byter kursordning, en del tar bort någon kurs och en del läser i lite snabbare tempo. Allt anpassat efter om den studerande har studiestöd eller inte. Kommentar: det är en utmaning för utbildningsanordnaren att få ihop ekvationen mer individualisering samtidigt som de studerande efterfrågar gruppgemenskapen och en mer sammanhållen undervisning. GRutbildning 2010-05-05 1 (7)
Undervisningen infärgas av entreprenörskap för de studerande som vill eller ska starta eget företag eller för dem som vill utveckla annan entreprenöriell verksamhet Slutmålet är för många att starta eget inom området, men fokuset på utbildningen är att skapa grunden för yrket i sig. Entreprenörskapet finns invävt i utbildningen i och med att de studerande i slutkursen får ett konkret case som de ska arbeta med. Några av lärarna driver också egna företag vilket naturligtvis skapar diskussioner i lärsituationen. Från ledningens sida har man inte drivit detta med entreprenörskap så hårt, men målet är att under hösten öka entreprenörskapet i utbildningen. Individuella studieplaner (ISP) följs upp kontinuerligt under studierna Alla studerande får en individuell studieplan i början av utbildningen som utgår från de behov och tidigare betyg som de studerande har. ISP:n följs upp kontinuerligt under studierna genom möten mellan administration, lärare och studerande. Utbildningsanordnaren ser hela tiden till att rätt kurser ligger inne i planen utifrån studerandes önskemål och utifrån hur det faktiskt ser ut. Den studerande kan byta kurser (förutom de kurser som är ett krav), eller ändra ordning under utbildningens gång. Målet är att individualiseringen kommer öka när det gäller tidsplaneringen, vilket kommer innebära att det blir större skillnad i kursslut bland de studerande. Kommentar: Utbildningsanordnaren gör ett bra arbete med de individuella studieplanenerna, som är just individuella och som kontinuerligt följs upp. En individuell fördjupad studieplan (IFS) utformas i varje kurs och följs upp kontinuerligt Den studerande har en IFS utifrån hela paketet, inte kurs för kurs, som följs upp muntligt genom samtal med lärarna. Den individuella fördjupade studieplanen finns inte lika tydligt dokumenterad och strukturerad som ISP. Man har hos utbildningsanordnaren diskuterat att man ska göra en IFS i varje kurs, men kommit fram till att det inte alltid är relevant att göra en IFS i varje kurs om en lärare har t.ex. tre olika kurser. Utbildningsanordnaren tittar istället på hur man kan göra en gemensam IFS för alla kurser som en och samma lärare har och detta är ett arbetsområde under hösten. Detta blir ju också en naturlig följd av att i större utsträckning vill individualisera studierna. Tanken är också att på sikt kanske använda samma IFS som NTI-skolan använder sig av, en digital. Kommentar: Ett mer strukturerat arbete med den individuella fördjupade studieplanen är ett tydligt utvecklingsområde för utbildningsanordnaren. GRutbildning 2010-05-05 2 (7)
Vi har ett validerande förhållningssätt i lärandet Enligt ledningen så arbetar man till viss del med ett validerande förhållningssätt, men de studerande följs åt i ganska hög grad. Ledningen anser att man kan bli bättre på att arbeta med validering. Lärarna beskriver att de studerande kan gå snabbare fram i sina studier och korta ner utbildningstiden, genom att samtala med lärare som då stämmer av kunskaperna. De studerande behöver inte göra om det de redan gjort och kan. De kan istället välja att lägga tid på det de inte kan. Kommentar: Utbildningsanordnaren kan utveckla arbetet med validering och i större utsträckning lägga upp en studieplan som i största möjliga mån utgår från individens tidigare erfarenheter och kunskaper. Vi har validerat för att förkorta studietiden för individen Utbildningsanordnaren gör det i den mån det är möjligt. Ett exempel på hur utbildningsanordnaren validerat för att korta ner studietiden, är en studerande som har varit ute och jobbat inom el-området, men som inte har BB1 och BB2 (behörigheter). Vissa praktiska delar kunde han visa upp att han kunde men vissa teoretiska delar som han inte hade fick han läsa in. Det som kan vara ett problem är att ibland stämmer inte skolverkets krav, mot kraven som branschen har. Skolverket säger att vissa kursmål ska uppnås för ett betyg, men för branschen kanske inte alla de delarna behöver uppnås för certifiering. Samverkan Vi har kontinuerlig kontakt med arbetsförmedlingen och ger de studerande aktuell arbetsmarknadsinformation Ledningen beskriver att de inte har någon kontinuerlig kontakt med AF men att de ska förbättra denna kontakt under hösten så att de studerande vet vad som gäller när de ska sluta utbildningen och börja söka jobb. Lärarna tycker att det inte alls finns någon kontakt med AF, däremot kommunicerar lärarna hur arbetsmarknaden ser ut. Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer inom den bransch vi utbildar En del av lärarna som undervisar på utbildningen har egna företag och arbetar som elektriker (har därmed också kontakt med branschen på ledningsnivå) och har därför också en god branschkännedom. Det finns en kontinuerlig kontakt med branschen, dels för att stämma av vad som är viktigt att ha med i utbildningen men också för att branschen är intresserad av kontakten de studerande för kommande anställning. GRutbildning 2010-05-05 3 (7)
Vi har kontinuerlig kontakt med företag/ företagsorganisationer och ger de studerande aktuell yrkesinformation Eftersom lärarna har bra branschkontakt så kan del också förmedla relevant och uppdaterad information om yrket och arbetsmarknaden. Om branschen signalerar att någon specifik kurs inte behövs och att det är bättre med någon annan för att passa de behov som finns hos arbetsmarkanden, så anpassar utbildningsanordnaren utbildningen efter det. De som kommer ut från utbildningen ska ha den kompetens som efterfrågas. Det kommer också representanter från branschen som informerar i klasserna. Utbildningen får också lite sponsring från företag med en del material och programvaror. Blandade lärformer och digitalisering Vi använder olika digitala kommunikationsmedel i lärandet Utbildningsanordnaren använder sig av Internet, mail, PowerPoint och CAD. Det finns en del material och information att ladda hem från Internet, såsom manualer, prisistor mm. Men de studerande vill gärna ha kompendium eftersom de inte riktigt gillar Internet som informationskanal och eftersom det inte finns så många böcker inom vissa speciella områden så skapar lärarna mycket av studiematerialet med avstämning mot branschen. De studerande får lära sig att använda datorn som arbetsredskap. Kommentar: med tanke på utbildningsanordnarens beskrivning av hur de arbetar med olika digitala kommunikationsmedel så tycker vi att de skattat sig för lågt på skalan. Vi använder Lärplattform kontinuerligt i utbildningen Lärplattformen Google Docks används, men i liten utsträckning. Den används mest för att lägga upp studieplaner, vilka moduler och mål som ingår i kursen. De studerande kan också göra inlämningsuppgifter och kommentera i lärplattformen. Det är också väldigt individuellt utifrån varje lärare hur mycket man använder lärplattformen. Däremot erbjuds vissa teoretiska kurser via distans hos NTI och läser den studerande en distanskurs så blir ju lärplattformen en central del av kursen. Kommentar: kanske kan detta vara ett utvecklingsområde att arbeta vidare med så att lärplattformens möjligheter utnyttjas där det går och att alla lärare jobbar med den på samma sätt. Vi streamar genomgångar av olika kursmål Academedia jobbar inte alls med streamade genomgångar i dagsläget. Kommentar: ett utvecklingsområde för att i större utsträckning kunna möta studerandes olika behov. GRutbildning 2010-05-05 4 (7)
Vi använder oss regelbundet av e-möten för att kommunicera med studerande Här skiljer sig svaret mellan skolledning och lärare. Ledning säger att det sker någon gång ibland och lärarna säger att det aldrig sker. Kommentar: anledningen till att svaret skiljer sig något är att det är oklart definierat vad e- möten egentligen innebär och att det då handlar om en tolkningsfråga. Ledning och styrning Vi skapar förutsättningar så att lärarna kan möta de studerandes individuella behov Frågan ställdes till lärarna om de tycker att de har tillräckliga resurser för att kunna möta studerandes behov och det tyckte lärarna. Ledningen beskriver att de studerande som behöver det får mera lärarstöd, samt läromedelsstöd i form av olika studiematerial, inläsning mm. Om det finns behov kan de studerande göra muntliga prov. Det finns även tillgång till kurator som lärarna kan koppla in om det behövs denna typ av stöd för den studerande. From hösten 2010 kommer det även att finnas en speciallärare tillgänglig inom organisationen. Ledningen beskriver också att lärarna ställer upp när så behövs. Vi gör kontinuerliga kvalitetsuppföljningar I samband med att utbildningsanordnaren bytt skolledning, har arbetet med kvalitetsuppföljning blivit eftersatt, men tanken är att arbetet med kontinuerliga kvalitetsuppföljningar ska återupptas. När det gäller de kvalitetsuppföljningar som gjorts så sker återkoppling genom kommunikation med de studerande och genom att utbildningsanordnaren gör förändringar när saker och ting inte fungerar. Kommentar: detta är ett tydligt utvecklingsområde Vi arbetar förebyggande samt åtgärdar eventuellt uppkomna problem I ledningsansvaret ingår alltid arbetet med att tänka ut i förväg vad som händer när man gör eller inte gör olika saker, att det finns resurser och personal där det bäst behövs. Lärarna berättar att de har måndagsmöten (kallas ventilen) där allt från små till stora problem och funderingar som finns i studerandegrupperna fångas upp. Detta gör att man snabbt kan lösa småsaker som annars kan eskalera och bli stora problem. Kommentar: Utifrån den beskrivning och bild som utbildningsanordnaren gav på granskningsmötet så tycker vi att de skattat sig lite lågt på skalan. GRutbildning 2010-05-05 5 (7)
Vi arbetar med att utveckla likvärdig bedömning och betygssättning Vid gemensamma möten ingår att diskutera ämnesgemensamma frågor och då också betygssättning. Man har inom Academedia både behöriga och obehöriga lärare och behöver därför arbeta med att alla lärare gör en likvärdig bedömning och betygssättning. Utbildningsanordnaren planerar bla att anordna seminarier angående betygssättning, måldokument och uppföljning. Lärarna berättar också att de använder samma prov för alla studerande (prov som måste lämnas tillbaka) för att få en likriktning i arbetet med betygssättning. Vi arbetar systematiskt med pedagogisk utveckling Utbildningsanordnaren arbetar kontinuerligt med den pedagogiska utvecklingen för lärare. Man har regelbundna personalträffar och även utbildningsdagar varje år där betygssättning, digitalisering mm diskuteras. Lärarna har också träffar ämnesvis där de diskuterar gemensamma frågor. Lärarna poängterar att det är de själva som i det dagliga arbetet arbetar mycket med den pedagogiska utvecklingen och att det inte så mycket sker med ledningens inblandning på ett systematiskt sätt. Kommentar: Lärarna poängterar att det inte i så stor utsträckning sker ett systematiskt arbete kring detta, vilket ledningen också poängterar med att skatta sig i mitten av skalan. Detta är ett utvecklingsområde för utbildningsanordnaren. Vi arbetar aktivt med de studerandes inflytande över innehåll, arbets- och examinationsformer. Utbildningsanordnaren försöker möta de önskemål som finns när det gäller arbets- och examinationsformer. När det gäller innehåll har det än så länge inte funnits några direkta önskemål. Skolledningen informerar att det från varje grupp ska finnas studeranderepresentanter som i möten med skolledningen diskuterar viktiga frågor och lösningar på problem. Utbildningsanordnaren arbetar med att utveckla detta område och har som målsättning (inför hösten) att alla studerandes behov ska kunna tillgodoses vad gäller individualisering. Kommentar: ledningen har i samtalet påpekat att individualiseringen och studerandes inflytande är ett utvecklingsområde, vilket också visar sig i och med att dem skattar sig i mitten av skalan. GRutbildning 2010-05-05 6 (7)
Att föra till anteckningarna när det gäller el-utbildningarna: Utbildningsanordnaren har haft en intensiv period när det gäller uppstarten på utbildningen; ordna lokaler, köpa in utrustning mm. De har också haft en förändring i organisationen för skolledningen när det gäller el-utbildningarna, vilket då också har påverkat verksamheten. Utbildningen Turism-Entreprenör hade tre studerande som började i januari och den planerade starten i mars blev inställd (pga. för få ansökningar). Därför har dessa inte ingått i granskningen. GRutbildning 2010-05-05 7 (7)