Slutrapport september 2007

Arbetet med en utvecklingsstrategi för MittNorden, MNRSTRAT Ett delprojekt inom ProMidNord och WorkPackage 1 2004-2007 Slutrapport september 2007 2007-09-15 Hans Gillgren

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 2 Förord Denna slutrapport är inriktad på att ge en kortfattad beskrivning av det arbete som inom Pro- MidNord- projektets ram genomförts för att ta fram en utvecklingsstrategi för de MittNordiska regionernas framtida samarbete. Rapportens syfte är även att summera erfarenheter av arbetet och reflektera över hur arbetsmetoden fungerat och hur den kan förbättras för kommande projekt, t.ex inom Interreg Baltic Sea Region-programmet. För beskrivning, erfarenheter och reflexioner svarar författaren ensam. Alnö, Sundsvall i september 2007 Hans Gillgren Arkitekt SAR/MSA, privatpraktiserande planeringskonsult, projektanställd vid Länsstyrelsen som WP1-ledare 2006-2007 Innehåll 1. Bakgrund... 3 Om ProMidNord-projektet och dess bakgrund i MittNordensamarbetet 1.1 KASPNET... 3 1.2 MittNorden-samarbetet... 3 1.3 ProMidNord... 4 2. MittNordisk utvecklingsstrategi... 5 SP 1 MNRSTRAT, en MittNordisk Utvecklingsstrategi 2.1 Vad är en utvecklingsstrategi?- En begreppsutredning... 5 2.2 Spatial Planning på MittNordiskt vis- en metodik... 6 2.3 Strategiarbetets genomförande 2004-2007...10 2.4 Underlag för strategiarbetet...19 2.4.1Egna resurser...19 Nord- och Sör-Tröndelag...19 Jämtland och Östersund...23 Västernorrland och Sundsvallsregionen...27 Österbotten och Vasa...32 Södra Österbotten och Seinäjoki...36 Mellersta Finland och Jyväskylä...39 Södra Savolax och S:t Michel...42 2.4.2 Gemensamma drag i Mittnorden...45 2.4.3 Framtidens krav utifrån den globala ekonomin...49 2.5 Territoriell utvecklingsplan...53 3. Samarbetsinstitutioner... 55 SP 2 Gemensamma Mittnordiska Institutioner för stärkt samarbete 3.1 Institutionsbyggande...55 3.1.1 Best Practice- studie...57 3.1.2 Identitetsförstärkning genom samarbete med WP 4 och 5... 57 4. URBNET... 58 SP 3 URBNET, etablerandet av ett MittNordiskt stadsnätverk för utvecklingssamarbete 4.1 Nätverksetablering...58 4.2 Studie av MittNordiska Innovationsstödjande system... 59 5. Marknadsföring av MittNorden... 59 SP 5 Marknadsföring av MittNorden och dess städer 5.1 Marknadsföringsstudie...60 6. Erfarenheter och reflexioner... 62 Erfarenheter av arbetsmetodik och reflexioner kring förbättringar 6.1 Metodiken...62 6.2 Erfarenheter...62 6.3 Sammanfattande reflexioner...64

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 3 1. Bakgrund 1.1 KASPNET ProMidNord-projektet har en bakgrund i ett tidigare mellanregionalt samarbetsprojekt, KASP- NET-projektet (Karelian-Atlantic SPatial development NETwork) 1999-2001, som omfattade 24 partners i Nord- Och Sör-Tröndelag, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Finland, Norra Savolax, Norra Karelen och Ryska Karelen. KASPNET var delfinansierat av Baltic Sea Region Interreg IIC. Efter projektets avslutande förbereddes under 2001-2002 ett KASPNET II med samma partners och Länsstyrelsen i Västernorrland som Lead Partner, men detta kom aldrig till genomförande då flera partners föredrog en annan samarbetskonstellation. 1.2 MittNorden-samarbetet De 8 regioner som utgör MittNorden, det vill säga Sör-Tröndelag och Nord-Tröndelag i Norge, Jämtland och Västernorrland i Sverige samt Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Finland och Södra Savolax i Finland, har haft ett samarbete på regional nivå i snart 30 år, främst med utbyte inom kulturområdet samt i miljö- och energifrågor. Arbetet har organiserats av MittNorden- kommittén bestående av politiker och chefstjänstemän inom fylkeskommuner, landsting och landskapsförbund i respektive länder. På MittNorden-kommitténs initiativ utarbetades 2002 en ansökan till Interreg IIIB-programmet inom Baltic Sea Region, ett av EU:s regionala utvecklingsprogram för att delfinansiera projekt inom kultur, miljö, energi och ungdomars deltagande i samhällsutvecklingen. Efter att ansökan ej beviljats omarbetades denna med stöd av KASPNET-projektledaren Mats Henriksson med ett övergripande inslag av rumslig utvecklingsstrategi för MittNorden med sikte på att göra MittNorden till en makro-region. Ansökan beviljades 2004 med Landstinget i Västernorrland som Lead Partner och de övriga 7 fylkeskommunerna/ landstingen/ landskapsförbunden samt Sundsvalls kommun, Östersunds kommun och Trondheims kommun som aktiva partners. Dessutom ingick Länsstyrelsen i Västernorrland, Åkroken Science Park i Sundsvall, ALMI Företagspartner i Västernorrland och Jämtland, MittUniversitetet, NUTEK och Mitt- Norden-kommittén som finansiella partners. Därutöver fanns Boverket, Mikkeli Business Development services, Jyväskylä Regional Development Company, Jykes, Employment and Economic Development Centre of South Savo, South Savo Regional Environment Centre, Trondheim Energy Company norska Road Noise och svenska Vägverket med som partners utan finansiellt bidrag. Nord-Tröndelag Sör-Tröndelag Jämtland Västernorrland Österbotten Mellersta Finland Södra Österbotten Södra Savolax

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 4 1.3 ProMidNord ProMidNord-projektet startade i augusti 2004 och avslutas 30 juli 2007. Projektkoordinator har 2004-2005 varit Anders Hult och 2005-2007 Christer Nylén, bägge Landstinget Västernorrland. ProMidNord har bestått av fem stycken WP, work-packages, med olika partners och av dem utsedda WP-ledare som ansvariga. Varje WP består av olika SP, sub-projects, med olika delansvariga. WP 1 Stärkande av MittNorden som en macro-region genom Rumslig utveckling som metod Länsstyrelsen i Västernorrland ansvarig, WP-ledare 2004-2005 Mats Henriksson/Hans Gillgren, 2005-2006 Kalle Lockner WP 2 Ekologisk konkurrensförmåga genom att utveckla MittNorden som pilotregion för miljömässigt ansvarstagande affärer. Södra Savolax landskapsförbund ansvarigt, WP-ledare Timo Lehtonen WP 3 Hållbar energiutveckling med målet en fossilbränslefri region Jyväskylä Science Park ansvarig, WP-ledare 2004-2005 Paulina Uusi- Pentila, 2005-2007 Tytti Laitinen, BENET Bioenergy Network WP 4 Ungdomar, regional utveckling och demokrati Sör-Tröndelag fylkeskommune ansvarigt, WP-ledare Karen Havdal WP 5 Kultur och kulturarv som medel för hållbar utveckling genom att stärka regional identitet genom att presentera en bred kulturell variation Nord-Tröndelag Fylkeskommune ansvarigt, WP-ledare 2004-2005 Rolf Vestvik och 2005-2007 Clas Rönning WP 1: Stärkande av MittNorden som en macro-region genom Rumslig utveckling som metod WP 1 är avsett att fungera som ett paraply där en övergripande utvecklingsstrategi för att stärka MittNorden utarbetas där också de övriga WP:s erfarenheter tas tillvara. Inom WP 1 finns följande sub-projects: SP 1 SP 2 SP 3 SP 4 SP 5 MNRSTRAT, en MittNordisk Utvecklingsstrategi Gemensamma Mittnordiska Institutioner för stärkt samarbete URBNET, etablerandet av ett MittNordiskt stadsnätverk för utvecklingssamarbete SÖT, utvecklingssamarbete Sundsvall-Östersund-Trondheim Marknadsföring av MittNorden och dess städer. Föreliggande rapport behandlar inte SP 4, stadssamarbetet Sundsvall- Östersund- Trondheim, detta redovisas i en särskild rapport.

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 5 2. MittNordisk utvecklingsstrategi SP 1 MNRSTRAT- en MittNordisk Utvecklingsstrategi Detta Sub-project syftar enligt ansökan SP1:Preparation of the Mid Nordic development strategy MNRSTRAT, with other WPs. till att i samarbete med övriga WP förbereda en MittNordisk utvecklingsstrategi som skall kunna antas av MittNordenkommittén. Arbetet har skett genom att ett underlagsmaterial och utkast tagits fram och ett antal träffar hållits där information om arbetet i samtliga WP utväxlats. Ett omfattande samråd har också hållits med de politiska beslutsfattarna genom den politiska arbetsgruppen samt projektets styrgrupp och MittNordenkommittén. Se närmare redogörelsen för hur arbetet bedrivits nedan. 2.1 Vad är en utvecklingsstrategi?- En begreppsutredning Inom såväl markanvändningsplanering som ekonomisk utvecklingsplanering och sektorsplaner för vägar, järnvägar och annan infrastruktur har begreppet plan varit dominerande under större delen av 1900-talet. Olika samhällsorgan gjorde upp planer för såväl bebyggelse som verksamheter och stod också för stora delar av genomförandet. Även inom privat företagsamhet har affärsplaner och marknadsplaner varit och är viktiga dokument för att visa en genomtänkt och trovärdig hållning till företagets verksamhet. När den starka planeringstraditionen inom staten och kommunerna bröts på 1980- och 90 talet och ersattes med en mer tillfällighetsanpassad beslutsordning blev begreppen plan och planering mindre attraktiva i den offentliga världen. Kanske påverkade det socialistiska östblockets sammanbrott och deras ekonomiska femårsplaner synen på begreppet plan. Istället för planer började begrepp som visioner, mål och strategier användas. Enligt ordböcker har nämnda begrepp följande betydelse: Strategi: krigföringskonst, inom företagsekonomi övergripande, generella aktivitetsstrukturer som sträcker sig över ett längre tidsperspektiv (Nationalencyklopedin, NE) Vision lat. vi_sio: syn, uppenbarelse, en spontant uppträdande eller i extasen framkallad synupplevelse av en verklighet som av visionären tolkas i religiösa termer( NE). Framtidssyn, utopi (Bonniers) Mål: slutpunkt, bestämmelseort, syfte, avsikt (Bonniers OB) Plan: genomtänkt handlingsprogram för att nå ett visst mål, (NE) Begreppen vision och mål ligger nära varann, det är det önskade slutresultatet. Begreppet strategi kan sägas innehålla en kombination av resurser, organisation och handlingsplan som en aktör har eller skaffar sig för att uppnå ett givet mål. I fallet krigskonst är målet uppenbart: att besegra fienden. I fallet regional utveckling kan målet vara nästan lika entydigt: att besegra konkurrerande regioner i fråga om ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling. Vad gäller begreppet plan så är planer ett sätt att organisera arbetet eller en fysisk struktur för att nå ett uppsatt mål. Viktigt är då att det tydligt framgår vilket mål planen syftar till att uppnå. En jämförelse mellan begreppen plan och strategi visar då att strategin innehåller mer än planen, nämligen organisation, resurser, mål och plan. Innebörden i begreppet Utvecklingsstrategi för MittNorden skulle då kunna vara: Hur man bygger upp sin organisation och agerar för att över en längre tid utveckla sig till ett visst mål, den helhet man vill uppnå.

Arbetet med en Utvecklingsstrategi för MittNorden 2007-09-15 Hans Gillgren Sid 6 Detta innebär att frågan om organisationen, dess resurser och dess legitimitet för att arbeta med vissa frågor är intimt sammanvävda med mål, visioner och planer och självklart också möjligheterna att genomföra planerna. Strategiarbetet och diskussionerna kring olika förslag har också visat på svårigheten att skilja dessa frågor från varandra. Innan det har gått att diskutera visioner och mål har frågan om legitimitet, vem som äger frågan kommit upp, och innan konkreta planer kunnat diskuteras har frågan om vilka resurser som finns för att genomföra planerna tagits upp. Detta tas upp under kapitlet erfarenheter. 2.2 Spatial Planning på MittNordiskt visen metodik EU:s länder har olika former för regional och lokal planering. Ofta är den ekonomiska utvecklingsplaneringen med åtgärder för nya näringar, nyföretagande, utbildning, forskning och innovationer skild från den planering som rör markanvändning och infrastruktur. I det dokument som skisserar en europeisk planeringsmodell, European Spatial Development Perspective, ESDP, från 1999, introducerades begreppet Spatial Development, på svenska Rumslig Utveckling, som ett samlat begrepp för såväl ekonomisk som infrastrukturell, bebyggelse- och landskapsmässig utveckling inom ett givet territorium. Planering för en sådan samlad rumslig utveckling kallas Spatial Planning, och finns inte närmare definierad hur den ska gå till. Här finns ett utrymme för att utveckla metoder utifrån de olika nationella och regionala erfarenheter som finns inom olika delar av Europa. För Sverige, som saknar ett lagstadgat instrument och organisation för regional planering, är detta en möjlighet att dra nytta av andra länders erfarenheter. För Finland som har en etablerad form för regional markanvändningsplanering är sammanläggningen med ekonomisk utvecklingsplanering intressant att utveckla. På senare år har begreppen Spatial Planning och Spatial Development ifrågasatts och istället har begreppet Territoriell Utvecklingsplanering börjat användas. Innebörden att sammanlägga olika sektorsplaner och se utvecklingen som en helhet för ett givet territorium kvarstår dock. Sammanfattningsvis ska den europeiska territoriella planeringen utgå från en samlad helhetssyn på den territoriella utvecklingen, vara tvärsektoriell, utvecklingsinriktad och den ska syfta till en långsiktigt hållbar utveckling. J ROVANIEMI MO I RANA En viktig del i ProMidNord- projektet och särskilt i den MittNordiska utvecklingsstrategin, har varit att utveckla en rumslig planeringsmodell som uppfyller EU:s ambitioner och som gör TORNIO HAPARANDA MOSJØEN BODEN KEMI KALIX ÄLVSBYN ARVIDSJAUR LULEÅ SORSELE PITEÅ RØRVIK OULU/ ULEÅBORG STORUMAN EN E6 SKELLEFTEÅ AL NAMSOS D MS NA VILHELMINA GRONG LYCKSELE KAJAANI 45 STEINKJER ÅSELE HOTING VERDAL KOKKOLA STRÖMSUND LEVANGER STJØRDAL HAMMERDAL IN DA L JÄRPEN 45 SÄLVE N UMEÅ A AD KL OR VE ÄL AN E 14 STØREN LEN ÖSTERSUND GAULD EN AL E 14 BRÄCKE E 14 NG AN SUNDSVALL KURIKKA KY R Ö ÄLV KUORTANE SAARIJÄRVI JOENSUU ÄÄNEKOSKI ALAVUS OK I SUOLAHTI ÄHTÄRI VARKAUS ÄJ L JU ALAJÄRVI SEIN ÅNGE AP UAN JOKI KUOPIO VIITASAARI KAUHAVA ÄLV SEINÄJOKI EN ST KU N 45 Ö LAPUA G HÖ HÄRNÖSAND KY R E INDALSÄLVE NG AN N VÖRÅ VASA KRAMFORS SVENSTAVIK L JU FUNÄSDALEN L JU SN A ÖRNSKÖLDSVIK EL KEIT RØROS SOLLEFTEÅ HAMMARSTRAND L LJUNGDALEN OPPDAL NYKARLEBY E4 N ES Å ÅRE E6 JAKOBSTAD JUNSELE NÄ RP M EI ORKANGER MOLDE ÅLESUND NDH ÅNGERM KRISTIANSUND TRO A N DE SF J OR TRONDHEIM NÄRPES KASKÖ JYVÄSKYLÄ PIEKSÄMÄKI KAUHAJOKI HA UK IVE SI MUURAME KRISTINESTAD KORPILAHTI SVEG E4 LJ U SN A JÄMSÄJÄMSÄNKOSKI N HERMANSVERK MÄNTYHARJU JUVA PU RU VE PUNKAHARJU SI PUUMALA RISTIINA SA IM AA IMATRA S M AI LILLEHAMMER TAMPERE/ TAMMERFORS PU UL AV ES I MIKKELI NE J ÄN PÄI PORI/ BJÖRNEBORG SAVONLINNA KANGASNIEMI N AA LAPPEENRANTA N KA LAHTI AV A VIBORG HAMAR FALUN GÄVLE S:T PETERSBURG ÅBO/ TURKU HELSINKI OSLO

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 7 det utifrån de förutsättningar som finns i MittNorden. Någon färdigutvecklad metodik för att åstadkomma detta finns inte, utan redan i KASPNET-projektet skisserades en möjlig metodik anpassad till de MittNordiska förhållandena. I ProMidNord-projektet skrevs denna ambition in som grund för WP 1. Territoriell karaktärsplanering Den planeringsmetodik som utvecklats och prövats inom ProMidNord kan kallas Territoriell karaktärsplanering och tar sin utgångspunkt i EU:s vilja att skydda men samtidigt utnyttja Europas natur- och kulturarv och värna den kulturella mångfalden som en viktig europeisk kvalitet. Karaktärsplaneringen utgår också från den framtidsbild som den globaliserade ekonomin ger för de europeiska regionerna. Denna framtidsbild är i korta drag följande. Den traditionella industriproduktionen kommer att spela en allt mindre roll för arbetsmarknad och sysselsättning i Europa och särskilt i de tidigt industrialiserade högkostnadsländerna dit Norden hör. Istället kommer högspecialiserad varu- och tjänsteproduktion och platsbunden service, t.ex inom detaljhandel, vård, omsorg samt upplevelser av landskap och stadsmiljöer, kultur, mat, boende, mänskliga möten och aktiviteter (turism) att ersätta industriell massproduktion vad gäller arbetstillfällen. För att attrahera innovatörer, kreatörer och entreprenörer är det viktigt att territoriernas (landskap, byar, tätorter och städer) karaktärsdrag och särdrag tas tillvara, utnyttjas och vidareutvecklas. När den moderna epoken under 1900-talet föreskrev ett platsobundet ideal i stads- och bebyggelseutformning (likartade förorter och moderniserade stadscentra) kommer 2000-talet att präglas av motsatsen där det unika särdraget blir utgångspunkt och inspirationskälla. En planeringsmetodik som ringar in karaktär och särdrag och arbetar för att vidareutveckla varje territoriums unika särdrag är därför en förutsättning för framgång i en global konkurrens. Test i svenskt RTP-arbete Hur uttrycker man territoriella karaktärer, dvs en begriplig sammanfattning av landskap/stadsmiljö (fysisk miljö), kulturarv, traditioner, utbildningsnivå, näringslivsprofil (mental miljö)? METODIKFÖRSÖK FÖR TERRITORIELL RUMSLIG UTVECKLINGSPLANERING EXEMPLET VÄSTERNORRLAND UMEÅ ÖVRE ÅDALEN GIDEÅDALEN ÖSTERSUND SOLLEFTEÅ NEDRE ÅDALEN ÖRNSKÖLDSVIK INDALEN KRAMFORS HÖGA KUSTEN ÅNGE TIMRÅ LJUNGANDALEN HÄRNÖSAND SUNDSVALL MEDELPADSKUSTEN STÖRRE TERRITORIER

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 8 TRAKTER MED OLIKA KARAKTÄRSDRAG TRAKTERNAS FRAMTIDA KARAKTÄR SKA STYRA DEN RUMSLIGA UTVECKLINGEN ÖVRE ÅDALEN DRAMATISKA INDALEN INDUSTRIÅDALEN NOLASKOGSBYGDERNA HÖGA KUSTEN HÄRNÖSANDSKUSTEN GRÖNA LJUNGANDALEN MEDELPADSKUSTEN STÄDER OCH ORTER MED OLIKA KARAKTÄR UMEÅ Expansiva lärdomsstaden ÖSTERSUND Den friska, sportiga staden intill fjällen SOLLEFTEÅ Skogs- och vattenkraftsstaden ÖRNSKÖLDSVIK Industri och entreprörsstaden, Västernorrlands Gnosjö ÅNGE Vildmarks-, jakt-, och fiskekommunen SUNDSVALL Norrlands storstad och knutpunkt, Europas nordligaste stenstad KRAMFORS Industriorten som blir bild- och mediaort med Höga Kustens turismområde HÄRNÖSAND Humanistiska lärdomssmåstaden TIMRÅ Industrikommunen med pionjäranda

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 9 Hur hittar varje territorium sin profil, position och roll för framtiden? Hur är det möjligt att sammanfoga ett antal lokala territorier med sina olika särdrag till en regional helhet som i sin tur kan bilda en del i en interregional helhet som MittNorden? Ett första test av denna territoriella karaktärsplanering, med ursprung bl.a i KASPNET-projektet, genomfördes i samband med arbetet med det Regionala Tillväxtprogrammet i Västernorrlands län 2003. Där beskrevs kvalitéer och särdrag hos såväl regionen som dess olika territorier. Detta resulterade i en skiss till typiska särdrag hos länets kommuner/ städer och centralorter och en möjlig rollfördelning dem emellan. Detta är ett regionalt exempel på hur en polycentrisk komplementär stads- och ortsstruktur skulle kunna se ut. Det vill säga hur varje ort ska kunna spela en roll i regionen baserat på sina karaktärsdrag och samtidigt genom att komplettera varandra bidra till hela regionens styrka. Till exempel kan Sundsvall rikta in sig på att vara den storstadspräglade kommersiella och nöjesinriktade staden under det att Härnösand kan vara regionens lugna småstad med akademisk atmosfär och tjänstemannaprägel. Detta test fullföljdes dock inte med en diskussion mellan kommunerna kring förslaget på rollfördelning. Här kan den otydliga ansvarsfördelningen för samlade regionala utvecklingsfrågorna i de svenska länen ha varit ett hinder. I diskussionerna inom ProMidNord har dock Landstinget Västernorrland visat intresse att driva en sådan mellankommunal diskussion vidare. Även här kan dock frågan om vem som anses ha legitimitet att driva en sån sak bli ett problem. Metodik MittNordisk Utvecklingsstrategi I ProMidNord-arbetet med en Utvecklingsstrategi för MittNorden har denna metodik tillämpats. Metodiken kan sammanfattas på följande sätt: 1. Organisering Samla en bred krets av aktörer som har intresse av regionens/ MittNordens utveckling 2. Planering Arbeta fram en Territoriell utvecklingsplan baserad på: A. Regionens/MittNordens förutsättningar, som i sin tur kan delas upp på: - Egna resurser som fysisk miljö, människor, kultur och ekonomi - Position i omvärlden - Framtidens krav utifrån den globala ekonomin B. Gemensam vision/framtidsbild av vad regionen/ MittNorden ska vara C. Handlingsplan för att förverkliga visionen med fördelning av vad olika aktörer åtar sig att genomföra - Territoriell rumslig plan som visar helheten - Delområdesplaner - Sektorsplaner 3. Förverkligande Genomföra utvecklingsplanens handlingsprogram uthålligt under 15-20 år 4. Resultat Mäta resultaten, korrigera handlingsprogrammet och vid behov justera visionen Varje utvecklingsstrategi måste utgå från de samlade geografiska, historiska och ekonomiska förutsättningar som en ort eller region har och sett i dess omvärld. Med dessa förutsättningar

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 10 som grund bör en vision, dvs en framtidsbild av hur ortens eller regionens situation ska se ut, formuleras. Med framtidsbilden förankrad bland ortens eller regionens innevånare tas ett handlingsprogram fram för hur framtidsbilden ska kunna uppnås. Därefter genomförs handlingsprogrammet under en följd av år genom den organisation som skapats för arbetet och resultaten utvärderas för att vid behov ge underlag för en förändring av strategin. Ett användbart sätt att samlat beskriva ett territoriums helhet, det vill säga dess geografi, landskap, natur, historia, ekonomi, bebyggelse och infrastruktur är att i ord, bilder och kartor beskriva dess samlade egenskaper, dess karaktär och med betoning på drag som förenar och särskiljer orten eller regionen från andra i dess omvärld. På samma sätt formuleras framtidsbilden utifrån den karaktär orten eller regionen skall ha och med betoning på särskiljande drag som kan höja konkurrensförmågan gentemot omvärlden. Ett samarbete mellan orter och regioner där var och en utvecklar sina positiva särdrag ger en större samlad konkurrenskraft än om alla konkurrerar inbördes med generella drag. 2.3 Strategiarbetets genomförande 2004-2007 ProMidNord-projektets ansökan beviljades i augusti 2004. LeadPartnern Landstinget i Västernorrland hade problem med att bemanna posten som Project Coordinator vilket ledde till några månaders försening av den egentliga projektstarten. WP 1 bemannades tills vidare av Mats Henriksson som i november 2004 anlitade Hans Gillgren för att på konsultbasis under maximalt fyra månader driva arbetet med WP 1 och starta strategiarbetet, MNRSTRAT, i SP 1. Detta i avvaktan på en rekrytering av en länsstyrelseanställd projektledare för WP 1. Arbetet inleddes i januari 2005 med en rundresa till de medverkande regionala partners för att presentera såväl projektkoordinatorn som WP1- ledaren samt presentera ProMidNord- projektets innehåll i helhet. Samtidigt inhämtades de gällande regionala planer som fanns, främst i Finland och Norge. Arbetsmetodiken presenterades för projektets styrgrupp i november 2004 och aktivitets- och tidplan presenterades vid WP-ledarmöte 27-28 februari 2005 och styrgruppsmöte 8-9 februari.

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 11 Organisering av aktörer Punkt 1 i metodiken ovan, att samla en bred skara av MittNordiska aktörer ansågs preliminärt uppfylld genom ProMidNord- projektets konstruktion, så arbetet koncentrerades på punkt 2. Planeringen. Planeringsarbetet Regionernas karaktärsdrag och inriktning, baserat på regionfakta och aktuella utvecklingsplaner, sammanfattades till en första skiss till Utvecklingsstrategi som presenterades vid projektets upptaktskonferens i Seinäjoki 13-14 april 2005. Samtidigt presenterades en sammanfattande analys av den globaliserade ekonomins del av omvärldsförutsättningarna. Under våren och sommaren genomfördes fyra inventeringsresor till de norska och finska regionerna för att skaffa mer detaljerad kunskap om landskap och stadsmiljöer och samla eget bildmaterial. Arbetsgrupp och politisk strategigrupp I augusti 2005 tillträdde den projektanställde WP 1-ledaren Kalle Lockner och tog över arbetet med strategin. Under hösten tillsattes dels en arbetsgrupp för att arbeta fram strategin, dels en politisk strategigrupp för att diskutera den politiska inriktningen. Arbetsgruppen bestod av Bård Eidet, Sör-Tröndelag Fylkeskommun, Jan Molde, Landstinget Jämtland, Monica Fällström, Landstinget Västernorrland, Lars-Gunnar Rönnqvist, Länsstyrelsen Västernorrland, Varpu Rajaniemi, Österbottens förbund, Martti Ahokas, Mellersta Finlands förbund och Timo Heikkilä, Södra Savolax förbund. Den politiska styrgruppen har bestått av Björn Sandahl, Jämtland, ordförande, Beate Marie Dahl Eide, Sör-Tröndelag, Erik Bartnes, Nord- Tröndelag, Jan Sjödin, Landstinget Västernorrland, Peter Boström, Österbotten, Marketta Mäkinen, Mellersta Finland samt Pirkko Kirvinen, Södra Savolax. Strategiutkast april 2006 De bägge grupperna träffades några gånger under våren 2006 och förde diskussioner kring ett nytt utkast till strategi daterat i april 2006. Utkastet formulerade följande mål baserat på MittNorden- kommitténs vårmötes beslut i mars 2006: De övergripande målen för Mittnordenarbetet 2006 2007 är - att stärka det demokratiska /politiska inflytandet - att bevaka den kommande politiken i EU, framförallt målet Territoriellt samarbete (Interreg) - att bidra till en hållbar utveckling i Mittnorden - att stärka entreprenörskapet i Mittnorden - att stärka förutsättningarna för god hälsa och positiv livsmiljö i Mittnorden - att förbättra och bygga ut de öst/västliga kommunikationerna Vision augusti 2006 Efter fortsatta diskussioner och kommentarer från de bägge gruppernas ledamöter presenterades i augusti 2006 dels en vision, dels fyra fokusområden. Visionen löd på följande sätt: Vision Mittnordensamarbetet ska vara en drivkraft för samhällsutveckling, baserad på historisk och kulturell samhörighet samt på ett gemensamt intresse för en hållbar regional utveckling till nytta för regionernas invånare. Samarbetet inom Mittnorden vilar på en lång tradition. Kunskap, kompetens och starka nätverk har byggts upp och ligger till grund för att utveckla mittnorden-samarbetet till en drivkraft i samhällsbyggandet. Globaliseringen, liksom stora frågor som energiförsörjning och en planerad, hållbar utveckling, påskyndar behovet av samarbete över såväl regions- som nationsgränser. Regionerna har mycket att lära av varandra och behovet av gemensamt (t ex genom Triple Helix- modell) utvecklade arbetssätt och metoder är stort. Arbetet skall präglas av ett långsiktigt hållbart utvecklingsarbete som komplette-rar regionernas utvecklingsplaner. Mittnorden strävar efter att inta tätposition i Europa beträffande hållbar regional utveckling enligt

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 12 ambitioner uttryckta i Euro-pean Spatial Development Perspective Målet är att göra Mittnorden till hållbar, effektiv och konkurrenskraftig region ge-nom att bygga upp ett nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan de Mittnordiska regionera. Texten möttes av kommentarer att den var för lång och lovade för mycket. Fokusområdena var följande: -Att stärka regionalt samarbete på politiska nivån -Att stärka regional utveckling -Att stärka entreprenörskapet i Mittnorden -Att främja hållbar utveckling Strategiutkast augusti 2006 Under sommaren 2006 utarbetade Hans Gillgren på uppdrag av Kalle Lockner en sammanställning av regionernas karaktärsdrag och ett utkast till utvecklingsstrategi, daterat 2006-08-15. Visionen och fokusområdena var baserade på de regionala särdragen som regionsammanställningen visat samt en analys av profilerande utvecklings- och samarbetsområden. Den tidigare strategidiskussionen under våren låg inte till grund för detta förslag. Förslaget löd på följande sätt: Vision MittNorden skall år 2020 vara ett band av regioner med ren natur, vackra och levande nordiska kulturlandskap, blomstrande städer och småsamhällen där särprägel och historiska miljöer är välbevarade. MittNordens regioner skall ha en glad, frisk och hoppfull befolkning som är stolt över sin nordiska särprägel och historia men samtidigt är öppen och tolerant, hjälper och stöttar varandra och hittar nya kreativa sätt att försörja sig. MittNorden- regionerna skall år 2020 vara kända i sina respektive länder och i Europa för sina framsteg inom sex områden: Samarbetsområden 1. Trä och papper Nydanande forskning, utveckling och småföretagsamhet inom skogs-, verkstads- och träindustri. - Nya produkter genom forskning, utveckling och design - Förädling inom området trä och papper 2. Miljövänlig energi Produktion och användning av regionalt producerad miljövänlig energi. - Bioenergi som pellets och etanol - Naturgas - Återvunnen energi genom effektivare användning 3. Spännande matkultur Högkvalitetsinriktad livsmedelsproduktion, med regionalt präglade små och stora företag och nya specialiteter inom mat och dryck - MittNordisk matbältet, en utmaning till fransk och italiensk matkultur - Nya sorters korvar och ostar, fårkött, surströmming, regionalt öl och brännvin, kustwhisky, Koskenkorva och delikat Kalakukko - Kända krogar i varje region med specialisering på regional mat 4. Kreativa nya produkter Kreativa nya produkter, både varor och tjänster, inom alla tänkbara områden genom en öppen och tolerant atmosfär. - Årlig MittNordisk innovationsmässa med priser till mest kreativa produkt - Ny mätmetod av toleransindex i nordiska regioner utvecklad i samarbete mellan MittNordiska universitet 5. Kultur- och miljöturism Kultur-, mat- och miljöbaserad turistnäring som erbjuder internationella besökare unika upplevelser av lokalt och regionalt präglad natur, kulturlandskap, stadsmiljö, mat och dryck, musik, konst och konsthantverk. - Bekväma, säkra och vackra vägar som visar och värnar kulturlandskap och stadsmiljö - Järnvägar med snabb och serviceinriktad persontrafik - Bra och billiga flygförbindelser till åtminstone en flygplats i varje region - Reguljär och attraktiv passagerar- och bilfärjetrafik över Bottenhavet - MittNordiskt kvalitetskontrollsystem för internationell marknad

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 13 - Gemensam marknadsförings- och säljorganisation för europeisk och internationell marknad 6. Glad och hoppfull befolkning En glad, frisk och hoppfull befolkning som älskar sin bygd och dess natur och kultur men samtidigt är öppen för nytänkande och tolerant mot annorlunda seder och bruk - Möjlighet att bo kvar och försörja sig även i glesbygd och småorter genom goda kommunikationer till större arbetsmarknader och bättre lokal miljö för ny småföretagsamhet - Samarbete och stöd boende, företagare, kommunala och regionala myndigheter emellan för nya försörjningsmöjligheter och en befolkning som bor kvar. Styrgruppsmöte aug 2006 Utkastet till Utvecklingsstrategi för MittNorden 2006-08-15 presenterades och diskuterades vid styrgruppsmöte i Köpenhamn i augusti 2006. Allmänt ansågs att regionbeskrivningen var för omfattande och borde läggas som en bilaga till strategin, som skulle vara kortfattad och med färre fokusområden. Från 1 september övertog Hans Gillgren ansvaret för WP 1 och strategiarbetet som projektanställd på Länsstyrelsen i Västernorrland. MittNorden-kommitténs höstmöte 2006 Vid den politiska styrgruppens möte i september gicks grunden för strategin igenom och den sammanlagda synen på vårens strategidiskussioner och synpunkterna på utkastet från augusti summerades. Diskussionen låg till grund för ett omarbetat förslag till MittnordenKommitténs höstmöte i Trondheim i oktober. Förslaget som presenterades där såg ut på följande sätt: 1. Målet: MittNorden år 2020- en möjlig framtidsbild Såhär skulle någon kunna beskriva MittNorden om knappt 15 år: MittNorden är 2020 känt både i Norden och i Europa som en kreativ och miljömedveten utvecklingszon i norra Europa. Genom ett välorganiserat samarbete sen mer än 20 år har regionerna och deras städer lyckats vända befolkningsminskning och ökad medelålder till att bli attraktiva för inflyttare och besökare. Kombinationen av medelstora städer med storstadskaraktär och lugna idylliska småstäder med en levande och vacker landsbygd nära inpå och en hög nivå på forskning med ett tolerant och kreativt företagarklimat tillsammans med ett enat och framsynt politiskt ledarskap drar människor från hela världen. MittNorden har gått i spetsen för en miljövänlig tillväxt, här är invånare och företag angelägna om att inte tära på jordens ändliga resurser eller bidra till klimatförändring. Hushållning med energi och stark självförsörjning genom biobränslen har i sig givit nya näringar både inom miljöteknik och energiproduktion. Andelen miljöbilar som drivs med etanol producerad i den egna regionen eller med naturgas från Atlanten är här störst i Europa. Snabbtåget mellan Sankt Petersburg och Trondheim med den nya färjetrafiken Vasa-Sundsvall har dels ökat handels- och affärsutbytet mellan MittNordens regioner, dels givit en stark turistström genom MittNordens natur- och kulturlandskap. Sträckan genom det finska sjölandet är dessutom utnämnd till Europas vackraste järnvägssträcka och har givit upphov till ett sjönära boende inom pendlingsavstånd till Sankt Petersburg. Men främst har turistnäringen i alla MittNordens regioner fått ett uppsving med ett antal nya småföretag som både svarar för hotellservice och natur- och kulturupplevelser. Utvecklingsprojektet av den MittNordiska Matkulturen och de uppmärksammade utmaningarna av italienska och franska regioner på matkultur har givit eko runt i Europa och en ny växande exportnäring inom småskaligt jordbruk och fiske med förädling. Järnvägen har också öppnat för en stor godsström mellan Ryssland och västeuropa via Vasa, Sundsvall och Trondheim. Grunden för denna utveckling ligger i ett brett samarbete mellan regioner, städer, staliga organ, företagarorganisationer, universitet, science parks och andra i utvecklingsfrågor sen början av 2000-talet. Arbetet har under många år finansierats av EU:s regionala utvecklingsfonder. Det lär vara det mest lyckade exemplet inom hela EU. 2. Planen: Samarbete Förstärka, men inte ta över, de ingående regionernas och städernas eget utvecklingsarbete för en hållbar tillväxt. - Lära känna de andra regionerna och dess invånare, företag och organisationer genom information via media och resor - Lära av varandra i MittNorden, dela upp arbetet och dra nytta av varandras resultat, öka effektiviteten genom samarbete - Samagerande i större frågor där den gemensamma styrkan behövs

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 14 - Infrastruktur, EU-fonder, Nordiska organ, Nationella myndigheter - Internationell besöksnäring - Miljö- och energifrågor Samarbetsområden 1. Utveckling av forskning, materialteknik och produkter inom Trä och papper genom samarbete mellan Universitet, Science Parks, städer och företag 2. Miljövänlig företagsamhet och energieffektivitet och satsning inom förnyelsebar energi som biobränsle 3. Upplevelserik kultur- och miljöturism med utvecklad matkultur från Atlanten till St Petersburg 4. Stimulans av nya ungdomsinriktade näringar inom bl.a digitala media och ungdomars delaktighet i samhällsutvecklingen 5. Metodik att höja attraktiviteten i stadsmiljö och landskap 6. Förbättrade miljövänliga transporter i städer, regioner och öst-väst i MittNorden. Cykel, buss, spårbunden trafik sjö/järnväg Framtida organisation av MittNordiskt samarbete Vid MittNordenkommitténs höstmöte togs även frågan om den framtida organisationen av ett MittNordiskt utvecklingssamarbete upp. Det motsvarar innehållet i SP 2 Institution building, dvs hur man ser på vilka fasta institutioner som behöver byggas upp för att skapa en makroregion. Frågan hade varit uppe tidigare, under kommitténs vårmöte då olika scenarios diskuterades. Till saken hör att frågan om storlek och placering av MittNordenkommitténs kansli varit under diskussion ett antal år. En tidigare fast kanslifunktion i Sundsvall byttes mot en lösning med ett ambulerande kansli för ett antal år sedan. Idag är kanslifunktionen inhyst hos en av medlemmarna under två år och uppdraget roterar mellan regionerna. Fram till årsskiftet 2007-2008 innehar Jämtland kansliet, därefter är det Nord- Tröndelags tur. Under diskussionerna har det funnits en tveksamhet till att organisera ett större kansli som skulle kunna ta på sig projektdrivande uppgifter. Tre alternativ har presenterats, det minsta med en till två anställda skulle enbart ha kontaktorganiserande uppgifter. Det andra skulle ha ytterligare någon anställd för att kunna stötta en politisk lobbyverksamhet och det tredje med flera anställda skulle spela en roll som projektdrivande. Gemensamt för alla alternativen är dock att en breddning av MittNorden- kommitténs medlemsgrupp skulle ske för att stärka legitimiteten och bredda basen för ett mellanregionalt samarbete. Detta förslag baserar sig på såväl erfarenheterna från KASPNET- projektet som på den bristande legitimitet MittNorden- kommittén åtnjuter för ett MittNordiskt utvecklingssamarbete. Ledande lokala politiker, främst i de större städerna, ser inte dagens MittNordenkommitté som någon självskriven aktör i regionala samarbetsfrågor över nationsgränserna. I Sverige är det dessutom tveksamt om Landstingen ses som givna aktörer med legitimitet att driva regionala utvecklingsfrågor. Den första punkten i planeringsmetodiken, att samla alla intresserade aktörer, är således i behov av åter uppmärksammas. Det förslag som presenterades på höstmötet 2006 var följande: Hur ska samarbetet organiseras? - En skiss MittNordiska UtvecklingsRådet- MINUR Samlat och brett partnerskap i MittNorden, en juridisk person som kan driva projekt och söka pengar. Består av höga företrädare för - Regionala organ, politiska och andra offentliga (Landsting, Fylkeskommuner, Landskapsförbund, Fylken, Län) - Kommunala politiska organ - Organisationer och andra regionala och lokala aktörer (Handelskammare, Företagarföreningar, miljöorganisationer) - Företag med verksamhet i regionerna MINUR kan ses som ett fullmäktige/ägargrupp som träffas en gång per år. Rådet tillsätter en styrelse med ledande företrädare för parterna. Styrelsen har ansvar för verksamheten och träffas några gånger per år. Styrelsen tillsätter en VD som svarar för den operativa verksamheten som främst består av projektverksamhet, som ProMidNord eller liknande, men också av stödjande insatser som lobbyarbete och uppvaktningar

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 15 tillsammans med styrelseordföranden. MINUR Projektkontor MittNordiska UtvecklingsRådet har ett projektkontor med 1-2 personer anställda, som kan leda utvecklingsprojekt, t.ex ProMidNord II, helst som ramprojekt som möjliggör löpande nya delprojekt. Projektkontoret är en fast organisation på löpande treårsmandat med möjlighet att projektanställa ledare för olika delprojekt under 1-3 år. Projektkontoret lokaliseras på en fast plats mitt i MittNorden för att få en kontinuitet och hög effektivitet i kontorets arbete. Diskussionen visade dock på att en mindre ambitiös variant var den lösning som hade stöd av Kommittén. Workshops och möten kring strategin Under vintern 2006-2007 ordnades en rad workshops och möten med berörda partners för att skaffa ett bredare stöd för en slutlig strategi. I början av februari presenterades en bearbetad strategi för den politiska strategigruppen som senare bearbetades vidare till styrgruppens möte i mitten av februari. De alternativa förslag som kommit från flera partners redovisades liksom resultatet av de finska städernas svar på en enkät våren 2006 om tänkbara och prioriterade samarbetsområden, samt några andra referensexempel. Förslagen var följande: Södra Savolax förslag Främja hållbar utveckling - Samarbete mellan ledande aktörer på material- och energieffektiviseringsteknologi - Högre självförsörjning av regionalt förnybara energikällor - Minska avfallsproduktion, öka återvinning - Stärk kännedomen om Nordens Gröna Bälte - Attraktiva städer och landskap - Nordiska välfärdssamhällen för framtiden Stärk regionalt samarbete på den politiska nivån - Erfarenhetsutbyte om förvaltningsutveckling - Stärkt samarbete i nationell och EU-regionalpolitik - Utbyte av kunskap i valda teman, t.ex utbildning 3. Stärk regional utveckling - Kompetensutveckling inom t.ex miljö och energi - Förstärkning av innovationsstruktur - Främjande av entreprenörsskap 4. Förbättra och bygga ut östvästliga förbindelser Södra Österbottens förslag -Stärkande av entreprenörsskap -Bioenergi -Högteknologi och högre utbildning -Livsmedelsindustri -Skogsindustri -Förbättrad tillgänglighet (kommunikationer, kontaktnätverk -Utvecklande av servicesektorn Tröndelags felles fylkesplan Vision: Internationellt attraktiv region för studenter, talangfulla och kreativa människor. Tröndelag ska bli den mest kreativa regionen i Europa 1. Kraftfull satsning på tillväxt och innovation 2. Samordnad forsknings- och utbildningspolitik 3. Tröndersk mat en fördel att utnyttja 4. Framtidsinriktad energisatsning 5. Behovsinriktad utbyggnad av infrastruktur 6. Tröndelag en god plats att leva och bo på SÖT-strategi Vision: Starkare tillsammans, stärka Norden och Mitt-skandinavien 1. Utveckla infrastruktur och kommunikationer

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 16 2. Utveckla kultur- och upplevelsenäringar 3. Kunskap och kompetens Finska Städernas viktigaste teman för MittNordiskt stadssamarbete: I Rangordning 1. Innovationer och konkurrenskraft - Samarbete mellan teknologicenter - Kunskap/utbildning - Välfärd, hälsa och sjukvård 2. Turism - Kongress/konferensturism - Samarbete med Ryssland - Kulturturism, specialgrupper 3. Energi - Bioenergi, förnybar energi - Energibesparing - Grön trafik 4. Kommunikationer - Bättre vägnät - Färje-/ båtförbindelser 5. Miljö - Miljöarbete hos företag - Miljöteknologi - Utvecklingsprojekt 6. Kultur 7. Barn & ungdomar MittNorden-strategi 1996 Vision: Mittnordensamarbetet skall vara en drivkraft för miljövänlig samhällsutveckling baserad på historisk och kulturell samhörighet och ett gemensamt regionalt utvecklingsintresse Utmaningar och mål 1. Utnyttja regionens miljö- och energikunnande till förmån för näringslivs- och samhällsutveckling 2. Utveckla öst-västlig kommunikationskorridor 3. Utveckla den ömsesidiga förståelsen i regionen Insatsområden 1. Pionjärområde för miljövänliga lösningar 2. Mittnordisk kommunikationsled 3. Bredare informations- och erfarenhetsutbyte 4. Utnyttja den kulturella dimensionen 5. Brett kultursamarbete baserat på historia EuroRegion Baltic 2005 Vision: Framgång och goda levnadsförhållanden. Region i framkant för hållbar tillväxt och integration av gamla och nya ekonomier Strategiska områden 1. Konkurrenskraftig affärsmiljö 2. Transportinfrastruktur 3. Social dimension (minskad arbetslöshet) 4. Miljö- och energipolitik Horisontella mål Hållbar utveckling Gott ledarskap Jämställdhet mellan könen Medverkan av unga Efter denna runda med work-shops utarbetades en viljeinriktning samt en kortfattad lista med temaområden för samarbete avsedd att beslutas på MittNorden-kommitténs vårmöte i mars 2007. Förslaget fick följande utseende:

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 17 MittNordisk framtid Viljeinriktning Skiss februari 2007 Skapa ett styrkebälte i MittNorden I det MittNordiska bandet, mellan det nordiska huvudstadsbältet och Barents, vill vi skapa ett styrkebälte av attraktiva städer, landskap och regioner i norra Europa..längs ett urgammalt handelsstråk Längs ett urgammalt östvästligt pilgrims- och kulturstråk, från Tröndelag och Atlanten i väster över Mellannorrland och Bottenhavet, Österbotten, Mellersta Finland och Savolax till Karelen och Ryssland, vill vi öppna nya kontakter, handelsutbyten och kommunikationer för att knyta samman öst och väst i norra Europa Genom samarbete blir vi starkare Genom ett samarbete mellan MittNordiska städer och regioner med många gemensamma förutsättningar, kan vi stärka våra möjligheter till hållbar tillväxt. Vår situation med glesbefolkade regioner och stora avstånd har lärt oss att samverkan och arbetsfördelning är något alla vinner på. Hållbar tillväxt ligger i vår tradition Omsorgen om natur och miljö, ren luft och friskt vatten och ett varsamt nyttjande av förnyelsebara naturresurser ligger i vår MittNordiska kultur. Jord- och havsbruk, skogsindustri och fiberteknologi, vattenkraft, miljöteknik och biobränslekunnande visar vårt nära förhållande till naturens resurser. Kreativa och företagsamma människor vår viktigaste resurs Friska trygga människor som kan och vill utveckla sin kunskap, kreativitet och företagsamhet är vår största resurs. MittNordens städer och landskap skall vara en lockande livsmiljö med sitt variationsrika nordiska klimat, lättillgängliga natur, karaktärsfulla bebyggelse och en stimulerande framtidsanda. Framgångsrikt i Europa År 2020 skall vårt MittNordiska utvecklingssamarbete vara känt som ett av de mest framgångsrika och tillväxtbefrämjande i Europa MittNordiska samarbetsområden Skiss februari 2007 Fem temaområden 1. Förbättra de östvästliga kommunikationerna - Hållbara kommunikationer i stråket S:t Petersburg- Trondheim - Underlätta regionförstoring i öst-västled 2. Stärka innovativa och företagsamma miljöer - Hur bygga bättre innovations- och entreprenörsmiljöer - Hur stärka utbildning, forskning, kompetens - Attraktiva städer och landskap - Nordiska välfärdssamhällen för framtiden 3. Satsning på upplevelsenäringarna - Digitala media som film och dataspel - Kultur- och upplevelsenäringar 4. Satsning på miljöteknik och förnyelsebar energi - Utveckla miljöteknik och miljömedvetna företag - Biobränsle 5. Utveckla kultur- och naturarvsturism - Olavsarvet med internationell pilgrimsled S:t Petersburg- Trondheim och Nidaros - Världsarvet Höga och Låga kusterna - Konferens- och evenemangsturism - Kulturellt utbyte Horisontella mål 1. Hållbar utveckling 2. Gott ledarskap 3. Jämställdhet mellan könen 4. Medverkan av unga

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 18 Efter diskussioner i styrgruppen i mitten av februari gjordes några marginella förändringar till enbart fyra temaområden och med en prioritering av stärkande av innovativa miljöer. Detta beslöt sedan MittNorden-kommittén att anta som strategi i slutet av mars. De olika temaområdena förtydligades bl.a genom kulturarbetsgruppens medverkan till följande lydelse: MittNordiska samarbetsområden Fyra temaområden 1. Stärka innovativa och företagsamma miljöer - Stärka våra innovations- och entreprenörsmiljöer i MittNorden - Stärka utbildning, forskning och kompetens i våra MittNordiska regioner - Stärka profileringen av våra attraktiva städer och landskap - Utnyttja våra Nordiska välfärdssamhällen som konkurrensfördel 2. Förbättra de östvästliga kommunikationerna - Skapa hållbara och snabba kommunikationer i stråket S:t Petersburg- Trondheim - Underlätta regionförstoring i öst-västled längs hållbara kommunikationsstråk 3. Satsning på kultur- och upplevelsenäringarna A. Ökad kulturell förståelse och utbyte genom: -Tematiska Mitt Nordiska Kulturdagar - Nätverk av kulturarbetare i Mittnorden och jobbyte - Mittnordiska kulturpriset -Stimulera turnéverksamhet - Artist in residence, kartläggning och utveckling inom och utom Mittnorden B. Utveckla världsarven och gemensamma kulturarv inom Mittnorden - Attraktionsutveckling och marknadsföring - Koppling mellan Höga och Låga-kusten, Röros, Olofsborg - Olavsarvet- som kulturbärare med pilgrimsled C. Ny teknik och kompetens inom kulturområdet - Digitala media (ex. dataspel, animation, filmkommission) - Forskning kring sambandet mellan kultur och folkhälsa - Kompetensutveckling kring arrangörskap och evenemangskultur 4. Satsning på miljöteknik och förnyelsebar energi - Utveckla miljöteknik och miljömedvetna företag - Utveckla MittNordiska förnyelsebara energikällor som biobränsle och vindkraft Några frågeställningar som varit centrala i ProMidNord-projektet och som varit utgångspunkt i flera WP, som miljömedvetenhet och ekologisk hållbarhet WP 2 och 3 och ungdomars medverkan i samhällsutvecklingen WP 4, har formulerats som viktiga horisontella mål som skall prägla allt samarbete i utvecklingen av MittNorden. Dessa är följande: Horisontella mål Skall genomsyra allt utvecklingsarbete. 1. Hållbar utveckling Långsiktig hållbarhet, ekonomiskt, ekologiskt och socialt skall prägla arbetet. 2. Gott ledarskap Viktigt för att skapa ett gott utvecklingsklimat är ett klokt ledarskap inom politik och näringsliv 3. Jämställdhet mellan könen Allt arbete skall präglas av en strävan till jämställdhet mellan kvinnor och män 4. Medverkan av unga De unga är samhällets framtid och deras engagemang och medverkan i arbetet att skapa ett attraktivt samhälle är ytterst viktigt. Denna strategi är därmed resultatet av arbetet med SP 1 i kombination med SP 2, hur den framtida organisationen föreslås se ut. För arbetet inom SP 2, se särskilt kapitel.

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 19 2.4 Underlag för strategiarbetet Enligt metodiken för Territoriell karaktärsplanering (sid 6) skall visionen eller målet baseras på regionens/ MittNordens förutsättningar, som i sin tur kan delas upp på: - Egna resurser som fysisk miljö, människor, kultur och ekonomi - Position i omvärlden - Framtidens krav utifrån den globala ekonomin 2.4.1Egna resurser Den första punkten, egna resurser, har beskrivits ingående i den regionbeskrivning som ingår i strategiutkastet från augusti 2006. Här följer en sammanfattning av denna. RØRVIK E 6 NAMSOS NAMSDALEN GRONG STEINKJER HOTING VERDAL TIANSUND TRONDHEIM ORKANGER E 6 TRONDHEIMSFJORDEN LEVANGER STJØRDAL E 14 ÅRE INDALSÄLVEN INDA D LSÄ S LV L JÄRPEN STRÖMSUND HAMMERD 45 ORKLADALEN OPPDAL STØREN GAULDALEN RØROS LJUNGDALEN FUNÄSDALEN ÖSTERSUND SUND SVENSTAVIK VIK LJUNGAN LJ L UNGAN E 14 HAMMARSTRA BRÄCKE LJUSNAN LJ L USNAN 45 ÅNGE E 1 LJUNGAN LJ L UNGAN Nord- och Sör-Tröndelag Nord-Tröndelag Fylke Folkmängd: 128 700 (2006) Befolkningsutveckling 1980-2006: + 2% Fylkeshuvudstad: Steinkjer med 20 000 invånare Befolkningsutveckling 1990-2005: - 78, -0,4% Sammanlagd folkmängd 2006: 404 000 Sör- Tröndelag Fylke Folkmängd: 275 400 (2006) Befolkningsutveckling 1980-2006: + 12% Fylkeshuvudstad: Trondheim med 158 000 invånare Befolkningsutveckling 1990-2005: + 19 629, + 14 %

2007-09-15 Hans Gillgren Sid 20 Nord-Tröndelag söder om Steinkjer Frøya Kulturcentret i Stikklestad Gauldalen Geografi och historia Det geografiska läget mitt på den norska atlantkusten har gjort att Tröndelagsområdet är sen gammalt det mest betydelsefulla området i norsk historia. Det bördiga området på bägge sidor Trondheimsfjorden och närheten till Atlanten har gynnat jordbruk, fiske och handel och med detta som grund har Tröndelag blivit den viktigaste kulturbygden. Inflytelserika jordägare i området har dominerat tidig norsk politik och Trondheim har sen över ett årtusende varit säte för Norska kyrkan och varit Norges genom tiderna kanske viktigaste handelsstad. Tydliga exempel på detta är bygget av Nidarosdomen som Europas nordligaste katedral från 1000-talet och framåt och den roll denna fick som pilgrimsmål sen Olav den helige helgonförklarades efter sin död vid slaget i Stikklestad 1030 och gravsattes i domen. Med biskopssäte sedan 1075 och ärkebiskopssäte sen 1153 är Trondheim, grundlagt 997 men känt som handelsplats långt tidigare, en stad med lång historia. Landskap och natur Tröndelag består dels av ett låglänt klippigt kustlandskap med öar och skär utanför Trondheimsfjordens mynning, dels av ett bergigt skogs- och fjällandskap genomskuret av smala älvdalar och dels av ett flackt bördigt jordbrukslandskap på gammal havsbotten med enstaka bergspartier, huvudsakligen runt Trondheimsfjorden och Orkladalen. Ekonomi och näringsliv Tröndelag har varit och är en av Norges viktigaste jordbruksbygder med jordbruk och fiske som viktigaste näringar. På senare årtionden har fiskodlingen i havet vuxit i betydelse och Norges viktigaste fiskförädlingsindustri finns i Tröndelag. Genom utvinningen av olja och gas i Nordsjön och Norska havet har såväl oljeindustrin som offshore-industrin med tillverkning och service av oljeplattformar blivit betydande näringar, bl.a med varvsindustri i Verdal.