Risk- och sårbarhetsanalys Region Halland 2011 OBS Denna handling lyder under Offentlighets- och sekretesslagen 18 kap. 13 (SFS 2009:400) och därför har vissa delar sekretessbelagts. Dok ID: Risk- och sårbarhetsanalys Giltig from: 2011-XX-XX
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 5 2 Uppdrag och syfte... 7 2.1 Bakgrund... 7 2.2 Syfte och målsättning... 7 2.3 Metod... 8 2.3.1 Kunskapsunderlag... 9 2.3.2 Avgränsningar... 9 2.3.3 Spridning av kunskap... 9 2.3.4 Bedömning av sannolikhet... 9 2.3.5 Bedömning av konsekvenser... 10 2.3.6 Bedömning av hanteringsförmåga... 10 2.3.7 Bedömning av förmåga för djupanalyserade scenarion... 10 2.3.8 Begreppsdefinitioner och förkortningar... 12 3 Roller och ansvarsområde... 15 3.1 Region Hallands organisation... 15 3.2 Region Hallands ansvarsområde... 16 3.3 Regionens krisledningsorganisation... 16 3.4 Regionens samhällsviktiga verksamhet... 17 4 Riskbild Halland... 19 4.1 Riskinventering... 19 4.2 Bedömning sannolikhet, konsekvens och hanteringsförmåga... 20 4.3 Redogörelse av risker... 20 4.3.1 Farligt godsolycka... 20 4.3.2 Kärnkraftsolycka... 22 4.2.3 Externt avbrott i elförsörjningen... 23 4.3.4 Internt avbrott i elförsörjningen... 23 4.3.5 Avbrott i vattenförsörjningen... 24 4.3.6 Smittat vatten... 24 4.3.7 Pandemi... 25 4.3.8 Avbrott i värmeförsörjningen... 26 4.3.9 Avbrott i försörjningen av medicinska gaser... 27 4.3.10 Internt avbrott telefoni... 28 4.3.11 Externt avbrott telefoni... 29 4.3.12 Stora interna störningar i datakommunikationerna... 30 4.3.13 Brand på vårdinrättning... 30 4.3.14 Bombhot... 31 4.3.15 Väderpåverkan... 31 4.3.16 Värmebölja... 32 4.3.17 Isstorm... 33 4.3.18/19 Masskadehändelse trauma/kemolycka... 33 5 Djupanalyserade händelser... 35 5.1 Avbrott i vattenförsörjningen... 35 5.1.1 Bedömning av förmåga... 37 5.1.2 Konsekvenser... 37 5.1.3 Beroenden... 38 5.1.4 Åtgärdsförslag... 38 5.2 Externt avbrott i elförsörjningen... 39 2(63)
5.2.1 Bedömning av förmåga... 41 5.2.2 Konsekvenser... 41 5.2.3 Beroenden... 42 5.2.4 Åtgärdsförslag... 42 5.3 Stora interna störningar i datakommunikationerna... 42 5.3.1 Bedömning av förmåga... 43 5.3.2 Konsekvenser... 44 5.3.3 Beroenden... 44 5.3.4 Åtgärdsförslag... 45 6 Fördjupning informationssäkerhet... 46 6.1 Riskinventering informationssäkerhet... 46 6.2 Bedömning sannolikhet, konsekvens och hanteringsförmåga... 47 6.3 Redogörelse av risker... 47 6.3.1 Skadlig kod... 47 6.3.2 Fysisk åverkan på hårdvara... 48 6.3.3 Fysisk åverkan servrar... 48 6.3.4 Nyckelpersoner är plötsligt inte tillgängliga... 49 6.3.5 IT-system är inte användarvänliga... 49 6.3.6 Avtal IT-system... 49 6.3.7 Nationella IT-system... 50 6.3.8 Utskrift av sekretessbelagd information görs på obevakad skrivare... 50 6.3.9 Kopiatorer med fax-, skanner- och skrivarfunktion... 50 6.3.10 Nätverk... 50 6.3.11 IT-säkerhetsansvarig inte utsedd... 51 6.3.12 Otillräcklig kylning i datorhallar... 51 6.3.13 Evakuering av vårdenhet på akutsjukhus... 51 6.3.14 Säkerhetskopior saknas... 52 7 Djupanalyserad händelse informationssäkerhet... 53 7.1 Användare saknar tillgång till information... 53 7.1.1 Bedömning av förmåga... 53 7.1.2 Konsekvenser... 54 7.1.3 Beroenden... 54 7.1.4 Åtgärdsförslag... 55 8 Sammanställning åtgärdsbehov... 56 8.1 Regelverk... 56 8.2 Metoder och arbetssätt... 57 8.3 Aktörer... 58 8.4 Teknik och infrastruktur... 58 8.5 Informationssäkerhet... 59 8.6 Äskade åtgärdsförslag... 60 8.7 Pågående åtgärdsförslag... 60 8.8 Genomförda åtgärdsförslag... 61 9 Fortsatt process risk- och sårbarhetsanalyser... 62 9.1 Ansvar för risk- och sårbarhetsanalyserna... 62 Referenslista... 63 3(63)
Figurförteckning Figur 1 Bedömning av sannolikhet.... 9 Figur 2 Bedömning av konsekvenser.... 10 Figur 3 Bedömning av hanteringsförmågan.... 10 Figur 4 Organisationsschema, Region Halland.... 15 Figur 5 Samhällsviktig verksamhet, Region Halland.... 18 Figur 6 Förklaring av hur riskmatrisens färger tolkas.... 19 Figur 7 Riskmatris Region Halland 2011.... 19 Figur 8 Identifierade extraordinära händelser.... 20 Figur 9 Förklaring av hur riskmatrisens färger tolkas.... 46 Figur 10 Riskmatris informationssäkerhet Region Halland 2011.... 46 Figur 11 Identifierade händelser informationssäkerhet.... 47 4(63)
1 Sammanfattning Anledningen till framtagandet av denna rapport är de krav som ställs i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser 1 i fredstid och höjd beredskap. Utifrån denna lagstiftning ska regionen analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i regionen och hur dessa händelser påverkar den egna verksamheten. Inriktningen på analysarbetet har varit att säkerställa att Region Halland under en extraordinär händelse ska kunna bedriva samhällsviktig verksamhet med bibehållen säkerhet. Den första risk- och sårbarhetsanalysen för Landstinget Halland kom 2009 och detta är en uppdatering av denna. I rapporten återfinns en sammanställning av de risker och sårbarheter som kan komma att påverka Region Halland på ett negativt sätt. För att hantera en inträffad händelse krävs det att de aktörer som svarar för samhällets krisberedskap har analyserat, identifierat och åtgärdat sårbarheter. Eftersom Region Halland är en viktig del av samhällets krisberedskap krävs det att man även här genomför analyser i syfte att stärka hanteringsförmågan. I analysarbetet har ett stort antal händelser som kan komma att påverka Region Halland identifierats av den övergripande riskhanteringsgruppen. Dessa har därefter förmågebedömts utifrån följande skala: Graden av förmåga anges i fyra steg: 1. Förmågan är god, resurser och kapacitet motsvarar behoven uppgiften kan lösas. 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister uppgiften kan i huvudsak lösas. 3. Det finns viss förmåga, men den är bristfällig uppgiften kan lösas till viss del. 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga uppgiften kan inte lösas. Följande tre händelser har djupanalyserats och förmågebedömts: Förmågan att hantera ett avbrott i vattenförsörjningen ligger mellan i huvudsak god och viss. På den övergripande nivån har regionen bedömts besitta de förmågor som behövs för att leda, samordna och informera om de åtgärder som behöver vidtas vid en inträffad händelse. Det som drar ner förmågan är det faktum att enbart ett av de två akutsjukhusen har en fungerande vattentäkt. Dessutom saknas rutiner och planer för att hantera denna händelse och den personalmässiga redundansen hos driftspersonalen har bedömts som otillräcklig. Vid ett externt avbrott i elförsörjningen är förmågan att hantera ett inträffande i huvudsak god. Anledningen till denna bedömning är att de två akutsjukhusen i länet har reservkapacitet som överstiger 100 procent. Dessutom har regionen på övergripande nivå bedömts besitta de förmågor som behövs för att leda, samordna och informera om de åtgärder som behöver vidtas vid en inträffad händelse. Det som drar ner förmågan är att det saknas rutiner för samverkan mellan Regionservice och de övriga förvaltningarna vid ett inträffande. Detta innebär att det kan ta lång tid innan en klar lägesbild framträder. Dessutom är den personalmässiga redundansen inom Teknisk service bristfällig. Förmågan att hantera stora störningar i datakommunikationerna, beroende på att centrala nätverksutrustningen inte fungerar, har bedömts ligga på gränsen mellan i huvudsak god och 1 Med en extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 5(63)
viss. Anledningen till denna bedömning är att regionens övergripande förmåga till stor del är beroende av tekniska system för att kunna leda, samordna och informera om de åtgärder som vidtas för att hantera den inträffade händelsen. Vid denna händelse kommer det stora flertalet av dessa system att vara utslagna. Det som höjer förmågan är att det finns avtal med reservdels- och driftleverantör som innebär att åtgärdande av felet ska vara påbörjat inom fyra timmar och avhjälpt inom åtta timmar. De åtgärder som risk- och sårbarhetsanalysen framförallt belyser är behovet av att öka regionens förmåga när den sjukvårdande verksamheten är utsatt för driftstörningar som el-, IT-, och vattenavbrott. Nytt i denna version är att informationssäkerheten har fått ett eget kapitel. Dessutom har en djupanalys genomförts gällande att användare saknar tillgång till information beroende på att giltig spärrlista inte är tillgänglig för tjänstelegitimationen. I scenariot har arbetsgruppen utgått från att tillgången till journal kräver stark autentisering och detta är i nuläget inte infört. Men när det införs är det viktigt att tänka på det som framkommit i analysen för att förhindra ett inträffande. Regionens förmåga att hantera detta scenario om det skulle bli verklighet bedöms ligga mellan i huvudsak god och viss. Vad gäller några av de åtgärdsförslag som har identifierats råder det oenighet kring vem det är som ansvarar för åtgärderna. Dessa frågor rör ansvarsfrågor mellan de olika förvaltningarna, Regionservice (RGS), och Regionfastigheter, (RFA). 6(63)
2 Uppdrag och syfte I detta kapitel presenteras det uppdrag som har legat till grund för genomförandet av risk- och sårbarhetsanalyserna. Dessutom presenteras mål, metod, avgränsningar samt de olika bedömningskriterier som har använts vid bedömning av sannolikhet, konsekvens samt förmåga. 2.1 Bakgrund Under 2006 infördes lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser 2 i fredstid och höjd beredskap. Syftet med denna lag är att kommuner, landsting och regioner ska minska sårbarheten i sina verksamheter samt ha en god förmåga att hantera extraordinära händelser. Kommuner, landsting och regioner ska härigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar vid höjd beredskap. Lagstiftningen ställer dessutom ett antal krav på Region Halland. Dessa är följande: Regionen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser påverkar den egna verksamheten. Regionen ska utbilda och öva förtroendevalda och personal för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid en extraordinär händelse. Regionen ska under en extraordinär händelse ge de myndigheter som regeringen bestämmer, lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, den förväntade utvecklingen samt vidtagna och planerade åtgärder. Regionen ska med beaktande av risk- och sårbarhetsanalyserna, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur man ska hantera extraordinära händelser. För att uppfylla dessa krav pågår sedan 2007 ett kontinuerligt arbete med att genomföra riskoch sårbarhetsanalyser. 2.2 Syfte och målsättning Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys är följande: Identifiera och analysera vilka risker och händelser som kan komma att påverka regionen på ett negativt sätt. Identifiera vilka av regionens verksamheter som är att betrakta som samhällsviktiga 3. Öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om de risker och sårbarheter som finns inom regionen. Ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten. Utveckla regionens förmåga att hantera inträffade händelser. Säkerställa patientsäkerheten under en extraordinär händelse. 2 Med en extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 3 Samhällsviktig verksamhet är den verksamhet som alltid bör fungera oavsett vad som än händer. Detta då verksamheten är nödvändig eller väsentlig för att en redan inträffad kris ska kunna hanteras, alternativt att ett bortfall i verksamheten kan leda till att en allvarlig kris inträffar 7(63)
Målsättningen med risk- och sårbarhetsanalyserna är att: Regionen ska ha goda kunskaper om risker och sårbarhet som kan påverka regionen negativt. Regionen ska ha en planering för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas. Regionen ska också ha en planering för hur konsekvenserna av en extraordinär händelse ska hanteras. Regionen ska ha en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, dvs att vidta nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa samhällsviktiga verksamheter som måste upprätthållas samt att ge invånare och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen. Denna risk- och sårbarhetsanalys är en del i arbetet med att uppfylla dessa målsättningar. 2.3 Metod Region Hallands arbete med risk- och sårbarhetsanalysen är indelat i tre delar och har bedrivits av en förvaltningsövergripande riskhanteringsgrupp som har bestått av regionens säkerhetssamordnare. I den första delen av arbetet har riskhanteringsgrupperna fått identifiera samhällsviktiga verksamheter 4 i respektive förvaltning. Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter som måste upprätthållas oavsett vad som händer. Med utgångspunkt från detta har riskhanteringsgrupperna identifierat kritiska system och kritiska resurser som den samhällsviktiga verksamheten är beroende av för att kunna fungera. I del två har riskhanteringsgruppen analyserat extraordinära händelser i en grovanalysmall. För respektive händelse har konsekvens, sårbarhet, redundans och hanteringsförmåga bedömts. Dessutom har förslag på åtgärder som syftar till att stärka hanteringsförmågan tagits fram för respektive risk. I del tre har analysverktyget IBERO 5 använts för att genomföra djupanalyser av valda scenarion. Med hjälp av verktyget har det varit möjligt att analysera och jämföra förmågan att motstå och hantera extraordinära händelser, till exempel avbrott i el- och vattenförsörjningen. Genom att sammanfoga analyser från olika förvaltningar har det varit möjligt att få fram en bild av regionens förmåga att hantera olika händelser. Djupanalyser i IBERO har genomförts på akutsjukhusen samt på Närsjukvården Halland, NSVH 6 (exklusive privata). I genomförandet av syntes 7 har representanter från dessa förvaltningar, regional ledning, IT-Service och Regionfastigheter deltagit. 4 Samhällsviktig verksamhet är den verksamhet som alltid bör fungera oavsett vad som än händer. Detta då verksamheten är nödvändig eller väsentlig för att en redan inträffad kris ska kunna hanteras, alternativt att ett bortfall i verksamheten kan leda till att en allvarlig kris inträffar 5 IBERO = Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar. 6 NSVH = Närsjukvården Halland 7 Syntes innebär att genomföra en samlad bedömning över landstingets förmåga. Detta görs i en övergripande riskhanteringsgrupp. 8(63)
2.3.1 Kunskapsunderlag I arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna har länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys använts som underlag. Material har även samlats in genom litteraturstudier av externt och internt material. 2.3.2 Avgränsningar I den övergripande risk- och sårbarhetsanalysen har akutsjukhusen (Hallands sjukhus Halmstad, HSH, och Hallands sjukhus Varberg, HSV) prioriterats. För händelser som exempelvis masskadehändelser samt farligt godsolyckor pågår arbetet med att utveckla IBERO-programmet för att bli bättre anpassat till att kunna genomföra analyser av denna typ av händelser. Inledningsvis har prioriteringar gjorts avseende vilka scenarion som ska analyseras i IBERO. Därefter har tre scenarion, som har bedömts kunna medföra stora konsekvenser för regionen, valts ut för analys. De privata vårdcentralerna omfattas inte i denna risk- och sårbarhetsanalys på annat sätt än att de är underställda NSVH vid en allvarlig händelse som innebär att NSVH:s krisledning går upp i stabsläge. Inte heller tandvården omfattas i nuläget men kommer att ingå i ett senare skede. Efter årsskiftet har det inom ramen för Region Halland tillkommit ett flertal verksamheter. Dessa kommer inte att hinna analyseras i denna risk- och sårbarhetsanalys. RGS har inte deltagit fullt ut i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Dock har ett arbete gällande en intern risk- och sårbarhetsanalys påbörjats. En rapport beräknas vara klar hösten 2011. 2.3.3 Spridning av kunskap För att sprida kunskap om arbetet och dess genomförande har analyserna genomförts i samverkan med representanter från berörda verksamheter. 2.3.4 Bedömning av sannolikhet I de bedömningar som riskhanteringsgruppen har genomfört har även sannolikheten för att en händelse inträffar bedömts. Sannolikheten värderas genom kvalitativ bedömning på nedanstående skala: Sannolikhet S1 - Liten S2 - Medelstor S3 - Stor S4 - Mycket stor Figur 1 Bedömning av sannolikhet. Frekvens Inträffar mer sällan än en gång på tio år Inträffar under en tioårsperiod Inträffar årligen Inträffar dagligen/varje vecka Resultatet av sannolikhetsbedömningarna för identifierade risker finns i riskmatrisen, kapitel 4. 9(63)
2.3.5 Bedömning av konsekvenser I bedömningen av konsekvenser har riskhanteringsgruppen fått bedöma och förutse de negativa effekterna som kan komma att uppstå utifrån en given händelse. Konsekvenserna värderas genom en kvalitativ bedömning utifrån nedanstående skala: Konsekvens K1 - Liten K2 - Medelstor Påverkan på verksamheten Drabbas inte av störningar verksamheten kan upprätthållas Drabbas av mindre störningar verksamheten kan upprätthållas Drabbas av kraftiga störningar verksamheten kan hjälpligen upprätthållas K3 - Stor K4 - Mycket stor Drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas verksamheten kan inte upprätthållas Figur 2 Bedömning av konsekvenser. I analysen presenteras bedömningen av den sammanlagda konsekvensen utifrån följande faktorer: Region Hallands verksamhet Patientsäkerhet Omgivning och miljö Tid innan berörd verksamhet är återställd Ekonomiska konsekvenser Resultatet av konsekvensbedömningarna för identifierade risker finns i riskmatrisen, kapitel 4. 2.3.6 Bedömning av hanteringsförmåga För respektive händelse har även hanteringsförmågan bedömts. Bedömningarna har gjorts genom en kvalitativ bedömning utifrån nedanstående kriterier: God I huvudsak god Viss Ingen (bristfällig) Kan ej bedömas Figur 3 Bedömning av hanteringsförmågan. Resurser och behov motsvarar förväntningarna uppgiften kan lösas Brister/störningar nedsätter förmågan uppgiften kan i huvudsak lösas Brister/störningar nedsätter förmågan uppgiften kan till viss del lösas Svåra brister uppgiften kan inte lösas Hanteringsförmågan kan ej bedömas 2.3.7 Bedömning av förmåga för djupanalyserade scenarion En del händelser har omvandlats till scenarion som därefter har djupanalyserats. Vid genomförandet av dessa har bedömningen av regionens hanteringsförmåga utgått från analysverktyget IBERO 8. Här görs bedömningar av krisledningsförmågan, förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar, konsekvenser och beroenden enligt nedanstående: 8 IBERO = Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar. 10(63)
Bedömningen av krisledningsförmågan utgår från följande indikatorer: Förmåga att: Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda och skydda akut hotade individer och objekt Hindra utbredning, spridning för att begränsa antalet drabbade individer Sörja för anhöriga/närstående Omhänderta omkomna Återställa funktion. Denna förmåga handlar alltså om förmågan att leda, samordna och informera om de åtgärder som regionen vidtar för att hantera den inträffade händelsen 9. Bedömningen av konsekvenser i IBERO utgår från följande indikatorer: Människoliv, antalet människor som avlider. Hälsa, antalet personer som utifrån regionens hanteringsförmåga kommer att få förvärrade eller långvariga skador. Akututskrivningar, hur många som kan komma att skrivas ut på grund av den aktuella händelsen för att frigöra vårdplatser. Ekonomi, kostnaden för verksamheten på grund av effekten av händelsen. Beroenden: Vilka beroenden är viktigast för regionen? Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar: Denna bedömning handlar om att verksamheten ska kunna bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. Med detta menas att regionens samhällsviktiga verksamhet ska kunna upprätthållas under minst en vecka för att förmågan ska betraktas som god. Graden av förmåga anges i fyra steg: 1. Förmågan är god, resurser och kapacitet motsvarar behoven, uppgiften kan lösas. 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister, uppgiften kan i huvudsak lösas. 3. Det finns viss förmåga, men den är bristfällig, uppgiften kan lösas till viss del. 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga, uppgiften kan inte lösas. 9 Risk- och sårbarhetsanalyser, vägledning för statliga myndigheter, KBM rekommenderar 2006:4 11(63)
2.3.8 Begreppsdefinitioner och förkortningar Här presenteras de begrepp och de förkortningar som förekommer i rapporten. Begrepp Allvarlig händelse Händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Elektiv vård Planerad vård (icke akut). Extraordinär händelse Med en extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun, en region eller ett landsting. Förmågeanalys Analys för att visa vilken förmåga regionen har att hantera händelser som kan bli till följd av att risker utlöses. Grovanalys Översiktlig analys av extraordinära händelser samt bedömning av sannolikhet och konsekvens. Handske En förberedelse för att enkelt kunna koppla in mobilreservkraft. Hanteringsförmåga I denna rapport innebär begreppet hanteringsförmåga förmågan att stå emot och hantera en inträffad extraordinär händelse. Begreppet är nära sammankopplat med redundansen. Konsekvens Resultatet av en olycka eller en extraordinär händelse. Beskriver skador på människor, miljö, egendom och verksamhet uttryckt i kvalitativa eller kvantitativa termer. Kris Med kris avses en händelse som drabbar många människor och stora delar av vårt samhälle. En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjning eller vår hälsa och frihet. Pandemi Världsomfattande influensa. Redundans Uttrycker förmågan hos ett objekt, system, individ m m, att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer. Risk 12(63)
Med risk avses sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt de konsekvenser som följer av händelsen. Sannolikheten är ett mått på hur ofta eller hur troligt det är att en viss händelse inträffar. Risk blir produkten av både sannolikheten och konsekvensen: Risk = Sannolikhet * Konsekvens En stor risk kan vara en händelse som inte inträffar särskilt ofta men har en stor konsekvens, t ex en pandemi. En stor risk kan även vara en händelse som inte ger några katastrofala konsekvenser men som inträffar relativt ofta, t ex trafikolycka eller brand i bostad. Riskhanteringsgrupp Arbetsgrupp som arbetar med risk- och sårbarhetsanalysen. Finns inom Region Halland både på förvaltningsnivå och på förvaltningsövergripande nivå. Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys är en metod i vilken risker, redundans, hanteringsförmåga samt sårbarheter identifieras och analyseras utifrån sannolikhet och konsekvens. Samhällsviktig verksamhet En samhällsviktig verksamhet är en verksamhet som alltid måste fungera oavsett vad som än händer. För att definieras som en samhällsviktig verksamhet ska något av de två nedanstående kraven uppfyllas: Ett bortfall av eller en störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Sannolikhet Ett mått på möjligheten att en viss händelse ska inträffa. Sårbarhet Uttrycker oförmåga hos ett objekt, system, individ m m att stå emot och hantera en specifik påfrestning som kan härledas till inre eller yttre faktorer. UPS Denna förkortning står för Uninterrupted Power Supply, alltså avbrottsfri elförsörjning. I en UPS finns ett antal batteriblock anslutna till UPS:ens likspänningsdel. Om nätspänningen skulle försvinna går UPS:en automatiskt över i batteridrift och fortsätter att mata ut växelspänning. UPS:en fungerar alltså som en buffert som förhindrar att de pikar som uppstår vid överspänningar i elnätet skadar den mottagande IT-utrustningen. Förkortningar ASH Ambulanssjukvården Halland AVK- mottagning Akutvård kirurgi 13(63)
BUP Barn- och ungdomspsykiatrin HIA Hjärtintensiv avdelningen HSH Hallands sjukhus Halmstad HSK Hallands sjukhus Kungsbacka HSV Hallands Sjukhus Varberg IVA Intensivvårdsavdelningen LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap NSVH Närsjukvården Halland PSH Psykiatrin Halland RFA Regionfastigheter RGS Regionservice RKL Regional krisledning RSA Risk- och sårbarhetsanalys SVR - Sjukvårdsrådgivningen 14(63)
3 Roller och ansvarsområde I detta kapitel presenteras Region Hallands organisation, roll i en kris samt ansvarsområde. 3.1 Region Hallands organisation Region Halland bildades den 1 januari 2011och ansvarar för hälso- och sjukvårds samt tandvård och den regionala utvecklingen allt i syfte att främja Hallands utveckling. Organisationen består av nio förvaltningar, däribland de två akutsjukhusen, HSH med 375 vårdplatser och HSV med 256 vårdplatser. I Falkenberg bedrivs specialistvård och verksamheten tillhör rent organisatoriskt Hallands sjukhus. I Kungsbacka finns HSK som bedriver elektiv specialistvård. Inom förvaltningen Närsjukvården Halland inryms primärvård samt tandvård. I Halland är primärvården från och med 2007 organiserad i Vårdval Halland. Detta innebär att alla hallänningar får välja vid vilken vårdenhet de i första hand vill få sin vård. Vårdenheterna, regiondrivna såväl som privata, finansieras med en hälso- och sjukvårdspeng som fördelas efter invånarnas val. Vidare består regionen av Ambulanssjukvården Halland som ansvarar för ambulansverksamhet, sjukresor och Sjukvårdsrådgivningen 1177. Psykiatrin Halland organiserar all offentlig barn- och ungdomspsykiatri samt vuxenpsykiatri i länet. Regionservice är den samlade resursen för behovet av driftservice och till viss del administrativ service. Regionkontoret svarar för i huvudsak stöd till förtroendevalda och till del administrativt och operativt stöd till förvaltningarna. Inom Regionkontoret finns regional utveckling med områden som kollektivtrafik och infrastruktur, näringsliv, kultur, folkhälsa, miljö, högskolefrågor, EU-frågor samt kommunal samverkan. Regionen har även ansvaret för de egna skolorna som utgörs av naturbruksgymnasier samt folkhögskolor. I figuren nedan återfinns ett organisationsschema över Region Halland. Figur 4 Organisationsschema, Region Halland. 15(63)
. 3.2 Region Hallands ansvarsområde Till skillnad från kommunerna har regionen inget geografiskt områdesansvar 10. Däremot är man sektorsansvarig på regional nivå för hälso- och sjukvården. Ett ansvar som gäller såväl under normala förhållanden som under extraordinära förhållanden. Utifrån sitt ansvar för hälso- och sjukvården är regionen en viktig aktör i samhällets krisberedskap. Bland annat förväntas följande: Region Halland ska ha en beredskap för att kunna ta emot drabbade och minska de fysiska och psykiska följdverkningarna vid en allvarlig händelse enligt hälso- och sjukvårdslagen. Detta kallas katastrofmedicinsk beredskap. Regionen ska ha beredskap för att kunna skicka ut sjukvårdsgrupper under en extraordinär händelse eller allvarlig händelse. Regionen ska ha en tjänsteman i beredskap (TiB) som är ständigt nåbar. Regionen ansvarar för sanering av kontaminerade personer efter att räddningstjänsten har genomfört livräddande sanering. Regionen ska på begäran ställa hälso- och sjukvårdsresurser till förfogande för en annan kommun eller ett annat landsting som är drabbat av en extraordinär händelse. Regionen ska vid planering uppmärksamma frågor av betydelse för hälso- och sjukvårdens tekniska kapacitet och underlag. Som underlag för detta ska Det Robusta sjukhuset 11 användas. Regionen ska ha en särskild sjukvårdsledning i samband med kriser, med ledning på lokal och regional nivå. Där ska man särskilt beakta samverkan inom organisationen och med andra regioner och landsting samt med andra myndigheter på lokal, regional och nationell nivå, där man har en förmåga till anpassning till olika typer av händelser och deras omfattning och det finns fungerande rutiner och teknik för informationsöverföring 12. Vid allvarlig händelse är privata vårdgivare inom Vårdval Halland operativt underställda NSVH vid ett stabsläge. 3.3 Regionens krisledningsorganisation För att hantera en extraordinär eller allvarlig händelse är det viktigt att det finns en redundant krisledningsorganisation som kan hantera en inträffad händelse. I Region Halland benämns regionens krisledning RKL och dess grundläggande syfte är att vid en allvarlig eller extraordinär händelse övergripande strategiskt samordna regionens arbete och resurser. Ytterligare ska RKL verka som stöd åt regionens lokala krisledningar i deras stabsarbete. Minsta form av krisledning utgörs av tjänsteman i beredskap (TiB). Denna funktion finns i beredskap dygnet runt och larmas eller söks via SOS Alarm. Detta innebär att regionens 10 Geografiskt områdesansvar innebär att det inom ett geografiskt område ska finnas ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella uppgifter som behöver utföras före, under och efter en krissituation. Områdesansvaret finns på tre nivåer lokalt (kommunen), regionalt (Länsstyrelsen) och nationellt (regeringen). 11 Det Robusta sjukhuset, Socialstyrelsen 2008 12 SOFS, 2005:13, 7 kap 1 16(63)
krisledning kan vara aktiv inom några minuter för att tidigt kunna inta regionens strategiska samordningsroll. Krisledning på lokal nivå organiseras inom respektive förvaltning där var och en har ansvaret för den operativa verksamheten inom egen förvaltning. Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap ska det i varje landsting/region finnas en krisledningsnämnd. I Region Halland är det regionstyrelsens presidieberedning och hälsooch sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott som utgör krisledningsnämnden. Denna har till uppgift att fatta normativa beslut i ett operativt läge. Det kan vara beslut som innebär tillfälligt förändrad verksamhets- eller uppdragsinriktning, eller då beslut behövs för stöd av en akut extraordinär och kostnadskrävande insats. 3.4 Regionens samhällsviktiga verksamhet En viktig del i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen är att identifiera samhällsviktig verksamhet 13. Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter som måste upprätthållas oavsett vad som händer. I nedanstående tabell presenteras den verksamhet som av den förvaltningsvisa riskhanteringsgruppen har bedömts som samhällsviktig för Region Halland. I tabellen redovisas även vilka samhällsviktiga verksamheter som har reservkraft och vilka som saknar. Anledningen till att detta redovisas här är att reservkraft är en viktig redundans vid en rad olika händelser. Samhällsviktig verksamhet Organisatorisk tillhörighet Reservkraft Regional krisledning Övergripande regionalt Ja Krisledning (Falkenberg) Psykiatrin Halland Nej Vårdavdelning/akutmottagning BUP Psykiatrin Halland Nej Vårdavdelning/akutmottagning vuxenpsykiatrin Psykiatrin Halland Ja LPT/LRV patienter i öppenvård Psykiatrin Halland Nej Krisledning Hallands sjukhus Halmstad Ja Akutmottagningsverksamhet Hallands sjukhus Halmstad Ja Operationsverksamhet Hallands sjukhus Halmstad Ja Intensivvårdsverksamhet (inklusive neonatalverksamhet) Hallands sjukhus Halmstad Ja Epidemiverksamhet (högspecialiserad Ja infektionsverksamhet) Hallands sjukhus Halmstad Diagnostisk verksamhet: Kemlab, blod Hallands sjukhus Halmstad Ja Diagnostisk verksamhet: Röntgen Hallands sjukhus Halmstad Ja Akutmottagningsverksamhet Hallands sjukhus Varberg Ja Operationsverksamhet Hallands sjukhus Varberg Ja Intensivvårdsverksamhet Hallands sjukhus Varberg Ja Förlossningsverksamhet Hallands sjukhus Varberg Ja Röntgenavdelning Hallands sjukhus Varberg Ja 13 Samhällsviktig verksamhet är den verksamhet som alltid bör fungera oavsett vad som än händer. Detta då verksamheten är nödvändig eller väsentlig för att en redan inträffad kris ska kunna hanteras, alternativt att ett bortfall i verksamheten kan leda till att en allvarlig kris inträffar 17(63)
Saneringsfunktion vid akutmottagningen (hall) Hallands sjukhus Varberg Ja Krisledningsorganisationen Hallands sjukhus Varberg Ja Operation Hallands sjukhus Kungsbacka Ja Vårdavdelning Hallands sjukhus Kungsbacka Ja Mödravård Hallands sjukhus Kungsbacka Nej Sterilcentral Hallands sjukhus Kungsbacka Nej Barnmottagning Hallands sjukhus Kungsbacka Nej AK-mottagning Hallands sjukhus Kungsbacka Nej Krisledning Regionkontoret Ja Smittskydd Halland Regionkontoret Ja Regionfastigheter Regionkontoret Nej Kommunikationsavdelningen Regionkontoret Nej Avdelningen för redovisning och finans Regionkontoret Nej 1177 Sjukvårdsrådgivningen SVR Halmstad Ambulanssjukvården Halland Nej 1177 Sjukvårdsrådgivningen Kungsbacka Ambulanssjukvården Halland Ja Ambulansstation Halmstad öster 910 Ambulanssjukvården Halland Ja Ambulansstation Laholm 920 Ambulanssjukvården Halland Nej Ambulansstation Falkenberg 930 Ambulanssjukvården Halland Nej Ambulansstation Varberg 940 Ambulanssjukvården Halland Ja Ambulansstation Kungsbacka 950 Ambulanssjukvården Halland Nej Ambulansstation Hylte 960 Ambulanssjukvården Halland Nej Ambulansstation Ullared 970 Ambulanssjukvården Halland Nej Ambulansstation Halmstad väster 980 Ambulanssjukvården Halland Handske Krisledning BAS Ambulanssjukvården Halland Ja Krisledning Närsjukvården Nej Akutverksamhet vid vårdcentraler Närsjukvården 2 st Teknisk service Halmstad (Söder) Regionservice Ja Teknisk service Varberg (Norr) Regionservice Ja Vaktmästeri Regionservice - Städ Regionservice - Telefoni Regionservice Ja Kostservice Regionservice Ja IT Regionservice - Logistik Regionservice - Figur 5 Samhällsviktig verksamhet, Region Halland. 18(63)
4 Riskbild Halland I detta kapitel presenteras och värderas de oönskade händelser som har identifierats och som, om de inträffar, skulle kunna föra med sig negativ påverkan för Region Halland. Resultatet av värderingen presenteras i en riskmatris i syfte att tydliggöra den aktuella riskbilden. 4.1 Riskinventering I riskmatrisen nedan presenteras risker i regionen som har identifierats och värderats av den förvaltningsvisa riskhanteringsgruppen. Riskerna är insatta i matrisen utifrån sannolikhet och konsekvens. I tabellen anges enbart den oönskade händelsens nummer, se kapitel 4.3 för mer information om respektive händelse. Förklaring av hur riskmatrisens färger tolkas Svart Akut risk, genomför åtgärd omedelbart Röd Reducera risk, åtgärder är nödvändiga Gul Aktiv riskhantering, överväg åtgärder Grön Förenklad riskhantering, upprätthåll förebyggande åtgärder Figur 6 Förklaring av hur riskmatrisens färger tolkas. Färgerna på riskmatrisens olika fält är ett hjälpverktyg för underlag till beslut om åtgärder som bör vidtas för att reducera konsekvenserna av den oönskade händelsen. Riskmatris Sannolikhet K1 liten Konsekvens K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 - mycket stor S3 - stor S2 - medelstor S1 - liten Figur 7 Riskmatris Region Halland 2011. I figur 7 utläses vilka extraordinära händelser som siffrorna i figuren avser. 19(63)
4.2 Bedömning sannolikhet, konsekvens och hanteringsförmåga I tabellen nedan presenteras en samlad bedömning av sannolikhet, konsekvens samt hanteringsförmåga för oönskade händelser. Värderingen av händelserna bygger till stor del på kvalitativa bedömningar genomförda av Region Hallands personal. I efterföljande stycke redogörs mer ingående för riskerna. Extraordinära händelser Händelse Sannolikhet Konsekvens Hanteringsförmåga 1. Farligt godsolycka 2. Kärnkraftsolycka 3. Externt avbrott i elförsörjningen 4. Internt avbrott i elförsörjningen 5. Avbrott i vattenförsörjningen 6. Smittat vatten 7. Pandemi 8. Avbrott värmeförsörjningen 9. Avbrott i försörjningen av medicinska gaser 10. Internt avbrott telefoni 11. Externt avbrott telefoni 12. Störningar datakommunikationerna 13. Brand på vårdinrättning 14. Bombhot 15. Väderpåverkan 16. Värmebölja 17. Isstorm 18. Masskadehändelse trauma 19. Masskadehändelse kemolycka Figur 8 Identifierade extraordinära händelser. 4.3 Redogörelse av risker Utifrån den inventering som har genomförts av den förvaltningsvisa riskhanteringsgruppen redovisas nedan de risker i länet som kan komma att påverka Region Hallands verksamhet. För att ytterligare förtydliga riskbilden inom länet har länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys för 2010 använts som underlag. 4.3.1 Farligt godsolycka På grund av sitt geografiska läge är Halland exponerat för ett stort antal transporter av farligt gods på väg, järnväg och till sjöss. Enligt Räddningsverkets rapport från mätningen av farligt gods som passerade genom länet i september 2006, passerar totalt mellan 100 ton och 33 000 ton farligt gods på väg. Under samma period transporterades 20 000 30 000 ton farligt gods på järnväg 14. I länet finns 19 anläggningar som bedriver farlig verksamhet enligt 2 kap 4 lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), eller omfattas av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Dessa anläggningar hanterar ämnen 14 Rapport farligt gods, Räddningsverket 2006 20(63)
som har en skadlig inverkan på människor. En negativ händelse vid någon av dessa byggnader kan komma att medföra mycket allvarliga konsekvenser. 15 I Halland har ett antal händelser med spridning av farliga ämnen eller risk för spridning med farliga ämnen inträffat. Den allvarligaste händelsen hittills är tågurspårningen i Kungsbacka 2005 då ett tåg med klorgas spårade ur. Inget läckage uppstod vid olyckan men samhällspåverkan blev trots detta stor. För Region Hallands del skulle en olycka med spridning av farliga ämnen troligtvis innebära att man fick ta emot ett stort antal skadade och en stor del av dessa skulle säkerligen behöva saneras. Fast saneringsanläggning finns på de båda akutsjukhusen i länet och det finns även möjlighet att skicka ut saneringsgrupper. Den direkta påverkan skulle vara att man i allvarliga fall tvingas evakuera verksamheter som ligger i närheten av en inträffad händelse. Eventuell evakuering är naturligtvis beroende av många faktorer såsom omfattning och vindriktning. När ett skadligt moln av kemikalier finns nära en byggnad är det viktigt att ventilationen minimeras för att minska inläckningstakten. Ett sätt att göra detta på är att nödstoppa den mekaniska ventilationen. Då det kan handla om snabba lägen bör det gå snabbt att stänga alla ventilationsfläktar på sjukhusen. I bästa fall med ett handgrepp på ett ställe. 16 Dock saknas datoriserad avstängning på delar av kulvertsystemet. Detta kan innebära att inträngande ämnen fyller sjukhuset om denna sektion inte stängs av manuellt. På HSH är stora delar av värme- och ventilationssystemet datoriserat, vilket innebär att luftbehandlingen kan stoppas via överordnat system med hjälp av en nyckelbrytare i driftcentralen. Dock har detta aldrig testats. I luftintagen på kompressorerna för andningsluft finns inga kännare som kan detektera föroreningar i luften. Däremot finns partikelfilter och kolfilter på utgående luft. På HSV är styrning och övervakning av värme och ventilation datoriserat och anslutet till reservkraften. Följande byggnaders 17 luftbehandling kan stoppas med brytare placerade i televäxeln via överordnat system, resterande byggnader saknar denna funktion. Åtgärdsförslag: Evakueringsplaner bör upprättas med utgångspunkt från den utredning som pågår i Västra Götaland. Öva och testa avstängning av ventilationen via överordnat system. Installera detektor på kompressorernas luftintag. Säkerställ rutin för att skydda fastigheten mot kontaminering som sker i närheten av verksamheten. Ta fram rutin för manuell avstängning av den del av kulverten som inte stängs av via dator. 15 Risk- och sårbarhetsanalys, Hallands län 2008 16 Det robusta sjukhuset 2008 17 Byggnad 331,332, 334, 341, 344, 342, 343, 252, 661. 21(63)
4.3.2 Kärnkraftsolycka I Halland finns den kärntekniska anläggningen Ringhals, vilket innebär att det finns risk för utsläpp av radioaktiva ämnen. Vid en eventuell händelse organiserar länsstyrelsen en beredskapsorganisation som totalt omfattar 1 400 deltagare från ett 80-tal olika aktörer, av vilka Region Halland är en. De svenska kärnkraftsanläggningarna har omfattande säkerhetssystem i syfte att minska effekten av en eventuell olycka. De radioaktiva systemen har byggts in i betonginneslutningar och viktiga system har flerdubblats. Utöver detta så har respektive anläggning försetts med ett reningsfilter som har kapacitet att reducera eventuella utsläppsmängder. Ett utsläpp av radioaktiva ämnen skulle, beroende på utsläppets omfattning, kunna medföra stora konsekvenser för samhället och för allmänheten. Exempelvis skulle ett utsläpp kunna leda till evakuering av närområdet vilket skulle beröra tusentals människor. Ett eventuellt haveriutsläpp följer vindriktningen och beroende på metrologiska förutsättningar kan närområdet eller områden som ligger längre bort drabbas av utsläppsplymen. I ett extremt läge kan utsläppet leda till markbeläggning av radioaktiva ämnen vilket skulle medföra evakuering. Även om förebyggande åtgärder som exempelvis larmsystem, utrymningsplaner och mätsystem finns så kommer en olycka att medföra stora konsekvenser 18. Detta var också fallet i Japan den 11 mars 2011 då en rad jordskalv inträffade utanför östkusten. Det största skalvet uppmättes till 9,0 på richterskalan och ledde till en tsunami som orsakade omfattande skador. Skalvet ledde till att fyra kärnkraftverk stoppades. På kärnkraftverket i området Fukushima uppstod problem med kylningssystemet och fick till följd att de närmast boende evakuerades. Från den 12 till den 15 mars avlöste explosioner varandra och den 15 mars började det även att brinna vilket ledde till ett utsläpp i omgivningen som motsvarade 400 millisivert per timme. Svenska gränsvärden för de personer som arbetar i kärnkraftsindustrin är 50 millisivert per år. Vid det här läget hade över 200 000 tusen människor, boende tre mil från kärnkraftverket blivit evakuerade. Den 12 april uppgraderade Japans kärnkraftsmyndighet NISA olyckan i Fukushima till en sjua, den högsta nivån på den internationella skalan, dvs samma nivå som olyckan i Tjernobyl. Den 12 maj inträffade en ny läcka och radioaktivt vatten läckte ut i havet, där en cesiumhalt på 18 000 gånger över riktvärdena uppmäts. Den 13 maj bekräftade det japanska kärnkraftsföretaget TEPCO att det var en härdsmälta som inträffat 19. Denna händelse visar att konsekvenserna av en inträffad händelse kan bli omfattande. För sjukvårdens del kommer det att innebära extrem belastning eftersom informationsbehovet från allmänheten blir enormt. Många kommer dessutom att söka sig till vården då de tror att de är drabbade eftersom strålning inte syns, luktar eller känns. Antalet akut strålsjuka kommer troligtvis inte vara stort om det inte har skett en stor explosion eller ett stort utsläpp. Utrustning för indikering med intensimetrar samt dosimetrar finns på akutmottagningarna. 18 Regional risk- och sårbarhetsanalys Hallands län 2010 Länsstyrelsen i Halland 19 www.krisinformation.se 22(63)
Åtgärdsförslag: Säkerställ att det går att stänga av all luftbehandling via överordnat system på sjukhusen. Uppdatera plan för kärnkraftsolycka i samverkan med andra landsting och regioner. 4.2.3 Externt avbrott i elförsörjningen Ett större elavbrott skulle medföra stora störningar i samhället. För regionens del skulle det innebära att alla verksamheter som inte är försedda med reservkraft står utan el. Vid ett avbrott kan även kommunalteknisk försörjning såsom fjärrvärme, avlopp och vattenförsörjning sluta att fungera om de inte är försedda med reservkraft. Kunskapen om kommunaltekniska försörjningssystems sårbarhet samt konsekvenser för Region Halland ska framgå av länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys då denna myndighet har till uppgift att sammanställa samtliga analyser inom länet. Denna kunskap måste därefter komma Region Halland tillgodo så att det är möjligt att ytterligare nyansera riskbilden. Under 2011 genomförs projektet Styrel som har till uppgift att förhindra frånkoppling av el till samhällsviktig verksamhet vid kollaps i elförsörjningen. I dagsläget finns planer som innebär att stora delar av elnätet kopplas från utan hänsyn till vilka elanvändare som är samhällsviktiga. Efter genomförande ska frånkopplingar ske på lokalnätsnivå och på så sätt kan tillgänglig el styras till ellinjer med prioriterade elanvändare medan ellinjer med oprioriterade elanvändare kopplas bort 20. Region Halland deltar i projekt Styrel som leds av länsstyrelsen och i första hand riktar sig till kommunerna som ansvarar för identifieringen av samhällsviktig verksamhet inom sitt geografiska område. Efter genomförande kommer krisberedskapsförmågan inom länet att stärkas då prioriterad verksamhet kommer att kunna upprätthållas även vid elbrist. *För ytterligare information, se djupanalysen, kapitel 5.2. 4.3.4 Internt avbrott i elförsörjningen Ett internt elavbrott kan exempelvis bero på att reservkraften inte startar eller på att ett internt jordfel inträffat. Konsekvenserna av detta kan bli allvarliga, vilket en händelse på Karolinska i Huddinge 2007 visade. Här ledde ett jordfel i en högspänningskabel mellan två ställverk till ett internt strömavbrott som slog ut 70 procent av elnätet och varade i 1 timme och 22 minuter. Konsekvenserna var bland annat att det blev mörkt i alla lokaler som saknade fönster, dörrar med kodlås fastnade i låst läge, patientsignalsystem och larm upphörde att fungera, gastrycket föll, och medicinskteknisk utrustning upphörde att fungera. För att hantera ett internt elavbrott på ett akutsjukhus krävs hög anläggningskompetens och förmåga att hantera akuta situationer. För att garantera detta krävs det även en personalmässig redundans bland driftpersonalen. I dagsläget har den personalmässiga redundansen bedömts som otillräcklig. 20 Handbok för styrel, Prioritering av elanvändare vid brist, Statens energimyndighet 2010 23(63)
Enligt Det robusta sjukhuset gäller för elanläggningar, ordinarie och reserv, att det finns instruktioner för alla start- och driftsituationer, även nöddrift. Driftpersonal för drift av reservanordningar utbildas regelbundet och utbildningen ska vara dokumenterad med personliga intyg. Dessutom ska personal i platsorganisationen ha tillräcklig kompetens för att kunna handha och sköta systemet, samt för att åtgärda fel och brister. Denna kompetens ska dessutom vara dokumenterad. Utöver detta ska även handlingsplaner för allvarliga händelser vara välkända och övade av berörd personal 21. Bedömningen har gjorts att det finns för få personer på Teknisk service som har tillräcklig kompetens för att hantera ett inträffande. Åtgärdsförslag: RFA bör förtydliga i avtal med RGS att det finns personell redundans hos Teknisk service, samt att personalen där besitter tillräcklig kompetens för att kunna hantera ett internt strömavbrott. 4.3.5 Avbrott i vattenförsörjningen Ett avbrott i den kommunala vattenförsörjningen kommer att medföra stora påfrestningar på regionens verksamheter. Alla de verksamheter som saknar egen vattentäkt kommer att stå utan vatten. Dessutom kommer spolfunktionen på toaletterna att sluta fungera vilket leder till sanitär problematik. *För ytterligare information, se djupanalys, kapitel 5.1. 4.3.6 Smittat vatten Anledningarna till att en smitta sprider sig i vattnet kan exempelvis bero på fel i reningsprocessen, skada på vattenledningen, sabotage m m. Eftersom vattenförsörjning är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna bedriva sjukvård kan konsekvenserna av ett inträffande komma att bli omfattande. En vattenburen smitta visar sig genom ett ofta mycket stort antal personer som insjuknar snabbt och inom en kort tidsrymd. Fysikaliska tydliga tecken på smitta i vattnet kan vara svåra att tolka eller upptäcka, men kan utgöras av missfärgning eller dålig lukt. I slutet av november 2010 upptäcktes tarmparasiten Cryptosporidium i det kommunala dricksvattnet i Östersund med omnejd. Parasiten medförde att flera tusen personer fick magsjuka och de boende i Östersund blev tvungna att koka sitt vatten innan det kunde användas. Utbrottet av tarmparasiten orsakades troligtvis av att avloppsvatten kommit in i dricksvattennätet via Storsjön. Tarmparasiten upptäcktes även i dricksvattnet i delar av Åre. Kommunen fick installera ett UV-filter i vattenverket för att bli av med parasiten. Den 18 februari 2011 meddelade Östersunds kommun att det kommunala vattnet var rent igen. 22 Detta visar att en inträffad händelse kan sträcka sig över lång tid. 21 Det Robusta sjukhuset 22 Krisinformation.se 24(63)
Smittat dricksvatten kan leda till att trycket på vården ökar. Både stora delar av personalen och patienterna kan insjukna, men ofta är symtomen kortvariga och övergående. Om smittan är begränsad innebär det att patienter måste flyttas till vårdenhet som ligger utanför det smittade området och som har tillgång till rent vatten. För att säkerställa om smittan sprids via vattnet eller inte, kommer provtagningar att behöva genomföras. Svarstiden på dessa prover är tre dygn vilket innebär att det är viktigt att ha plan för inträffad händelse. Förorenat vatten kan inte användas till dialysbehandling eller matlagning, vilket innebär att detta måste säkerställas på annat sätt. HSH har egen vattentäkt som eventuellt skulle kunna användas som viss redundans om smittan sprids via den kommunala vattenförsörjningen. Problem kvarstår dock om det lokala nätet är kontaminerat och hur det ska rengöras innan det kan tas i bruk för reservvatten. Ett stort antal verksamheter inom sjukhusen samt alla verksamheter utanför sjukhusen som drabbas av smittat vatten kommer att få förlita sig till försörjning via vattentank eller, om det är möjligt, att koka vattnet innan det används. Eftersom regionen inte förfogar över några tankbilar är man beroende av externa aktörer för att kunna tillgodose vattenförsörjningen. Åtgärdsförslag: Skapa plan för att hantera händelser med smittat vatten. Skapa plan för omhändertagande av dialyspatienter. Säkerställ att Regionservice kan leverera mat trots inträffad händelse. Säkerställ i dialog med kommunerna att sjukhusen garanteras vatten vid en inträffad händelse. Ta lärdom av händelsen med smittat vatten i Östersund. 4.3.7 Pandemi Med pandemisk influensa avses en snabb och världsomspännande epidemisk spridning av ett nytt influensa A-virus. Detta leder till en mycket utbredd sjuklighet i klassisk influensa. Omfattningen av denna kan vara så stor som att 25 40 procent av hela befolkningen insjuknar under 6 8 veckor. Exempel på pandemiutbrott är Spanska sjukan och Hongkong-influensan som drabbade världen under 1918 1919 respektive 1968 1970. Spanska sjukan beräknas ha orsakat ca 20 miljoner människors död. Under våren 2009 drabbades världen av en ny influensapandemi A(H1N1). Denna pandemi får dock bedömas som relativt lindrig. För regionens del kommer konsekvenserna av en pandemi som exempelvis Spanska sjukan att bli omfattande då man under ett par veckors tid kan räkna med en sjukfrånvaro på upp till 50 procent. Detta samtidigt som en stor andel av befolkningen har insjuknat och är i behov av vård. Speciellt kommer de enheter inom regionen som är beroende av personal med specialkunskaper att drabbas. 25(63)