Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor
Inledning Landstinget Sörmland har tillsammans med länets kommuner genomfört elevkäter regelbundet sedan år 2001. Den första undersökningen omfattade elever i årskurs 6 (Barnrapport Sörmland), därefter har åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet (Liv & Hälsa Ung) varit de återkommande åldrarna. I den senaste studien, år 2014, omfattades även åk 5 för första gången. En grupp som inte funnits med i undersökningarna har varit elever i särskolan. De ordinarie enkäterna har inte bedömts vara möjliga att använda utifrån denna elevgrupps behov. Det har dock funnits en ihållande otillfredsställelse över att inte fånga gruppen. År 2012 avsatte därför Folkhälsocentrum och Habilitering och hjälpmedelsförvaltningen resurser för att se över möjligheten att även nå särskoleelever. Kunskapsinhämtande, involvering av expertis, intervjuer och tester genomfördes under 2012-2013. Projektet gav stegvis kunskap om enkätens anpassning till elevgruppen och ett formulär fanns färdigt i november 2013. Enkätstudien för särskolan (hela högstadiet samt gymnasiet) samordnades med ordinarie Liv & Hälsa ung (åk 5, 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet) i februari och mars 2014. Genomförandet av Liv & Hälsa ung för alla 2014 Till skillnad mot ordinarie Liv & Hälsa ung användes ett gemensamt formulär i särskolan för samtliga årskurser på högstadiet och gymnasiet. Elevunderlaget i särskolan är så pass litet (1,5 procent av samtliga elever) att det inte är meningsfullt att redovisa resultat per årskurs. Särskolorna genomförde Liv & Hälsa ung för alla under vecka 7 9, med vissa kompletteringar veckorna närmast efter. Undersökningen hade följande omfattning: Antal inskrivna elever i särskolan, högstadiet + gymnasiet 206 Antal besvarade enkäter 179 Antal analyserade enkäter 176 Svarsfrekvens 85.4 % I särskoleprojektets huvudrapport (Liv & Hälsa ung för alla - Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan, 2014) redovisas samtliga resultat och fullständig metod. Den rapport du nu läser är en nedkortad version av huvudrapporten, med ett urval av de viktigaste resultaten samt vår egen metodgranskning. I det fall du upplever att redovisningen kring en viss fråga är otillräcklig här så föreslår vi huvudrapporten för en fullständig resutatredovisning på det aktuella området. Unikt för den rapporten du nu läser är ett antal frågerutor med funderingar kring metod och resultat i underökningen. Rutorna kan användas som diskussionsfrågor vid t ex studiedagar och fortbildning. Frågorna utgår ifrån sånt som vi själva känner behov av att titta närmare på framöver. Vi är tacksamma för er återkoppling! 2 Liv & Hälsa ung - för alla 2014 - Kortversion
Resultat Diagram 1. Livsvillkor, familj, hälsa och skola uppdelat på kön (%) Kön Född utomlands Båda föräldrarna arbetar eller pluggar Någon förälder är arbetslös eller kan inte arbeta Föräldrar brukar oftast fråga vilka kompisar man är med Kan oftast prata med föräldrarna om man har problem Behöver ofta hjälpa till hemma Mår oftast ganska eller mycket bra Har ofta ont i huvudet Har ofta svårt att somna Har ofta ont i magen Tycker alltid om att gå i skolan Alltid lunch i skolan Alltid trygg i klassrummet Alltid trygg på skolgården Skolkat flera gånger Blivit mobbad flera gånger 0 20 40 60 80 100 Enkätens första avdelning innehöll s k bakgrundsfrågor (kön, födelseland mm), frågor om föräldrar och hem, den egna upplevda hälsan samt frågor om skolan. Bortsett från fördelningen mellan könen, förekomsten av arbetslösa eller arbetsoförmögna föräldrar hos flickor, större trygghet på skolgården för pojkar är det förhållandevis små skillnader i svar mellan könen. Det finns inget markant bortfall av flickor i undersökningen, skillnaden i medverkan från flickor och pojkar speglar mönstret för inskrivningen i särskolan (ca 40/60). Liv & Hälsa ung - för alla 2014 - Kortversion 3
Diagram 2. Levnadsvanor, fritid och framtid uppdelat på kön (%) Äter frukost varje dag Äter frukt eller grönt varje dag Äter godis minst några dagar i veckan Dricker läsk minst några dagar i veckan Tränar nästan aldrig på fritiden Cyklar eller går nästan aldrig till skolan Röker fortfarande Har rökt flera gånger Har varit berusad Har aldrig druckit alkohol Är oftast hemma på kvällarna Är nästan aldrig med kompisar på kvällar el. helger Funderingar Särskoleeleverna uppger att de inte tränar speciellt mycket. Är särskoleeleverna fysiskt aktiva på andra sätt? Relativt få flickor i särskolan uppger att de har druckit alkohol, men de som druckit har varit berusade oftare än pojkarna. Vad kan ligga bakom detta mönster hos flickorna? Är med i förening el. klubb Kan göra det man vill på fritiden Är säker på att det blir bra i framtiden 0 20 40 60 80 100 Enkätens andra del avhandlade till största del levnadsvanor samt fritidssysselsättningar. na äter oftare frukost och grönsaker/frukt samt dricker mer sällan läsk. Färre flickor har provat alkohol men en högre andel har varit berusade. na har något oftare en positiv syn på sin framtid och känner sig mer nöjda med sin fritid. Noterbart är att hälften av flickorna och en tredjedel av pojkarna uppger att de aldrig tränar på sin fritid. 4 Liv & Hälsa ung - för alla 2014 - Kortversion
Skillnad i hälsa utifrån livsvillkor Diagram 3. Andel elever som mår mycket bra, uppdelat på kön, födelseland och föräldrarnas sysselsättning (%) Född utomlands Född i Sverige Båda föräldrarna arbetar el. pluggar Någon förälder är sjuksriven el. arbetslös Svaren gällande elevernas upplevda hälsa delades upp på olika grupper: kön, födelseland samt föräldrars sysselsättning / sociala situation. 0 20 40 60 80 100 Det är en större andel pojkar som uppger att man mår mycket bra. Det märks ingen större skillnad utifrån födelseland i hur man mår. Det går dock att se en tydlig skillnad i det allmänna hälsotillståndet mellan elever som uppger att båda föräldrarna arbetar eller pluggar och de elever som har minst en förälder som är sjukskriven, arbetslös eller inte kan arbeta. Skillnaden är här betydligt större än bland eleverna i Liv & Hälsa ung (åk 9). Fundering Drabbas särskoleelever särskilt hårt av att föräldrarna står utanför arbetsmarknaden? Liv & Hälsa ung - för alla 2014 - Kortversion 5
Diagram 4. Skillnader i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor uppdelat på föräldrarnas sysselsättning (%) Ofta ont i huvudet Ofta svårt att somna Ofta ont i magen Tycker alltid om skolan Äter alltid lunch i skolan Alltid trygg i klassrummet Alltid trygg på skolgården Aldrig skolkat Aldrig mobbad Frukost varje dag Frukt el. grönt varje dag Godis en dag i veckan Läsk en dag i veckan Tränar minst några ggr i veckan Aldrig rökt Aldrig druckit alkohol Är med kompisar minst några ggr i veckan Är med i förening Kan göra det man vill på fritiden Är säker på att det blir bra i framtiden 0 20 40 60 80 100 Det gjordes ytterligare analyser på olika frågor med uppdelning på föräldrarnas sysselsättning eftersom det visat sig att det allmänna hälsotillståndet varierade så tydligt med den uppdelningen. Elever med någon förälder som är arbetslös eller inte kan arbeta har svårare att somna, har oftare skolkat, är oftare mobbad, har oftare prövat att röka, är mer sällan med kompisar på fritiden och har en mindre positiv framtidstro. Det finns dock inte någon större skillnad mellan grupperna beträffande huvudvärk, trivsel i skolan, lunchvanor, trygghet i klassrum och på skolgård, frukost, frukt och grönt, godis och läsk, alkohol, föreningsanslutning samt möjlighet att göra det man vill på fritiden. Skillnaderna mellan grupperna är överlag mindre än i Liv och Hälsa ung. 6 Liv & Hälsa ung - för alla 2014 - Kortversion
Skillnad i hälsa utifrån förhållanden i skola och på fritid Diagram 5. Andelen elever som mår mycket bra uppdelat på skolsituationen, fritiden och framtidssynen (%) Tycker sällan om att gå i skolan Tycker alltid om att gå i skolan Har skolkat flera ggr Har aldrig skolkat Har blivit mobbad flera ggr Har aldrig blivit mobbad Kan inte göra det man vill på fritiden Kan göra det man vill på fritiden Är inte med i förening Är med i förening Orolig för hur det kommer att gå i framtiden Funderingar Har särskoleeleverna samma förväntningar på sin fritid som övriga elever? Är fritidssysselsättningar som t ex att spela i band, spela golf, hockey eller att rida möjliga alternativ för särskoleelever eller är denna typ av aktiviteter aldrig aktuella att börja med? Av vilken orsak i så fall? Säker på att det blir bra i framtiden 0 20 40 60 80 100 De elever som svarat att de mår mycket bra delades upp på olika grupper utifrån skolsituation, utsatthet för mobbing, fritidssysselsättningar och framtidstro. Det är mindre vanligt att må mycket bra bland elever som inte tycker om att gå i skolan, som blivit mobbade samt har skolkat. På samma sätt uppger elever som känner stor framtidstro oftare att de mår mycket bra. Däremot syns inga eller måttliga skillnader mellan elever som kan göra det man vill på fritiden och de som inte kan göra det, respektive de som är med i förening och de som inte är det. Beträffande frågan om man kan göra det man vill på fritiden varierar hälsan tydligt för eleverna (i åk 9) som svarat inom Liv & Hälsa ung men alltså inte inom särskolan. Det finns anledning att framöver fördjupa sig på området, bl a få ökad kunskap om särskoleleverna ser samma alternativ till fritidssysselsättningar som ungdomar i övrigt. Liv & Hälsa ung - för alla 2014 - Kortversion 7
Jämförelser med huvudstudien Liv och Hälsa ung 2014 Alla frågeområden Tabell 1. Redovisning av jämförbara svarsalternativ i LHU för alla (F.A.) och LHU årskurs 9 2014 uppdelat på kön (%) Fetade siffror anger särskilt stora skillnader mellan grupperna. Fråga Svar F.A F.A Hur tycker du att du oftast mår? Dåligt 4,7 0,9 LHU LHU Hur mår du rent allmänt? Mycket dåligt 1,7 1,0 Hur ofta brukar du ha ont i huvudet? Sällan 35,9 42,7 Hur ofta under de senaste tre månaderna har du haft huvudvärk? Sällan eller aldrig Hur ofta brukar du ha ont i magen? Sällan 48,4 56,4 Hur ofta under de senaste tre månaderna har du haft ont i magen? Sällan eller aldrig Hur ofta brukar du ha svårt att somna? Sällan 30,2 31,2 Hur ofta under de tre senaste månaderna har du haft svårt att somna? Sällan eller aldrig Tycker du om att gå i skolan? Sällan 14,1 20,2 16,5 34,4 32,5 49,5 23,0 34,2 Hur trivs du i skolan? Mycket dåligt 2,6 2,5 Hur ofta brukar du äta lunch i skolan? Sällan 9,4 11,9 Hur många dagar i veckan äter du vanligtvis skolmaten? Aldrig 3,9 5,0 Hur ofta brukar du äta frukt eller grönsaker? Nästan aldrig 14,1 23,4 Hur ofta brukar du äta frukt eller grönsaker? Sällan eller aldrig Hur ofta brukar du dricka läsk? Nästan aldrig 27,0 13,6 Hur ofta brukar du dricka läsk? Hur ofta brukar du träna på din fritid så att du svettas och blir trött? Hur ofta brukar du träna på din fritid, minst 30 minuter, så att du blir andfådd och svettas? Sällan eller aldrig Nästan aldrig 49,2 33,6 Sällan eller aldrig 5,9 11,4 25 12,4 9,2 13,7 8 Liv & Hälsa ung - för alla 2014 - Kortversion
Fråga Svar F.A F.A LHU LHU Har du provat att röka? Nej 54,7 55,9 Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 62,9 60,9 Har du någon gång druckit alkohol? Nej 56,3 34,2 Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du druckit alkohol? Obs! Olika tidsomfång Aldrig 51,0 58,2 Är du med i någon förening eller klubb? Nej 68,3 62,2 Är du med i någon förening eller organisation? Nej 53,8 47,9 Kan du göra det du vill på fritiden? Nej 19,7 11,1 Har du möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter du vill? Nej 15,8 10,0 Känner du dig trygg i klassrummet? Sällan 7,9 6,4 Känner du dig trygg i klassrummet? Nej, sällan eller aldrig 3,1 2,4 Har du blivit mobbad? Nej 49,2 57,3 Har du blivit mobbad den här terminen? Obs! Olika tidsomfång Nej 85,7 91,7 Det är inte problemfritt att jämföra resultaten mellan eleverna i ordinarie skolan och eleverna i särskolan då enkäterna skiljer sig åt. Vår bedömning var att jämförelsen bäst sker utifrån nekande svarsalternativ som Aldrig, Sällan eller aldrig, Nästan aldrig, Nej osv. Dessa svar är de mest definitiva och på så sätt lättast att jämföra. Det går att se skillnader vad gäller huvudvärk, magont samt sömnproblem hos flickor då dessa besvär är betydligt mindre förekommande inom särskolan jämfört med flickorna i ordinarie skolan. Funderingar Hur är förutsättningarna att jämföra situationen mellan elever i ordinarie skolan och särskolan? Är t ex livsstilsidealen i särskolan och ordinarie skolan de samma? na i särskolan uppger i betydligt mindre omfattning att de aldrig druckit alkohol (men olika tidsramar i studierna). Den mest anmärkningsvärda skillnaden gäller dock, som vi även tidigare noterat, särskoleelevernas begränsade träning på fritiden. Hälften av flickorna i särskolan uppger att de sällan eller aldrig tränar mot endast en av tio flickor i åk 9. Även pojkarna i särskolan tränar betydligt mer sällan än pojkar i åk 9 i ordinarie skolan. Eleverna i särskolan, både flickor och pojkar, är också mer sällan med i föreningar. Liv & Hälsa ung - för alla 2014 - Kortversion 9
Elever med en funktionsnedsättning i grundskolan och gymnasieskolan Diagram 6. Sällan ont i huvudet, ont i magen och svårt att somna. Jämförelse mellan flickor i särskola och flickor i ordinarie skola med och utan funktionsnedsättning. Siffror från LHU för alla och LHU åk 7, 9 och 2 år 2014 (%). 100 90 80 70 Särskolan 60 50 40 30 20 10 Övrig skola, ej funktionsnedsättning Ördinarie skola, har en funktionsnedsättning 0 Sällan ont i huvudet Sällan ont i magen Sällan svårt att somna Diagram 6 visar att flickorna i särskolan uppger minst psykosomatiska besvär och att flickor som har en funktionsnedsättning och går i ordinarie skola uppger mest besvär. Då tidigare undersökningar visat på generellt sämre hälsa hos personer med funktionsnedsättning så är skillnaden något oväntad. Förhållandet talar kanske i viss mån emot pålitligheten i våra resultat. Men det finns också andra möjliga förklaringar så som skillnader i frågekonstruktionen, eller att unga personer med Funderingar utvecklingsstörning skiljer ut sig och inte har högre Vad kan anledningen vara att flickor i särskolan uppger så förekomst av just dessa förhållandevis lite stressrelaterade besvär? besvär. Även här finns det Men är stressen mindre förekommande eller tar den sig anledning att söka mer andra uttryck än de frågor som vi ställt? kunskap på området. 10 Liv & Hälsa ung - för alla 2014 - Kortversion
Utvärdering av metoden Sammantaget upplever vi att den för särskolan anpassade enkäten och insamlingsmetodiken fungerat tillfredställande. Men det är samtidigt svårt att bedöma resultatets fulla tillförlitlighet och användbarhet. Här listar vi våra uppfattningar kring vad som talar för att metoden fungerat respektive vad som tyder på en begränsning av tillförlitligheten. De faktorer som talar för att resultaten speglar elevernas faktiska situation är i korthet: I pilotstudie 1 genomfördes så kallade kognitiva intervjuer. Genom dem har vi kunskap om hur eleverna kan tolka ett urval av frågor samt att vi kunde förbättra frågorna utifrån de missförstånd som framkom (redovisat i tidigare rapport). I flera fall följer sambanden inom enkäten de som vi är vana att se i ordinarie Liv & Hälsa ung. Det gäller till exempel kopplingen mellan hälsa och föräldrarnas sysselsättning och mellan hälsa och utsatthet för mobbning. Majoriteten av skolpersonalen var positiva till hur undersökningen genomförts (redovisat i separat metodrapport och rapporten från pilot 1). Resultaten i undersökningen är kanske oväntat positiva. Men flera erfarna vuxna runt dessa elever menar att skoltiden är en bra period i livet, och även andra observationsoch intervjustudier har visat att den självupplevda situationen är ganska bra. Faktorer som kan innebära ett ifrågasättande av resultatens tillförlitlighet: Det finns en ovanligt hög andel motsägelsefulla svar för mer övergripande frågor, till exempel göra vad man vill på fritiden. Förhållandevis många elever har först svarat att man är nöjda med sin fritid men sedan ändå angett ett antal aktiviteter som man saknar på sin fritid. Tidigare studier har visat att personer med utvecklingsstörning generellt har ökad risk för ohälsa och större svårigheter att delta fullt ut i samhällslivet. I Liv & Hälsa ung syns också negativa effekter av andra slags funktionsnedsättningar. Den relativt större socioekonomiska utsattheten kan också vägas in. Detta sammantaget gjorde att vi väntade oss mer genomgående ohälsa, fler ogynnsamma levnadsvanor och större missnöje med situationen på fritiden hos eleverna i särskolan. Resultaten är dock i motsatt riktning på dessa områden. Det finns tydliga skillnader i svarsmönster mellan elever som intervjuats respektive svarat själva vilket kan vara tecken på känslighet i enkäten, om det inte beror på att grupperna är olika från början. Liv & Hälsa ung - för alla 2014 - Kortversion 11
Vill du veta mer om enkätundersökningen, titta på Liv & Hälsa ungs webbplats www.landstingetsormland.se/lhu Rapporten är sammanställd av Martin Ward & Malin Udén vid Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland.