POSTGIRO 90 11 25-5 BANKGIRO 901-1255

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN HJÄRNFONDEN ANNONS ADHD Afasi Alkoholism ALS Alzheimers Aspergers syndrom Autism Cerebral Pares Damp Demens Depression Downs syndrom Dyslexi Epilepsi Huntingtons sjukdom Kronisk smärta Manodepressiv sjukdom Migrän MS Parkinson Schizofreni Skall- och ryggmärgsskador Stress Sömnstörningar Stroke Tourettes syndrom Tvångssyndrom Utmattningsdepression Hjärnfonden startar en speciell Barnhjärnfond Nu startar Hjärnfonden en speciell Barnhjärnfond för att stödja information och forskning kring sjukdomar och skador i hjärnan hos barn och ungdomar. Läs mer om Barnhjärnfonden på sid 5 2004 APRIL NR 7. TEMA: BARN Allt fler barn drabbas av depression Depression är den absolut vanligaste psykiska sjukdomen. Det riktigt oroväckande är att den tycks bli allt vanligare även hos barn och ungdomar. Läs mer om depressioner på sid 8 Barn som får skallskador måste kunna rehabiliteras Många barn och ungdomar får varje år svåra skallskador. De måste kunna få rehabilitering, vädjar Ingrid Emanuelson, överläkare vid Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus. Varje år skadas över 1 000 barn och ungdomar mellan 0 och 18 år svårt i huvudet. Den stora boven är den allt hetsigare trafiken, följt av falloch sportolyckor. Idag överlever nästan alla på grund av de framsteg som gjorts inom neurokirurgin, men en fjärdedel får bestående men. Det gör att många tampas med stora problem på grund av en skada de fått under uppväxten. Läs mer om barn och skallskador på sid 4 Kjell Olof Feldt: Över 1000 barn skallskadas i olyckor varje år.flera av dem får mentala handikapp, som ofta märks långt senare.hjärnfonden behöver ditt stöd till forskningen sid 2 Foto:Christopher-Robin Eklund POSTGIRO 90 11 25-5 BANKGIRO 901-1255 ANNONS ANNONS Allt du behöver veta om läkemedel. Och lite till. www.janusinfo.se Producentobunden läkemedelsinformation för vården Medföljer som oberoende tematidning i Svenska Dagbladet, april 2004. Frågor om innehållet besvaras av Hillevi Engbrant 018-14 33 40

2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ANNONS Hjärnfonden behöver ditt stöd Var nionde svensk lider av någon form av sjukdom, skada eller funktionsrubbning i hjärnan.det kan vara allt från demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom till Parkinsons sjukdom, stroke, depression,bulimi eller anorexi. Över 100 000 barn har en medfödd eller förvärvad hjärnskada. De vanligaste medfödda skadorna är cerebral pares och ryggmärgsbråck, som bland annat innebär att barnet har ett rörelsehinder, epilepsi, autism och närbesläktade symptom samt ADHD. Över 1000 barn skallskadas i olyckor varje år. Flera av dem får mentala handikapp, som ofta märks långt senare. Oavsett vilken av alla dessa skador och sjukdomar det handlar om innebär de stort lidande för de drabbade och deras anhöriga. Forskningen kan rädda liv och förbättra livet för dem som redan drabbats. Men den behöver ditt stöd. Svensk hjärnforskning ligger långt framme och är många gåtor på spåren, men den behöver mer resurser. Det är därför Hjärnfonden finns. Hjärnfondens syfte är att främja viktig forskning om hjärnan och dess sjukdomar, sprida information om hjärnan samt minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar. För att kunna specialrikta insatser för barn och ungdomar har vi nu även startat en Barnhjärnfond. Många av de unga forskare, som vi stöttat genom stipendier sedan starten 1994, har blivit framgångsrika och bidragit med ökad kunskap kring våra hjärnsjukdomar. Tack vare ökat stöd har vi i år för första gången kunnat dela ut fyra forskningsanslag till etablerade forskare inom områdena Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, schizofreni och ALS. Men resurserna är fortfarande små. Jag hoppas därför att du vill stödja hjärnforskningen genom en gåva eller ett testamente till Hjärnfonden. Kjell-Olof Feldt Hjärnfondens ordförande Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus www.mediaplanet.se Projektledare: Henrik Kleist, Mediaplanet 08-545 953 20 Produktion: MediaPlanet Grafisk form: TANK Repro: Ordbild 08-545 412 90 Tryck: Tidningstryckarna Distribueras med Svenska Dagbladet april 2004 För information om bilagor i dagsoch kvällspress kontakta Daniel Pasztor MediaPlanet 08-545 953 02 Vetenskapliga nämnden bedömer ansökningarna Varje år delar Hjärnfonden ut ett tjugotal stipendier till unga, lovande forskare. Stipendiaterna väljs noga ut av en vetenskaplig nämnd bestående av 23 professorer, som alla är experter inom olika grenar av neurovetenskapen. Alla ansökningar bedöms utifrån kriterierna originalitet, relevans, metod, kompetens och produktion. Mer detaljerad information om kriterierna finns på www.hjarnfonden.se. Varje professor poängsätter ansökningarna individuellt. För att inte riskera att det uppstår någon jävsituation HJÄRNFONDENS VETENSKAPLIGA NÄMND Övre raden från vänster; Dan Lindholm,Tom Brismar, Lars Lannfelt, Tommy Olsson, Lars Oreland, Gunnar Wallin, Lennart Persson, Lars Olson och Ingmar Rosén Nedre raden från vänster; Sten-Magnus Aquilonius,Ted Ebendal, Zsuzsanna Wiesenfeld-Hallin, Annica Dahlström, Ingrid Strömberg Frånvarande; Anders Blomqvist, Staffan Cullheim, Bertil Fredholm, Henrik Hagberg, Sivert Lindström, Åke Seiger, Lars Terenius, Peter Eriksson och Jens Schouenborg Hjärnfonden fakta: Hjärnfonden är en ideell skattebefriad insamlingsstiftelse med syfte att främja forskning och sprida information om hjärnan samt att minska skamkänslor kring hjärnans sjukdomar. Verksamheten bygger på frivilliga bidrag och gåvor. Varje år delar Hjärnfonden ut stipendier till forskare som nyligen doktorerat. En vetenskaplig nämnd bestående av 23 av landets främsta experter granskar ansökningarna. I år får 23 stipendiater dela på 6 miljoner kronor för att kunna fortsätta sin angelägna forskning. För första gången kan Hjärnfonden i år dessutom stödja etablerade forskare genom fyra forskningsanslag till forskning om Alzheimers och Parkinsons sjukdom, schizofreni och ALS. Det enklaste sättet att stödja fortsatt forskning är att använda postgiro 90 11 25-5 eller bankgiro 901-1255. Vill du särskilt stödja information och forskning om skador och sjukdomar i hjärnan hos barn och ungdomar kan du använda vår nystartade Barnhjärnfonds postgiro 90 07 45-1 eller bankgiro 900-7451. Vill du ge ett regelbundet bidrag ansluter du dig till Insamlingsstifelsen Hjärnfondens eller Insamlingsstifelsen Barnhjärnfondens autogiron. Blankett för detta kan rekvireras på www.hjarnfonden.se eller deltar inte professorerna i bedömningar av ansökningar från den egna institutionen. De forskare som får Hjärnfondens stipendium är de absolut bästa i vårt land, säger Lars Oreland, ordförande i vetenskapliga nämnden. Fanns det mer pengar till forskningen skulle det gå fortare att hitta lösningen till sjukdomar som Alzheimer och Parkinson. Vi är nära botemedel, men det krävs mer pengar. Vi är tacksamma för alla bidrag, stora som små. Foto:Lasse Modin Hjärnforskningen i Sverige ligger långt framme och tillhör de bästa i världen.hjärnforskningen har under senare år nått stora framgångar och står inför flera viktiga forskningsgenombrott. Trots detta är de ekonomiska resurserna knappa.hjärnfonden har inga kommunala eller statliga bidrag.de frivilliga ekonomiska bidrag som samlas in av Hjärnfonden och som oavkortat går till hjärnforskningen blir därför allt viktigare. genom att ringa 020-523 523 kostnadsfritt. Vill du att vi sänder dig Hjärnfondens tidningar och broschyrer, ring 020-523 523. Du kan även ringa in din beställning av både minnes- och gratulationsbrev. Kontakta kontoret för information om företagssamarbete, tel. 018-14 33 40. Stiftelsen tar emot alla gåvor med största tacksamhet. Vill du testamentera en gåva till Hjärnfonden, beställ en testamentsmapp genom att ringa 018-14 33 40. Rådgivning i testamentsfrågor ombesörjes. Hjälp Hjärnfonden att hjälpa forskare att fortsätta sitt arbete. Det är viktigt att veta att din gåva kommer fram. Hjärnfondens konton är så kallade 90-konton. Det innebär att Stiftelsen för insamlingskontroll kontrollerar att bidragen används på rätt sätt och att administrationskostnaderna är låga. 90-kontot är en garanti för givaren. Hjärnfondens styrelse består av: Kjell-Olof Feldt (ordförande), Annica Dahlström (prof. i histologi), Carina Lundberg (Folksam), Lars Källgren (TANK), Lars Olson (prof. i neurobiologi), Leif Edvinsson (Universal Networking Intellectual Capital), Lennart Widén (prof. emeritus). Hela styrelsen arbetar ideellt. Styrelsearvode utgår ej. Hillevi Engbrant är vd. Det är klokt att stödja Hjärnfonden PG 90 11 25-5 BG 901-1255 www.hjarnfonden.se Barnhjärnfonden PG 90 07 45-1 BG 900-7451

ORD&BILD REKLAMBYRÅ Det är hur enkelt som helst att sätta in ditt bidrag: Svensk hjärnforskning tillhör de bästa i världen, men de ekonomiska resurserna är knappa. Du kan liksom FöreningsSparbanken vara med och bidra till banbrytande forskning och det är enkelt: Sätt in ditt bidrag via Internetbetalning Sätt in ditt bidrag via Girobetalning Gå in på närmaste bankkontor Bankgironumret till Hjärnfonden är 901-1255. Du kan även välja att ge regelbundna bidrag via Autogiro. Välkommen in på ditt bankkontor eller Telefonbanken, vi hjälper dig gärna. Använd IT för att utveckla din kognitiva förmåga! Frölunda Data är ett hjälpmedelsföretag, etablerat 1985, med stor kunskap inom området tal, språk och kommunikation. Vår målsättning är att underlätta för funktionshindrade personer genom individanpassade IT-lösningar. COGNIsoft Imagetalk Ta ett stadigt grepp om ditt informationsflöde Inom Edita hjälper vi företag och organisationer att enkelt, billigt och effektivt hantera allt från små och stora trycksaksvolymer till sms. COGNIsoft tränar kognitiva funktioner som koncentration, minne, uppmärksamhet, etc. Svårighetsgraden på övningarna i de 12 delprogrammen kan varieras. Programmet är utvecklat av neuropsykolog Palle Moller Pedersen i Danmark. Lexia 4.2 Lexia är ett program med mycket stora möjligheter för behandling av bland annat afasi. Imagetalk är en mobil lösning som underlättar för människor med tal- och språksvårigheter att kommunicera genom bild-, symbol- eller textmeddelanden via SMS eller e-post. Varje användare får en individanpassad lösning som enkelt kan uppdateras. Vi erbjuder följande tjänster: Webbtjänster Offsettryck DR/DM Affärstryck Blanketter Digitaltryck Logistik Distributionslösningar i-post (intelligent post) MediaOnline, internetbaserad databas för bilder och trycksaker Digitala tjänster För mer information gå in på vår webb www.edita.se eller ring oss 08-508 828 00 Din kommunikationspartner i stort och smått www.frolundadata.se Telefon 031-769 55 60 info@frolundadata.se Edita ägs av kommunikationskoncernen Edita Abp med säte i Helsingfors. I koncernen ingår 20 bolag i Sverige, Finland och Baltikum. Kärnverksamheten finns inom grafisk kommunikation och produktion.

4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ANNONS Svåra hjärnskador kan visa sig först när barnet blivit större Många barn får varje år svåra osynliga hjärnskador. Det behövs mer forskning kring ämnet, säger Ingrid Emanuelson, överläkare vid Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus. Foto:Petter Linhard Varje år skadas över 1000 barn och ungdomar mellan 0 och 18 år svårt i huvudet. Den stora boven är den allt hetsigare trafiken, följt av fall- och sportolyckor. Idag överlever nästan alla på grund av de framsteg som gjorts inom neurokirurgin, men en fjärdedel får bestående men. Det gör att många tampas med stora problem på grund av en skada de fått under uppväxten. Skador kan störa barnhjärnans fortsatta utveckling Barn löper inte bara större risk att slå sig i huvudet än vuxna. Konsekvenserna kan dessutom bli betydligt värre. Det beror på att barns huvuden är relativt större i förhållande till resten av kroppen, att kraniet är relativt tunt och att hjärnan inte är färdigutvecklad. Det faktum att huvudet är proportionellt större ökar risken för att barnet ska få en hjärnskada. Den relativt högre andelen vatten i huvudet ökar risken för en svårbehandlad komplikation i form av en svullnad i hjärnan. Pannloben utvecklas till och med 14 års ålder. Här styrs kognitiva funktioner som tankar och förnuft, minne, koncentration, uppmärksamhet och inlärning samt känslolivet och förmågan att tolka olika signaler. En viktig faktor för att impulserna snabbt ska ledas genom hjärnan utvecklas till tre års ålder. Färdigheter man inte uppnått vid skadetillfället kan vara väldigt svåra att uppnå senare. När hjärnan skadas under sin utveckling kan konsekvenserna bli både allvarliga och livslånga, säger Ingrid Emanuelson. Värst är det om barnet är under fyra år. Nästa känsliga period är efter nio år. Då börjar man kunna tänka abstrakt. Kanske klarar man inte det, kanske får man svårt att föra en dialog, att tolka ansiktsuttryck och behöver en vuxen som översättare. Det skapar social isolering. Mentala störningar kan visa sig efter flera år Idag hamnar glädjande nog färre barn i rullstol efter en olycka där huvudet ska- En bok för alla som lever med eller som i sitt arbete möter personer med någon demenssjukdom. Man kommer inte ihåg det man vill ger information om vad det kan innebära att ha en demenssjukdom. Boken ger rikligt med konkreta tips och råd om hjälpmedel och hur man anpassar bostaden för att få vardagen att fungera bättre. Boken kan du köpa från vår kundtjänst: (Pris: 250 kr. inkl. moms och frakt.) Tfn 08-620 17 83, mån fre 9.00 12.00. E-post: kundtjanst@hi.se. Postadress: Kundtjänst, Hjälpmedelsinstitutet, Box 510, 162 15 Vällingby. Neurologisk rehabilitering i öppenvård Stiftelsen Stockholms Sjukhem är ett sjukhus och ett sjukhem som kombinerar det bästa från de båda vårdformerna. Vi strävar efter att erbjuda individuell vård av hög kvalitet. Våra specifika kompetens-och profileringsområden utgörs av neurologisk rehabilitering, palliativ vård samt geriatrisk sjukhemsvård. Vår enhet för forskning, utveckling och utbildning är knuten till Karolinska institutet. Vi erbjuder behandling hos sjukgymnast i öppenvård för patienter med neurologiska skador och sjukdomar. Träning sker på land eller i vatten. Våra två moderna bassänger skapar unika möjligheter till träning och terapi. Vi har även gruppgymnastik för personer med Parkinsons sjukdom. För närmare information ring Ann-Britt Sandström på tel: 08-617 93 19. Välkommen till Stockholms Sjukhem! Stockholms Sjukhem, Mariebergsgatan 22, T-bana Fridhemsplan, Tel 08-617 12 00, www.stockholmssjukhem.se

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ANNONS 5 dats. Däremot kan de få en rad osynliga handikapp, som ofta inte ger sig till känna förrän efter flera år. Det är fler som går och talar. Men många har stora inlärningssvårigheter, svårt med koncentration och uthållighet, att förstå och hitta ord och att förstå långa och komplexa instruktioner, berättar Ingrid Emanuelson. Vi behöver dessutom få forskningsstöd för vilken typ av rehabilitering som är bäst,när den ska sättas in och hur uppföljningen ska ske för att ge bäst effekt Det gör att de får enorma svårigheter i skolan. Man ser inte effekterna förrän färdigheten efterfrågas. På lågstadiet går det bra, på mellanstadiet börjar problemen märkas och i högstadiet går det inte alls. På gymnasiet får de gå olika individuella program, säger Ingrid Emanuelson. Efter en olycka ändrar man sig ofta som person, kanske blir man mer irriterad. Ett tidigare glatt och utåtriktat barn kan bli inåtvänt. Över 50 procent får depressioner, men de kommer kanske inte heller direkt. Tidigare dog 30 procent. Man såg därför kanske inte de allra svåraste kognitiva avvikelserna. Idag är dödligheten nästan bara 4 procent. Ökad kunskap om rehabilitering behövs De akuta symptomen och behandlingen av en hjärnskada efter en olycka är i princip desamma för barn och vuxna. Intensivvården går ut på att minska hjärnsvullnad, blödning och tryck innanför skallbenet. Förutom att ge patienterna Förvärvade traumatiska hjärnskador Varje år drabbas 1100 barn och ungdomar av traumatiska hjärnskador. De uppstår genom: Trafikolyckor Fall Sportolyckor Misshandel mediciner tar man idag upp bitar av skallbenet för att lätta på trycket och opererar in elektroder för att övervaka hur det utvecklas. För vuxna, där man ganska bra kan se vilka funktioner som finns kvar och behöver tränas, finns en organiserad rehabilitering. Det saknas helt för dessa barn och ungdomar. Det beror på okunskap om att det behövs barnen och ungdomarna verkar ju till en början att klara sig bra - knappa resurser och logistikproblem, befarar Ingrid Emanuelson. Man måste antagligen bygga andra vårdkedjor för att behoven ska synliggöras. Vi behöver dessutom få forskningsstöd, stöd för vilken typ av rehabilitering som är bäst, när den ska sättas in och hur uppföljningen ska ske för att ge bäst effekt. Viktigt med tidig rehabilitering Bra behandling och läkemedel för barn kräver speciell forskning eftersom deras hjärnor inte är färdigutvecklade. Just nu jämför man till exempel effekterna av att ta bort en bit av kraniet under akutskedet på vuxna och barn. Dessutom behöver läkemedlen anpassas för barn. Däremot finns det ingen anledning att betvivla att studier som gjort på unga vuxna, som visar att det är väldigt effektivt med tidig och intensiv rehabilitering, också gäller för barn, säger Ingrid Emanuelson. Fakta om traumatiska och icketraumatiska hjärnskador: Förvärvade hjärnskador kan vara traumatiska eller icke traumatiska. De traumatiska uppstår genom en olycka eller annat yttre våld. Icke traumatiska beror ofta på en sjukdom eller en skada utan direkt våld mot skallen. Fall 20% Sportolyckor 7% Misshandel 3% 0 10 20 30 40 50 60 70 80% Procent av 1100 barn/år Trafikolyckor 70% Förvärvade icketraumatiska hjärnskador Cirka 100 barn får varje år icke traumatiska hjärnskador på grund av syrebrist (till exempel efter en drunkningsolycka), en stroke, en hjärntumör, en hjärnhinneinflammation eller annan infektion i det centrala nervsystemet. CP och ADHD vanligaste medfödda hjärnskadan 100 000 barn, dvs ungefär 1 procent av alla barn, har någon form av medfödd hjärnskada. De vanligaste är: CP, ryggmärgsbråck ADHD (överaktivitet) Utvecklingsstörning Epilepsi Autism Därtill kommer flera mindre sjukdomsgrupper Barn löper större risk att slå sig i huvudet än vuxna.konsekvenserna kan dessutom bli betydligt värre.det beror på att barns huvuden är relativt större i förhållande till resten av kroppen,att kraniet är relativt tunt och att hjärnan inte är färdigutvecklad. Hjärnfonden startar en speciell Barnhjärnfond Nu startar Hjärnfonden en speciell Barnhjärnfond för att stödja information och forskning kring störningar, sjukdomar och skador i hjärnan och resten av nervsystemet hos barn och ungdomar. Över 100 000 barn och ungdomar har en hjärnskada, cirka 10 000 av dessa är förvärvade. För barn med medfödda hjärnskador finns en organiserad lokal habilitering. Det saknas för dem med förvärvade hjärnskador.vi behöver forskning för att utveckla behandlingsmetoder och läkemedel anpassade för barn och ungdomar som drabbas av hjärnskador Hur det går om man skadar sig beror delvis på den sociala miljön. Den som skriker mest får bäst vård. Så borde det inte vara, säger Martin Ingvar, professor vid Karolinska Sjukhuset. Ett ytterligare syfte med fonden är att understryka vikten av förebyggande åtgärder. Det gäller, till exempel, att även barn över 12 år använder cykelhjälm. Dessutom bör man försöka hitta de bästa och mest kostnadseffektiva metoderna för rehabilitering, säger Martin Ingvar. Ytligt sett har barn en enorm förmåga att kompensera för hjärnskador. Tyvärr minskar det deras rätt till stöd då problemet inte syns. Men begränsningen finns kvar och ofta får de bekymmer i ett senare skede. Det gör att samhället måste vara långsiktigt i sitt stöd. Det vanliga är att man inte får rehabilitering. Men en skada kan få långvarig effekt även om man inte var medvetslös då den inträffade. Det gäller därför att se till att man får träning och att den är målinriktad och rolig, understryker Martin Ingvar. Uppskattningsvis har totalt en halv miljon svenskar en medfödd eller förvärvad hjärnskada. Om man hittar effektiva behandlingsstrategier för barn och ungdomar blir inte bara uppväxten utan hela livet förbättrat, framhåller Ingrid Emanuelson, överläkare vid Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, som tillsammans med Martin Ingvar är två av initiativtagarna till Barnhjärnfonden. Foto:KI/Ulf Sirborn Hur det går om man skadar sig beror delvis på den sociala miljön.den som skriker mest får bäst vård. Så borde det inte vara, säger Martin Ingvar, professor vid Karolinska Sjukhuset. Det är klokt att stödja Hjärnfonden PG 90 11 25-5 BG 901-1255 www.hjarnfonden.se Barnhjärnfonden PG 90 07 45-1 BG 900-7451

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ANNONS ANNONS Alzheimerforskning får särskilt stöd I år har ett av Hjärnfondens anslag gått till forskning kring Alzheimers sjukdom, inom enheten för molekylär geriatrik vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Forskarteamet försöker förstå sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom, som är den största demenssjukdomen, för att kunna utveckla nya diagnostiska metoder och behandlingssätt. Demenssjukdomarna är ett stort problem eftersom de drabbar så många, behandlingarna är bristfälliga och vårdkostnaderna höga. I takt med att befolkningen blir äldre kommer antalet sjuka att öka om inget görs. Uppskattningsvis 150.000 svenskar är demenssjuka. Symptomen vid Alzheimers sjukdom ökar successivt under många år tills patienterna blir allt mer vårdkrävande och till slut sängbundna och i behov av total omsorg. De senaste tio åren har kunskapen och omhändertagandet ändrats mycket. Men fortfarande finns bara symptomlindrande mediciner. Alzheimers sjukdom beror bland annat på att ett protein ansamlas i hjärnan och utlöser en kaskad av händelser. Forskningsgruppen tror att det är förstadiet till långa molekylära trådar av detta, som dödar nervcellerna i hjärnan. Forskargruppen utvecklar antikroppar för att kunna mäta halten av dessa förstadier och få bättre diagnostik, men även som terapi mot sjukdomen. Inom 5 10 år kan det finnas ett vaccin. Det viktiga är att det verkligen fungerar. Careits program behandlar effektivt din stress, huvudvärk, dina sömnproblem eller panikångest på bara några veckor. De övriga forskningsanslagen har gått till forskning inom områdena Parkinsons sjukdom, schizofreni och ALS. Varje forskargrupp har fått 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. ELIXIR S-01-ZOL-111 Stress, panikångest, huvudvärk och sömnproblem fördärvar livet för många. För över tre miljoner svenskar tillhör det tyvärr vardagen. Den mest effektiva behandlingen är att gå i kognitiv beteendeterapi, kallat KBT. Men det är dyrt och det f inns ytterst få terapeuter i Sverige. Sova Bättre - Sömndeltagare sover ca 1 timme längre per natt. Studierna visar här också att medicineringen minskar med 30%. Stresshantering - Minskning av stress med 26% och förbättring av humöret med 41%. Fri från Panik* - I en programutvärdering 03-03-25 var 72% av deltagarna i den sista behandlingsveckan helt symptomfria. Huvudvärksprogrammet - Varannan deltagare i studierna minskade antalet dagar med huvudvärk till hälften. Ett påklistrat leende kan dölja symtomen Försöker du hålla skenet uppe, trots att du sedan en tid känt dig trött och nedstämd? Vill du inte medge att du börjat tappa intresset för omvärlden och lusten att ta itu med de enklaste uppgifter? Orsaken kan vara depression, en sjukdom som det finns effektiva behandlingar mot. Besök depressionslinjen för mer information eller boka tid hos läkare redan idag. www.depressionslinjen.com Vill du veta mer eller ta del av våra extra erbjudanden? Gå in på www.careit.com eller ring 08-545 140 50 Utifrån forskning vid Uppsala Universitet* och Institutionen för Psykologi finns nu framgångsrika självhjälpsbehandlingar att tillgå. Självhjälp på detta sätt är bevisligen lika effektivt som att gå till terapeut 10-15 gånger. Det är dessutom mer än tio gånger billigare. Som deltagare får du tillgång till programmen direkt via din dator. Alla program understöds naturligtvis av Careits psykologer som också svarar på dina frågor inom 24 timmar. Med Careits program kan även du som är läkare, psykolog eller terapeut nu effektivt hjälpa fler av dina patienter med bestående beteendeförändringar till högre livskvalitet. Careits behandlingar på internet bygger på just denna effektiva KBT. Behandlingarna tar mellan fem och tio veckor. Under perioden ägnar du ungefär en kvart om dagen till att öva och svara på frågor om hur du mår och fungerar. Du får också tillbaka kommentarer och uppgifter att göra. På så sätt kan du kontinuerligt följa förbättringarna och enkelt ändra ditt beteende. Fördelarna med denna slags självhjälp är att du, när du vill, oavsett var du bor, anonymt och till en låg penning själv effektivt kan påverka din hälsa. * I nya rön visas det att självhjälpsresultat (panikångest) dessutom är bestående i över 90% av fallen 1 år efter avslutad behandling. PFIZER AB BOX 501 183 25 TÄBY TEL 08-519 062 00 FAX 08-519 062 12 www.pfizer.se Patientförening för deprimerade och anhöriga Tel 08-618 13 33 www.foreningenbalans.nu www.careit.com

Dödsolyckor har skett Barn och cykelhjälmar har varit föremål för en livlig debatt eftersom död- En huvudsak för Konsumentverket I hjärnan sitter själen. Det är hjärnan som hanterar personligheten. Blir den skadad så blir människan en annan. Konsumentverkets engagemang i att främja Det gäller att ta fram hjälmar användandet av skyddshjälm i olika sammanhang utgår från detta. Det finns en självklar koppling mellan vissa arbetsplatser och hjälm, när vi rider eller åker motorcykel. Hjälmlösa barn på cykel hör till ovanligheterna idag, men vuxna som cyklar slarvar ofta. Fåfänga är inte sällan främsta anledningen. som uppfyller säkerhetsnormerna samtidigt som de är bekväma och snygga, säger Lotten Strindberg på Konsumentverket. Fult! Svettigt! Töntigt! Obekvämt! solyckor orsakade av hjälmen har en småbarnshjälm som Argumenten är många men dåliga när skett. Andra konsumentprodukter ska förhindra olyckor vid vuxna ska förklara varför de inte vill ha hade dragits tillbaka vid liknande tillbud, men hjälmen räddar trots allt fler hjälmen från en vanlig lek. Vad skiljer småbarns- hjälm på huvudet när de cyklar. Med våra barn är det annorlunda. De växer liv än den tar. cykelhjälm? upp med hjälm på huvudet och ser - En vanlig cykelhjälm har ett hakband Den har en säkerhetsanordning den arbetsgrupp som tar fram den som något naturligt. Som förälder betraktas man som kontroversiell om man låter sitt barn cykla utan hjälm. Vi glömmer att om vi skadar oss själva så drabbas även våra barn. Tillverkarna har också ett ansvar. Det gäller att ta fram hjälmar som uppfyller säkerhetsnormerna samtidigt som de är bekväma och snygga, säger Lotten Strindberg på Konsumentverket. som håller kvar hjälmen även om det utsätts för mycket stora krafter. Detta har visat sig innebära en stor risk för små barn eftersom de ofta lämnar cykeln och leker eller klättrar och då fortfarande har hjälmen kvar på huvudet. Det har inträffat att barn fastnat och blivit hängande eftersom hakbandet inte öppnats säger Lotten Strindberg. konstruerad för att lösa ut vid viss belastning, till exempel om barnet skulle fastna och bli hängande i hjälmen och känns lätt igen på det gröna spännet eller det gröna hakbandet säger Lotten Strindberg. standarden för cykelhjälmar inom hela EU. Arbetet känns angeläget och viktigt. De senaste 15 åren kan man se en klar koppling mellan färre allvarliga skallskador bland barn och ett ökat användande av hjälm konstaterar Lotten Strindberg. Hjälm för små barn Små barn tänker inte på sin hjälm och behåller den på även när de inte sitter på cykeln. Därför har man utvecklat EU-standard Kraven på småbarns- och cykelhjälmar finns i standarder gemensamma för hela Europa. Ett CE-märke på hjälmen visar att tillverkaren fått certifikat på att hjälmen uppfyller de krav som lagen ställer. Konsumentverket har ordförandeposten i Konsumentverket arbetar med att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet. Barns säkerhet är prioriterad. För mer information besök www.konsumentverket.se Vänster hjärnhalva. Höger hjärnhalva. Spara i Länsförsäkringars Hjärnfond Spara med hela hjärnan. Tillsammans med Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden har vi ett samarbete sedan flera år. Det går ut på att skapa en fond där man kan göra något bra för andra samtidigt som man sparar långsiktigt. För alla vänsterhalvor kan vi berätta att fonden förvaltas aktivt, att den har en medelhög risknivå bland aktiefonder och en förvaltningsavgit på 1,5%. Inga avgifter tas ut för insättning och uttag. Och för alla högerhalvor vill vi trycka på att 2 % av det förvaltade kapitalet årligen går till Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden, som ideellt stödjer forskningen kring hjärnans sjukdomar och funktioner. Besök oss på: www.lansforsakringar.se LÄNSFÖRSÄKRINGAR BESTÅR AV 24 LOKALA OCH KUNDÄGDA LÄNSFÖRSÄKRINGSBOLAG. FÖR MER INFORMATION KONTAKTA DITT LÄNSFÖRSÄKRINGS- BOLAG ELLER BESÖK OSS PÅ WWW.LANSFORSAKRINGAR.SE. SPARANDE I FONDER INNEBÄR ALLTID EN RISK. FONDER KAN SÅVÄL ÖKA SOM MINSKA I VÄRDE. DET BEROR BLAND ANNAT PÅ UTVECKLINGEN PÅ VÄRLDENS BÖRSER, RÄNTEUTVECKLINGEN OCH PÅ FÖRÄNDRINGAR I VALUTAKURSER. DET ÄR INTE SÄKERT ATT DU FÅR TILLBAKA HELA DET INSATTA KAPITALET.

8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN ANNONS Skador på barnets hjärna blir bestående Nervsystemet är det av alla våra organsystem som först börjar bildas och det som tar allra längst tid på sig att bli färdigt. Redan 18 dagar efter befruktningen, när embryot bara är en millimeter långt, börjar en fantastisk process som fortgår inte bara fram till födseln utan även därefter och ända in i tonåren.vi får under denna tid hundratals miljarder nervceller som dessutom kommer att kopplas ihop med varandra på ett alldeles oerhört komplicerat sätt. En sådan process är känslig för störningar, skador och sjukdomar, både sådana som den gravida kvinnan kan utsättas för och sådana som barnet kan drabbas av. Känsligheten för olika störningar varierar under utvecklingen så att effekterna blir olika inte bara beroende på vad som händer, utan också beroende på när det inträffar. Varje år drabbas t ex ca 1 000 barn av traumatiska hjärnskador. Skador på yngre barn kan leda till dolda handikapp som inte uppmärksammas förrän kraven på en välfungerande hjärna ökar i samband med skolgång. Nära hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män riskerar att drabbas av en depression. En färsk barnpsykiatrisk studie från Uppsala visar dessutom att sjukdomen verkar bli allt vanligare även bland barn och ungdomar, berättar Jarmila Hallman, professor i psykiatri vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Många är omedvetna om att de eller deras barn drabbats och förstår inte att det finns behandlingar som förbättrar livskvalitén och förhindrar att sjukdomen fördjupas och kanske slutar i självmord, säger hon. Viktigt att sätta in behandling i tid Hos vuxna finns väldigt specifika kännetecken, som klart skiljer en riktig depression från den ångest, sorg och nedstämdhet, som alla kan känna om de Störningar av hjärnans utveckling som leder till funktionsnedsättningar får vi bära med oss under resten av våra liv. För barnet självt, liksom för den vuxna människa hon en gång ska bli, är det därför oerhört viktigt att vi lär oss mer om fostrets och barnets hjärna och hur den växande hjärnan reagerar på sjukdomar och skador. Hjärnfonden vill nu, i form av ett särskilt initiativ som vi kallar Barnhjärnfonden, uppmärksamma den speciella situation som råder under hjärnans utveckling och de problem som speciellt rör den omogna hjärnan. Det finns en råkat ut för något tråkigt eller traumatiskt. Hos barn kan symptomen vara mer ospecifika. Diffusa kroppsliga smärtor kan vara tecken på sjukdomen. Det gör att depression hos barn är svårdiagnosticerat, säger Jarmila Hallman. Studien visar att risken är 75-100 procent att barn som drabbas av en depression får en ny inom 5-8 år. Professor Lars Olson vid Karolinska Institutet. rad forskare i vårt land med spetskompetens inom området. Problemet är att de inte har tillräckliga resurser till sitt viktiga arbete. Stöd Hjärnfonden, så stöder du även de duktiga forskares arbete som syftar till att finna nya behandlingar för de hjärnskador och hjärnsjukdomar som drabbar barn. Allt fler barn drabbas av depression Den absolut vanligaste psykiska sjukdomen är depression. Det oroväckande är att den tycks bli allt vanligare även hos barn och ungdomar. Vi vet att depression leder till att balansen i signalsystemen i hjärnan rubbas och dessutom leder det till en stressreaktion. Ärftliga faktorer spelar stor roll men den direkta orsaken till varför vissa människor är mer sårbara än andra är fortfarande okänd. Det är viktigt att sätta in behandling med läkemedel och terapi i tid, understryker Jarmila Hallman. Många är omedvetna om att de eller deras barn drabbats och förstår inte att det finns behandlingar som förbättrar livskvalitén och förhindrar att sjukdomen fördjupas Så här enkelt stödjer du forskningen Forskningen om hjärnan har kommit långt.men mycket återstår för att vi ska få fram nya effektiva läkemedel och behandlingar som kan rädda miljontals liv. Vi behöver din hjälp! POSTGIRO ELLER BANKGIRO Du kan enkelt göra en inbetalning via postgiro eller bankgiro. Blanketter kan beställas på Telefon 020-523 523 Hjärnfondens postgiro 90 11 25-5, bankgiro 901-1255 BARNHJÄRNFONDEN Om du vill ge ett bidrag till Barnhjärnfonden sätter du in din gåva på postgiro 90 07 45-1 eller bankgiro 900-7451 TESTAMENTERING Om du vill testamentera, beställ då en testamentsmapp genom att ringa 018-14 33 40 eller gå in på hemsidan www.hjarnfonden.se MINNESBREV En gåva istället för blommor vid begravning eller annan högtid ring 020-523 523 FÖRETAGSSAMARBETE För information kontakta vd Hillevi Engbrant AUTOGIRO OCH HJÄRNFONDENS HEMSIDA Vill du regelbundet ge bidrag, kan du ansluta dig till Hjärnfondens autogiro. På vår hemsida hittar du autogiroblanketter. www.hjarnfonden.se TELEFON OCH E-POST Telefon: 018-14 33 40 eller 020-523 523 Fax: 018-14 33 45 E-post: info@hjarnfonden.se Jarmila Hallman,professor i psykiatri vid Akadmiska Sjukhuset i Uppsala. Klostergatan 2, 753 21 Uppsala Tel: 018-14 33 40, 020-523 523 Fax: 018-14 33 45 www.hjarnfonden.se Det är klokt att stödja Hjärnfonden PG 90 11 25-5 BG 901-1255 www.hjarnfonden.se Barnhjärnfonden PG 90 07 45-1 BG 900-7451