Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige. Fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet för dvärgbandmask och gäller en räv som sköts i december 2010 i Uddevallaområdet. Nu kommer Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter att intensifiera övervakningen av framförallt räv, men även gnagare och hund kring fyndområdet så att vi får klarhet i hur utbredd smittan är. När vi vet mer kan Jordbruksverket överväga vad som behöver göras för att begränsa eller minska smittan. Jordbruksverket har också, tillsammans med Socialstyrelsen, fått i uppdrag av regeringen att utreda vad som kan behöva göras för att skydda folkhälsan. Se mer information höger. Mer information samt frågor och svar om dvärgbandmask finns i länkarna till höger. Du måste avmaska hundar och katter vid införsel Reglerna för införsel av djur i landet gäller fortfarande. Det är alltså mycket viktigt att alla hundar och katter som reser in i Sverige avmaskas. om införselregler till höger. Rekommendationer för hund- och kattägare i Uddevalla, Munkedal, Färgelanda och Vänersborgs kommun Det här gäller för hundar Om du håller din hund så att den aldrig kan äta en sork eller mus behöver du inte vidta några särskilda åtgärder. Om din hund någon gång under hösten och vintern 2010-2011 har fått springa lös i skogen eller vistats obevakad där den kan ha ätit en sork eller mus bör du nu avmaska den. Hantera träcken som att den är smittsam och lägg den i kärl för brännbart avfall före avmaskning och tre dagar efter avmaskning, och tvätta händerna. Hunden bör också schamponeras en gång för att äggen som kan finnas i pälsen ska försvinna. Därmed bedöms hunden nu vara smittfri. Avmaskningen är också viktig för att inte smittan ska spridas vidare i landet om du reser ut ur det smittade området. Om du har en hund som regelbundet får vistas lös i markerna bör den avmaskas regelbundet var fjärde vecka. Hunden kan infekteras igen men avmaskning gör att det aldrig hinner bildas ägg. Vid första avmaskningen bör du dock schamponera hunden och hantera träcken såsom anges i punkten ovan. Om du misstänker att din hund rullat sig i rävträck bör du också tvätta hunden. Hundägare från andra delar av landet som reser igenom det smittade området bör hålla sina djur kopplade så att inte smittan kan plockas upp och spridas vidare i landet. Avmaskningsmedel med praziquantel (kan också stavas prasikvantel) kan du köpa receptfritt på apotek. Också epsiprantel, som finns att köpa utomlands är verksamt, men andra preparat fungerar inte. Använd ett avmaskningsmedel som bara verkar mot dvärgbandmask istället för kombipreparat som också är verksamt mot andra maskar. Det är extra viktigt vid upprepad avmaskning. Det här gäller för katter Katter är dåliga på att producera smittsamma ägg och bedöms utgöra en mycket låg smittrisk. Du som har en katt som jagar gnagare och har nära kontakt med den kan följa de råd som beskrivs för hundägare ovan om du vill vara extra säker. Rävens dvärgbandmask Rävens dvärgbandmask är en parasit som har räv eller mårdhund som egentlig huvudvärd. Hundar och katter kan fungera som alternativ huvudvärd. I huvudvärden utvecklas parasiten
till en mycket liten bandmask. Masken producerar ägg som kommer ut med avföringen och äts upp av gnagare, som fungerar som mellanvärd för parasiten. I gnagaren utvecklas ett larvstadium i form av en blåsmask. En ny huvudvärd smittas sedan genom att äta en smittad sork. Människan är en alternativ mellanvärd och kan få blåsmask i levern eller andra organ om hon får i sig parasitäggen. Människor kan smittas Smittade rävar, hundar och katter visar inga symptom. En smittad människa får symptom från det drabbade organet när blåsmasken vuxit sig tillräckligt stor. Det tar 10-15 år. Sjukdomen kallas avleolär echinococcos, AE, och är dödlig om inte adekvat behandling ges. Människor smittas av att få i sig äggen som kommer ut ur värddjuren. Äggen kan spridas i omgivningen och hamna på livsmedel men också i sällskapsdjurens päls. Rävens dvärgbandmask finns framför allt i centrala Europas bergstrakter, men har spridits över stora delar av Europa. Förekomsten har ökat under senare år. Antalet fall av AE hos människor har också ökat. Sjukdomen AE är dock fortfarande mycket ovanlig. Mer information om dvärgbandmask finns i länkarna till höger. Uppdrag för att se över konsekvenserna av rävens dvärgbandmask I februari i år stod det klart att rävens dvärgbandmask påträffats i Sverige. Med anledning av det ger nu regeringen Jordbruksverket och Socialstyrelsen i uppdrag att utreda vilka åtgärder som är nödvändiga för att skydda folkhälsan. Utredningen ska analysera behovet av åtgärder i form av till exempel rekommendationer, föreskrifter, informationskampanjer eller bekämpningsstrategier. I uppdraget ingår även att kartlägga parasitens utbredning, samt att bedöma i vilken utsträckning människor löper risk att smittas. - Vi lägger detta uppdrag för att på bästa sätt skaffa oss information och bemöta den oro som parasiten kan väcka hos människor. Det är viktigt för att människor ska kunna känna sig trygga, säger Eskil Erlandsson. De två myndigheterna ska utreda konsekvenserna av parasiten för folkhälsan i samråd med bland andra Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Uppdraget som ska samordnas av Jordbruksverket, ska redovisas till Landsbygdsdepartementet senast den 31 maj 2011. Statens veterinärmedicinska anstalt SVA fortsätter arbetet med fallen av newcastlesjuka 2010-03-07 SVA fortsätter att arbeta aktivt med rådgivning och diagnostik kring utbrotten av newcastlesjuka i Sverige. Hittills har tre fall av newcastlesjuka konstaterats hos tamfågel, men inga nya fall har påvisats sedan den 24 februari 2011. Sökandet efter rävens dvärgbandmask fortsätter 2011-02-28 Sedan SVA hittade rävens dvärgbandmask i en smittad räv från Bohuslän, har ett intensivt arbete för att spåra smittan tagit vid. Just nu kartlägger SVA och Jordbruksverket vilket område som är smittat med fokus på södra och västra Sverige. Samtidigt pågår landsomfattande undersökningar för att upptäcka om smittan finns på fler ställen. Ingen av de andra nio rävarna bar på smitta 2011-02-18 SVA har nu undersökt de nio rävar som kom från samma område som den räv som i slutet på förra veckan påvisades infekterad med rävens dvärgbandmask. Ingen av dessa nio rävar bar
på smittan. Hundar kan vara smittbärare av rävens dvärgbandmask Första fyndet av rävens dvärgbandmask i Sverige skapar nya frågor för landets hundägare. Parasiten ger inga sjukdomssymtom på hundar men hundar kan vara smittbärare och smitta människa. Hundar kan vara smittbärare av rävens dvärgbandmask Första fyndet av rävens dvärgbandmask i Sverige skapar nya frågor för landets hundägare. Parasiten ger inga sjukdomssymtom på hundar men hundar kan vara smittbärare och smitta människa. - För hundar är det inte farligt att äta bär eller svamp och hundar smittar inte varandra. Hundar smittas av att äta gnagare och hunden kan i sin tur smitta människa, säger Bodil Ström Holst, veterinär på SVA. SVA kan idag inte säga hur utbredd rävens dvärgbandmask är i Sverige. Under 2010 undersöktes 300 rävar och det är endast den nu aktuella räven från Uddevallatrakten som har varit infekterad med parasiten. Hundar smittas genom att äta infekterade gnagare. När en hund blir smittad dröjer det 28 dagar innan dvärgbandmasken börjar utsöndra ägg som i sin tur kan smitta människa. Hunden är sedan smittbärande i cirka 3-4 månader. En hund som är smittad kan avmaskas och blir då smittfri inom 3 dygn. Hundar som är i riskzonen för att smittas är hundar som springer lösa i skog och mark. I dagsläget är utbredningsområdet inte känt. I avvaktan på att vi har mer kunskap rekommenderas avmaskning med praziquantel för hundar som bor i Uddevalla, Färgelanda, Munkedal och Vänersborgs kommun och där i trakten brukar vistas i skog och mark (och därigenom haft möjlighet att äta gnagare). Området är valt utifrån hur långt SVA bedömer att den infekterade räven kan ha rört sig. Uppgifter om utbredningsområde kan komma att förändras allteftersom ny information insamlas. Äggen som en infekterad hund utsöndrar i avföringen kan smitta människor. Äggen kan också fastna i hundens päls och på så sätt kan människor som klappar en hund infekteras. Därför bör människor i nämnda område tänka på att ha god handhygien efter kontakt med sin hund, om hunden kan ha blivit infekterad. Tänk på god handhygien och pussa inte på hunden. SVA rekommenderar hundägare i smittat område: Om du tror att hunden kan vara/har varit utsatt för smittan och för att minimera risk för smitta till dig själv och till omgivningen: Håll hunden kopplad när du rastar den. Tvätta händerna efter att du klappat din hund. Pussa inte på hunden. Avmaska hunden med praziquantel. Månatlig avmaskning kan bli aktuell för hundar som är konstant utsatta för smitta genom att de har möjlighet att äta smågnagare. Duscha och schamponera hunden i samband med första avmaskningen för att avlägsna eventuella ägg i pälsen. Har man sedan avmaskat var 4:de vecka behöver man inte duscha hunden. Hantera träcken som att den är smittsam och lägg den i kärl för brännbart avfall innan avmaskning och 3 dagar efter avmaskning. För mer information: Bodil Ström Holst, veterinär, 018-67 42 03
Smittskyddsinstitutet Sjukdomsinformation om rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis Andra benämningar: blåsmasksjuka, alveolär echinokockos, multilokulär echinokockos, multiolokulär hydatidos Det finns olika typer av dvärgbandmaskar med delvis olika värddjur och sjukdomsbild hos människa. Rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularisförekommer i stora delar av världen. Fall bland människa är ovanliga men allvarliga eftersom sjukdomen är svårbehandlad. I Sverige har det aldrig rapporterats något inhemskt smittat fall av sjukdom hos människa orsakad av rävens dvärgbandmask. Orsakande organism, smittvägar och spridning Rävens dvärgbandmask är spridd över stora delar av norra halvklotet. I Europa förekommer den främst i Mellaneuropa (Alperna). Räven är det vanligaste huvudvärddjuret, men även andra köttätande djur till exempel hund, katt, lodjur och mårdhund kan härbärgera parasiten. Om dessa djur infekteras, sätter sig masken fast i tarmen och ägg utsöndras till omgivningen via avföringen. Sorkar och smågnagare är oftast mellanvärddjur för rävens dvärgbandmask. Dessa får i sig maskägg när de söker föda på kontaminerad mark. I mellanvärddjuret utvecklas maskäggen till larver. Rävar eller andra köttätande djur kan få i sig dessa larver när de äter infekterade gnagare. I huvudvärddjuret utvecklas larverna till maskar som utsöndrar nya ägg. Äggen från rävens dvärgbandmask är mycket kyltåliga och kan leva länge i det fria med bibehållen smittsamhet. De överlever inte kokning. Människor kan smittas om de sväljer maskägg. Inkubationstiden är oftast flera år (5-20 år). Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik Infektion hos människa med rävens dvärgbandmask kan leda till att parasiten får fäste företrädesvis i levern och lungor där den bildar cystliknande formationer som växer tumörartat. Men sjukdomen kan förekomma i kroppens alla organ och vävnader. Då cystorna utvecklas långsamt kan det dröja många år innan symtom uppträder. Sjukdomen kan orsaka olika symptom beroende på cystornas placering och storlek, exempelvis kan besvär från buken och gulsot uppträda. På grund av sjukdomens tumörartade växtsätt är den svårbehandlad. Mångårig behandling med maskmedel krävs. Kirurgisk behandling är ovanligt, men utförs ibland i form av organtransplantation eller avlägsnande av organdel. Obehandlad har sjukdomen hög dödlighet. Då man misstänker att en patient har infekterats med rävens dvärgbandmask kan diagnos ställas med hjälp av typiska fynd på ultraljud/röntgen i kombination med att patienten har antikroppar mot parasiten i sitt blod. Diagnosen kan bekräftas genom mikroskopisk undersökning av cystinnehåll. Allmänt förebyggande åtgärder För att minska risken för smitta i de områden i Europa där rävens dvärgbandmask förekommer, avråds människor från att äta okokta bär och rå svamp. Man rekommenderar också att fallfrukt ska värmebehandlas eller åtminstone sköljas noga innan förtäring. Vidare rekommenderar man att hundar och katter, som ofta vistas ute, regelbundet avmaskas. Vid resa i dessa områden bör man ovanstående råd och inför återkomsten till Sverige är det mycket viktigt att sällskapsdjur avmaskas enligt gällande regler. Något vaccin mot infektion med rävens dvärgbandmask finns ej.
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott Infektion hos människa med rävens dvärgbandmask är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom under benämningen Echinokockinfektion. Kommentar Det finns ständigt en risk för spridning och etablering av rävens dvärgbandmask till vår svenska rävstam. Antingen via invandring av smittade rävar eller mårdhundar via Danmark eller Finland, eller via införsel av infekterade sällskapsdjur som inte avmaskats. Det är av detta skäl mycket viktigt att hundar och katter, som fått följa med på en utlandssemester, blir avmaskade vid återkomsten till Sverige. I februari 2011 hittades för första gången ett djur smittat med rävens dvärgbandmask i Sverige. En räv i trakten av Uddevalla som bar på smittan upptäcktes inom ramen för Statens veterinärmedicinska anstalts övervakningsprogram för sjukdomen. Utredning pågår för att bedöma om det rörde sig om ett enstaka fynd eller om parasiten har etablerat sig i området. Införsel av katt och hund till Sverige http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/inochutforsel/hundarochkatterinforsel.4.3 7cbf7b711fa9dda7a18000728.html