Privattandläkarna är en branschorganisation som arbetar med företagarfrågor inom tandvården. Vi arbetar för en fortsatt positiv utveckling av svensk tandvård, med fokus på våra medlemmars villkor samt god tandhälsa till allmänheten. Här ger vi översiktlig information samt praktiska tips om vad man bör tänka på när man startar, driver eller avslutar en tandvårdsverksamhet. I vardagligt tal pratar vi om Tandläkaren, men här använder vi två andra begrepp, där skillnaden mellan begreppen är viktig att förstå. Vårdgivare är en juridisk person som bedriver tandvård. En vårdgivare behöver inte vara legitimerad tandläkare. Behandlare är en person som är legitimerad tandläkare. Privattandläkarna ansluter ca 1 400 företag. Sveriges ledande tandvårdsaktör Vi ska utifrån ett medlemsinflytande agera, driva och gå före i en framgångsrik tandvård. Patienten i fokus, professionella relationer, öppenhet för omvärldsförändringar, delaktighet, affärsmässighet, hög vård- och verksamhetskvalitet. Privattandläkarna är benämningen på Sveriges Privattandläkarförening och dotterbolaget Svensk Privattandvård AB. Vi verkar för: Ett rättvist tandvårdsstöd för alla Fri prissättning och fri etablering Fritt val av vårdgivare för patienten Konkurrens på lika villkor Vi arbetar bland annat genom att påverka politiker, myndigheter och organisationer. Vi erbjuder våra medlemmar rådgivning och goda försäkringslösningar samt möjlighet att använda vårt gemensamma medlemsmärke. Genom att göra det visar våra medlemmar patienter och allmänhet att de ställer upp på branschens gemensamma värderingar och överenskommelser. Privattandläkarnas förtroendenämndsverksamhet ger stöd och medling vid tvister mellan medlem och patient.
Inför varje företagsstart bör man analysera förutsättningarna för den planerade verksamheten. Mål för verksamheten Lönekostnad Investeringar Avsättning av pensionsmedel Sjukdom och reserver Förväntad omsättning för att klara mål Analysera marknaden (även vid köp) Vuxenpatienter i området Barn- och ungdomstandvård Konkurrenter Råder överetablering? Är det en expansiv kommun? I Sverige råder näringsfrihet. I princip kan vem som helst starta ett tandvårdsföretag och då omfattas man av de generella regler som gäller vid start av företag. Man får inte vara försatt i konkurs. Vidare krävs att det finns ett vinstsyfte och att verksamheten drivs på ett självständigt sätt. Ett tandvårdsföretag måste ha en odontologiskt ansvarig och tillgång till legitimerad tandvårdspersonal. För att vara verksam inom det allmänna tandvårdsstödet gäller dock särskilda regler för anslutning till försäkringskassan. För blivande vårdgivare, oberoende av anslutning till försäkringskassan, gäller följande: Senast en månad innan verksamheten påbörjas ska en skriftlig anmälan göras till Socialstyrelsen. Anmälan till försäkringskassan vid anslutning till Försäkringskassan. Inom privattandvården är det inte längre behandlaren som är ansluten, utan det är vårdgivaren. Lagen använder begreppet vårdgivare och med det menas inte behandlaren, utan företaget. F-skattsedel. För att försäkringskassan ska betala ersättning krävs att tandvården utförts av en tandläkare eller legitimerad tandhygienist. Det är försäkringskassan som beslutar om anslutning. Från och med 1 juli 2008 ska samtliga vårdgivare kunna kommunicera med försäkringskassan via Internet. Kontakta Försäkringskassan för mer information om anslutning. www.fk.se Reglerna om F-skattsedel finns i skattelagstiftningen och innebär följande: Den som har F-skattsedel betalar själv egenavgifter och preliminär skatt på utfört arbete. F-skattsedeln utfärdas av Skatteverket för den som bedriver näringsverksamhet. Den företagare som inte har F-skattsedel måste ansöka om en sådan. När man träffar överenskommelse med en eller flera kompanjoner ska detta regleras genom ett kompanjonavtal. För handelsbolag regleras det genom bolagsavtalet. För aktiebolag gäller en bolagsordning som bland annat anger bolagets verksamhetsområde, aktiekapitalets storlek och antal aktier. I bolagsordningen kan också finnas bestämmelser om former för överlåtelse av aktier, s.k. hembudsklausul. Som ett komplement till bolagsordningen kan ett särskilt avtal mellan delägarna träffas, ett aktieägaravtal. Är delägarna aktiva i bolaget, dvs. utför arbetsuppgifter bör särskilda anställningsavtal träffas mellan den anställde delägaren och bolaget. Ett aktieägaravtal reglerar förhållandet mellan delägare i ett aktiebolag. Ett sådant avtal bör behandla syfte och målsättning, allmänna villkor, särskilda villkor om inträde i och utträde ur konsortiet, särskilda villkor om delägares/ medlems rättigheter och skyldigheter, avtalstider och lösande av tvister. För att en vårdgivare ska anslutas krävs dels att företaget har tillgång till en tandläkare eller legitimerad tandhygienist, dels att företaget har
Vid köp av praktik, undersök hur patientunderlaget ser ut. Som en tumregel gäller att åtminstone tusen patienter behövs för att kunna driva praktiken på heltid och lönsamt. Kontrollera att säljarens uppgifter om antalet patienter verkar riktig. En heltidsverksam tandläkare bör ha en omsättning på cirka två miljoner kronor exkl. tandtekniska arbeten. Om man köper en praktik av en vårdgivare som drivit verksamheten i aktiebolagsform kan man antingen köpa det s.k. inkråmet eller aktierna i bolaget. Med inkråm menas de tillgångar som aktiebolaget äger, dvs. utrustningen, patientregister, varulager och eventuella andra tillgångar. Skattekonsekvenserna blir helt olika för både säljare och köpare. Rådgör med revisor! Vid köp av hela bolaget överförs garantiåtagandet till den nya vårdgivaren. Om endast inkråmet köps överförs garantiåtagandet inte om inget annat är överenskommet. Vid likvidation av bolag upphör garantiåtagandet. Kontrollera om lokalen är ändamålsenlig vid övertagande av en befintlig praktik. Behöver den byggas om är det viktigt att göra en ekonomisk kalkyl. Vid köp av en praktik, kan hyresvärden i regel inte motsätta sig att hyreskontraktet förs över på den nya ägaren. Skulle problem uppstå, kontakta hyresnämnden för hjälp. Planera vilka anskaffningar som behöver göras. Vid köp av praktik behöver utrustningen kanske helt eller delvis förnyas. Undersök möjligheten att få investeringsbidrag eller investeringslån alternativt använda eget kapital. När det gäller miljöfrågor har kraven på företagen ökat. Inom tandvården ställs t.ex. krav på amalgamavskiljare för att minska utsläppen av kvicksilver. Alla avloppsrör i mottagningen bör vara märkta med varningsetikett som upplyser om risken för innehåll av kvicksilver och amalgam. Vårdgivaren är skyldig att bekosta en sanering av avloppsrören i praktiken om så skulle behövas. Demontering eller sanering av kvicksilverförorenade avloppsrör får dock inte ske utan föregående anmälan till kommunens miljöförvaltning. Kommunerna är ansvariga för miljötillsynen och har rätt att göra inspektioner på tandläkarmottagningarna. Kommunerna har dessutom rätt att ta betalt för sin miljötillsynsverksamhet. Innan nya lokaler tas i bruk för tandvårdsverksamhet ska anmälan göras till miljöförvaltningen. Något krav på anmälan vid överlåtelse av en praktik finns inte. Arbetsgivaren har ansvaret för en god och säker miljö för personalen. Arbetet ska kunna utföras utan risk för olycksfall eller ohälsa. Särskilda åtgärder ska vidtas när det gäller hanteringen av härdplaster, bland annat ska personalen vara utbildad och ha genomgått läkarundersökning. Arbetsgivaren måste också ha rutiner för den interna kontrollen av arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har utfärdat en mängd olika föreskrifter som gäller inom tandvården. Arbetsgivaren är skyldig att ha aktuella föreskrifter på arbetsplatsen. Ett särskilt tandvårdspaket har tagits fram som kan beställas hos Arbetsmiljöverket. Dessutom ställs krav på röntgenutrustning. Tillsynsmyndighet är Strålsäkerhetsmyndigheten. Tillstånd att använda intraoral röntgen följer med tandläkarlegitimationen. Observera att en vårdgivare som skaffar sig en utrustning för panoramaröntgen behöver ett särskilt tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. En radiologisk ledningsfunktion måste inrättas och den personal som använder utrustningen ska ha relevant utbildning. Den ansvarige behandlaren måste ha ett särskilt körkort. Ett kvalitetssäkringsprogram ska upprättas. Det är möjligt att låta en annan vårdgivare med tillstånd för panoramaröntgen utföra åtgärden för att sedan använda röntgenbilden i den egna verksamheten under förutsättning att det journalförs.
Många vårdgivare äger sin praktik och är verksamma som egenföretagare. Flera vårdgivare kan äga en praktik eller disponera en lokal tillsammans. Vid val av företagsform måste flera faktorer beaktas. Här behandlas civilrättsliga och skatterättsliga regler samt övriga regler som gäller för olika företagsformer. Ur skattesynpunkt är det ingen större reell skillnad mellan dessa företagsformer, men de formella reglerna skiljer sig åt. Det tre vanligaste företagsformerna är enskild firma, aktiebolag och handelsbolag. De civilrättsliga reglerna för företag syftar till att reglera vem som: ansvarar för företagets ekonomiska åtaganden kan sluta avtal för företagets räkning blir bunden av skulder och andra förpliktelser som företaget ingår Här föreligger stora skillnader mellan olika företagsformer. När det gäller beskattningen av ett företags vinst gäller också olika regler, beroende på i vilken form företaget drivs. Här följer en översikt över skillnaderna mellan olika företagsformer vid beskattningen. Kontakta gärna revisor, ekonomisk rådgivare eller Privattandläkarnas jurist för att diskutera bolagsformer. Enskild firma uppstår när en person börjar driva verksamhet av ekonomiskt slag i förvärvssyfte. Ägaren är då obegränsat ekonomiskt ansvarig för verksamheten. Civilrättsliga regler enskild firma En enskild firma är ett företag som ägs av en person och den enskilda firman är inte en juridisk person. Personen ansvarar för avtal och skulder som ingåtts för företagets räkning. Ansvaret är obegränsat, det vill säga med ett personligt ansvarar med förmögenhet, även med privata tillgångar, för företaget. Blir ytterligare en person delägare måste en annan form väljas (aktiebolag eller handelsbolag). Skatterättsliga regler enskild firma Vinsten i företaget hänförs till inkomst av näringsverksamhet och räknas samman med eventuella anställningsinkomster och beskattas av personen. AKTIEBOLAG Aktiebolag passar både för en ensamföretagare och för flera verksamma. Ett aktiekapital på minst 50 000 kronor ska initialt investeras i bolaget. Aktiebolag behöver inte längre ha någon revisor under förutsättning att bolaget har färre än fyra anställda och en årsomsättning som är lägre än 3 miljoner kronor samt en balansomslutning som är under 1, 5 miljoner kronor. Ägaren har formellt sett ett begränsat ekonomiskt ansvar motsvarande det insatta kapitalet, men som ledamot i styrelsen är ansvaret stort. Civilrättsliga regler aktiebolag Regler om aktiebolag finns i 2005 års aktiebolagslag (ABL). Reglerna är omfattande och många har tillkommit för att skydda aktiekapitalet och bolagets fordringsägare. Ett aktiebolag är en juridisk person, som kan ha rättigheter och skyldigheter. Ett aktiebolag är en företagsform som tillkommit för att begränsa ägarnas ekonomiska risktagande. Ägarna blir normalt inte personligen ansvariga för bolagets skulder. För att ett aktiebolag ska betraktas som en juridisk person räcker det inte med att bolaget är bildat, det måste också registreras. Dessutom kan långivare kräva att ägare av enmansbolag eller fåmansbolag tecknar personlig borgen för förpliktelser som bolaget ikläder sig. För varje räkenskapsår ska bolaget avge en årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse. Beträffande årsredovisningen gäller dels bestämmelserna i bokföringslagen, dels bestämmelserna i ABL. Redovisningshandlingarna ska lämnas in till Bolagsverket och blir därmed offentliga.
Skatterättsliga regler aktiebolag Aktiebolag beskattas för sin vinst enligt bestämmelserna i Inkomstskattelagen. På vinstutdelning från bolaget betalar aktieägarna skatt med en procentsats som varierar i storlek beroende på utdelningens storlek. Ett aktiebolag kan efter vinstbeskattning i bolaget, till aktieägarna dela ut en del av vinsten som så kallad kapitalvinstbeskattning. (En för aktieägarna lägre skattesats jämfört med skattesatsen för inkomst av tjänst (källskatt och arbetsgivaravgifter) Ta upp denna fråga med din revisor eller bokföringskonsult. Handelsbolag är liksom aktiebolag en egen juridisk person. Det krävs att man är minst två personer som kommit överens om att gemensamt driva näringsverksamhet i handelsbolag. Delägare i handelsbolag är obegränsat ansvariga för verksamheten. Civilrättsliga regler Reglerna om handelsbolag finns i lagen om handelsbolag och enkla bolag. Kraven för att ett handelsbolag ska existera är alltså: att ett avtal finns mellan bolagsmännen(minst 2) bolagsmännen gemensamt utövar verksamhet att det ska vara näringsverksamhet Handelsbolaget kan ha egna tillgångar och skulder. Delägare kan vara både fysiska och juridiska personer. Lagen reglerar dels förhållandet mellan bolagsmännen, dels förhållandet mellan bolaget och utomstående personer, t.ex. bolagets fordringsägare. Lagen är delvis dispositiv, vilket innebär att bolagsmännen kan träffa avtal om sina inbördes förhållanden i stället för att följa lagreglerna. Vissa bestämmelser kan dock inte avtalas bort. Delägarna tillskjuter kapital och får en andel i bolagets förmögenhet i förhållande till insatsen. Det finns inga krav på ett minimikapital. Ett handelsbolag ska registreras hos Bolagsverket. Delägarna är obegränsat ansvariga för bolagets förpliktelser, trots att det är bolaget som sådant som träffat avtal. Bolagsmännens ansvar för bolagets förpliktelser är inte begränsat till vad de skjutit in i bolaget utan de ansvarar, på samma sätt som ägare av en enskild firma, med hela sin förmögenhet, alltså även den privata. Ansvaret är solidariskt, vilket betyder att bolagets fordringsägare kan kräva vilken av bolagsmännen som helst på betalning när bolaget inte kan betala. Skatterättsliga regler Handelsbolaget är inget eget skattesubjekt. Det innebär att bolaget inte beskattas. Det är i stället delägarna som beskattas för sina andelar av handelsbolagets vinst. För fåmansägt handelsbolag gäller samma regler som för handelsbolag i allmänhet, men det finns vissa specialregler. Kommanditbolag är en särskild variant av handelsbolag där delägarnas (kommanditdelägarnas) ansvar kan begränsas ekonomiskt till gjord insats. Det krävs dock att minst en delägare är obegränsat ansvarig. Denne kallas för komplementär. Enkla bolag är inte en juridisk person, utan en sammanslutning av personer som driver verksamhet tillsammans. En ekonomisk förening är en sammanslutning av personer som ska driva ekonomisk verksamhet. Formen har vissa likheter med aktiebolag.
Vårdgivare som är anslutna till Vårdföretagarna omfattas av det kollektivavtal som finns mellan Vårdföretagarna och Unionen och är därmed bunden av de regler som gäller för löner och andra anställningsvillkor. Att anlita en tandhygienist, som anställd eller som arrendator, kan vara en god investering. Patienter upplever det ofta som positivt att inte behöva uppsöka en annan klinik för att få hygienistbehandling. För uppsägning av personal fordras saklig grund. Som saklig grund räknas t ex arbetsbrist. Vid övertagande av en praktik har säljaren inte rätt att säga upp personalen på grund av verksamhetsöverlåtelsen. Personalen följer med till nye ägaren. Om vårdgivaren redan har anställd personal och det finns behov av uppsägning av någon personal, ska det finnas saklig grund. Turordningsregler tillämpas, vilket innebär att personal som tagits över från säljaren tar med sig sin anställningstid. Hos små arbetsgivare finns det möjlighet att undanta två personer från turordningsreglerna. Olika regler för uppsägningstid gäller beroende på om avtalet har ingåtts före den 1 januari 1997 (baserat på ålder) eller senare (baserat på sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren). Uppsägningstiden varierar från en till sex månader. Eventuell längre uppsägningstid kan vara avtalad i anställningsavtal eller kollektivavtal. Arbetsgivaren är skyldig enligt lag att betala arbetsgivaravgifter för anställd personal. I arbetsgivaravgifterna ingår följande avgifter; ålderspensionsavgift, efterlevandepensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsskadeavgift, föräldraförsäkringsavgift, arbetsmarknadsavgift och allmän löneavgift. Som ett komplement till de lagstadgade socialförsäkringarna finns personalförsäkringar, t ex TFA (trygghetsförsäkring vid arbetsskada), TGL (tjänstegrupplivförsäkring) och ITP (pension). Finns inte kollektivavtal kan en arbetsgivare och den anställde komma överens om att arbetsgivaren ska teckna sådana försäkringar. Läkemedelsverket har publicerat en skrift om tandtekniska arbeten. www.lakemedelsverket.se Som anställd i ett tandvårdsföretag är anställningsvillkoren en fråga mellan arbetsgivaren och den anställde och de är inte reglerade i kollektivavtal. Vissa företag erbjuder även den anställde att bli delägare genom aktieköp. Lönen kan vara i form av en viss procent av inarbetade och debiterade arvoden, men exklusive tandtekniska arbeten. Lönen kan också vara fast. Arbetsgivaren är skyldig att betala semesterlön och sjuklön samt sociala avgifter enligt lag. Dessutom gäller lagen om anställningsskydd. Det går att arbeta hos en kollega som arrendator. Det är en egenföretagare som hyr ett behandlingsrum eller en hel praktik av en annan tandläkare. Arrendatorn betalar i regel ett fast pris per månad, dag eller timme. Priset varierar beroende på vad som ingår i förhyrningen. Antal behandlingsrum, del i gemensamma utrymmen samt nyttjande av utrustning och inventarier. Arrendet kan också inkludera nyttjande av tandsköterska och annan personal samt användning. I vissa fall kan i ett arrende också ingå tillgång till patienter. Det kan vara aktuellt då en tandläkare ska vara tillfälligt borta från verksamheten, t ex vid sjukdom eller föräldraledighet. Tjänsten tandvård är inte momspliktig. Vid uthyrning av tandsköterska eller tandhygienist är arrendatorn skattskyldig för moms på uthyrningen. Momspliktigt är delar av uthyrningen som avser inventarier och personal som inte utför vårdande tjänster.
Patientens rättigheter och skyldigheter är reglerade i olika lagar och föreskrifter. Bl.a. i Tandvårdslagen, Patientsäkerhetslagen, Lagen om statligt tandvårdsstöd, Patientdatalagen. Även tandläkarens rättigheter och skyldigheter är reglerade bland annat i Patientsäkerhetslagen. Dessutom finns regler ibland annat Lagen om statligt tandvårdsstöd och Patientdatalagen. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd. Se www.socialstyrelsen.se Privattandläkarna rekommenderar att den överlåtande vårdgivaren informerar alla patienter om att en ny vårdgivare tar över ansvaret för vården och för journalhandlingarna och att patienterna kan motsätta sig detta. När den nya vårdgivaren sedan kallar en patient med erbjudande om vård avvaktar vårdgivaren med att ta del av journalen till dess att patienten har samtyckt till att ta emot vård av den nya vårdgivaren. (Se även Socialstyrelsens Handbok om informationshantering och journalföring) Alla vårdgivare ska ha ett strukturerat patientsäkerhetsarbete som till stor del går ut på att dokumentera och följa upp alla processer och rutiner som finns i verksamheten. Med en god dokumentation av verksamhetens rutiner kan risker identifieras samt avvikelser och incidenter rapporteras. Senast den 1 mars varje år ska vårdgivaren ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse. I berättelsen ska det framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år. Det ska också framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen måste inte skickas in till Socialstyrelsen men den ska finnas tillgänglig om någon, exempelvis Socialstyrelsen eller en patient, vill se den. Det är inte i lag angivet att vårdgivaren ska lämna garantier. Privattandläkarna har dock 1998 ingått en överenskommelse med Konsumentverket, som förnyades 2012. Rätten att kostnadsfritt få arbetet omgjort gäller inom ramen för den ursprungliga behandlingskostnaden och gäller inte för tillkommande behandling. Vårdgivaren kan utföra samma protetiska åtgärd igen utan kostnad för patienten eller också betalar vårdgivaren tillbaka patientavgiften till patienten som kan välja att gå till en annan vårdgivare. I det fall ersättning utgått från Försäkringskassan ska även den återbetalas till patienten. Vårdgivaren kan, om den vill, lämna utökad garanti. Journalföring regleras i Patientdatalagen och kompletteras av Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring (2008:14). Observera att en journalhandling ska bevaras i minst tio år efter det att den sista uppgiften fördes in i handlingen. Vid förande av digital journal innebär kravet på bevarande att goda rutiner för säkerhetskopiering är mycket viktigt. Vid användning av ett journalsystem bör vårdgivaren se till att systemet anpassas så att vårdgivaren får en god kontroll över olika behörigheter i systemet och att användningen av journalhandlingarna loggas. Sedan den 1 januari 1999 gäller fri prissättning för tandvården. Vårdgivaren bestämmer själv priset. Priset ska dock vara skäligt. Enligt Tandvårdslagen ska priset vara skäligt med hänsyn till behandlingens art, omfattning och utförande samt omständigheterna i övrigt. Hur priset ska beräknas se avsnittet om ekonomi. Vårdgivaren är skyldig att i samband med en överlåtelse av praktik ha bra rutiner för hantering av patientjournalerna.
Alla yrkesverksamma tandläkare och företagare bör ha ett bra försäkringsskydd för verksamheten. Lagen kräver en särskild patientförsäkring för behandlingsskador. Därutöver bör följande försäkringar tecknas: Företagsförsäkringar t ex praktik-, sjukavbrotts- och garantiförsäkring. Personliga försäkringar t ex liv-, olycksfalls-, sjuk- och pensionsförsäkring. Personalförsäkringar t ex arbetsskadeförsäkring (TFA) och eventuell tjänstegrupplivförsäkring (TGL). Privattandläkarna har tecknat gruppavtal med försäkringsbolag och erbjuder medlemmarna både företagsförsäkringar och personliga försäkringar som är utarbetade utifrån tandläkarföretagens situation med mycket förmånliga priser och branschspecifika villkor. Privattandläkarna har även en försäkringsförmedlare som löpande ser över villkor och som dessutom kan bistå enskilda medlemmar med t ex en skadeanmälan till försäkringsbolaget. För aktuell information och villkor kontakta försäkringsförmedlaren. Arrendatorsförsäkring För arrendatorer finns en särskild arrendatorsförsäkring. Omfattningen motsvarar praktikförsäkringen och ger således skydd bl.a. mot inkomstbortfall med anledning av driftsavbrott. Sjukavbrottsförsäkring Försäkringen ersätter fasta kostnader i företaget när försäkrad drabbas av nedsättning av arbetsförmågan vid sjukdom, olycksfall, vård av barn eller om den försäkrade avlider. För tandläkare med anställd tandhygienist kan särskild hygienistförsäkring tecknas. Genom Privattandläkarna kan du även teckna följande försäkringar för dig själv och familjen t ex liv-, olycksfall-, sjuk-, sjukvård och barnförsäkringar. Arbetsskada Den statliga arbetsskadeförsäkringen ger ett visst grundskydd vid arbetsskada. Du bör komplettera skyddet genom Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). Du omfattas av TFA om Du tecknar den för anställd personal. Arbetslöshet Arbetslöshetsförsäkring kan tecknas genom Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) eller genom Småföretagarnas Arbetslöshetskassa (SmåA). Patientförsäkring för behandlingsskada Enligt patientskadelagen är vårdgivare skyldiga att ha försäkring som täcker patientskada. Medlemmar i Privattandläkarna ska ha en patientförsäkring som är likvärdig Privattandläkarnas egen patientförsäkring. Ansvarsförsäkring Ansvarsförsäkring för tandläkaren avseende skadeståndskrav för personskada som orsakats patient och som uppkommit i direkt samband med sådan vård medlemmen bedrivit i Sverige. Garantiförsäkring för protetik Försäkringen gäller även för fixturförankrad protetik och ersättningen gäller för den ursprungliga behandlingskostnaden efter avdrag för självrisk. Praktikförsäkring Praktikförsäkringen är utformad för att passa praktikens speciella behov och innehåller bland annat egendoms-, tjänsterese- och rättskyddsförsäkring. Privattandläkarna har ett samarbetsavtal med försäkringsmäklare Max Matthiessen för rådgivning. Socialförsäkringar enligt lag Anställd personal omfattas av förmånerna enligt lagen om allmän försäkring, t ex sjukförsäkring. Personalförsäkringar enligt avtal Är ditt företag medlem i Vårdföretagarna, omfattas företaget av kollektivavtalet med Unionen. Enligt det kollektivavtalet, som bl.a. omfattar tandsköterskor, ska arbetsgivaren teckna ITP Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän, TGL tjänstegrupplivförsäkring och TFA trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om ditt företag inte är medlem i Vårdföretagarna kan du frivilligt teckna ovanstående försäkringar för personalen med olika försäkringsgivare. För mer information kontakta Alecta, AFA med flera.
I all företagsverksamhet är det nödvändigt att planera ekonomin. Här ges en förklaring till ekonomiska begrepp och hur man upprättar en budget. Olika termer används när det gäller ekonomi. Här ges en förklaring av de vanligast förekommande begreppen. Inkomster och utgifter Inkomst är ersättning för en viss prestation, t.ex. arvodet för en behandling och köpeskillingen för överlåtelse av en praktik. Inkomsten är hänförlig till en viss tidpunkt försäljningstillfället. Tandvårdsbehandlingar pågår under en längre tid, varför det kan diskuteras när försäljningstidpunkten inträffar. Som en huvudregel får man anse att försäljningstidpunkten inträder när arbetet är avslutat ( arbetet levererats ). Försäljningstidpunkten vid överlåtelse av praktik inträder när bindande avtal slutits. Utgift är ersättning för anskaffande av resurser, t.ex. inköp av förbrukningsmaterial och inköp av tandläkarutrustning. Utgiften hänförs till anskaffningstillfället. Intäkter och kostnader Med intäkt avses en periodiserad inkomst och med kostnad en periodiserad utgift. Inkomster och utgifter ska fördelas på de perioder till vilka de hör. Periodiseringen har normalt endast betydelse vad avser utgifter och då framför allt för anskaffningar med en livslängd över tre år. Exempel: En tandläkare köper en utrustning för 600 000 kronor år 2002, vilket är utgiften för utrustningen. Utrustningen används under 12 år. Utgiften ska fördelas över den beräknade livslängden på utrustningen, vilket innebär att den årliga kostnaden blir 50 000 kronor. Inkomster periodiseras sällan, men ibland kan man behöva göra det vid årsbokslut. Normalt är inkomster och intäkter synonyma begrepp. Det är kostnaderna och intäkterna som ligger till grund för beräkning av företagets ekonomiska resultat, dvs. vinst eller förlust. In- och utbetalningar Betalningar är överförandet av pengar från en person eller företag till en annan person eller företag. Betalningarna har inget med företagets resultat att göra, utan påverkar företagets likviditet. Avskrivningar En avskrivning motsvarar värdeminskningen på tandläkarutrustningen och andra maskiner och inventarier. Enligt exemplet är avskrivningen 50 000 kronor per år (alternativt 75 000 kronor). En avskrivning är alltså en kostnad som påverkar företagets resultat. Man skiljer mellan planenliga avskrivningar och räkenskapsenliga avskrivningar. I exemplet är det fråga om planenlig avskrivning. Den räkenskapsenliga avskrivningen beräknas på annat sätt och ligger till grund för skatteberäkning av företagets skattepliktiga vinst. Amorteringar En amortering är en avbetalning på ett lån. Amorteringen är en utbetalning som påverkar företagets likvida medel, dvs. pengar tas från bankkontot eller postgirokonto. I exemplet köptes utrustningen för 600 000 kronor. Köpet finansierades med ett banklån på samma belopp. Banken vill att lånet återbetalas på 10 år. Den årliga amorteringen blir 60 000 kronor. Jämför med avskrivningen som är 50 000 kronor per år (alternativt 75 000 kronor). Budget Se avsnittet om budgetering. Om utrustningen i stället används under 8 år blir den årliga kostnaden i stället 75 000 kronor.
Balansräkning Balansräkningen (BR) visar företagets tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt, i regel 31 december. Här redovisas bl.a. tillgodohavande i bank och på postgiro, bokförda värdet på maskiner och inventarier samt lager av förbrukningsmaterial. På skuldsidan redovisas upptagna lån. Resultaträkning Resultaträkningen (RR) redovisar företagets intäkter och kostnader under en viss period, i regel ett år, och vilket resultat (vinst eller förlust) som uppkommit under året. Budgetering En budget är en uppskattning av intäkter och kostnader (eller inkomster och utgifter). Det är inte minst viktigt vid köp av en praktik. Viktigast är resultatbudgeten. Resultatbudget I resultatbudgeten ska intäkterna och kostnaderna under en viss period beräknas, normalt ett år. I bilaga finns en blankett för resultatbudget. Likviditetsbudget I likviditetsbudgeten beräknas löpande in- och utbetalningar. Syftet är att ha kontroll över att pengarna varje månad räcker till löpande betalningar av löner, hyror, materialinköp, amorteringar på lån m.m. Investeringskalkyl Vid köp av en praktik är det nödvändigt att göra en kalkyl över vad den årliga kostnaden blir för köpet. Förutom köpeskillingen kan ytterligare utgifter tillkomma - t ex investeringar i kompletterande utrustning eller utbyte av delar av den. Dessutom måste finansieringen av köpet beaktas. En investeringskalkyl består av avskrivningar på anskaffningsvärdet samt räntor på lånat kapital och eventuellt eget kapital. Finansiering Privattandläkarna har ett förmånligt samarbetsavtal med FöreningsSparbanken. Se www.ptl.se för mer information. Priskalkylering Från och med den 1 januari 1999 gäller fri prissättning inom tandvården.
Det finns många lagar och föreskrifter som reglerar bokföring och redovisning. Viktigast är bokföringslagen som reglerar hur bokföringen ska vara upplagd. En näringsidkare är skyldig att ha ordnad bokföring. Alla affärshändelser ska bokföras kronologiskt och systematiskt. Med affärshändelser menas alla ekonomiska transaktioner såsom försäljning, inköp av varor och utrustning och betalningar m.m Det finns en särskild statlig bokföringsnämnd som utfärdat rekommendationer för bokföring och redo visning. Alla affärshändelser ska alltså bokföras löpande, dvs. dag för dag. Bokföringen ska vara både kronologisk och systematisk. Det ska finnas verifikationer för alla affärshändelser. Bokföringen kan lejas ut till särskild bokföringsbyrå eller hanteras med ett bokföringsprogram. Vid årets slut ska bokslut upprättas. Årsbokslutet ligger till grund för självdeklarationen. I bokslutet ska företagets ekonomiska ställning på bokslutsdagen redovisas, dvs. tillgångar, skulder och eget kapital. Dessutom ska en resultaträkning upprättas som uppvisar företagets intäkter och kostnader under året samt vinst eller förlust. Arkivering Allt bokföringsmaterial ska sparas i minst tio år. Ett aktiebolag måste ha kvalificerad revisor, dvs. auktoriserad eller godkänd revisor. Enskild firma eller handelsbolag behöver inte ha revisor. Betalningstjänster Det finns olika sätt att ta betalt av patienterna: kontant post- eller bankgiro betal- eller kreditkort Privattandläkarna har samarbetsavtal med Swedbank om patientkrediter och andra banktjänster. Se www.ptl.se för mer information. Dröjsmål vid betalning Om patienten inte betalar i tid bör patienten påminnas om betalningen, antingen skriftligen eller per telefon. Tandläkaren har rätt att debitera dröjsmålsränta med åtta procentenheter över gällande referensränta 30 dagar efter fakturadatum eller tidigare, om parterna vid avtalets slutande kommit överens om dröjsmålsräntans storlek och när den ska börja debiteras. Utebliven betalning Om patienten trots påminnelse inte betalar kan tandläkaren skicka ett inkassokrav, som ska vara utformat enligt inkassolagens regler. Kravet ska innehålla borgenärens (vårdgivarens/tandläkarens) namn och adress, gäldenärens ( patientens) namn och adress, vad fordran grundar sig på, kostnader för inkassokravet, skuldbeloppet, ränta samt tidsfrist som finns för betalning eller invändning mot kravet. Inkassoföretag Om du inte själv vill sköta inkassokraven kan sådana tjänster köpas av inkassoföretag. Bokförings- och redovisningsbyråer Det finns många bokföringsbyråer med hög kompetens i Sverige. Vid val av bokföringsbyrå, fråga efter tidigare erfarenhet av tandvårdsverksamhet och be om referenser. Bokföringskonsulter med högre kompetens och kunskaper (exempelvis auktoriserad konsult) ofta är lite dyrare. Vid bedömning av olika leverantörers priser, tänk på att moms ej är en avdragsgill kostnad i din verksamhet eftersom tandvård är en tjänst som inte är momsbelagd.
Anlita ekonomisk rådgivare, t.ex. revisor eller annan ekonomisk expert. Företagsbeskattning Företagare ska ha F-skattsedel. Det är viktigt, bl.a. vid begäran av tandvårdsersättning från försäkringskassan. Sociala avgifter Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter enligt lag för anställd personal. Löntagare ska därutöver betala vissa egenavgifter. Egenföretagare ska betala sina egna lagstadgade avgifter. Mervärdesskatt Huvudregeln är att alla varor och tjänster som omsätts är skattepliktiga till mervärdeskatt (moms). Tandvård är undantagen och är alltså en momsfri tjänst. Däremot omfattas uthyrning av en tandläkarmottagning av huvudregeln, det vill säga att skatteplikt föreligger. Det är dock inte hela hyresbeloppet som är skattepliktigt utan endast den del som avser själva utrustningen och viss personal. Det är uthyraren som är skyldig att debitera arrendatorn moms och betala in till staten. Uppbörd av skatt och avgifter Arbetsgivaren är skyldig att betala in skatt och avgifter för anställd personal. De anställda ska dock själva betala eventuella kvarskatter. Privattandläkarna Drottningholmsvägen 5 112 42 STOCKHOLM 08-555 44 600 info@ptl.se www.ptl.se