Energisystem och installationer i långsiktigt ägande Föredrag vid Samhällsbyggarnas LCC-seminarium den 7 november 2013 1 Johan Tjernström, Energistrateg Akademiska Hus AB, Region Stockholm
Om detta vill jag berätta Korta fakta om Akademiska Hus Våra energimål, våra miljömål och vår energistrategi Kriterier för val av energilösning (egen produktion/inköp) Hur ser vi på konkurrenssituationen för fjärrvärme/fjärrkyla gentemot värmepumpar/kylmaskiner/geoenergi? Vad är viktigt att beakta i LCC-kalkyler? Vad är viktigt att beakta om man väljer att bygga och driva egna energianläggningar? Aktuella projekt som leder till att vi producerar värme, kyla och el själva Framtida projekt (Albano) 2
Vår historia och vårt uppdrag Helägt statligt aktiebolag Bildas i samband med den statliga fastighetsreformen 1993 - Fastigheter för universitet och högskolor till Akademiska Hus AB Vårt uppdrag: Erbjuda universitet och högskolor ändamålsenliga lokaler för högre utbildning och forskning Agerar i fri konkurrens på marknadens villkor Värde då (1993) ca 25 miljarder kr Stark expansion i sektorn sedan dess: Värde 2012 ca 55 miljarder kr 3
Vår position idag: Sveriges expert på kunskapsmiljöer Sveriges andra största fastighetsbolag 3,2 miljoner m 2 lokaler varav ca 1 Mm 2 i Stockholm 5,3 miljarder kr i hyresintäkter Tyngdpunkt äldre universitetsstäder Campusområden dominerar stort Marknadsandel 63 % Universitet och högskolor vår kärnkund (80 %) Sveriges största byggherre: projektportfölj 25 miljarder kr Stabila kunder och långsiktig ägare ger unik finansiell styrka 4
Våra campusområden i Vetenskapsstaden Vårt fastighetsbestånd i region Stockholm är koncentrerat till och kring campusområdena Karolinska, Frescati och KTH Vi har också utbildningslokaler i Flemingsberg och Kista För närvarande sker en omfattande nybyggnad av utbildningslokaler bl.a. Biomedicum (KI) 76 000 m 2 Nästa stora exploateringsområde är Albano, beläget mitt emellan övriga campusområden Ej Akademiska Hus Vi köper årligen 134 GWh fjärrvärme, 117 GWh el och 34 GWh fjärrkyla i Stockholm 5
Våra kunskapsmiljöer Andel, % Energikrävande! 6
Vår strategi för energieffektivisering Vårt mål är att minska den köpta energin med 50 % mellan åren 2000-2025. Energimålet för nya byggnader är att de ska uppfylla kraven för Miljöbyggnad Silver, vilket innebär 0,75 x BBR (energikrav enligt byggreglerna) = 60 kwh/m 2 kwh/m 2 Total energianvändning (köpt energi inkl. verksamhetsenergi), Region Sthlm utfall prognos mål Val av energiåtgärder grundas på att 1. inte använda energi 2. återvinna energi 3. använda förnybar energi 4. använda ändlig energi Samtliga lönsamma åtgärder och projekt i ett LCC-perspektiv ska genomföras 7
För att kunna nå målet för energieffektivisering behöver vi jobba på flera plan samtidigt i första hand löpande verksamhet såsom intrimning, optimering och injustering ( det dagliga skruvandet ) byte till mer energieffektiv utrustning i samband med renovering, ombyggnad och hyresgästanpassning samverkan med hyresgästerna och deras verksamhet men också systemåtgärder i form av t.ex. ökad värmeåtervinning och egen energiproduktion t.ex. installation av solceller och värmepumpar, byggande av marklager öka andelen energieffektiva byggnader genom ny-, tilloch ombyggnad men också rivning av äldre, icke ändamålsenliga och energikrävande byggnader om så är motiverat och möjligt 8
Fjärrvärme och fjärrkyla eller andra alternativ? Hur resonerar vi inför beslut om systemval för värme- och kylaförsörjning, såväl för befintliga byggnader som vid nybyggnad? Aspekt Ekonomi (LCC) Miljö Energimåluppfyllelse Drift Jämförelse mellan fjärrvärme/ fjärrkyla och värmepump/geoenergi Fördel: värmepump - om processkylbehov finns - vid nybyggnad - bättre driftnetto kan öka fastighetsvärdet Fördel: värmepump - CO 2 -fri el används för drift - fjärrvärme ofta ej CO 2 -fri - miljöklassning Fördel: värmepump (eftersom nyckeltalet avser köpt energi) Fördel: fjärrvärme/fjärrkyla (enklare) 9
Vad är viktigt att beakta i LCC-kalkyler? Vår utgångspunkt: vi är en långsiktig ägare av fastigheter vilket gör det naturligt att värdera energiåtgärder och projekt i ett livscykelperspektiv Viktiga parametrar i våra LCC-kalkyler är Kalkylränta Energiprisutveckling (för el respektive fjärrvärme/fjärrkyla i förekommande fall) Kalkylperiod Investeringar och ev. följdinvesteringar Restvärden Drift- och underhållskostnader Belys ekonomisk robusthet och risker genom känslighetsanalys Tänk på att det i ett LCC-perspektiv sällan är alternativet med lägsta investeringskostnad som ger lägsta totalkostnad! 10
Totalprojekt enligt Belok-modellen Är det aktuellt att genomföra flera energiåtgärder samtidigt kan det vara lämpligt att paketera dem i ett s.k. totalprojekt enligt Belok-modellen Metodik 1. Ett antal olika energieffektiviseringsåtgärder, lämpliga att genomföras i ett sammanhang, identifieras t.ex. för en fastighet 2. Åtgärdernas lönsamhet beräknas var för sig m.a.p. investeringskostnad och energibesparing 3. Åtgärderna rangordnas i lönsamhetsordning 4. Åtgärderna paketeras så att de sammantaget klarar kalkylräntekravet, även om vissa enskilda åtgärder i paketet inte skulle göra det 11
Vad är viktigt att beakta inför större energiinvesteringar t.ex. geoenergianläggningar? Beakta specifika förutsättningar för projektet Värme- och kylabehov Verksamhetens energibehov Markförhållanden lämpligt att anlägga borrhålslager? Förväntad energiprisutveckling inte alltid generell Systemfunktion: energianläggning byggnad verksamhet Miljöaspekter t.ex. klimatpåverkan Vidta andra lönsamma energibesparingsåtgärder först dimensionera rätt! Anlita en bra konsult! Ta med driftaspekter redan på idéstadiet involvera driftorganisationen! Välj lämplig entreprenadform. Vi tillämpar i oftast generalentreprenad Inse att det är en långsiktig investering! 12
Värmeåtervinningsprojekt, KTH Campus Vi installerar en central värmepumpsanläggning i gamla panncentralen Vi skapar sammanhängande värmeoch kylanät inom området Totalt minskas köpt energi med 23 700 MWh/år (25 %) Projektet sänker utsläpp av klimatgaser (koldioxid) med 840 ton/år (42 %) 13
Energilösning Arrheniuslaboratoriet, Frescati Under 2013-2014 genomförs en samlad energilösning för Norra husen på Stockholms Universitet baserad på ett marklager med värmepumpar avsett att täcka värmebehovet för nya lab-byggnader eftervärmning av tilluft för befintliga byggnader effektivisering av kylsystem inkl. nya kylmaskiner Syftet med att uppföra ett marklager är främst att tillvarata överskottsvärme från kylmaskiner. Genom att dessutom installera värmepumpar kan inköpta fjärrvärmevolymer reduceras med totalt drygt 5 000 MWh/år. Elanvändningen beräknas netto öka med ca 250 MWh/år. Klimatpåverkande utsläpp reduceras med ca 350 ton CO 2 /år förutsatt att tillkommande elanvändning kan åstadkommas utan ökad klimatpåverkan 14
15 2013-04-12 Solcellsanläggning på regionkontoret, Solna 177 m 2 solcellsyta, 106 st. moduler Toppeffekt: 26 kw Förväntad årsproduktion av el: 22 000 kwh Investeringskostnad, nyckelfärdig anläggning: 385 000 kr (14 825 kr/kw) Beviljat investeringsstöd (33 %): 126 000 kr Lönsamhet: internränta 6 %, pay-back år 2027 (14 år) utan investeringsstöd internränta 9 %, pay-back år 2023 (10 år) med investeringsstöd Produktionskostnad (30 år, 5 %): 1,1 kr/kwh
Studenthuset energilösning för ett nära noll -hus Byggnadens hela behov av värme och kyla ska täckas av värmepumpar kombinerade med marklager Tack vare större radiatoryta än normalt kan dimensionerande framledningstemperatur på värmekretsen sänkas till 40 grader För köldbärarkretsen är dimensionerande framledningstemperatur 16 grader Förväntad COP: 4,5 som årsmedelvärde Årstidsanpassad ventilation med effektbegränsning Värmeåtervinning med roterande värmeväxlare, i café och kök med plattvärmeväxlare Soprum med ozonrening istället för kyla Med dessa åtgärder bedöms byggnaden till 100 % kunna få värme från värmepumpen och frikyla från marklagret. Ingen spetsenergi bedöms nödvändig (OBS! inget avstick från fjärrvärmeledningen på bilden ) 16
Studenthuset beräknad energibalans (52,6) 17
Albano Stockholms nästa campusområde 100 000 m 2 utbildningslokaler 55 000 m 2 student- och forskarbostäder (byggs av Svenska Bostäder) 10 000 m 2 service och samhällsfunktioner Detaljplan antagen i december 2012 Byggstart år 2015 Mål: nollbehov netto tillförd energi Bra klimatskal, värmepumpar med marklager, balanserade energiflöden inom området 25-30 kwh/m 2 driftel och ev. spetsvärme avses delvis produceras lokalt inom området Tänkbara energiformer: solceller, solvärme, vindkraft, biogas 18
Tack för uppmärksamheten! 19 johan.tjernstrom@akademiskahus.se