Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI MAJ 2010

Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI MAJ 2010

Ekonomirapporten. OM KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS EKONOMI MAJ 2010

Upplysningar om innehållet: Annika Wallenskog tfn 08-452 77 46 Bo Legerius tfn 08-452 77 34 Derk de Beer tfn 08-452 7742 (appendix) Per-Lennart Börjesson tfn 08-452 7755 (samhällsekonomi) Jonas Eriksson tfn 08-452 78 79 (landstingens ekonomi) Håkan Hellstrand tfn 08-452 7819 (arbetsmarknad) Niclas Johansson tfn 08-452 7749 (kommunernas ekonomi) Mats Kinnwall tfn 08-452 7355 (chefsekonomens slutsats) Anna Kleen tfn 08-452 77 62 (offentliga finanser) Bo Legerius tfn 08-452 77 34 (skatteunderlag) Siv Stjernborg tfn 08-452 7751 (internationell och finansiell ekonomi) Lennart Tingvall tfn 08-452 77 32 (läkemedel) Signild Östgren tfn 08-452 7745 (kommunernas ekonomi) Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, maj 2010 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsillustration Jan Olsson Form & illustration ab Tryck Ljungbergs Tryckeri ab, Klippan Papper Scandic2000 White 240 gr (omslag), Maxioffset 120 gr (inlaga) Typsnitt Chronicle och Whitney. isbn 978-91-7164-545-6 issn 1653-0853 2 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Förord Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt. Den ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting (skl) två gånger per år. Kalkylerna i denna utgåva sträcker sig fram till år 2015. Det tillfälliga konjunkturstödet ger en andhämtningspaus för kommuner och landsting 2010, men från och med 2011 är situationen bekymmersam. Det plusresultat på 3,5 miljarder kronor som vi prognostiserar innebär att verksamheten inte kan utvecklas i samma takt som demografin. Åren efter 2011 redovisar vi en kalkyl för hur resultatet utvecklas om verksamheten ökar enligt den historiska trenden. I rapporten redovisas också en alternativkalkyl för hur höga statsbidrag staten har råd att ge till kommuner och landsting. Rapporten är utarbetad av tjänstemän inom förbundets sektion för ekonomisk analys. Rapporten är en tjänstemannaprodukt och har inte varit föremål för politiska ställningstaganden. Beräkningarna avslutades den 22 april 2010. De personer som har deltagit i arbetet och som kan svara på frågor framgår i en förteckning på sidan 2 av rapporten. Även andra medarbetare inom Sveriges Kommuner och Landsting har bidragit med fakta och värdefulla synpunkter. Jag vill rikta ett varmt tack till dem samt till de kommuner och lands ting som bidragit med underlag till rapporten! Stockholm i maj 2010 Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi 3

Innehåll 5 Chefsekonomens slutsatser 9 Samhällsekonomin Sammanfattning En återhämtning som tar tid Skatteunderlagsprognos och kommunsektorns intäkter Konjunktur och arbetsmarknad Offentliga finanser Gapen i vår omvärld 27 Kommunernas ekonomi Kommunerna klarade krisåret 2009 Aktuella frågor Kommunernas ekonomi de närmaste åren 43 Landstingens ekonomi Historiskt svag intäktsutveckling Från underskott till ett oväntat överskott 2009 Landstingens ekonomi de närmaste åren 57 Appendix 4 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Chefsekonomens slutsatser Kommunsektorns intäkter har på ett betydande sätt påverkats av den ekonomiska krisen. De positiva resultaten för år 2009 och 2010 beror främst på återhållsamhet, tillfälliga faktorer och extra konjunkturstöd från staten. Inför 2011 är situationen mörkare. I vår prognos för 2011 räknar vi ändå med ett överskott på dryga 3 miljarder kronor, men ansträngningen för att komma dit är tuff. Kostnaderna måste vara lägre än vad trycket från den demografiska utvecklingen kräver. Sektorn har dock under de senaste åren visat prov på förmåga att klara ekonomisk balans och samtidigt värna verksamheten. Vi bedömer därför att den kommer att klara även denna utmaning. På lång sikt pressas dock kostnaderna upp av trycket från demografi, stigande efterfrågan och höga ambitioner. Hittills har volymen ökat med 1 procent per år utöver vad som kan förklaras av demografin. Vi räknar med att den utvecklingen fortsätter vilket gör att kommuner och landsting får svårt att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen under en längre period. 1 Risken finns därför att resultaten successivt försämras om inte intäkterna ökar mer framöver. Fortsatt återhämtning men långt kvar till normaltillståndet Det fria fallet i den globala konjunkturen bromsades upp i mitten av 2009. Sedan förra sommaren har det skett en gradvis återhämtning till exempel i världshandeln, som drabbades av ett dramatiskt fall i samband med sammanbrottet på de finansiella marknaderna hösten 2008. Historiska erfarenheter talar dock för att återhämtningen efter en djup finansiell kris blir långsam och hackig eftersom långt ifrån alla finansiella surdegar har hunnit jäsa färdigt. Den senaste tidens tumult kring Greklands och andra skuldsatta länders statsfinanser är ett talande exempel på att det återstår stora problem. 1. Detta beskrivs liksom utvecklingen av behov och resurser fram till år 2035 i rapporten Framtidens utmaning som Sveriges Kommuner och Landsting publicerade i april i år. Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi 5

Chefsekonomens slutsatser Även om Grekland är en liten ekonomi av föga direkt betydelse för den svenska ekonomin, till exempel via utrikeshandeln, riskerar likafullt effekterna av ett eventuellt grekiskt statsfinansiellt sammanbrott att få allvarliga konse - kven ser för Sverige. Inte minst skulle skadeverkningarna på det globala finansiella systemet riskera att bli betydande vilket obönhörligen drabbar även Sverige. En grekisk smitta till andra utsatta länder, inte minst kring Medelhavet, skulle göra ont värre. Vi räknar dock med att världsekonomin fortsätter att gradvis förbättras, vilket är en nödvändig förutsättning för att den exportberoende svenska ekonomin ska få upp farten. Efter att exportvägd bnp 2009 föll med 3,4 procent räknar vi nu med en tillväxt med 1,8 procent i år och med 2,4 under 2011. För Sverige, som drabbades betydligt hårdare är genomsnittet under 2009 med ett bnp-fall på hela 4,9 procent, förväntar vi oss nu att ekonomin klarar sig lite bättre än våra handelspartners och växer med 2,5 procent i år och 3,2 år 2011. Än så länge går det dock relativt trögt för svensk industri, trots att svenska exportföretag under krisen gynnades av en mycket svag krona. Det främsta skälet är sannolikt sammansättningen av den svenska exporten, såväl produktmässigt som geografiskt: Svenska företag tillverkar i stor utsträckning insats- och investeringsvaror med främsta destination till ett långsamtväxande Europa. Att den globala bilindustrin går kräftgång gör inte saken bättre! Där - emot svarar tillväxtländerna i Asien och på andra håll, som har fått upp farten, för en förhållandevis liten del av svensk export. Det som ändå gör oss relativt optimistiska om den svenska ekonomin de närmaste åren är att situationen på hemmaplan ser rätt ljus ut. De offentliga finanserna är bland de starkaste inom oecd, vilket ger utrymme för ytterligare finanspolitisk stimulans och minimerar risken för finansiella kriser à la Grekland. Dessutom har svenska hushåll en stark finansiell ställning med ett historiskt högt sparande, samtidigt som ränteläget är extremt lågt. Även om räntorna gradvis kommer att stiga framöver vi räknar med att Riksbanken höj er reporäntan mycket måttligt det närmaste året förblir räntekost nader - na förhållandevis låga, samtidigt som en förbättring på arbetsmarknaden bidrar till såväl stigande inkomster som spirande optimism och därmed ett minskat sparande bland hushållen. Arbetsmarknaden överraskar positivt Något som kan sägas ha överraskat positivt under de senaste årens kris, är att arbetsmarknaden inte försvagats riktigt så dramatiskt som de flesta befarade. Visserligen har det försvunnit drygt 100 000 jobb och arbetslösheten har stigit till drygt 9 procent men det borde ha blivit mycket värre med tanke på kollapsen i produktionen. Givet det historiska mönstret borde arbetade timmar i ekonomin ha fallit med nästan 5 procent under 2009, att jämföra med cirka 2,5 som blev utfallet. Att företagen varit försiktiga med att minska arbetsstyrkan under krisen innebär dock troligen att sysselsättningsökningen framöver blir begränsad, trots hyfsad ekonomisk tillväxt. Företagen har gott om lediga resurser och kan öka produktionen utan att öka kapaciteten. Vi räknar nu med att arbetslösheten endast faller långsamt och ligger kvar över vad vi bedömer vara en nor- 6 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi

Chefsekonomens slutsatser mal nivå ända till 2015. Vad det gäller arbetade timmar, som är den enskilt viktigaste faktorn för skatteunderlaget i kommunsektorn, är prognosen ett fall på 0,5 procent 2010 och en motsvarande ökning under 2011. Vi räknar samtidigt med att timlönerna i ekonomin ökar i genomsnitt 2,3 procent både i år och nästa år. Svag tillväxt i skatteunderlaget Trots att konjunkturen nu vänder uppåt ska vi dock inte räkna med några gyllene tider för den svenska kommunsektorn. På grund av den svaga återhämtningen på arbetsmarknaden och måttliga löneökningar, räknar vi endast med svag tillväxt i skatteunderlaget, 1,4 procent 2 2010. År 2011 ökar skatteunderlaget med 2,4 procent. I reala termer, det vill säga med hänsyn taget till prisoch kostnadsutvecklingen, räknar vi med att skatteunderlaget faller 0,3 procent i år för att sedan växa med mycket måttliga 0,7 procent 2011. Inte förrän 2012 och framåt räknar vi med mer normal tillväxt i skatteunderlaget, i takt med att arbetsmarknad och löneökningar tar fart. Nu påverkas sektorns intäkter även av andra faktorer än arbetsmarknaden, inte minst den ekonomiska politiken, men även annat. Att så är fallet var utvecklingen 2009 ett bra exempel på: Istället för ett mindre underskott, som Sveriges Kommuner och Landsting prognostiserade i maj 2009, blev resultatet dryga 14 miljarder plus! De främsta skälen till den goda utvecklingen var en bättre arbetsmarknad än förväntat, besparingar i verksamheten, låga räntekostnader och extra tillskott, bland annat i form av premiebefrielse från afa försäkring. För 2010 har staten tillfälligt ökat statsbidragen med 17 miljarder kronor. Syftet med det ökade statsbidraget är att förhindra stora uppsägningar och skattehöjningar samt värna välfärdens kärna. Även om det är svårt att uttala sig med bestämdhet tyder mycket på att effekterna på sysselsättningen blir begränsad, tillskotten föranledde inga större revideringar i de ekonomiska ramarna inför 2010. Däremot bedömer vi att det tillfälliga stödet bidrog till att förhindra skattehöjningar med över 1 miljard kronor 2010. Synen på arbetsmarknadens utveckling de kommande åren skiljer sig påtagligt mellan olika prognosmakare. I Vårpropositionen var regeringen mer optimistisk än förbundet om sysselsättningsutvecklingen och räknade med betydligt starkare tillväxt i arbetade timmar och därmed högre skatteunderlag för 2011. Regeringen gjorde därför bedömningen att det inte fanns anledning att ompröva tidigare beslut att höjningen av statsbidraget 2010 ska vara tillfällig. Skillnaden går delvis att spåra i att regeringen, liksom Konjunkturinstitutet, räknar med en högre bnp-tillväxt 2011 men också på att rege - ringen utgår från att den svaga produktivitetstillväxten består. Skilda uppfattningar om utvecklingen på arbetsmarknaden ger också olika förutsättningar för utvecklingen av andra delar av skatteunderlaget som pensionsinkomster och arbetslöshetsersättning. Vad har staten råd att ge i statsbidrag till sektorn? Sverige har goda offentliga finanser totalt sett. Vi räknar med att den offentliga sektorns totala finansiella sparande uppgår till 1,7 procent av bnp år 2. Ökningen blir 2,0 procent då man exkluderar höjningen av grundavdragen för pensionärer som sektorn kompenseras för via statsbidragen. Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi 7

Chefsekonomens slutsatser 2015, givet dagens politik. Det finansiella sparandet uppfyller därmed överskottsmålet på 1 procent av bnp med råge. Vi gör i denna Ekonomirapport en sidokalkyl över vad staten har råd att ge i statsbidrag till sektorn. Vi har i kalkylen utgått från att pengarna från det tillfälliga konjunkturstödet blir kvar 2011, samtidigt som statsbidragen från och med 2011 skrivs upp i samma takt som skatteunderlaget. Analysen visar att statens andel av det finansiella sparandet då blir 1,2 procent av bnp. Staten kan alltså ge kommuner och landsting förutsättningar att utveckla verksamheten enligt den långsiktiga trenden för kostnadsutveckling och ändå klara god ekonomisk hushållning, utan att behöva höja skatten. Det innebär att sektorn skulle kunna klara den utmaning som demografi och ökade krav på förbättringar innebär samtidigt som sparandet är tillfredsställande i så väl kommunsektorn som hela den offentliga sektorn. Bra resultat 2010, sämre 2011 Som nämnts blev det ekonomiska resultatet ett rejält plus 2009. Tack vare det tillfälliga konjunkturstödet räknar vi med att även 2010 kommer att uppvisa betydande överskott: 18,6 miljarder kronor. För 2011 ser emellertid situation - en betydligt mer bekymmersam ut, även om vi också då förutser ett min dre överskott (3,5 miljarder), ett resultat som inte motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning. Detta förutsätter emellertid i stort sett oförändrad verksamhetsvolym, trots ökande behov, vilket ställer höga krav på kommuners och landstings förmåga att anpassa sin verksamhet. Enligt enkätsvar från kommunerna kommer de tillfälliga konjunkturstöden endast i begränsad utsträckning att användas till ökade driftskostnader under 2010. Istället kommer med len att användas till underhållsåtgärder med mera. Dessa åtgärder höjer inte den kom munala kostnadsnivån på sikt men kan bidra till ökad privat sys sel sätt - ning. Vår bedömning är att kostnadsvolymen ökar med 1,3 (1,2) procent för kom munerna (landstingen) under 2010 och med endast 0,1 (0,4) år 2011. 3 Lärdomar för framtiden Vad kan vi då lära oss av de senaste årens utveckling? Det har blivit tydligare än någonsin hur utlämnad den svenska ekonomin är åt internationella svängningar: Sverige, inklusive kommunsektorn, är en liten barkbåt på den stora ekonomiska oceanen och har små möjligheter att avvika från de globala konjunkturmönstren. Sverige är dock inte helt utan muskler att mildra konsekvenserna av en skarp global konjunkturnedgång med hjälp av ekonomisk politik om vi har vårt hus i ordning! Det är svårt att göra ekonomiska prognoser! Varje kris har sin egen logik och dynamik vilket gör varje krisförlopp unikt. Prognosmakare har inte mycket annat att utgå från än de historiska erfarenheterna. Det innebär att risken för låg träffsäkerhet i prognoserna är stor i synnerhet i samband med stora störningar i den globala konjunkturen. 3. För kommunerna är ökningen 1,0 procent för 2010 och 0,0 procent 2011 om ekonomiskt bistånd exkluderas. 8 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1 KAPITEL Samhällsekonomin Sammanfattning Den globala ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Det går dock olika fort i olika delar av världen. I Europa, som väger tungt för svensk export, är tillväxttalen även fortsättningsvis beskedliga. För svensk industri innebär det att återhämtningen i år blir förhållandevis svag. Det får också till följd att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi och arbetsmarknad är tillbaka på ruta gå. Dubbla obalanser gör att återhämtningen tar tid Det plötsliga och omfattande fallet i produktion och efterfrågan befarades till en början komma att ge betydande negativa återverkningar på den svenska arbetsmarknaden. Prognoser om en snar uppgång i arbetslösheten till 12 13 procent var inte ovanliga i fjol. Men uppgången mot dessa nivåer bröts och sysselsättningen under det senaste halvåret har framstått som oväntat stabil. Flertalet prognosmakare tror nu att arbetslösheten toppar på mer beskedliga 9 10 procent. Trots stora personalneddragningar har företagen inte fullt ut anpassat antalet anställda till det fall som skett i produktionen. Det innebär att resursutnyttjandet i företagen har fallit mycket kraftigt och att det nu är ytterligt lågt framförallt i industrin. Därmed föreligger två obalansproblem i den svenska ekonomin: ett i företagen och ett på den svenska arbetsmarknaden som helhet. Det finns också en turordning i detta. För att arbetslösheten i samhället ska börja sjunka måste först kapacitetsutnyttjandet i företagen normaliseras. Företagen gör inga nyanställningar så länge befintlig personal inte har arbete som räcker. Ökad produktion i näringslivet måste därför först mötas med ökad produktivitet innan det kan bli tal om ökad sysselsättning. Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi 9

1. Samhällsekonomin Därför tror vi att arbetslösheten kommer att hänga kvar kring 9 procent i år och nästa år samtidigt som antalet utförda arbetstimmar i svensk ekonomi kommer att vara lika många 2011 som 2009. Det är först 2012 som sysselsättningen kommer att öka mer påtagligt och arbetslösheten börja pressas tillbaka. Utvecklingen av det reala skatteunderlaget blir mycket lik den för arbetsmarknaden. I år minskar skatteunderlaget i reala termer med 0,3 procent samtidigt som sysselsättningen minskar med 0,5 procent. Nästa år ökar skatteunderlaget i reala termer med 0,7 procent, vilket kan jämföras med en sys sel - sättningstillväxt på 0,5 procent. Efter 2011 bedöms skatteunderlagstillväxten få bättre fart. Relativt goda offentliga finanser Konjunkturnedgången och fallet i produktion och sysselsättning har så här långt gett upphov till påtagligt försämrade offentliga finanser. År 2007 visade den offentliga sektorn ett överskott motsvarande 3,8 procent av bnp. Detta överskott vändes 2009 i ett underskott motsvarande 0,8 procent av bnp. Statens, kommunsektorns och ålderspensionssystemets sammantagna utgifter översteg därmed de sammanlagda inkomsterna med 25 miljarder kronor. Även om detta är en påtaglig försvagning så ligger åtskilliga andra länder mycket värre till inte minst i Europa. Grekland är ett sådant exempel. Portugal, Italien, Irland och Spanien är fyra andra. Tillsammans kallas dessa fem länder för piigs. Gemensamt för dem är deras mycket stora statsfinansiella problem. Också usa ligger illa till med underskott på dryga 12 procent av bnp. Det finns en hel del länder med underskott som är tio gånger de svenska och där utgångsläget är betydligt sämre i form av större statsskuld. Att Sverige klarat sig så bra beror mycket på att de offentliga finanserna visade betydande överskott före krisen. Men också att fallet har varit mindre. Saldot mellan offentliga inkomster och offentliga utgifter har försämrats mindre i vårt land än i många andra länder. Det tillhör inte vanligheterna. Normalt brukar våra välutvecklade trygghetssystem ge upphov till jämförelsevis omfattande budgetproblem när konjunkturen viker. Men i stället har vårt land i denna nedgång framstått som ett statsfinansiellt föredöme. Och då har ändå den svenska finanspolitiken varit expansiv, inte minst med skatte - sänkningar. Ökad sysselsättning ger förbättrade finanser Många bedömare trodde att de svenska offentliga finanserna skulle försämras mer än vad som nu blev fallet, bland annat mot bakgrund av tidigare erfarenheter. Den överdrivna pessimismen berodde delvis på att de flesta väntade sig en kraftigare nedgång på arbetsmarknaden. Men även med facit i hand för 2009 så kan det sägas att de offentliga finanserna klarat konjunkturnedgången förvånansvärt bra. Till skillnad från i många andra länder. Men även om försvagningen inte blivit så omfattande som befarat så är det inget som förhindrar att de offentliga finanserna med tiden stärks i takt med att produktion och sysselsättning återhämtar sig. Vår bedömning är att arbetsmarknaden når balans 2015. Arbetslösheten har då nått ner under 7 pro- 10 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin cent. Samtidigt beräknas antalet sysselsatta vara bortemot 250 000 fler än de är idag. Fler sysselsatta och fler arbetade timmar innebär ökade inkomster inte bara för kommunsektorn utan också för stat och ålderspensionssystem. Minskad arbetslöshet ger på motsvarande sätt minskade utbetalningar i form av arbetslöshetsersättningar och ekonomiskt bistånd. Både inkomst- och utgiftssidan förbättras av ökad sysselsättning. Vad staten har råd med Ända fram till 2015 beräknas sysselsättningen stiga och arbetslösheten sjunka. Fram till denna punkt kommer de offentliga finanserna gradvis att förbättras. Vi räknar med att det finansiella sparandet i offentlig sektor motsvarar 1,7 procent av bnp 2015. Det är ungefär 20 25 miljarder kronor utöver uppställt saldomål räknat i dagens penningvärde. I vår bedömning antas kommunsektorns kostnader efter 2011 öka drygt 1½ procent per år i fasta priser. Det är en utveckling som är i linje med demografin och hur kostnaderna har utvecklats historiskt. Under de senaste decennierna har kommunsektorns kostnadsvolym årligen ökat i genomsnitt 1 procent utöver demografin. Med avvecklat konjunkturstöd och nominellt oförändrade statsbidrag är det en utveckling som kommuner och landsting inte har råd med. Underskotten i kommunsektorns budgetar skulle med tiden bli mycket stora. En annan fördelning måste därför till, förutsatt att utvecklingen fortsätter enligt trenden. Och det har staten råd med. Med nominellt oförändrade statsbidrag skulle statens finansiella sparande växa till 2,3 procent av bnp enligt våra beräkningar, det vill säga mer än det dubbla målet för den offentliga sektorn. Eftersom kommuner och landsting inte får gå med underskott och ålderspensionssystemet förutses gå plus så är ett så omfattande statligt sparande knappast i samklang med det överskottsmål som finns. För att få en jämnare fördelning av den offentliga sektorns sparande har vi i en sidokalkyl istället utgått från att pengarna från det tillfälliga konjunkturstödet blir kvar samtidigt som statsbidragen med början nästa år skrivs upp med skatteunderlaget. En sådan utveckling innebär att statsbidragen år 2015, räknat i dagens penningvärde, blir drygt 30 miljarder kronor större jämfört med om konjunkturstödet slopas och statsbidragen i övrigt hålls oförändrade. I båda fallen motsvarar den offentliga sektorns finansiella sparande 1,7 procent av bnp, det vill säga en bra bit mer än överskottsmålet, men sparandet blir då mer jämnt fördelat. Överskottet i statens finansiella sparande begränsas då till 1,2 procent av bnp samtidigt som kommuners och landstings resultat visar plus. En årlig ökning av kommunsektorns kostnadsvolym med 1½ procent, vilket är i linje med den historiska utvecklingen, ryms således inom det mål som finns uppställt för offentligt sparande. Men utvecklingen förutsätter en omfördelning av sparandet mellan staten och kommunsektorn. Det kan ske genom höjda statsbidrag. Men det kan också ske genom att staten sänker sina skatter samtidigt som kommuner och landsting höjer sina. Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi 11

1. Samhällsekonomin En återhämtning som tar tid Läget i världsekonomin fortsätter att förbättras och världshandeln har återhämtat sig ytterligare efter det stora raset 2008 och början av 2009. I februari var uppgången omkring 15 procent i förhållande till bottennivån i fjol (diagram 1). Det är dock fortfarande en bit kvar till den nivå som rådde före fallet. Den fortsatta återhämtningen i världsekonomin bedöms inte gå lika snabbt. Efter en konjunkturnedgång med sammanhängande finansiell kris är det inte ovanligt att återhämtningen tar tid. Diagram 1 Världshandelsvolymen till och med februari 2010 Index, 2000 = 100 170 160 150 140 Index 130 120 110 Tvärstoppet i handeln har hävts. Under andra halvåret i fjol inleddes en rejäl återhämtning. 100 90 80 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: CPB (Netherland s Bureau for Economic Policy Analysis). Den fortsatta återhämtningen är också beroende av de omfattande ekonomisk politiska åtgärder som regeringar och centralbanker världen över vidtagit i samband med finanskrisen. De olika stimulansåtgärderna kommer på sikt att avvecklas. I vissa länder kommer det därtill behöva vidtas rejäla budgetförstärkningar; det är länder med mycket stora statsfinansiella problem och länder vars kreditvärdighet är ifrågasatt. En sanering av dessa länders offentliga finanser kan komma att försvaga tillväxten också globalt. Tabell 1 BNP-tillväxt i omvärlden åren 2008 2011 Procentuell volymförändring Modest återhämtning i vår omvärld. BNP ökar snabbare i Sverige än i våra viktigaste exportmarknader. 2008 2009 2010 2011 USA 0,4 2,4 2,8 2,4 EU 1,0 4,1 1,0 1,7 Kina 9,1 8,7 10,0 9,5 Världen 2,6 0,9 3,8 3,9 Exportvägd BNP* 1,0 3,4 1,8 2,4 Sverige 0,2 4,9 2,5 3,2 *BNP-utvecklingen i ett antal länder viktade med deras respektive betydelse som mottagare av svensk export. Källor: Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. 12 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin Det går fortfarande knackigt för svensk industri Trots att världshandeln börjat repa sig går det knackigt för svensk industri. Orderingången har under det senaste året vuxit rejält, men så här långt har det inte återspeglats i ökad produktion. Det gör att svensk industri skiljer ut sig. Återhämtningen har nått betydligt längre i andra länder (diagram 2). Diagram 2 Industriproduktionen i Sverige, USA och Tyskland Index, januari 2008 = 100 Index 102,5 USA 100,0 97,5 95,0 92,5 90,0 87,5 85,0 82,5 80,0 77,5 75,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Reuters EcoWin. Sverige Tyskland Medan utvecklingen tar fart i USA och Tyskland står den svenska industriproduktionen kvar och stampar på samma fläck. Varför utvecklingen gått så trögt för just svensk industri är inte uppenbart. Den svaga kronan borde ju ha gynnat våra företag. Men den svenska exportens sammansättning har inte varit optimal. Efterfrågan på insats- och investeringsvaror, som väger tungt i svensk export, har utvecklats synnerligen illa. Bland konsumtionsvarorna har efterfrågan på personbilar, och inte minst svenska sådana, utvecklats särskilt svagt. Även fortsättningsvis bedöms utvecklingen för svensk export bli relativt svag. Mot denna bakgrund kommer det också att ta tid innan industrins investeringar på allvar repar sig. Bland övriga investeringar är det i första hand bostadsbyggandet som beräknas vända upp i år. Lageromslaget skapar extra efterfrågan Att produktionen trots allt tar fart kan till stor del återföras på företagens lagersituation. Under fjolåret sålde många företag inom industri och handel från sina lager. I industrin föll samtidigt lagren av insatsvaror och varor i arbete rejält. Genom att tömma lagren kunde kostnaderna för produktion och inköp hållas nere. Dessa besparingar var för många företag nödvändiga när restriktionerna på kreditmarknaden var som värst. Den lagertömning som följde har lett till en situation där lagren i många företag nu bedöms som alltför små. Det gör att efterfrågan inte längre kan mötas med minskade lager. Istället måste produktion och inköp höjas. Enbart att lagren upphör att krympa ger ett betydande tillskott till efterfrågan framförallt i år. En viss lagerökning nästa år gör att lagren bidrar till en påtagligt ökad efterfrågan även 2011 (tabell 2). Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi 13

1. Samhällsekonomin Tabell 2 Försörjningsbalans (kalenderkorrigerad), åren 2008 2011 Procentuell volymförändring 2008* 2009* 2010 2011 BNP-utvecklingen är även fortsättningsvis relativt modest. Ett betydande bidrag till efterfrågan ges dock av det lager omslag som beräknas ske. Hushållens konsumtion 0,2 0,8 2,2 2,5 Offentlig konsumtion 1,4 2,1 1,5 0,3 Stat 0,0 1,5 2,6 0,5 Kommuner 1,9 2,1 1,2 0,2 Fasta bruttoinvesteringar 2,6 15,3 0,5 5,4 Lagerinvesteringar** 0,6 1,5 1,1 0,6 Export 1,9 12,5 4,3 5,6 Import 3,0 13,4 5,5 5,7 BNP 0,2 4,9 2,5 3,2 *2008 och 2009 avser faktiska värden. **Bidrag till bnp-tillväxten, procentenheter. Källor: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting. Hushållens ekonomi är stark trots lågkonjunkturen Hushållens inkomster har, trots den finansiella krisen, utvecklats tämligen väl. Mellan 2005 och 2009 ökade hushållens disponibla inkomster med 12½ procent realt, vilket motsvarar en tillväxt på i genomsnitt 3 procent per år. Trots stigande arbetslöshet och nedväxlad löneökningstakt har hushållens inkomster fortsatt öka under 2009. Detta förklaras av sänkta inkomstskatter och lägre räntor. Den positiva inkomstutvecklingen tar nu emellertid en paus. En fortsatt svag arbetsmarknad håller tillbaka lönesumman. Den positiva effekten av lägre räntor klingar av och förbyts med tiden till sin motsats när räntorna går upp. I våra kalkyler finns heller ingen hjälp för hushållen i form av sänkta skatter. Hushållen får därmed klara sig med i stort sett oförändrade inkomster i år (tabell 3). Hushållens höga sparande ger utrymme för ytterligare konsumtion De svenska hushållen står dock väl rustade. Konsumtionsutgifterna har under flera år utvecklats långsammare än inkomsterna. Under de två senaste åren har den annalkande lågkonjunkturen bidragit till att hushållen har hållit extra hårt i plånboken. Denna försiktighet har medfört att hushållens sparande idag är mycket högt. Hushållen kan därför öka sin konsumtion med 2 2½ procent i år och nästa år utan att sparandet tar alltför mycket stryk. Sparandet 2011 är beräknat till 11,7 procent av disponibelinkomsten, att jämföra Tabell 3 Hushållens inkomster och konsumtionsutgifter åren 2008 2013 Procentuell förändring 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Hushållens höga sparande ger utrymme för ytterligare konsumtion. Styrränta, nivå proc 4,0 0,7 0,3 1,2 2,6 3,9 Real disponibel inkomst 2,7 2,1 0,4 1,5 2,0 2,5 Räntors bidrag till disponibel inkomst 0,6 1,6 0,3 0,5 0,5 0,3 Reala konsumtionsutgifter 0,2 0,8 2,2 2,5 3,4 3,0 Sparkvot 11,6 13,9 12,5 11,7 10,5 10,2 Källor: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting. 14 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin med ett sparande på i genomsnitt 8 procent åren 2000 2007. Det är rimligt att räkna med att hushållen fortsätter sänka sitt sparande. Det innebär att konsumtionen kan växa snabbare än inkomsterna även 2012 och 2013. Den offentliga konsumtionen ger inte mycket draghjälp nästa år Vår prognos för kommunsektorn i år och nästa år utgår från att det temporära konjunkturstödet faller bort och att statsbidragen i övrigt inte höjs. En sådan utveckling sätter en påtaglig press på kommuner och landsting och för med sig en i stort sett oförändrad kostnadsvolym 2011. Kostnadernas utveckling efter 2011 baseras på den historiska utvecklingen. Sedan 1980 har kostnaderna för kommunernas och landstingens verksamhet årligen ökat i genomsnitt 1 procent snabbare än utvecklingen av demografiskt betingade behov. Vår bedömning är att kostnadsvolymen efter 2011 utvecklas på liknande sätt. Det är liktydigt med en årlig tillväxt på lite drygt 1½ procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden oväntat bra Antalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta vände uppåt under andra halvåret i fjol och arbetade timmar ser ut att ha nått en vändpunkt kring årsskiftet (diagram 3). Arbetslösheten har inte börjat minska, men uppvisar i alla fall en minskad ökningstakt. Den inträffade förbättringen är svår att förklara mot bakgrund av produktionens svaga utveckling. Tillväxten har varit så svag att sysselsättningen knappast kunde förväntas öka. Diagram 3 Sysselsatta, arbetskraft och arbetade timmar Index, januari 2000 = 100 110,0 Antal sysselsatta 107,5 105,0 Arbetskraften Arbetade timmar Index 102,5 100,0 97,5 95,0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Bilden visar tecken på en starkare arbetsmarknad. Såväl antalet sysselsatta som antalet i arbetskraften pekar uppåt. Antalet arbetade timmar ökar dock marginellt. Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting. Olika indikatorer pekar nu på en fortsatt förbättrad arbetsmarknad. Antalet varsel är tillbaka på relativt låga nivåer, antalet nyanmälda lediga platser är nu fler än för ett år sedan och företagens bedömning av den framtida sysselsättningen är positiv. Vi ser dessa positiva signaler på arbetsmarknaden trots att produktionen utvecklas beskedligt, vilket gör situationen svårtolkad. Förbättringar på arbetsmarknaden följer normalt på mer betydande ökningar av produktionen. Vår bedömning är att antalet arbetade timmar i stort sett ligger still under 2010 för att börja öka under 2011, det vill säga något tidigare än i vår före - Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi 15

1. Samhällsekonomin gående prognos. Mellan helåren minskar antalet timmar med en ½ procent 2010 och ökar lika mycket 2011. Därmed tror vi inte att den vändning på arbetsmarknaden som kan avläsas i statistiken är inledningen på en snabb förbättring utan att utvecklingen under året blir i stort sett stillastående. Tabell 4 Nyckeltal för arbetsmarknaden åren 2009 2013 Procentuell förändring 2009 2010 2011 2012 2013 Återhämtningen i ekonomin innebär att sysselsättningen och arbetskraftsdeltag - andet ökar samtidigt som arbetslösheten sjunker. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden för i sin tur med sig högre pris- och löneinflation. Arbetskraftsdeltagande* 80,2 80,5 80,8 81,3 81,8 Sysselsatta 2,3 0,4 0,4 1,4 1,3 Arbetslöshet** 8,4 9,3 9,4 8,6 7,8 Arbetade timmar*** 2,6 0,5 0,5 1,3 1,3 Timlön 3,1 2,3 2,3 3,0 3,5 Lönesumma 0,5 1,8 2,8 4,3 4,8 KPI 0,3 1,0 1,6 2,6 2,8 KPIX 1,5 1,7 0,9 1,2 1,5 *Procent av befolkningen. **Procent av arbetskraften. ***Kalenderkorrigerade. Källor: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting. Sysselsättningsutvecklingen per sektor Antalet sysselsatta minskade med drygt 90 000 personer 2009. Två tredjedelar av minskningen inträffade i näringslivet (framförallt i industrin) medan en knapp tredjedel drabbade kommunsektorn. Minskningen i kommunsektorn överskattas dock då ungefär hälften av minskningen härrör från överföringar av skattefinansierad verksamhet från egen regi till privata utförare. I prognosen för 2010 och 2011 gör vi inte någon bedömning av dessa överföringar, uppgifterna för kommunsektorn i tabell 5 avser således förändringen av sysselsättningen i kommunal regi under förutsättning att det inte sker ytterligare verksamhetsöverföringar. Om vi i stället skulle anta samma omfattning på överföringar som i fjol minskar kommunsektorns sysselsättning med några tusen 2010 och drygt 10 000 personer 2011. Sysselsättningen i (skatte finansierad) privat regi ökar då i ungefär motsvarande omfattning. Särskilt stort intresse har riktats mot utvecklingen av sysselsättningen i välfärdtjänsterna under 2009. Vi tittar därför lite närmare på utvecklingen i kommunsektorn. Nationalräkenskaperna och säsongrensad statistik tyder Tabell 5 Sysselsättningsförändring per sektor Tusental personer, helårsgenomsnitt Antalet sysselsatta kommer 2011 vara cirka 90 000 färre än 2008. Större delen av minskningen sker i näringslivet. Nivå Förändring tusental 2008 2009 2010 2011 Kommunsektorn 1 095 26 10 0 Kommuner 832 23 9 1 Landsting 263 3 1 1 Staten 232 3 2 3 Näringslivet 3 233 63 29 17 Totalt 4 560 92 17 20 Källor: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting. 16 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin på att minskningen tog fart under andra halvåret och möjligen bromsar upp något igen under början av 2010 (tabell 6). Hälften av minskningen 2009 kan förklaras av överföringar av verksamhet från egen regi till privat regi. Därut - över förklarar avvecklingen av plusjobben en inte obetydlig del av minskningen, särskilt under första halvåret. När hänsyn tas till detta minskar inte antalet sysselsatta i välfärdstjänster alls första halvåret och betydligt mindre andra halvåret. Tabell 6 Sysselsättningsförändring i kommunsektorn 2009 Förändring från motsvarande period föregående år 2009 1:a halvåret 2:a halvåret Absolut förändring antal sysselsatta, 1000-tal 26 20 32 Procentuell förändring 2,4 % 1,8 % 3,0 % Effekt av överföringar till privata utförare, 1000-tal 13 10 15 Effekt av minskat antal plusjobb, 1000-t 7 11 3 Förändring skattefinansierad sysselsättning, 1000-tal 6 1 14 Procentuell förändring, föregående år 0,6 % 0,1 % 1,3 % Minskningar i kommunsektorns syssel - sättning förklaras till stor del av verksamhetsöverföringar och avvecklingen av plusjobb. Källor: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting. Löneökningar på låg nivå Nivåerna på löneökningarna bestäms till stor del av arbetsmarknadsläget. Vid hög arbetslöshet och därmed lägre sysselsättning blir löneökningarna låga (diagram 4). De löneavtal som slutits på svensk arbetsmarknad hittills under våren innebär timlöneökningar på runt 1,7 procent per år (exklusive löne - glidning) och föranleder inte någon förändring av vår tidigare prognos som innebär löneökningar på 2,3 procent inklusive löneglidning i år och nästa år. Den underliggande inflationen (kpix) har varit relativt hög i förhållande till det svaga konjunkturläget (tabell 4). Det beror till stor del på höga energi - priser och svag kronkurs. Det senare var en normal utveckling för en liten valuta i samband med den finansiella oron. Allt eftersom marknaderna funge- Diagram 4 Arbetsmarknadsgap och löneökningar åren 2001 2014 Procent Procent 2 6 Arbetsmarknadsgap (vänster) 1 5 0 4 Timlön (höger) 1 2 3 4 5 6 2002 2004 2006 2008 2010 Anm.: Arbetsmarknadsgapet är den procentuella skillnaden mellan faktiskt arbetade timmar och potentiella timmar. 2012 2014 3 2 1 0 1 2 Procent Löneutvecklingen förklaras till stor del av arbetsmarknadsläget. Löneökningstakten blir relativt låg i år och de närmaste åren för att successivt närma sig den långsik - tiga nivån. Källa: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi 17

1. Samhällsekonomin rat mer normalt har kronan stärkts. Den senaste tiden har kronförstärkningen varit betydande och vi räknar med att denna fortsätter. Därmed kommer importen efterhand att bli billigare och den underliggande inflationen lägre. Stigande räntor verkar åt motsatt håll och bidrar på sikt till att inflationen (tillfälligt) kommer överskrida Riksbankens mål om en inflation på 2 procent. Skatteunderlagsprognos och kommunsektorns intäkter Mot bakgrund av den utveckling som redovisats för arbetsmarknad, löner och priser blir skatteunderlagets utveckling fortsatt skral i år och nästa år. I år räknar vi med en real minskning med 0,3 procent och 2011 en ökning med 0,7 procent. Det innebär att skatteunderlaget 2011 inte är mycket större än 2009. För åren efter 2011 förutses bättre fart på skatteunderlaget. Skatteunderlaget styrs av konjunkturen Som en konsekvens av den mycket svaga sysselsättningsutvecklingen under slutet av 2008 och större delen av 2009 dämpades skatteunderlagstillväxten markant 2009 (tabell 7). Det försvagade arbetsmarknadsläget bidrog också till att löneökningstakten dämpades. Försvagningen av skatteunderlagets nominella tillväxt blev därför mer uttalad än uppbromsningen realt. Tabell 7 Skatteunderlagstillväxt samt bidrag till skatteunderlagstillväxt från vissa komponenter Procent och procentenheter 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Underliggande skatteunderlagstillväxt*, % 4,4 5,4 5,3 1,8 2,0 2,4 4,0 4,5 Skatteunderlagstillväxt, % 4,3 5,6 5,4 1,5 1,4 2,4 4,0 4,5 Bidrag till förändring, procentenhet Låga ökningstal för skatteunderlaget 2009 2011 beror framförallt på svag ar - bets marknad och den så kallade bromsen i allmänna pensionssystemet. Timlön 2,5 2,5 3,7 2,4 1,7 1,8 2,3 2,7 Sysselsättning 1,5 2,6 0,8 2,2 0,4 0,4 1,0 1,0 Sociala ersättningar 0,4 0,1 0,6 2,0 0,5 0,2 0,6 0,8 Övrigt 0,1 0,4 0,3 0,7 0,4 0,0 0,1 0,0 Real skatteunderlagstillväxt, % 1,8 2,8 1,9 0,5 0,3 0,7 1,5 1,6 * Exklusive effekter av ändrade skatteregler. Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting. I år beräknas fallet i sysselsättningen avstanna, men löneökningstakten ser ut att reduceras ytterligare. Dessutom dämpas skatteunderlaget av att balanseringsmekanismen i det allmänna pensionssystemet har utlösts, vilket håller tillbaka pensionsinkomsterna och därmed skatteunderlaget under flera år. På sikt räknar vi med en tillbakabalansering och att pensionernas värde återställs. 18 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin Årets skatteunderlagstillväxt blir av ovanstående skäl rätt skral. Utvecklingen blir något bättre 2011, men den svaga återhämtningen på arbetsmarknaden håller tillbaka tillväxttalen. Från och med 2012 beräknas förbättringen på arbetsmarknaden bli mer uttalad med en starkare skatteunderlagstillväxt som följd. Återhämtningen på arbetsmarknaden leder också fram till en högre löneökningstakt vilket gör att uppgången i den nominella skatteunderlagstillväxten blir extra påtaglig. Intäkterna påverkas också av politiken Sektorns intäkter påverkas av konjunkturen via skatteunderlaget. Intäkterna påverkas också i hög grad av statsbidragen. Finansministern har vid ett flertal tillfällen påpekat osäkerheten om styrkan i den ekonomiska återhämtningen och manat till försiktighet med statens utgifter. Ett uttryck för en sådan försiktighet är att huvuddelen av de ökade statsbidrag som gavs till kommuner och landsting i år gavs i form av temporära pengar, ett så kallat tillfälligt konjunkturstöd. Resultatet av detta agerande framgår i diagram 5. Det tillfälliga konjunkturstödet ger en betydande intäktsökning 2010 och sedan en kraftig intäktsminskning 2011. Det tillfälliga konjunkturstödet bidrar därmed inte, som avsikten var, till att jämna ut kommunsektorns intäkts - utveckling och därmed skapa mer stabila planeringsförutsättningar. I stället blir effekten den rakt motsatta. Utvecklingen av sektorns resurser blir betydligt mer ryckig än utvecklingen av skatteunderlaget. Och detta var ju knappast meningen. Ett alternativ är att permanenta det tillfälliga konjunkturstödet. I så fall skulle intäktsutvecklingen bli betydligt jämnare och kommunernas och landstingens planeringsproblem väsentligt mindre. I diagram 5 visas effekten av detta alternativ (Totala intäkter 2). I alternativet förutsätts också statsbidragen fortsättningsvis utvecklas i takt med skatteunderlaget. Detta kan jämföras med hur intäkterna utvecklas enligt nuvarande beslut (Totala intäkter). Diagram 5 Real utveckling av skatteunderlag, totala intäkter samt totala intäkter med stats - bidragen framskrivna i samma takt som skatteunderlaget från och med 2011 (totala intäkter 2) Index 2002 = 100 120 Totala intäkter 2 115 Totala intäkter Skatteunderlag 110 Index 105 100 95 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Det tillfälliga konjunkturstödet bidrar inte till att jämna ut kommunsektorns intäkts - utveckling. Det skapar i stället en utveckling som är mer ryckig än den som skapas av skatteunderlagstillväxten. Källa: Skatteverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi 19

1. Samhällsekonomin Konjunktur och arbetsmarknad En avgörande förutsättning för bedömningen av åren bortom 2011 är att samhällsekonomin och läget på arbetsmarknaden går mot balans. År 2015 förutsätts en sådan jämvikt råda. Då har resursutnyttjandet i företagen normaliserats och arbetslösheten återgått till en nivå strax under 7 procent. När denna punkt nås är också löneutvecklingen i samklang med produktivitetsutvecklingen i näringslivet och Riksbankens mål om en inflation på 2 procent. En väl fungerande pris- och lönebildning är avgörande faktorer i denna process. Men även om jämviktsskapande mekanismer fungerar väl så är det inte självklart att vägen mot jämvikt blir så rak som vi har utgått från. Nya chocker kan inte uteslutas. Återhämtningen kan därmed komma att ta längre tid, men det kan också komma att gå fortare om tillväxten i omvärlden tar bättre fart. Den utveckling som beskrivs i denna rapport är en medelväg, men enligt vår uppfattning den som är mest sannolik. Lönebildningen förutsätts skapa jämvikt Jämvikt på arbetsmarknaden uppstår vid den lön och sysselsättning som gör att utbud och efterfrågan på arbetskraft sammanfaller. Vid högre löner är fler personer villiga att arbeta men alla hittar inte arbete eftersom det då inte är lönsamt för arbetsgivarna att anställa så många till den lönen. Enligt ekonomisk teori leder konkurrensen om jobben till att lönerna drivs ned till jämviktsnivån. Om istället lönerna skulle vara lägre än vid jämvikt kommer arbetsgivarna att vilja anställa fler men färre personer är samtidigt villiga att arbeta till dessa löner. Konkurrensen om arbetskraften driver då upp lönerna mot jämvikt. Anpassningen via lönerna gör att arbetsmarknaden strävar mot jämvikt. Såväl hög arbetslöshet som alltför hög sysselsättning för med sig kostnader i form av långvarig utslagning från arbetsmarknaden eller hög inflation som riskerar bita sig fast. Därför vidtar regering och Riksbank åtgärder som stimulerar respektive stramar åt ekonomin beroende på om vi befinner oss i lågeller högkonjunktur. Både marknaden i sig och finans- och penningpolitiken driver således arbetsmarknaden mot jämvikt därför räknar vi på sikt med att jämvikt nås. Arbetade timmar i jämvikt På sikt bestäms sysselsättningens nivå av arbetsutbudets storlek, jämviktsarbetslösheten, samt de sysselsattas medelarbetstid. För vår bedömning av skatteunderlagets utveckling måste således två frågor besvaras. Den ena är sysselsättningens omfattning uttryckt i antal arbetade timmar i jämvikt eller med andra ord nivån på potentiell sysselsättning. Den andra frågan avser när denna jämvikt nås. Ju snabbare konjunkturen och sysselsättningen återhämtar sig desto snabbare blir skatteunderlagets utveckling under dessa år. Ju mer utdragen process desto svagare årlig skatteunderlagstillväxt. Jämfört med nuvarande nivå ökar arbetsutbudet fram till 2015 till följd av befolkningsökning och ett därtill ökat utbud i takt med att konjunkturen stärks (fler bedömer det vara mödan värd att söka jobb). Arbetsutbudet stärks 20 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi

1. Samhällsekonomin Diagram 6 Arbetsmarknadsgap arbetade timmar och potentiella timmar åren 2000 2015 Tusentals arbetade timmar 1,95 1,90 Potentiella timmar Arbetade timmar 1,85 Tusental 1,80 1,75 1,70 1,65 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Arbetsmarknadsläget når sin botten i år. Från och med 2011 minskar gapet successivt och sluts 2015. Källor: SCB och Sveriges Kommuner och Landsting. också av förändringar i beskattningen av arbetsinkomster och regelförändringar som ska minska förtidspensioneringar och långa sjukskrivningar. Jämviktsarbetslösheten antas öka till följd av bestående effekter av nuvarande höga arbetslöshet. En del av de arbetslösa blir långvarigt eller permanent utslagna från arbetsmarknaden, men blir ändå kvar i arbetskraften. Samtidigt kommer en del av de som tidigare varit förtidspensionerade att hamna i arbetskraften, men utan större möjligheter att få ett jobb. Detta höjer jämvikts - arbetslösheten. I motsatt riktning verkar tidigare genomförda förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som bidrar till att sätta större press på de arbetslösa att skaffa jobb. Medelarbetstiden beräknas trendmässigt minska ett par tiondelar årligen. Sammantaget innebär detta att potentiell sysselsättning, uttryckt i arbetade timmar, ökar med knappt 1 procent mellan 2009 och 2015. Från den faktiska nivån 2009 ökar antalet arbetade timmar med 4 ½ procent, merparten av ökningen förklaras således av en förbättrad konjunktur (diagram 6). Offentliga finanser Den offentliga sektorns finanser har försämrats kraftigt till följd av lågkonjunkturen. Ett överskott på knappt 4 procent av bnp 2007 vändes till ett un - der skott i fjol. De offentliga finanserna försämras ytterligare i år till följd av en fortsatt svag utveckling på arbetsmarknaden och en expansiv finanspolitik. Vår prognos är att underskottet i år blir 1,3 procent av bnp. Därefter räknar vi, i likhet med andra bedömare, med att de offentliga finanserna gradvis förbättras i takt med att ekonomin återhämtar sig. År 2012 är de offentliga finan - serna i balans enligt våra beräkningar. År 2015, då ekonomin förväntas befinna sig i jämvikt, uppgår överskottet till 1,7 procent av bnp (tabell 8, sidan 22). Ett överskott på 1,7 procent av bnp i ett läge då ekonomin befinner sig i jämvikt är 0,7 procentenheter högre än det sparmål som regeringen ställt upp för den offentliga sektorns sammantagna finansiella sparande (se faktaruta Den offentliga sektorns överskottsmål på sidan 23). Då har vi ändå i dessa beräkningar utgått från att kommunsektorns kostnadsvolym från och med Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi 21

1. Samhällsekonomin Tabell 8 Finansiellt sparande och skuld för offentliga sektorn, åren 2009 2015 Procent av BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 De offentliga finanserna förbättras i takt med att läget på arbetsmarknaden förstärks och ekonomin tar fart. Stat 0,9 2,1 1,0 0,1 0,8 1,7 2,3 Ålderspensionssystem 0,2 0,3 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 Kommunsektor 0,1 0,5 0,2 0,3 0,4 0,6 0,8 Offentlig sektor 0,8 1,3 0,7 0,1 0,7 1,4 1,7 Maastrichtskuld 42,3 41,1 39,5 37,7 35,5 32,8 29,8 Nettoskuld 25,8 26,2 26,2 26,4 26,7 27,7 29,2 Källor: SCB, Konjunkturinstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting. 2012 ökar med 1 procent utöver de krav som demografin ställer. Det ger en genomsnittlig årlig ökning av kommunsektorns konsumtion med 1,2 procent från 2009 till beräkningsperiodens slut 2015. Denna utveckling ryms således inom ramen för sparmålet. Därmed skulle det finnas ett utrymme i statsfinanserna att ge kommuner och landsting de statsbidrag som krävs för att en sådan utveckling av kommunsektorns verksamhet ska bli möjlig. Starkare konjunktur ger bättre offentliga finanser Från och med nästa år räknar vi med att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn förstärks i takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras och ekonomin tar fart. Fler sysselsatta leder till en starkare utveckling av lönesumman. Tillsammans med beskattningsbara transfereringar är detta den viktigaste skattebasen. Skatter och avgifter från dessa skattebaser utgör cirka hälften av den offentliga sektorns inkomster. I takt med att hushållens konsumtionsutgifter tar fart ökar även statens inkomster från mervärdes - skatt. Sammantaget räknar vi med att de offentliga inkomsterna kommer att öka med 400 miljarder kronor mellan 2010 och 2015 (se tabell 26 i Appendix). Som andel av bnp innebär detta emellertid en minskning med 1,5 procentenheter, beroende på att skattebaserna inte utvecklas lika snabbt som bnp. Den offentliga sektorns utgifter beräknas minska väsentligt mer som andel av bnp, med 4,6 procentenheter under perioden. När fler är sysselsatta och lever på arbetsinkomster minskar kostnaderna för bidrag och transfereringar, som exempelvis arbetslöshetsunderstöd, aktivitetsstöd och ekonomiskt bistånd. Totalt sett minskar den offentliga sektorns transfereringar till hus - hållen med 2,1 procentenheter relativt bnp mellan 2010 och 2015. Och trots att den kommunala konsumtionen förutsätts utvecklas som historiskt från och med 2012 kommer dess andel av bnp att minska med 1 procentenhet. Detta tillsammans med ovan beskrivna utveckling av inkomsterna innebär att de offentliga finanserna gradvis förstärks. År 2012 har balans uppnåtts, det vill säga den offentliga sektorns inkomster är lika stora som utgifterna. Åren därefter räknar vi med allt större överskott. Ökningen av bnp i kombination med finansiella överskott på sikt ger en gynnsam utveckling av Sveriges skuldsituation. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld mätt enligt eu:s definition, den så kallade Maastricht - skulden, minskar under kalkylperioden. Föregående år beräknades den till drygt 42 procent av bnp och 2015 kalkylerar vi med att den är knappt 30 pro- 22 Ekonomirapporten. Maj 2010 Om kommunernas och landstingens ekonomi