El för framtiden ett användarperspektiv

Relevanta dokument
Gasmarknadsrådet. Vägval el. Jan Nordling, IVA Huvudprojektledare

Elanvändningen i Sverige

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Elforskprojekt Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern

Scenarier för den framtida elanvändningen

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030

Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen

Ett energieffektivt samhälle. Smarta energisystem 15 januari 2014

north european power perspectives

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Lokala perspektiv och hållbarhet

Basindustrin finns i hela landet

Framtidens energiförsörjning utmaningarna, och lösningarna? Runar Brännlund, CERE, Umeå University

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

ett nytt steg i energiforskningen

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Framtidens elanvändning

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige

Finns det någon framtid för fjärrvärme?

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

framtider Energisystemet 2020

NEPP - North European Energy Perspectives Project

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

NEPP North European Energy Perspectives Project

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Per Halvarsson, ABB ABB Hur blir innovationer affärer? ABB Group October 1, 2013 Slide 1

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Den svenska värmemarknaden

Ävtalsbiiaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljörtniljarcfen, Stockholm stad

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON,

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

Seminarium om elsystemet

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Marknadsförutsättningar för LNG i Bergslagen

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

Vindkraftens utveckling

Uppdaterade energiscenarier

Stockholmsstudien inom NEPP. NEPP:s styrgruppsmöte

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Omställningen av energisystemet och digitalisering Energiforsks Digitaliseringsprojekt, Workshop 20e mars, Sthlm. Thomas Unger, Profu

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Mobil kontroll och sänkt returtemperatur

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Samordningsrådet för smarta elnät

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Värme som en del i framtidens energisystem

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLEOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE

Studie av marknadsförutsättningar för Intelligent Energy Management (IEM) System

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Information o Workshop Thomas Björkman. Energikartläggning i stora företag Industriföretag

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Dagordning Lunch

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

Vindpark Töftedalsfjället

Tidpunkt för godkännande av anläggning

En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS MAJ 2017, GÖTEBORG

Transkript:

El för framtiden ett användarperspektiv VÄGVAL EL Arbetsgrupp Framtidens elanvändning i perspektivet 2030-2050 Maria Sunér Fleming, ordförande

Deltagare arbetsgrupp Användning Charlotte Bergqvist, PowerCircle Thomas Björkman, Energimyndigheten Tomas Björnsson, Vattenfall Maria Brogren, Sveriges Byggindustrier Bo Dahlbom, professor KTH Tomas Hirsch, SSAB Tomas Hallén, IVA-ledamot Stefan Montin, Energiforsk Göran Persson, Siemens Lina Palm, SCA Anna Liljeblad, WSP, projektledare

Viktiga utgångspunkter för Sverige El är en effektiv energibärare med stor flexibilitet El omvandlas till produkter, tjänster och komfort Koldioxidneutral el möjliggör minskade utsläpp Sverige kommer även i framtiden ha stora säsongsvariationer i sin elanvändning 8 GW jämfört med 27 GW Sverige har råvaror som kräver energi vid bearbetning

Studerade sektorer och frågeställningar Näringsliv - industri Transporter Hushåll och bebyggelse Hushållsel Driftel Värme Centrala faktorer som påverkar framtidens elförbrukning Hur ser framtidens elanvändning ut?

Scenarier användning Hög efterfrågan 3 1 Låg flexibilitet Efterfrågan (energi)) Flexibilitet (effekt) Hög flexibilitet 4 Låg efterfrågan 2 Även ha med dimensionen hög/låg andel procumenter

Hur mycket el kommer vi använda i framtiden? M YCKET LAGOM LITE ÄNNU MER ELLER kanske mindre

Omvärldsfaktorer och trender Ekonomisk utveckling Befolkningsutveckling Urbanisering - boendeformer Mobilitet och infrastruktur Industristruktur Värderingar i samhället Politisk styrning

Några parametrar BNP i fasta priser: 1,3 % till 2,5 % per år Befolkning: 10,4 12,1 miljoner år 2050 eller mer? Fortsatt urbanisering framförallt från små tätorter till större Ökad eller minskad bostadsyta per person

Elanvändning och förädlingsvärde för utvalda branscher 25 20 15 10 Elanvändning (TWh/år) Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Verkstadsindustri 350 300 250 200 150 Förädlingsvärde (Gkr/år) Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Verkstadsindustri 5 100 50 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Vad kan man tro om industrin? [TWh] Lägstanivå Lågscenario Referensscenario Högscenario Högstanivå Idag 55,6 55,6 55,6 55,6 55,6 2030 45 52,0 57,6 61,6 65 2050 35 48,5 57,9 67,6 75 OBS: Tabellens värden för lägsta- och högsta-nivåerna är ännu endast mycket preliminära skissvärden.

Teknikutveckling IT och robotisering - internet of things Eldrivna transporter Batterier och lagring Klimatfrågan Svarta svanar och disruptiva teknologier

Hur elektrifierad blir transportsektorn? [TWh] Lägstanivå Lågscenario Referensscenario Högscenario Högstanivå Idag 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 2030 2,8 3,4 5,0 8,8 10,1 2050 2,6 3,9 10,0 16,0 20,8

En svart svan?

Beteende och attityd vad vill kunden ha? Generellt låg kunskap och lågt intresse Få aktiva val (i alla fall inte ofta) Bekvämlighet och komfort - trygga säkra leveranser av el Konkurrenskraftiga/rimliga (och helst låga) priser Inga överraskningar vad gäller kostnader Låg riskbenägenhet

TWh Tre scenarier för elanvändning i Sverige (exkl. distr.-förluster) 250 200 150 Högsta-nivå Hög-scenario Referensscenario Låg-scenario Lägsta-nivå Historik 190 TWh 150 TWh 100 115 TWh 50 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

Flexibilitet?

Vad styr hushållens elanvändning?

Hushåll - elförbrukning över dygnet

Industri varierande möjligheter till flexibilitet

Prel. slutsatser om flexibilitet i efterfrågan Så länge det inte påverkar min kärnverksamhet eller min komfort, ja, då kan jag vara flexibel Jag vill ha betalt för att vara flexibel incitament viktiga I dagsläget för små incitament på hushållssidan Så liten insats från kunden som möjligt automatik Möjligt tillgänglig flexibilitet = 4 GW Hälften i uppvärmning tillgänglig 1-3 timmar i taget, men ofta Hälften i industrin tillgänglig sällan (1-5ggr/år)

Andra centrala faktorer som avgör framtidens elanvändning Kostnaden för el hög eller låg Elmarknadens utformning prissignaler eller ej Politisk styrning EU, skatter, påverkan på marknaden etc. Procumenter eller ej?

Sammanfattning såhär långt 190 TWh 3 1 Som idag Efterfrågan (energi)) Flexibilitet (effekt) 4 GW (ibland) - Eller inget problem? 4 2 115 TWh

Reflektion