Datorer i sjukvården

Datorer i sjukvården - en rapport om datateknikens påverkan på sjukvården Marcus Henricsson mhn11010@student.mdh.se DVA223 Information kunskap vetenskap etik Mälardalens Högskola 17 mars 2014 Västerås

Förord Denna rapport är resultatet av ett självständigt arbete som utfördes under vårterminen 2014 på Mälardalens Högskola i Västerås. Den skrivna rapporten ingår som ett delmoment i kursen DVA223, Information kunskap vetenskap - etik. Sammanfattning Sjukvården är en stor organisation som ständigt utvecklas, nya tekniker och metoder skapas för att bland annat hantera information och utföra behandlingar. Datatekniken har betytt mycket för utvecklingen av sjukvården och det började redan år 1960 då datatekniken först introducerades i vården. Datoriseringen av sjukvården har berört alla nivåer inom hälso- och sjukvården och har underlättat både för patienter och arbetande inom sektorn. Syftet med rapporten är att ge en beskrivning av hur datatekniken har påverkat sjukvården. Som metod för insamling av data användes en litteraturstudie. Arbetet presenterar en historisk bakgrund till ämnet och hur datatekniken tidigare används inom området. En diskussion om hur tekniken används idag samt fördelar och nackdelar med den presenteras i rapporten. Eftersom ämnet är väldigt omfångsrikt är rapporten främst tänkt att ge en övergripande bild av hur datorer påverkar sjukvården i stort. Rapportens slutsats är att datatekniken i sjukvården har många fördelar. I framtiden förväntas datatekniken bidra med ytterligare förbättringar. Men det finns även problem med denna utveckling. Dessa presenteras närmare i rapportens analysdel.

Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 PROBLEMATISERING... 1 SYFTE OCH MÅL... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 MÅLGRUPP... 1 METOD... 2 METODVAL OCH ANGREPPSÄTT... 2 DATAINSAMLING... 2 PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 2 DATORER I SJUKVÅRDEN... 2 FÖRHÅLLANDET MELLAN TEKNIKEN OCH SJUKVÅRDEN... 2 BEGREPPET TEKNIK I SJUKVÅRDEN... 3 DATORNS UTVECKLING INOM SJUKVÅRDEN... 3 DATORER I SJUKVÅRDEN IDAG... 3 RISKER OCH NACKDELAR MED DATORER I SJUKVÅRDEN... 4 ANALYS... 4 ANALYS OM DATORER I SJUKVÅRDEN... 4 ANALYS OM FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED DATORER I SJUKVÅRDEN... 4 DISKUSSION & SLUTSATSER... 5 REFERENSER... 6

Inledning Bakgrund Inom sjukvården har datatekniken påverkat allt från hur behandlingar utförs på patienter till det administrativa arbetet som är på väg mot att helt digitaliseras. Genom att använda datatekniken i sjukvården skapas t.ex. nya arbetsmetoder, ett exempel är utförandet av mikroskopiska operationer som genomförs av datorstyrda robotar. Att använda robotar för att operera har lett till en förbättrad precision vilket har resulterat i att återhämtningstiden för opererade patienter har reducerats avsevärt. Datorstyrda robotar har öppnat upp möjligheten att utföra operationer som människan tidigare trodde var omöjliga vilket har lett till att människor nu kan leva längre än tidigare. Flertal olika medicintekniska produkter har utvecklats som underlättar arbetet inom sjukvården. Exempel på var de medicintekniska produkterna används kan vara allt från svåra ingrepp till olika sorters rehabiliteringar. Medicintekniska produkterna är enligt artikeln (Fjärstedt, 2013) något som används inom alla nivåer i hälso- och sjukvården. De olika medicintekniska produkterna har utvecklats till den grad idag att det går att bedriva en mycket bättre och säkrare sjukvård än tidigare. En säkrare diagnostik av patienter kan nu genomföras än för bara några år sedan, läkare behöver inte längre förmoda och göra onödiga ingrepp för att se om en patient är sjuk eller inte, istället kan läkaren ta hjälp av tekniken som finns. Problematisering Utvecklingen av datatekniken är en stor faktor till varför nya instrument och arbetsmetoder har växt fram inom bland annat sjukvården. En fråga som rapporten ska besvara är, när och hur datatekniken introducerades i sjukvården? Sjukvården är något som alla människor för eller senare är beroende av i livet och att förstå vad tekniken kan göra för arbetet i vården leder till huvudfrågan som rapporten ska besvara, dvs. hur används datatekniken inom sjukvården? Syfte och mål Syftet med rapporten är att undersöka datateknikens påverkan på sjukvården och vad det har medfört. Rapporten kommer att kartlägga och förklara hur förhållandet mellan sjukvården och datatekniken ser ut idag och hur den tidigare varit. Syftet och målet ska besvaras genom en historisk analys av sjukvården och datatekniken. En litteraturstudie kombinerad med egna tankar och reflektioner kring materialet är det som ska besvara rapportens syfte och mål. Avgränsningar På grund av tidsskäl studeras teknikutvecklingen inom vården främst i de teknikledande länderna i världen. Avgränsningar av rapporten gör att det enbart ger en övergripande bild om hur det ser ut i världen idag. Målgrupp Den inriktade målgruppen för rapporten är de som är intresserade av samspelet mellan sjukvård och datateknik. Tekniska termer som används i rapporten beskrivs inte ingående då rapportens målgrupp är teknikstudenter på Mälardalens Högskola i Västerås. 1

Metod Metodval och angreppsätt En undersökningsdesign till rapporten har genomförts och det har lett till att en lämplig metod till arbetet tagits fram. Faktorer som tidsskäl har spelat in på val av metod och litteraturstudie kommer att vara det som används för att besvara rapportens syfte och mål. Metoden som används till rapporten ligger till underlag till egna diskussioner och reflektioner kring rapportens huvudfrågor. Det finns andra metoder som skulle kunna användas och legat till grund för rapporten i form av t.ex. intervjuer eller föreläsningar. Dessa metoder har dock uteslutits på grund av tidsbrist och ekonomiska resurser. Datainsamling Användandet av en litteraturstudie betyder att texter är av sekundärdata, dvs. att texten som används och lästs har oftast tagits fram i ett annat syfte. Nackdelen med att använda en litteraturstudie är att innehållet kan vara vinklat eller inte heltäckande. Fördelen med att använda en metod som litteraturstudie är att den möjliggör att samla in material snabbare än någon annan metod och det kräver inga ekonomiska resurser (Paulsson, 2012). Valet av att göra en litteraturstudie föll främst på de ekonomiska resurserna och den relativt korta tiden rapporten måste färdigställas på. Eftersom rapporten inte använder flera metoder blir det svårt att styrka materialet med någon annan metod än litteraturstudien. Den valda metoden anses dock vara tillräcklig för att besvara rapportens mål och syfte. Praktiskt tillvägagångssätt Det praktiska tillvägagångssättet för insamling av information har varit genom att använda olika sorters artikeldatabaser på Internet. Artikeldatabaserna har används för att finna data bland böcker, tidskrifter, magasin och forskningstexter. Datorer i sjukvården Förhållandet mellan tekniken och sjukvården Att ställa frågan om vilket förhållande som finns mellan teknik och sjukvård idag skulle förmodligen ge väldigt många spridda svar, detta kan vara beroende av att tekniken används inom alla olika nivåer i sjukvården och är således ett väldigt omfångsrikt område. Några exempel kan vara allt från användandet av stora operationsutrustningar till olika sorters datorer som sköter en statistisk övervakning. Teknologin har påverkat människan redan från begynnelsen. I artikeln (Fett, 2000) presenteras teknologin som något som följt och fortfarande följer med människan hela tiden. Utvecklingen av t.ex. vapnet som användes för jakt, pengar för handel, språket och kläder har alla varit viktiga tekniker som människan har använt och varit beroende av. Teknikerna har enligt artikeln (Fett, 2000) alla spelat en viktig roll för spridning av människor runt om i världen. Tekniker har byggt upp och utvecklat allt från hjulet, papper till metaller och har alla spelat en stor och viktig roll för människan. Alla dessa grundläggande principer och tekniker är något som har varit viktigt för människans överlevnad och hälsa. Under den industriella revolutionen exploderade teknikutvecklingen. Nya upptäckter och utbredningen av nya tekniker var det som låg till grund för den stora förändringen i samhället. Några exempel på de viktigaste teknikerna som utvecklades under 1800-talet var bland annat telegrafen, tåget och telefonen. De senaste hundra åren har flera betydelsefulla upptäckter 2

inträffat som har berört olika domäner som t.ex. matematiken, anatomin och genetiken för att nämna några. Upptäckter inom ett område har gett upphov till nya upptäckter i andra, företeelsen har mynnat ut i att flertal nya spännande tekniker växt fram med tiden. Begreppet teknik i sjukvården Beroende på vilken del i världen som analyseras eller vilken tidsepok som är relevant i sammanhanget är begreppet teknik något som ständigt förändras. Teknik är för många det senaste och nyaste innovationerna inom något område. I tidigare avsnitt förklarades det att teknik finns i alla små grundläggande byggstenar som byggt upp vårt samhälle, från tidiga redskap till dagens operationsinstrument som kan styras av datorer är bara några exempel av vad tekniker betyder för människor. I sjukvården har tekniken och dess utveckling historiskt sett varit något som inneburit något som underlättar för t.ex. en läkare, sjuksköterska eller en patient, exempel kan vara olika hjälpmedel som operationsinstrument eller nya material för att hantera olika sorters sår. Tekniker förbättras och utvecklas ständigt och begreppet teknik är också något som förändras med tiden då det ständigt utvecklas nya tekniker. Datorns utveckling inom sjukvården Redan på 1960-talet diskuterades det hur datorer kunde användas inom sjukvården (Ambinder, 2005). Datorer var en teknik som ansågs vara väldigt lovande och det gällde även för sjukvården. Tidigare trodde visionärer bland annat att läkare skulle kunna använda datorerna för att få mycket snabbare information om resultat och lättare tillgång till nödvändig litteratur. Datorn ansågs även vara en teknik som skulle reducera medicinska misstag med hjälp av att t.ex. använda sig av påminnelser och olika sorters varningar (Ambinder, 2005). Ett problem var att tekniken till en början var så ny vilket ledde till att utrustning var väldigt dyr, långsam och opålitligt. Problemet gav upphov till att det genomfördes väldigt få investeringar i sjukvården. En snabb utveckling av datatekniken skedde och redan under 1980-talet fanns det datorer med grafiska gränssnitt och nätverksteknologier för att ansluta datorer med varandra. Med hjälp av de nya teknikerna fanns det möjlighet att dela med sig av information på ett helt annat sätt än tidigare. Artikeln (N. G. Hockstein, 2007) presenterar att redan år 1985 fanns det en datorstyrd robot som kunde utföra operationer på en hjärna. Det var en robotarm som kunde utföra en operation med en precision på 0.05 mm. Med tiden växte det fram nya tekniker och en stor fördel sågs med att investera och använda sig av datortekniska enheter i sjukvården. Under 1990-talet var det Internet som var den stora nya tekniken som utvecklade nya möjligheterna för bl. a. sjukvården. Internet gav möjligheten till att dela med sig och ta del av information överallt i världen bara det fanns en Internetuppkoppling. Datorsystemen utvecklades och det har låtit forskare inom ämnet göra ännu mer avancerade verktyg som gynnat sjukvården på alla nivåer. Det som tidigare presenterats är en historia om datateknikens utveckling och dess koppling till sjukvården. Datorer i sjukvården idag Att beskriva datortekniken inom sjukvården idag är något som är väldigt omfångsrikt. Tekniken används inom allt från läkemedelshantering, medicinska och kirurgiska verktyg. I en sjukvårdsmiljö idag är avancerad teknisk utrustning något som används dagligen. Datoriseringen av samhället har lett till att flera områden och däribland sjukvården har fått ett IT-stöd, stödet hjälper både patienter, sköterskor och läkare. Ett område där det märks tydligt är hanteringen av läkemedel. Enligt artikeln (Erik Lexne, 2010) finns det flertal tjänster för 3

t.ex. e-recept, beslutstöd och en hantering av läkemedelslistor i datajournalsystem. Receptförskrivningar och föreskrifter av läkare är något datoriseringen har underlättat för sjukvården (Erik Lexne, 2010). Användandet av datorstyrda robotar inom sjukvården är en ständigt växande trend, tekniken underlättar för bland annat olika sorters avancerade operationer. Med hjälp av en robot som genomför mikroskopiska operationer kan de genomföras med en oerhörd precision som leder till förträffliga resultat. Utvecklingen av robotkirurgin utvecklades främst för att kunna övervinna de begränsningar som finns för vanlig kirurgi och för att förbättra resultaten. Ett exempel på en robotteknik som har blivit välkänd och användbar presenteras i artikeln (Lee, 2009), namnet på tekniken är Robot assisted radical prostatectomy även kallad RARP. Tekniken berör området urologi vilket är området som handlar om människans kön. RARP är den vanligaste tekniken i USA idag som används för behandlingar för prostatacancer enligt (Lee, 2009). Området som kirurgin har tillämpat sig på är främst behandling av prostatacancer och detta är på grund av att prostatan är svåropererad. Artikeln (Lee, 2009) presenterar även att det har blivit mer vanligt med åren att utföra operationer på nya områden som t.ex. njuren och urinblåsan med hjälp av samma teknik. Risker och nackdelar med datorer i sjukvården Datorsystem kan vara komplicerade att använda och det kan om något program eller maskin används fel eller kraschar bidra till att viktig data går förlorad menar (Erik Lexne, 2010). Att enbart förlita sig på en datorutrustning vid arbete kan leda till katastrofala konsekvenser och är applicerbart på allt från den administrativa delen till de kirurgiska ingreppen i sjukvården. En risk och nackdel enligt artikeln (Anthony R. Lanfranco, 2004) med att använda datorstyrda robotar är att tekniken är relativt ny och inte många studier och tester har genomförts, inga långsiktiga uppföljningar har gjorts på operationer. Andra nackdelar med teknik som robotar är deras kostnad. Prislappen på en robot kan vara enligt artikeln (Anthony R. Lanfranco, 2004) allt från en miljon dollar och uppåt. Analys Analys om datorer i sjukvården Datorer i sjukvården introducerades år 1960 och har sedan dess utvecklats med åren. Datatekniken ger sjukvården möjligheter att utveckla nya metoder och instrument för att t.ex. utföra olika sorters behandlingar. Genom att titta på utveckling ur ett historiskt perspektiv ses flertal nya tekniker som har uppkommit då kunskap kombinerats från olika kunskapsdomäner, genom att kombinera kunskap från olika områden kan en bredare förståelse uppnås om hur något t.ex. fungerar och genom det ge en klarare helhetsbild, detta kan i sin tur leda till att en ny teknik föds eller utvecklas till något bättre. Sjukvården har utvecklats med nya avancerade instrument och utrustningar och visar att flertal av dessa tekniker bygger på en kombinerad kunskap från flera olika ämnesområden. Det mönster och samband som utvecklingen ger är desto mer människan vet om flera ämnesområden leder det till att flera nya ämnesöverskridande tekniker föds. Analys om fördelar och nackdelar med datorer i sjukvården Det finns självklart många fördelar med datorers användande i sjukvården då det oftast underlättar för arbetande och förbättrar hälsan och livslängden hos människorna på jorden. 4

Självklart är det fantastiskt och bra att datorerna hjälper människor att överleva längre och förhindra lidande, problemet ligger i att detta händer i en värld där det redan är för många människor. Ständigt utvecklas nya tekniker och ingen vet med säkerhet vad som kan uppnås med hjälp av tekniken i framtiden, kanske kan människor bli odödliga eller åtminstone förlänga någons liv. Ett problem är att med hjälp av datatekniken kan liv förlängas redan idag, men hur ser det ut i framtiden, vem är det som har möjlighet till att förlänga sitt liv i en värld som redan är på väg att bli överbefolkad? Är det som tidigare nämnt att det finns för mycket kunskap inom ett specifikt område, och att människorna behöver mer kunskap om andra för att kunna balansera upp och få en större övergripande förståelse och helhetsbild innan utvecklingen kan gå vidare? Diskussion & slutsatser Datorer i sjukvården är något som berör ett stort område, beroende på vilket år som granskas inom datorers användande i sjukvården från år 1960 och framåt har det alltid varit något som varit användbart för sjukvården. Med hjälp av datorer kan människor utföra t.ex. operationer som tidigare varit omöjliga, hantering av den administrativa delen av sjukvården har förändrats där t.ex. recept och beslutsstöd har digitaliserats. Kommunikation mellan patienter och arbetande inom sjukvården har förändrats av datatekniken. Datatekniken ger människan en mängd med fördelar men det finns också en baksida med allt. Vem har rätt till vård som kan förlänga livet i en värld som är på väg att bli överbefolkad? Hur ska vi hantera utvecklingen av tekniken i sjukvården? Det finns inte något rätt eller fel svar på frågorna ovan då det är etiska och moraliska frågor och svaret beror på vem frågan ställs till och i vilket sammanhang. Alla människor är i de flesta ögon lika mycket värda, och att få ta del av en teknik för att förlänga sitt liv i en överbefolkad värld ska väll samma regler och villkor gälla för alla? Beroende på vilken nivå tekniken utvecklas till och syftet med ingreppen kommer argumenten ständigt förändras till diskussionen vilket gör det till ett svårdiskuterat ämne. Ett exempel där teknik skulle kunna användas i framtiden är förhindrandet av lidande som skulle kan lösas eller i alla fall reduceras genom att utföra operationer på distans. Genom att placera robotar i länder som inte har ekonomi eller tillräcklig kunskap kan operationer istället utföras på distans och genom detta kan i alla fall lidande förhindras vilket jag personligen tycker är viktigt att prioritera. Rapporten presenterar flertal fördelar med att använda datorer inom vården men det finns också risker och nackdelar med att använda tekniken. Med rapporten är det tänkt att ge dig som läsare en övergripande förståelse vad datatekniken används för idag, samt vilka risker, nackdelar och fördelar det finns med tekniken. Materialet som används i rapporten är artiklar och böcker som berört ämnet och är skrivna av personer som varit eller är aktiva inom branschen. Datat som används anses vara relevant och pålitligt men en förbättring skulle vara om flertal källor och metoder används för att stärka fakta som presenteras. 5

Referenser [Ambinder, 2005] Ambinder, E. P.(2005) A History of the Shift Toward Full Computerization of Medicine, American Society of Clinical Oncology (online), 2005, [citerad 2014-03-03] http://jop.ascopubs.org/content/1/2/54.full [Anthony R. Lanfranco, 2004] Anthony R. Lanfranco, A. E. (2004) "Robotic Surgery", www.ncbi.nlm.nih.gov (online), 2004-01-01, [citerad 2014-03-07] <http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmc1356187/> [Erik Lexne, 2010] Erik Lexne, E. K (2010) "Effektiv och säker läkemedelsterapi kräver bättre IT-system, www.lakartidningen.se (online), 2010, [citerad 2014-03-06] <http://ww2.lakartidningen.se/ltarkiv/2010/temp/pda37479.pdf> [Fett, 2000] Fett, D. M. (2000) "Technology, Health and Health Care", www.health.gov.au (online), 2000, [citerad 2014-03-03] <http://www.health.gov.au/internet/main/publishing.nsf/content/da8177ed1a80d332ca25 7BF0001B08EE/$File/ocpahfsv5.pdf> [Fjärstedt, 2013] Fjärstedt, U (2013) "Medicintekniska produkter", Vardhandboken (online), 2013-04-23, [citerad 2014-03-02] <http://www.vardhandboken.se/texter/medicintekniska-produkter/oversikt/> [Lee, 2009] Lee, D.D. (2009) "What We Have Learned and Where We Are Going", Yonsei University (online), 2009-02-17, [citerad 2014-03-06] <http://synapse.koreamed.org/doix.php?id=10.3349/ymj.2009.50.2.177.> [N. G. Hockstein, 2007] N.G. Hockstein, C. G. (2007) "A history of robots: from science fiction to surgical robotics", www.link.springer.com (online), 2007-07-01, [citerad 2014-03- 03] <http://link.springer.com.ep.bib.mdh.se/article/10.1007/s11701-007-0021-2> [Paulsson, 2012] Maria Björklund & Ulf Paulsson, "Seminarieboken" (Andra upplagan), sidor 69-71. 6