KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!



Relevanta dokument
Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

tokiga transporter SPN-uppdrag

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Byt vanor. och res klimatsmart

Därför är din insats för miljön viktig

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

tokiga transporter Fakta

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

1 Skriv med siffror a) tolvtusen femton b) fem hela och fyra hundradelar. b) ,04. 3 Skriv i kilogram a) 0,2 ton b) 4 hg c) 6400 g

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

September Minska klimatpåverkan på arbetsplatsen med Vision

Tidningstjänst AB och miljön

Vill du veta mer? Box 6057, Kungens Kurva

Stadens utveckling och Grön IT

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

Stadens utveckling och Grön IT

Rapport om klimatsmart resande

Snabbguide till översiktsrapporten. Sida 1(6)

Klimat, vad är det egentligen?

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Gör så här för att rapportera:

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson

Resvane- undersökning 2013

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Vilka resor tror du är bäst för miljön?

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Vem är miljövänligast? Ungdomar eller vuxna, män eller kvinnor? Av. Hanna Pierre Nilsson, 9A 20/ Handledare: Eva Nilsson

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Klimatresenären 2008

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Uppföljning av Helsingborgs klimatväxlingsprogram

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Backcasting. 2. Kartläggning. 1. Målformulering. 3. Åtgärder

Resvaneundersökning 2018

Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Spelinstruktioner och material

Testresenär Startmöte höst Page 1

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Energigas en klimatsmart story

Testresenär Avslutningsmöte Vår Page 1

Allmänheten och växthuseffekten 2006

x kr y kr a) 7 dm b) 325 mm c) 1,2 km d) cm 2 Hur mycket är a) b) ( ) / 4 c) 10 / (14 4)

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: UTSLÄPP. Utsläpp - sida 1. Utfallsindikatorer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

ECO 2 llector är en tjänst som bygger på ett poängsystem.

Bilen en livsnödvändighet?

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Lektion nr 3 Matens resa

Grön Resplan. Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Klimatpåverkan av livsmedel

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion


Transportforum Januari 2007 Linköping

En bit på vägen. Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Finansiärer är

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Varifrån kommer elen?

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Skåne län

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Optimering av bränsledepåer för effektiv resa i öknen

Be Green Umeå Umeå Kommun, Umeå Besöksadress: Vasagatan 8, Umeå

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

Sthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson

HUR SPARAR MAN PENGAR OCH MILJÖ PÅ ORGANISATIONENS RESOR OCH TRANSPORTER? GRÖN RESPLAN KLIMATVÄXLING ERHÅLLNA VINSTER

Transkript:

vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande transportslaget i Sverige. Trenden är i samhället är att vi köper oss högre hastigheter och kan därför färdas allt längre sträckor. De snabba transportslagen tar marknadsandelar från de långsammare (gång-, cykel- och kollektivtrafik). Vårt resande är en av anledningarna till att halterna av växthusgaser ökat i atmosfären. Ökningen beror bland annat på förbränningen av fossila bränslen som kol, olja (bensin) och naturgas. Transporterna står idag för i genomsnitt 31 procent av växthusgaserna från svenska privatpersoner. De vanligaste transporterna i samhället sker från hemmet till skola eller jobb, men resandet till fritidsaktiviteter har också ökat på senare tid. En möjlighet att minska utsläppen från resandet är att källsortera sina resor. Det innebär att vi tänker efter före vi utför våra resor och genom ett medvetet val prioriterar användningen av hållbara transporter. TÄNK PÅ ATT... I genomsnitt släpper svenskarna ut 10 ton koldioxid/år. Nästan en tredjedel kommer från våra transporter. Mängden varierar från person till person, vissa står för stora utsläpp medan andra står för betydligt mindre! I Sverige har vi satt som mål att begränsa personliga utsläpp till 2 ton koldioxid per år. Det är stora minskningar och kan upplevas som en svår utmaning, men de är fullt möjligt att genomföra. Kanske finns det uppenbara och enkla saker att förändra? VISSTE DU ATT... Om en bensindriven bil kör 1 500 mil och i genomsnitt drar 0,89 liter per mil innebär det ett ungefärligt koldioxidutsläpp på 3,1 ton per år. Lyckas man minska bränsleförbrukningen till 0,80 liter bensin/mil minskar utsläppet av koldioxid med 0,3 ton. Det låter inte mycket, men om fyra miljoner bilar i Sverige minskar sina utsläpp på samma sätt så minskar de totala koldioxidutsläppen med 1,2 miljoner ton om året. Skulle alla bilar på jorden göra detta (cirka en halv miljard bilar år 2007) skulle vi minska koldioxidutsläppen med 150 miljoner ton. Som sagt, ingen kan göra allt men alla kan göra något! OCH DESSUTOM... Korta resor belastar miljön betydligt mer än långa. Bilar förbrukar ofta i genomsnitt 1,4 liter per mil den första halvmilen och de korta resorna är lättast att ersätta. Att cykla 5 km tar cirka 15 20 minuter om man håller en hastighet på 15 20 km/h. Har man 5 km till jobbet och cyklar istället för att välja bilen sparar man cirka 4 000: /år (räknat på bensinpris 15 kr/liter). Samtidigt minskar koldioxidutsläppen med 0,7 ton per år. Dessutom har man gratis parkering och får bättre kondition på köpet! Förändringen börjar nu! Resedagboken är framtagen av Michael Johansson Miljöstrategi/LTH, Campus Helsingborg, Lunds Universitet med hjälp av Helena Thelander, Hållbar Utveckling Skåne och Tove Zellman, Region Skåne

Resedagbok bokför ditt resande Syftet med resedagboken är att studera och dokumentera vårt individuella resande och vårt beteende kopplat till resandet. Den ifyllda resedagboken är ett sätt för dig att reflektera kring dina transporter. Genom att göra medvetna val när det gäller dina resor minskar du dina utsläpp av växthusgaser. Dessutom blir du ett gott exempel för andra kollegor, bekanta och grannar. De medvetna valen är ett bra sätt att leva mer klimatsmart! GÖR SÅ HÄR Resedagboken är tänkt att utföras under 4 7 dagar, men helst 7! I första hand ska en person i hushållet fylla i resedagboken, men fyller man i hushållets alla resor så blir den totala klimatpåverkan mycket tydligare förstås! Efter varje dags resande fyller man i hur man rest. 1. Fyll i på den sida som bäst beskriver anledningen till resan Resa till/från arbete/studier Resa till/från dagis/skola Inköpsresa Resa till/från fritidsaktiviteter Resa till/från vänner/släktingar Övrig resa 2. Fyll i resans längd Ange sträckan i hela eller halva mil (en resa på 2 km får räknas som 0,5 mil, en sträcka på 17 km avrundas till 1,5 mil osv). 3. Fyll i antal resor Om du till exempel åker fram och tillbaka till jobbet och har fyllt i sträckan från hemmet till jobbet kan du ange tur- och returresan som två resor. 4. Fyll i värdet för det transportmedel som användes enligt nedanstående lista: Val av transportmedel: Promenad/cykling 0 Kollektivtrafik 1 Kollektivtrafik i kombination med bil/taxi 2 Miljöbil/bilpools-bil/samåkning/taxi 3 Bil (ej miljöbil) 6 Båt 8 Flygplan 10 5. Räkna ut värdet för resans klimatpåverkan räknas ut genom att man multiplicerar värdena i de tidigare kolumnerna med varandra: resans längd x antal resor x transportmedelsvärde = klimatpåverkan. Genom en sammanställning kan man också se vilka av resorna som påverkar klimatet mest. 2

TRE EXEMPEL PÅ HUR MAN FYLLER I RESEDAGBOKEN: EXEMPEL 1 Michael kör bil från hemmet till jobbet i Helsingborg, cirka 1,8 mil. Sedan kör han cirka 1,6 mil från jobbet till affären och därifrån cirka 0,5 mil hem. Detta betyder att han först gör en arbetsresa och sedan en inköpsresa. Då det sedan inte finns någon kategori för resan hem, så räknas denna resa som en resa för den aktiviteten han lämnade. I detta fall blir det alltså också en inköpsresa. Michael fyller i resedagboken: Han skriver in arbetsresan och avrundar sträckan till halv eller hel mil. Sedan fyller han i transportmedelsvärdet (6 för bil), och räknar ut värdet för klimatpåverkan. Sedan gör han detsamma för de två resor som kategoriseras inköpsresor. Resa till/från arbete/studier 3 juni 2 1 6 = 12 Inköpsresa 3 juni 1,5 1 6 = 9 3 juni 0,5 1 6 = 3 EXEMPEL 2 Anders kör sin biogasbil från bostaden utanför Vinslöv till Hässleholms järnvägsstation och tar tåget till jobbet i Malmö. På vägen tillbaka samåker han till Hässleholm där han hämtar sin bil och kör hem. Anders fyller i resedagboken: Eftersom han utför denna resa 4 gånger i veckan vill han slippa fylla i samma sak varje dag. Han väntar därför med att räkna ut summan av klimatpåverkan, utan drar nästa dag ett nytt streck i kolumnen för antal resor och kan efter veckans slut räkna ihop värdet för klimatpåverkan för alla dessa resor. Resa till/från arbete/studier 3 juni 1 II 3 = 3 juni 11 I 1 = 3 juni 11 I 3 = EXEMPEL 3 Tove bor i Hässleholm. Hon kör bil med barnen till dagis, fortsätter till jobbet i Lund, på eftermiddagen tillbaka till dagis för att hämta barnen och därefter hem. Tove fyller i resedagboken: Hon förfäras över alla poäng i s-kolumnen. Nästa dag går hon upp tio minuter tidigare, ställer bilen hemma efter dagislämningen, cyklar till järnvägsstationen och tar tåget till Lund. Efter arbetsdagen tar hon tåget hem, cyklar hem för att hämta bilen och köra till dagis. Dagens totaltsumma blir 28 poäng i stället för 102 som dagen innan. Förutom klimatvinsten har hon fått en hälsovinst genom vardagsmotion i form av 30 minuters cykeltur/promenad till och från järnvägsstationerna i Hässleholm och Lund. Kanske det om ytterligare någon dag är dags att ta cykeln och cykelkärran med barnen till dagis. Det tål att tänkas på. Resa till/från arbete/studier 1 juni 8 2 6 = 96 2 juni 8 2 1 = 16 2 juni 0,5 4 0 = 0 Resa till/från dagis/skola 1 juni 0,5 2 6 = 6 2 juni 0,5 4 6 = 12 3

Din personliga resedagbok Här fyller du i din personliga resedagbok under en vecka. Resedagboken är ditt verktyg för reflektion kring dina transporter och kommer även diskuteras på någon kommande gruppträff. Lycka till! Val av transportmedel: Promenad/cykling 0 Kollektivtrafik 1 Kollektivtrafik i kombination med bil/taxi 2 Miljöbil/bilpools-bil/samåkning/taxi 3 Bil (ej miljöbil) 6 Båt 8 Flygplan 10 RESA TILL/FRÅN ARBETE/STUDIER SUMMA 4

RESA TILL/FRÅN DAGIS/SKOLA SUMMA Promenad/cykling 0. Kollektivtrafik 1. Kollektivtrafik i kombination med bil/taxi 2. Miljöbil/bilpools-bil/samåkning/taxi 3. Bil (ej miljöbil) 6. Båt 8. Flygplan 10. 5

RESOR TILL/FRÅN FRITIDSAKTIVITETER SUMMA Promenad/cykling 0. Kollektivtrafik 1. Kollektivtrafik i kombination med bil/taxi 2. Miljöbil/bilpools-bil/samåkning/taxi 3. Bil (ej miljöbil) 6. Båt 8. Flygplan 10. 6

RESOR TILL/FRÅN VÄNNER/SLÄKTINGAR SUMMA Promenad/cykling 0. Kollektivtrafik 1. Kollektivtrafik i kombination med bil/taxi 2. Miljöbil/bilpools-bil/samåkning/taxi 3. Bil (ej miljöbil) 6. Båt 8. Flygplan 10. 7

INKÖPSRESOR SUMMA ÖVRIGA RESOR SUMMA Promenad/cykling 0. Kollektivtrafik 1. Kollektivtrafik i kombination med bil/taxi 2. Miljöbil/bilpools-bil/samåkning/taxi 3. Bil (ej miljöbil) 6. Båt 8. Flygplan 10. 8