Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens förvaltningskontor. Redovisas för Barn- och ungdomsnämnden 2010-04-21

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Genomförande... 4 Resultat barn och elever... 5 Förskola... 5 Skola... 6 Fritidshem... 9 Jämförelse - pojkar och flickor... 10 Reflektion... 10 Resultat - vårdnadshavare... 11 Förskola... 11 Skola... 13 Fritidshem... 14 Jämförelse - Vårdnadshavare till flickor respektive pojkar... 15 Reflektion... 15 Avslutande reflektion... 16 Bilagor Översikt resultat 2009 Bilaga 1 Barn i förskolan (fsk), elever i årskurs 2, 5 och 8 samt fritidshem (F-hem) Bilaga 2 Vårdnadshavare för barn förskolan, elever i årskurs 2, 5 och 8 samt fritidshem 1(16)

Sammanfattning Barn - och ungdomsnämnden har beslutat att det i november varje år ska genomföras en enkätundersökning kring kvaliteten i förskolan (femåringar) och skolan (skolår 2, 5 och 8) samt fritidshem (i första hand elever skolår 2). Läroplanerna (Lpo 94 och Lpfö 98) samt Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem har varit utgångspunkterna för frågeområdena: normer och värden kunskaper/utveckling och lärande ansvar och inflytande Sammanställningen av enkätsvaren 2009 visar att majoriteten av barn och elever generellt lämnat positiva svar, även om andelen positiva svar sjunker i takt med ökad ålder. En klar majoritet av barn och elever trivs och känner sig trygga på sin förskola, skola och fritidshem. Pojkar är något mer positiva än flickor. I allmänhet är femåringar, skolelever och elever på fritidshem något mer positiva än deras vårdnadshavare. Majoritet av vårdnadshavarna skulle kunna tänka sig att rekommendera barnets förskola, skola eller fritidshem till andra föräldrar. I takt med ökad ålder hos barnen/eleverna sjunker emellertid andelen positiva. Generellt instämmer dock en klar majoritet av vårdnadshavarna i de positiva påståendena kring normer och värden, utveckling och lärande/kunskaper. Flickors vårdnadshavare är något mer positiva än pojkars vårdnadshavare. 2(16)

Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden fattade år 2004 1 beslut om att det årligen ska genomföras en enkätundersökning kring kvaliteten i grundskolan, riktad till femåringar, elever i år 2, 5 och 8 och deras vårdnadshavare. Undersökningen har därefter genomförts under januari månad och resultatet har redovisats till respektive områdeskommitté 2 (politiker i Barn- och ungdomsnämnden, områdeschefen, personalrepresentanter, vårdnadshavare samt elevföreträdare för de högre årskurserna) senast första april samma år. I juni 2007 3 beslutade nämnden att enkätundersökningen ska genomföras i november varje år. Detta för att bl a skapa tid för analys och åtgärder i ett tidigare skede på läsåret. Resultatet ska även redovisas i enheternas årliga kvalitetsredovisning. Enkätunderlaget som togs fram 2004 omarbetades hösten 2007. I detta tillfördes även frågor riktade till barn på fritidshem samt deras vårdnadshavare. En arbetsgrupp har utarbetat frågor, följebrev till vårdnadshavare samt en handledning till pedagogerna. Några barn, elever, vårdnadshavare och lärare fick lämna synpunkter kring materialet innan det fastställdes. Arbetsgruppen bestod av: Ingrid Mårtenson, rektor F - 3 Rolf Hammarlund, rektor F- 6 Ildiko Lundqvist, rektor F 9 Inger Johansson, Utvecklingssamordnare Läroplanerna (Lpo 94 och Lpfö 98) samt Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem har varit utgångspunkterna för frågeområdena: normer och värden kunskaper/utveckling och lärande ansvar och inflytande Enkätfrågorna är tämligen vida i sin formulering, exempelvis frågan om man känner sig trygg i skolan. Det som i första hand eftersöks är en indikator på om eleverna i allmänhet känner sig trygga i skolan. Ifall det är några som svarar att de inte känner sig trygga får berörd skola/förskola/fritidshem gå vidare och ta reda på vad det kan stå för. Vidare har arbetsgruppen strävat efter att enkäten ska ha få frågor för att öka lusten hos målgrupperna att medverka. Det är angeläget att resultatet analyseras och att eventuella åtgärder görs så målgrupperna upplever att deras medverkan har haft reell betydelse. En handledning till pedagogerna har därför lämnats ut till enheterna i samband med att enkäterna delats ut till barn, elever och vårdnadshavare hösten 2007. Enkätfrågorna samt följebrevet till vårdnadshavare finns även översatta till BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), bahdini, arabiska, albanska, kurdiska, dari och somaliska. 1 BUN 77 och 94 Dnr 86/03.062.600 2 BUN 71 Dnr 31.013.013.600 3 BUN 80 Dnr 101/07.017.600 3(16)

Syfte Syftet med kvalitetsenkäten är att få större insikt kring hur verksamheternas arbete utifrån läroplanens mål och riktlinjer kring normer, värden, kunskaper/utveckling och lärande samt ansvar och inflytande uppfattas av barn, elever och vårdnadshavare. Genomförande 2007 och 2008 fick målgrupperna frågeformulär i pappersform som delades ut av respektive enhet som sen sammanställde svaren. Detta läsår användes Query&Report ett webbaserat program för att skapa frågeformulär, samla in och sammanställa data. All hantering av systemet sker via en webbläsare. Enkäterna har varit tillgängliga på webben under hela november 2009. Svarstiden för barn och elever förlängdes emellertid fram t o m 14 december pga datavirusangrepp som medförde mycket stora begränsningar för förskolors och skolors åtkomst på nätet. Information gavs i början av oktober till rektorerna angående att kvalitetsenkäten 2009 skulle genomföras som via webben. Vidare skickades information från Barn- och ungdomsnämndens förvaltningskontor kring följebrev till vårdnadshavare samt länkar till webbenkäten för respektive verksamhet ut till rektorerna i slutet av oktober. Respektive förskola, grundskola och fritidshem har lämnat ut information angående kvalitetsenkäten samt länk till elever och vårdnadshavare. När det gäller femåringarna har någon vuxen i förskolan ställt frågorna till barnet och sedan lagt in svaren på webbenkäten. I enkäten till vårdnadshavare samt elever i skolår 8 har möjlighet givits att skriva egna kommentarer till frågorna. Eventuella kommentarer redovisas inte i den här kommunövergripande sammanställningen. Sammanställningar av svaren för respektive verksamhet har Barn- och ungdomsnämndens förvaltningskontor under januari skickat ut till respektive enhet. Enkätfrågorna bygger på att söka fånga hur brukarna uppfattar verksamheternas arbete kopplat till några av läroplanens mål och riktlinjer. På önskemål från politiker i Barn- och ungdomsnämnden har emellertid frågan Jag skulle kunna tänka mig att rekommendera mitt barns förskola, skola eller fritidshem till andra föräldrar, lagts till fr om 2008 års undersökning. 4(16)

Resultat barn och elever Hösten 2009 fanns i: förskolan 375 barn, av dem har 60 procent besvarat enkätfrågorna Varav 46 % är flickor och 54 % är pojkar årskurs 2 årskurs 5 årskurs 8 400 elever, av dem har 91 procent besvarat enkäten. Varav, 51 % är flickor och 49 % är pojkar 415 elever, av dem har 64 procent besvarat enkäten. Varav 48 % är flickor och 52 % är pojkar 349 elever, av dem har 60 procent besvarat enkäten. Varav 43 % är flickor och 57 % är pojkar Det är 259 elever på fritidshemmen som besvarat enkäten. Enkäten riktar sig till elever som går i årskurs 2 men flera av skolorna har låtit även övriga elever besvara enkäten. Det är förutom elever i årskurs 2 betydligt lägre svarsfrekvens bland barn och elever jämfört med förra året. Troligtvis beror det till en del på att skolornas datorer vid svarstiden drabbats av datavirus och inte fungerade i full utsträckning. Nedan redovisas svaren på frågorna i enkäten, uppdelat per verksamhetsområde. Förskola Förskolans uppdrag Att lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Lpfö 98 Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller annan kränkande behandling Lpfö 98 En klar majoritet av barnen trivs och känner sig trygga på förskolan och tycker att man där pratar om att man ska vara snäll mot varandra. Nio av tio tycker att man får lära sig nya saker på förskolan och att det finns roliga saker att leka med där. Arbetslaget ska se till att alla barn får möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt och delta i utvärdering av verksamheten 5(16)

Ur riktlinjer för Lpfö 98 En klar majoritet tycker att de får vara med och bestämma vad de ska göra i förskolan. Andelen har ökat något jämfört med föregående år. Andel (%) barn som svarat alltid/ofta/ibland på nedanstående påståenden. Barn (femåringar) på förskolan Normer och värden 2007 2008 2009 Tycker det är roligt att gå på fsk 98 100 100 Känner mig trygg på förskolan 99 98 100 På förskolan pratar man om att 99 100 99 man ska vara snäll mot varandra Utveckling och lärande På förskolan får man lära sig nya 96 96 99 saker På förskolan finns det roliga saker att leka med 99 99 100 Inflytande Jag får vara med och bestämma 93 92 94 vad jag ska göra på förskolan Skola Skolans uppdrag Att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen ska skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Skolan ska sträva efter att varje elev tar avstånd för att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor Lpo 94 Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper Lpo 94 Gemensamt för alla tre årskurserna är att en klar majoritet trivs och känner sig trygga i skolan. 6(16)

Trivseln har dessutom ökat något jämfört med förra året. Däremot har upplevelsen av trygghet sjunkit något bland elever i årskurs 5 och 8. Drygt fyra av fem elever svarar att de har arbetsro på lektionerna. Upplevelsen av arbetsro har ökat bland elever i årskurs 8 jämfört med förra året, ungefär två av tre tycker att de har arbetsro. Majoriteten av eleverna upplever att skolan jobbar på ett bra sätt att stoppa mobbning och kränkande behandling. Men andelen som tycker det, har sjunkit jämfört med föregående år. Framförallt bland elever i årskurs 8. Det är fyra av tio som inte tycker att skolan arbetar på ett bra sätt med detta. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Lpo 94 Majoriteten av eleverna är positiva i sina omdömen kring hur skolan arbetar med att skapa lust att lära samt i att ge stöd och hjälp som behövs i skolarbetet. Drygt nio av tio elever i årskurs 5 tycker att de får veta vad som krävs av dem i de olika ämnena. Åtta av tio elever i årskurs 8 tycker att de får information om kunskapsmål och betygskriterier i de olika ämnena. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att det får ett reellt inflytande på utbildningens utformning Lpo 94 Eleverna tycker att de har möjlighet att påverka arbetssätt och innehåll. Men i takt med ökande ålder sjunker andelen som tycker att de har möjlighet att påverka. Jämfört med förra året har emellertid andelen i årskurs 2 och 5 ökat något. Däremot tycker årets åttondeklassare att de har det i lägre grad. 9 av tio elever tycker att de i utvecklingssamtalet får veta hur det går för dem i skolan. 7(16)

Andel (%) elever som svarat att det stämmer mycket bra/ganska bra på nedanstående påståenden. Fördelat på årskurs och år. Elever i årskurs 2 Elever i årskurs 5 Elever i årskurs 8 Normer och värden 2007 2008 2009 2007 2008 2009 2007 2008 2009 Jag trivs på skolan 100 97 98 94 95 97 92 89 90 Jag känner mig trygg i skolan 97 96 98 96 97 96 94 93 90 Jag har arbetsro på lektionerna 81 85 85 79 85 84 64 59 62 Skolan jobbar på ett bra sätt att stoppa 96 94 91 82 86 82 66 70 62 mobbning och kränkande behandling Kunskaper Skolan skapar nyfikenhet att lära sig nya saker 97 95 98 93 98 95 75 75 71 Man får den hjälp och det stöd som behövs i skolarbetet 98 98 96 98 97 97 88 88 82 Får veta vad som krävs av en i de olika ämnena 98 97 96 Får info om kunskapsmål och betygskriterier i de olika ämnena 89 88 82 Inflytande och ansvar Jag har möjlighet att påverka 91 90 92 sättet att arbeta Jag har möjlighet att påverka 89 89 90 73 73 59 arbetssätt och innehåll i skolan Jag får i utvecklingssamtalet veta hur det går för mig i skolan 98 98 99 98 99 99 97 98 92 8(16)

Fritidshem Fritidshemmet uppdrag Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. Förutsättningar för att barnen ska uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten är trygg, rolig och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme utifrån barnens ålder, mognad, behov intressen och erfarenheter. Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem En klar majoritet av eleverna på fritidshemmen trivs och känner sig trygga där. Jämfört med förra året har andelen dessutom ökat något. Nio av tio tycker att fritidshemmen jobbar på ett bra sätt att för att stoppa och förhindra mobbning. En klar majoritet av eleverna tycker att de lär sig att göra saker tillsammans med andra och att de får möjlighet att vara med och bestämma vad de ska göra. 9 av tio tycker att de har möjlighet att vara med och bestämma vad de ska göra på sitt fritids. Andel (%) elever som svarat att det stämmer mycket bra/ganska bra på nedanstående påståenden. Elever på fritidshem Normer och värden 2007 2008 2009 Jag trivs på mitt fritids 100 96 99 Jag känner mig trygg på mitt 100 98 99 fritids På mitt fritids jobbar man på ett bra sätt för att stoppa och förhindra mobbning 97 97 95 Utveckling och lärande Jag lär mig nya saker på fritids 96 94 97 Jag lär mig att göra saker tillsammans med andra på 99 97 97 mitt fritids Inflytande Jag har möjligheter att vara med och bestämma vad jag 92 93 97 ska göra på fritids 9(16)

Jämförelse - pojkar och flickor Generellt har pojkarna jämfört med flickorna i något högre grad lämnat svar i positiv riktning. Bland annat kan konstateras att pojkar i årskurs 2 och 8 jämfört med flickor i högre grad upplever att de har arbetsro. Det är 12 % fler pojkar i årskurs 8 och 7 % i årskurs 2. Flickorna, framförallt i årskurs 8, är i högre grad mindre positiva än pojkarna när det gäller trygghet och skolans arbete för att motverka mobbning och kränkning. Detta gäller även i att få stöd och hjälp samt få veta vad som krävs av dem i olika ämnen. Det pojkarna är något mindre positiva kring jämfört med flickorna rör inflytande, att kunna påverka arbetssätt och innehåll och få veta hur det går för dem i utvecklingssamtalet. Minst skillnad i flickors och pojkars svar finns i årskurs 5. Reflektion Sammanställningen av resultatet i Kvalitetsenkäten visar generellt positiva omdömen från barn och elever. I takt med stigande ålder sjunker emellertid andelen positiva svar men fortfarande är det en majoritet som kryssat i de positiva svarsalternativen. Det som sticker ut något är svaren från årskurs 8 när det gäller arbetsro, skolans arbete kring kränkning och mobbning, skapa nyfikenhet att lära sig nya saker samt kunna påverka arbetssätt och innehåll. Här finns det ett antal elever som inte ställer sig helt positiva till skolans arbete kring detta. Resultatet av Ungdomsstyrelsens enkät (LUPP) 4 visar att det eleverna i årskurs 8 framförallt vill kunna få vara med och bestämma om är, vad man vill lära sig, hur man ska arbeta och skolmaten. Det eleverna anser sig mest får bestämma över är proven, vilka läromedel man ska ha samt hur man ska arbeta. Av årets resultat kan man se att pojkar i något större omfattning än flickor ger positiva omdömen kring arbetet i förskola, skola och fritidshem. Men när det gäller inflytande är det i allmänhet färre pojkar än flickor som tycker att de har det och pojkar i årskurs 8 i synnerhet. När det gäller arbetsro är det däremot pojkar i årskurs 2 och 8 som tycker att de har det i betydligt högre grad än vad flickor anser sig ha. Skolverkets rapport år 2010 Indikatorer för ungdomars levnadsvillkor visar att pojkar år 2006 i större utsträckning än flickor svarar att deras skola arbetar aktivt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Det är en majoritet av eleverna i Landskrona och likt rikssnittet är det pojkar i större utsträckning än flickor som anser att skolan jobbar på ett bra sätt att stoppa mobbning och kränkande behandling. Jämfört med föregående år tycker emellertid elever i årets årskurs 8 det i lägre grad. Kvalitetsenkäten tar inte upp frågan om barn och elever känner sig mobbade eller trakasserade. En fråga handlar om man tycker att skolan arbetar aktivt kring dessa frågor och av svaren går det därför inte att dra slutsatsen att alla som inte instämmer i påståendet 4 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) i Landskrona stad. Enkätundersökning genomförd under hösten 2009 bland ungdomar i årskurs 8 på grundskolan samt årskurs 2 på gymnasieskolan i Landskrona. 10(16)

(exempelvis 38 % i årskurs 8) upplever sig mobbade eller trakasserade. Nationella studier visar när det gäller andelen ( 3 %) elever som känner sig mobbade eller trakasserade av andra elever har den varit relativt konstant sedan 1993. Resultatet av LUPP visar att ungefär en av tio bland Landskronas elever i årskurs 8 svarat att han/hon blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret och flickor i något högre grad än pojkar. Kvalitetsenkäten visar att nio av tio elever i skolan känner sig trygg på sin skola. I LUPP undersökningen ställs frågan om man känner sig trygg på olika ställen. Resultatet visar att nio av tio bland elever i årskurs 8 oftast/alltid känner sig trygg på rasterna samt på väg till och från skolan. Under de tre åren som Kvalitetsenkäten genomförts i sin nuvarande form har de positiva svaren generellt legat högt. För elever i årskurs 5 har trivsel och arbetsro dessutom ökat något varje år. Andelen elever i årskurs 2 som tycker att skolan jobbar på ett bra sätt för att stoppa mobbning har däremot sjunkit något varje år. Likaså andelen i årskurs 5 som tycker att de får veta vad som krävs av dem i olika ämnen samt andelen i årskurs 8 som tycker att de får information om kunskapsmål och betygskriterier i de olika ämnena. Resultat - vårdnadshavare Jämfört med de två föregående åren är det betydligt färre vårdnadshavare som besvarat den webbaserade enkäten. Om man räknar med att en vårdnadshavare per barn/elev svarat är det 26 % av vårdnadshavare för barn i förskolan, 20 % för elever i årskurs 2, 22 % för elever i årskurs 5 och 9 % för elever i årskurs 8. Trots att det är en låg svarsfrekvens kan ändå svaren betraktas som representativa för målgrupperna eftersom samtliga vårdnadshavare erbjuds möjlighet att besvara den (totalundersökning). Förskola Kort fakta Hösten 2009 fanns 23 förskolor och 103 avdelningar i kommunala förskolor. Mest förekommande är avdelningar med 0 upp t o m15 barn. Barn per avdelning är 16,4 på kommunala förskolor. Av 375 barn (femåringar) har 40 % annat modersmål, varav 51 % får modersmålsstöd. Det är 5,6 barn inskrivna per årsarbetare (rikssnitt 5,4) SCB: Mätdag 2009-10-15 Överlag svarar vårdnadshavare för barn i förskolan i positiv riktning. Andelen som tycker att barnen har inflytande när det gäller vad man ska göra på förskolan har ökat jämfört med förra året. Det är också fler jämfört med förra året som svarat att deras barn känner sig tryggt på förskolan. Fler tycker också att de i utvecklingssamtalet får veta hur barnet utvecklas. Drygt nio av tio kan tänka sig att rekommendera förskolan till andra föräldrar. 11(16)

Andel (%) vårdnadshavare som svarat stämmer mycket bra/stämmer ganska bra i nedanstående påståenden: 2007 2008 2009 Normer och värden Utveckling och lärande Mitt barn trivs på sin förskola 100 100 100 Mitt barn känner sig tryggt på sin förskola 100 96 99 Personalen motverkar aktivt att någon behandlas illa 93 92 93 Förskolan är bra på att stimulera mitt barns lust att lära och utvecklas 97 99 96 Det finns stimulerande saker för mitt barn att leka med på förskolan 98 97 94 Inflytande Mitt barn får möjlighet att vara med och bestämma vad 80 77 88 han/hon vill göra på förskolan Jag får i utvecklingssamtalet veta hur mitt barn utvecklas 94 95 99 Jag skulle kunna tänka mig att rekommendera mitt barns förskola till andra föräldrar 96 96 12(16)

Skola Kort fakta Det finns 17 kommunala skolor. Fem av skolorna har undervisning t o m årskurs 9. Antal lärare per 100 elever är 8,6 (rikssnitt 8,3) och 90 % av lärarna har högskolexamen (rikssnitt 88 %). SCB: Mätdag 2009-10-15 Majoriteten av vårdnadshavarna har svarat i positiv riktning, men andelen sjunker generellt ju äldre barnen blir. Det påståendet som fått allra lägst andel positiva svar är att skolan arbetar på ett bra sätt mot mobbning och kränkning och det är vårdnadshavare för elever i årskurs 8 som tycker det. Majoriteten kan tänka sig att rekommendera sitt barns skola till andra föräldrar, men ju äldre barnen är desto mindre positiva är vårdnadshavarna. Jämfört med förra året har andelen positiva svar ökat bland vårdnadshavare för elever i årskurs 2 och 8. Framförallt när det gäller påståendena kring kunskaper (åk 8) och inflytande (åk 2 o 8). För årskurs 5 har andelen positiva svar sjunkit framförallt när det gäller området kunskaper. Andel (%) vårdnadshavare som svarat stämmer mycket bra/stämmer ganska bra i nedanstående påståenden: Årskurs 2 Årskurs 5 Årskurs 8 2007 2008 2009 2007 2008 2009 2007 2008 2009 Normer och värden Mitt barn trivs på skolan 100 98 100 91 97 96 91 92 88 Mitt barn känner sig trygg på skolan 97 97 99 90 96 96 91 89 93 Mitt barn har arbetsro på lektionerna 87 84 90 75 82 77 62 59 67 Skolan arbetar på ett bra sätt mot mobbning och kränkning 87 86 87 76 83 83 59 61 55 Kunskaper Skolan har lyckats uppmuntra mitt barn att själv söka kunskap och bli nyfiken 88 91 87 84 88 83 73 73 64 Mitt barn får den hjälp och stöd det behöver 94 95 95 89 93 89 81 83 85 Mitt barn får veta vad som krävs i de olika ämnena 83 89 91 85 94 88 80 83 94 Inflytande och ansvar Mitt barn kan påverka arbetssätt och innehåll 66 98 99 67 97 97 67 94 97 Jag får i utvecklingssamtalet veta hur det går för mitt 98 70 76 95 72 97 90 55 64 barn i skolan Jag kan tänka sig att rekommendera mitt barns skola till andra 87 89 85 77 73 67 föräldrar 13(16)

Fritidshem Kort fakta Det finns 16 fritidshem inom den kommunala verksamheten. Några har sin verksamhet inrymd i skolornas klass- och grupprum och några ligger friliggande intill skolorna. Inskrivna barn per avdelning totalt i kommunen är 23,3 (rikssnitt 36,7). Antal barn per årsarbetare på kommunalt fritidshem är 18,9 (rikssnitt 20,6). SCB: Mätdag 2009-10-15 En klar majoritet av vårdnadshavarna till barn på fritidshemmen har svarat i positiv riktning på samtliga påståenden. Men jämfört med föregående år har andelen sjunkit när det gäller områdena kunskaper och inflytande. Andel (%) vårdnadshavare som svarat stämmer mycket bra/stämmer ganska bra i nedanstående påståenden: 2007 2008 2009 Normer och värden Kunskaper Inflytande och ansvar Mitt barn trivs på sitt fritidshem 99 94 97 Mitt barn känner sig tryggt i på sitt fritidshem 99 97 99 Personalen jobbar på ett bra sätt för att motverka mobbning och kränkande behandling 92 92 84 Fritidshemmet är bra på att stimulera mitt barn lust att lära och utvecklas 89 88 80 Mitt barn får lära sig att fungera i grupp på fritidshemmet 95 94 88 Mitt barn får möjlighet att vara med och bestämma vad han/hon vill göra på sitt fritidshem 94 90 80 Jag skulle kunna tänka mig att rekommendera mitt barns fritidshem 94 81 till andra föräldrar 14(16)

Jämförelse - Vårdnadshavare till flickor respektive pojkar Flickors vårdnadshavare har generellt svarat mer positivt på fler påståenden än vad vårdnadshavare till pojkar gjort. Men svaren varierar en del inom respektive svarsgrupp. Vårdnadshavare till flickor ger mer positiva svar än pojkars kring att: deras barn känner tryggt (fsk, åk 5 och 8 samt f-hem) skolan lyckats uppmuntra barnet att själv söka kunskap och att göra honom/henne nyfiken (åk 2, 5 och 8) deras barn får den hjälp och det stöd det behöver i skolan (åk 2, 5 och 8) deras barn får veta vad som krävs i de olika ämnena (åk 2, 5 och 8) deras barn kan påverka arbetssätt och innehåll (åk 2 och 5) de som vårdnadshavare i utvecklingssamtalet får veta hur deras barn utvecklas (åk 8) de kan tänka sig att rekommendera sitt barns förskola och skola (fsk, åk 5 och 8) Vårdnadshavare till pojkar ger mer positiva svar än flickors kring att: deras barn trivs i skolan (åk 5 och f-hem) att deras barn har arbetsro (åk 2, 5 och 8) skolan arbetar på ett bra sätt för att motverka mobbning och kränkning (fsk, åk 8 och f-hem) förskolan och fritidshemmet stimulerar lust att lära och utvecklas (fsk och f-hem) deras barn får möjlighet att påverka arbetssätt och innehåll i skolan (åk 8) de som vårdnadshavare i utvecklingssamtalet får veta hur deras barn utvecklas (fsk, åk 2 och 5) de kan tänka sig att rekommendera sitt barns skola respektive fritidshem (åk, 2 och f- hem) Reflektion Resultatet visar att majoriteten av vårdnadshavarna är positiva till hur förskola, skola och fritidshem arbetar kring de områden som kvalitetsenkäten mäter. Under de tre åren Kvalitetsenkäten har genomförts i sin nuvarande form har svaren visserligen varierat men majoriteten har ändå varit konstant positiva. Vårdnadshavarna förutom till elever i årskurs 8 ger generellt, något lägre positiva omdömen än vad barnen i förskolan och eleverna själva ger. Trenden, att i takt med stigande ålder så sjunker andelen elever som är positiva, syns även bland vårdnadshavarna. Även om vårdnadshavare för elever i årskurs 8 är något mer positiva än sina barn bedömer de också arbetsro och skolans arbete mot mobbning och kränkning samt kunna påverka arbetssätt och innehåll mindre positivt än de övriga påståendena. Vårdnadshavare till flickor i årskurs 2, 5 och 8 är liksom flick- eleverna mindre positiva när det gäller arbetsro i skolan. Andelen positiva vårdnadshavare har ökat under åren: till elever i årskurs 2, ökat när det gäller att de får veta vad som krävs i de olika ämnena samt att deras barn kan påverka arbetssätt och innehåll till elever i årskurs 5, ökat kring att deras barn kan påverka arbetssätt och innehåll 15(16)

till elever i årskurs 8 ökat kring att skolan lyckats uppmuntra deras barn att själv söka kunskap och bli nyfiken samt att deras barn får veta vad som krävs i de olika ämnena Andelen positiva vårdnadshavare har under de tre senaste åren sjunkit under åren: till barn på fritidshem när det gäller att fritidshemmet är bra på att stimulera barnets lust att lära och utvecklas, lära barnet att fungera i grupp samt att barnet får möjlighet att vara med och bestämma vad han/hon vill göra på sitt fritidshem. Avslutande reflektion Sammanfattningsvis är det överlag ett mycket positivt resultat från barn, elever och deras vårdnadshavare. Men det råder en viss osäkerhet eller bristande insikt hos en del vårdnadshavare men också en negativ inställning hur förskolan, skolan och fritidshemmen arbetar kring barnens och elevernas inflytande. Det gäller även i viss mån arbetet kring att förhindra mobbning och kränkande behandling samt att stimulera lust att lära. Varje enhet har ansvar för att ta hand om sitt resultat och att planera och genomföra åtgärder samt återföra resultat till de som besvarat enkäterna. Informationsinsatser till vårdnadshavare kring förskolans, skolans och fritidshemmens uppdrag och arbete kring exempelvis inflytande samt kring normer och värden behöver förbättras och fördjupas. Det behöver även föras diskussion kring vad begreppet arbetsro står för. När det gäller eleverna är det främst frågorna kring arbetsro, arbetet mot mobbning och kränkning samt att kunna påverka arbetssätt och innehåll som fått lägre positiva omdömen. Det pågår sedan några år ett intensivt arbete kring värdegrundsfrågor vilket förhoppningsvis ger positiva effekter när det gäller exempelvis arbetsro och i arbetet med mobbning och kränkning. I kommunens arbete under läsåret 09/10 kring framtagandet av en Verktygslåda för högre måluppfyllelse är bland annat inflytande och delaktighet en del i detta. Detta borde leda till ökad tydlighet och att skolorna utvecklar en strategi för hur elevernas inflytande ska fungera genom skolåren. Jämfört med föregående år är det en liten andel vårdnadshavare som besvarat årets enkät. Förskolor, skolor och fritidshem måste arbeta mer aktivt för att få fler vårdnadshavare att besvara enkäter eftersom det är viktigt att få in deras synpunkter kring arbetet i verksamheterna. Då enkätsvaren 2009 trots allt visar ett kommunövergripande positivt resultat kan slutsatsen dras att förskola, skola och fritidshem i det stora hela arbetar i linje med läroplanens riktlinjer kring normer och värden, utveckling och lärande samt inflytande och ansvar. 16(16)

Översikt - resultat 2009, andel (%) barn Bilaga 1 som svarat Alltid/Ofta eller ibland (förskola) elever som svarat stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra Förskola skolår 2 skolår 5 skolår 8 F-hem Normer och värden Jag trivs i fsk/skolan/fritids 100 98 97 90 99 Jag känner mig trygg på fsk/skola/fritids 100 98 96 90 99 Jag har arbetsro på lektionerna 85 84 62 Fsk/skola/fritids arbetar på ett bra sätt för att motverka/stoppa mobbning 99 91 82 62 95 och kränkning Utveckling och lärande/ Kunskaper Jag får lära mig nya saker på fsk/f-hem 99 97 Det finns roliga saker finns att leka med 100 Skolan skapar nyfikenhet att lära 98 95 71 mig nya saker Jag får den hjälp och stöd jag behöver i skolarbetet 96 97 82 Jag får veta vad som krävs av mig de olika ämnena 96 Jag får information om kunskapsmål och 82 betygskriterier Jag får lära mig att göra saker tillsammans 97 med andra Inflytande och ansvar Jag får vara med och bestämma 94 97 vad jag ska göra på fsk/f-hem Jag kan påverka arbetssätt och innehåll 92 90 59 Jag får i utvecklingssamtaletveta hur det går 99 99 92 för mig i skolan

Översikt - resultat 2009, andel (%) vårdnadshavare Bilaga 2 som svarat stämmer mycket bra eller stämmer ganska bra på nedanstående påståenden: Förskola skolår 2 skolår 5 skolår 8 F-hem Normer och värden Mitt barn trivs på fsk/skolan/fritids 100 100 96 88 97 Mitt barn känner sig trygg på fsk/skolan/fritid 99 99 96 93 99 Mitt barn har arbetsro på lektionerna 90 77 67 Fsk/skolan/fritids arbetar på ett bra sätt 93 87 83 55 84 mot mobbning och kränkning Utveckling och lärande/ Kunskaper Fsk/f-hem stimulerar lust att lära och utveckla 96 80 Det finns stimulerande saker att leka med 94 Skolan uppmuntrar att söka kunskap och bli nyfikenhet 87 83 64 Mitt barn får hjälp och stöd 95 89 85 Mitt barn får veta vad som krävs i olika ämnen 91 88 94 Mitt barn får lära sig fungera i grupp 88 Inflytande och ansvar Mitt barn får vara med och bestämma vad man ska göra 88 80 Jag får i utvecklingssamtalet veta hur mitt barn utvecklas 99 99 97 97 Mitt barn kan påverka arbetssätt och innehåll 76 97 64 Jag kan tänka sig att rekommendera mitt barns: förskola 96 skola 89 77 67 fritidshem 81 till andra föräldrar