[Skriv text] Förstudie Främja Kvinnors Företagande Gotland

Förstudie Främja Kvinnors Företagande Gotland 1

Förord Den här rapporten är resultaten av en förstudie, som genomförts på Gotland inom ramen för det nationella programmet att Främja Kvinnors Företagande (FKF). Ett uppdrag som inte kunnat genomföras utan bidrag från medarbetare vid Region Gotland, representanter för företagsfrämjare på Gotland och de 80 kvinnor som delade med sig av sina erfarenheter i en webbenkät. Vi som deltagit i konsultteamet som genomfört förstudien vill tacka vår uppdragsgivare och kontaktperson Peter Bloom samt övriga som bidragit med underlag som gjort vårt arbete möjligt. Vi vill också önska lycka till i det fortsatta strategiarbetet på Gotland. Cecilia Boström Projektledare 2

Sammanfattning Föreliggande rapport presenterar resultaten från en förstudie och analys av det företagsfrämjande systemet på Gotland med koppling till det nationella programmet Främja Kvinnors Företagande (FKF). Förstudien har genomförts av Cecilia Boström Konsult tillsammans med Encounter AB och Karin Gagner på uppdrag av Region Gotland. Program FKF administreras av Tillväxtverket och i uppdraget till Region Gotland ingår under programperioden 2012-2014 att genomföra en förstudie. Den skall medverka till framtagandet av en nationell strategi med målet att bidra till att kvinnor och män efter programperioden skall få del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Förstudien har även koppling till ett nytt regeringsuppdrag: att ta fram en handlingsplan för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet under perioden 2012-2014. Förstudieuppdraget har i huvudsak omfattat fyra delar: 1) Beskrivning av nuläget för kvinnors och mäns företagande på Gotland. 2) Analys av behoven för kvinnor som vill utveckla sina företag och de som vill starta företag. 3) Beskrivning av det företagsfrämjande systemet på Gotland. 4) Förslag till strategi. Förstudien har genomförts genom en kombination av metoder: dokumentstudier, analyser av statistik, en webbenkät, intervjuer och en workshop. Resultaten visar att det företagsfrämjande systemet behöver utvecklas dels som helhet, dels i förhållande till insatser för kvinnors företagande. Den ger en bild av att Gotland å ena sidan har goda förutsättningar i arbetet med jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet, å andra sidan behöver länet säkerställa att aktörer och rådgivare får en gemensam kunskapsbas. Genusmedvetenheten som helhet i systemet brister och det får återverkningar i form av kvaliteten. Ett hinder för att åstadkomma detta, som Gotland delar med andra län, är att främjandet betraktas som könsneutralt. Redan genusmedvetna aktörer vill ha mer kunskaper medan de som behöver kunskap inte efterfrågar den. En styrka för Gotland är att det finns erfarenheter av att arbeta med olika metoder för jämställdhetsintegrering, men det är också viktigt med kunskaper om vad det kan innebära i praktiken inom företagsfrämjandet. Gotland har också erfarenhet av ett brett utbud av insatser för (potentiella) företagare och de kvinnor som deltagit inom program FKF är positiva till det stöd som de fått. Satsningarna har lett till ett närmare samarbete mellan aktörerna och till nätverk mellan företagande kvinnor på ön. Resultaten i den här förstudien stämmer väl överens med tidigare uppföljningar. Region Gotland har en viktig roll i det regionala ledarskapet för att samla aktörerna i ett gemensamt programarbete för att integrera jämställdhet och genus i det företagsfrämjande systemet. Dels med koppling till det nya uppdraget med den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt, dels med koppling till de nya strukturfonderna för perioden 2014-2020. Vi föreslår en strategi med fem olika områden, som presenteras på nästa sida. 3

1. Allokera resurser Avsätt medel eller sök medel för att kunna arbeta parallellt med riktade insatser för kvinnor och jämställdhetsintegrering (testa t.ex. i nya uppdraget med den regionala handlingsplanen för jämställdhet i tillväxtarbetet) Skapa en arena för lärande/lärande nätverk mellan företagsfrämjare och stimulera ökad genusmedvetenhet hos främjare som idag inte arbetar med jämställdhetsintegrering 2. Pröva och tillämpa metoder Region Gotland testar en eller flera metoder för att jämställdhetsintegrera insatser i det näringspolitiska programmet (konsultera andra företagsfrämjare) Välj ut en eller flera metoder (t.ex. Balanserat styrkort, modeller för kvalitetsoch brukarundersökningar eller genuscoaching, som kan testas i nätverket av företagsfrämjare) 3. Kartlägg och analysera Kartlägg den sneda fördelningen av lån/krediter/stöd till kvinnor och män utifrån regelsystem, branscher, ansökningsprocesser och bedömningar (lär t.ex. av studier i Norrbotten) Analysera strategiska branscher på Gotland ur ett genusperspektiv för att kunna designa effektivare insatser och kartlägg klusterembryon i branscher där många kvinnor (och män) driver företag (sök samverkan med andra län t.ex. inom Småland och Öarna) Undersök villkor och behov med koppling till entreprenörskap hos unga kvinnor och män (koppla till insatser inom utbildningsväsendet) 4. Utforma och stimulera insatser Designa och stimulera insatser för strategiska branscher och korskopplingar mellan branscher utifrån analyser (se punkt 3) Designa och genomför insatser för internationalisering i mikroföretag (lär av tidigare satsningar på internationalisering som vänt sig till kvinnor som företagare och till branscher där många kvinnor driver företag, sök samverkan med andra regioner i Östersjöregionen) 4

Designa och stimulera insatser för att öka samspelet mellan nätverk av företag(are) och högskolor/universitet t.ex. enligt den så kallade kraftmodellen som testats i grupper av kvinnoledda företag. 5. Ta fram ett program för samverkan i Östersjöregionen Utforma en handlingsplan med koppling till EU 2020 (modell finns i Norra Mellansverige) och ett gemensamt program för främjarna på Gotland med riktade insatser och jämställdhetsintegrering Etablera samverkan med aktörer i Östersjöregionen och designa strategiska insatser tillsammans med partners i regionen som kan genomföras med stöd från Europeiska Regionalfonden under perioden 2014-2020 5

Innehåll 1. Uppdraget och dess bakgrund... 7 1.1 Uppdraget... 7 1.2 Genomförande och metod... 8 2. Lärdomar från 20 års satsningar på kvinnors företagande... 10 3. Företagsfrämjande på Gotland... 16 3.1 Företagsfrämjarnas tjänsteutbud... 17 3.2 Riktade insatser för kvinnors företagande... 19 3.3 Jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet... 21 4. Resultat från förstudien... 23 4.1 Kvinnors företagande på Gotland vad säger statistiken?... 24 4.2 En jämförelse med kvinnors företagande på Åland... 29 4.3 Kvinnors företagande på Gotland vad säger praktiken?... 30 4.5 Likheter och skillnader mellan Gotland och andra regioner... 40 5. Gapet mellan riket och Gotland minskar... 42 5.1 Sammanfattning av styrkor och svagheter... 47 5.2 Integration av kvinnors företagande var befinner sig Gotland?... 48 6. Förslag till strategi... 51 6.1 Sammanfattning av rekommendationerna... 52 Bilaga 1 Referenser... 54 Bilaga 2 Källor statistik... 58 Bilaga 3 Intervjuer och webbplatser företagsfrämjande aktörer... 59 Bilaga 4 Myter och fakta om kvinnors företagande... 60 Bilaga 5 Statistikbilaga... 64 6

1. Uppdraget och dess bakgrund Föreliggande rapport presenterar resultaten från en förstudie och analys av det företagsfrämjande systemet på Gotland med koppling till det nationella programmet Främja Kvinnors Företagande (FKF). I det första avsnittet (1) beskrivs bakgrunden till uppdraget och de metoder, som använts i förstudien, och i det andra (2) ges en kort introduktion till fältet och utgångspunkter för uppdraget. Därefter sker en kort beskrivning av det företagsfrämjande systemet, insatser för kvinnors företagande och arbetet med jämställdhetsintegrering på Gotland (avsnitt 3). I avsnitt 4 redovisas resultaten från förstudien och i följande avsnitt (5) analyseras resultaten utifrån styrkor och svagheter i det företagsfrämjande systemet på Gotland. Rapporten avlutas med ett förslag till strategi med fem olika insatsområden (avsnitt 6). 1.1 Uppdraget Regeringen har under perioden 2011-2014 avsatt 400 mkr i programmet Främja Kvinnors Företagande (FKF), som administreras via Tillväxtverket. 1 Syftet är att främja kvinnors företagande och därigenom bidra till ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Det handlar om att fler kvinnor skall starta eller förvärva företag samt att fler företag som drivs av kvinnor utvecklas och växer. På Gotland fördelar Region Gotland medel till affärs- och innovationsutvecklingssatsningar inom ramen för programmet och för perioden 2011-2012 avser det totalt 3,3 mkr. 2 I Tillväxtverkets beslut om fördelning av medel ingår att Region Gotland skall genomföra en förstudie, som beskriver förutsättningarna för kvinnor och män att ta del av det företagsfrämjande systemet. Den skall ge förslag på hur regionen kan arbeta för att kvinnors företagande skall integreras i det regionala tillväxtarbetet. Förstudien är ett av länets bidrag till en nationell strategi med målet att bidra till att kvinnor och män skall få del av systemet och det regionala tillväxtarbetet på lika villkor. Den har även en koppling till ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet under perioden 2012-2014. Syftet med de regionala handlingsplanerna, är att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse för hur ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra planeringen och genomförandet av tillväxtarbetet på regional nivå. 3 Cecilia Boström Konsult fick i uppdrag av Region Gotland att genomföra förstudien och uppdraget har i huvudsak omfattat: 1 se www.tillvaxtverket.se/kvinnorsforetagande 2 se www.gotland.se/imcms/47829 3 Se www.regeringen.se/sb/d/2498/a/187660 7

1. Beskrivning av nuläget för kvinnors och mäns företagande på Gotland. 2. Analys av behoven för kvinnor som vill utveckla sina företag och de som vill starta företag. 3. Beskrivning av det företagsfrämjande systemet på Gotland. 4. Förslag till strategi. Uppdraget har genomförts av Cecilia Boström Konsult tillsammans med två andra företag: Encounter AB och Karin Gagner Konsult. Cecilia Boström har varit projektledare och uppdragsansvarig. Inger Danilda från Encounter AB har varit metod- och kvalitetsansvarig samt ansvarat för webbenkäten. Karin Gagner har ansvarat för genomförande av intervjuer med företagsfrämjare och för analyser av insatser. 1.2 Genomförande och metod Förstudien har genomförts under perioden 8 maj-25 juni 2012. I förstudien har olika metoder, som beskrivs nedan, använts för att analysera det företagsfrämjande systemet på Gotland. STEG 1 DOKUMENTSTUDIER Inledningsvis genomfördes en genomgång av strategier samt styrdokument för det regionala tillväxtarbetet och företagsfrämjande. Dessutom skedde en genomgång av rapporter från gotländska satsningar på kvinnors företagande och på jämställdhet med koppling till entreprenörskap, företagande och innovation. Vidare genomfördes en sökning efter studier om kvinnors företagande på Gotland och för uppdraget andra relevanta studier. Syftet var att få en bild av och kunna beskriva hur jämställdhetsperspektivet med koppling till företagsfrämjande avspeglar sig i det regionala tillväxtarbetet (strategier, material och insatser). Det var vidare att få en bild av vilka insatser som redan genomförts och som genomförs idag för att främja kvinnors företagande, samt insatsernas effekter och effektivitet. Se bilaga 1 för referenser till dokument och litteratur. STEG 2 ANALYS AV STATISTIK I nästa steg skedde en analys av könsuppdelad statistik från olika källor. Statistik som Region Gotland tillhandahållit, underlag från studien Företagens villkor och verklighet från Tillväxtverket (2012), underlag från Fakta om kvinnors företagande från Företagarna (2010, 2011 & 2012) och statistik samt rapporter från Tillväxtanalys. Syftet var att kunna beskriva nuläget, könsfördelningen i olika branscher, utvecklingen över tid och kunna jämföra Gotland med andra regioner. Se bilaga 2 för en förteckning över källor för statistiken. 8

STEG 3 OCH 4 GENOMGÅNG AV WEBBPLATSER OCH INTERVJUER MED FÖRETAGSFRÄMJARE Efter de inledande analyserna av dokument och statistik genomfördes semistrukturerade intervjuer med företagsfrämjare. Urvalet av aktörer och intervjupersoner skedde i samråd med Region Gotland. Innan intervjuerna skedde även en genomgång av webbplatser för de utvalda aktörerna. Syftet var att ta fram underlag för i vilka faser främjarna erbjuder stöd, utbud och kombination av tjänster, arbetsätt och insatser för kvinnors företagande samt jämställdhetsintegrering. I bilaga 3 återfinns en förteckning över intervjupersoner och länkar till webbplatser. STEG 5 WEBBENKÄTER Parallellt med intervjuerna skickades även en webbenkät ut till kvinnor som är företagare på Gotland, ambassadörer för kvinnors företagande 4 och projektledare för riktade insatser för kvinnors företagande. Syftet var att få en bild av de behov som finns i olika branscher och bland dem som varit involverade i olika satsningar. Vi fick tillgång till 159 e-postadresser och merparten var till företagare som deltagit i riktade insatser för kvinnor. Av de 80 kvinnor med företag som besvarade webbenkäten var en majoritet i åldrarna 46-60 år och endast ett fåtal var mellan 18-30 år. En majoritet hade haft sitt nuvarande företag i mer än 4 år och nästan 40 % i över 10 år. STEG 6 ANALYS AV RESULTATEN Därefter analyserades resultaten i tidigare steg utifrån aktuell forskning samt praktik på nationell nivå, i andra svenska län och i Östersjöregionen samt utifrån kopplingarna till EU2020. 5 I dialog med uppdragsgivaren bestämdes att en jämförelse med Åland kunde vara av intresse i förstudien. Syftet var att kunna föreslå effektiva arbetssätt, praktiker och insatser samt för att kunna sortera vad som kan genomföras på olika nivåer (regionalt, interregionalt, nationellt). STEG 7 WORKSHOPEN Resultat och förslag till rekommendationer har förutom i denna skriftliga rapport presenterats vid en workshop i Visby 18 juni 2012, med deltagare från Region Gotland och andra företagsfrämjare, däribland dem som blivit intervjuade (se ovan). Syftet var att presentera preliminära resultat från förstudien och ge deltagarna möjligheter att reflektera över analyserna samt förslag till strategi. Deltagarna underströk att kvinnor startar företag i de branscher som de har erfarenhet av och det är viktigt med insatser inom dessa branscher. Behov behöver beskrivas både utifrån kön och utifrån bransch. 4 se www.ambassadorer.se 5 EU 2020 är EUs tillväxtstrategi och en utgångspunkt för de europeiska strukturfonderna för perioden 2014-2020 http://ec.europa.eu/europe2020/index_sv.htm 9

2. Lärdomar från 20 års satsningar på kvinnors företagande Program FKF bör ses i ljuset av tjugo års satsningar på att främja kvinnors företagande med t.ex. insatser som affärsrådgivare för kvinnor, experimentella projekt och transnationellt samarbete inom EU. Gotland är ett av de län som varit mycket aktiva för att främja kvinnors företagande sedan 1990- talet och i rapporten Kvinnorna på ön (Länsstyrelsen Gotland, 2010) nämns bland annat tidiga insatser i form av tillgång till företagsrådgivare som var både kvinnor och män. År 1996/1997 gav länsstyrelsen på Gotland ALMI i uppdrag att utreda problem och möjligheter för kvinnors företagande och år 2000 startade länsstyrelsen projektet Växthuset för fler kvinnor som företagare. Det har varit en ett brett utbud av insatser på Gotland i form av t.ex. nätverksbyggande, starta-eget satsningar för arbetslösa kvinnor, resurscentra för kvinnor och utställningar. Länsmuseet på Gotland genomförde för några år sedan utställningen "Kvinnfolki", som belyste makt och företagsamhet ur ett historiskt perspektiv fram till nutid. I samband med utställningen arrangerades föreläsningar på olika teman för lärare, elever och allmänheten (Länsstyrelsen Gotland, 2011). En del insatser har även omfattat lärande i det företagsfrämjande systemet, referensgrupper för satsningar på kvinnors företagande och presentationer av forskare. Analyser av det företagsfrämjande systemet bör också ses i ljuset av både entreprenörskaps- och genusforskning. Forskningen kan bidra till en förståelse för svagheter och brister i systemet (synliggörande av problemområden) samt fungera som underlag för utformningen av framtida strategier. Även om antalet forskningsrapporter med ett genusperspektiv på entreprenörskap, företagande och innovation ökar finns fortsatt relativt få studier som belyser regionala sammanhang. Så är fallet även för Gotland och i det här avsnittet refereras i första hand till svenska studier, som bedömts ha relevans för det strategiska arbetet på ön. En kvalitativ studie om Kvinnors egenföretagande inom upplevelseekonomin på Gotland och i Degerfors (Abbasian & Bildt, 2007) hittade vi under våra efterforskningar. MÄN ÄR FÖRETAGARE OCH KVINNOR ÄR KVINNLIGA FÖRETAGARE Trots att färre kvinnor än män startar företag visade Entreprenörskapsbarometern från 2008 (Nutek) att andelen unga som anger att de fått kunskap om entreprenörskap och uppmuntran i skolan är högre bland pojkar/män än bland flickor/kvinnor. Det är fortsatt betydligt vanligare att män under sin studietid deltar i olika aktiviteter inom entreprenörskap och företagande inom högskolan. Fler kvinnor än män som studerar på högskola anser också att de saknar kunskaper om vad som krävs för att starta företag (Drivhuset, 2007). Samtidigt visar uppföljningar av Ung Företagsamhet att kvinnor som deltagit i UF under gymnasietiden i högre grad startar företag i vuxen ålder (Wennberg, 2011). 10

Föreställningar i samhället leder till att många kvinnor (och män) inte identifierar sig med rollen som företagare samt att samhället inte identifierar kvinnor som entreprenörer. Myten om entreprenören som den ensamma hjälten ifrågasätts och inom forskningen har entreprenörskap och företagandet alltmer kommit att beskrivits i termer av en kollektiv process (se t.ex. Berglund 2007). Det visar sig också att de kooperativa företagen har en mer jämställd könsfördelning och att många kvinnor kan tänka sig att bli företagare om de får driva företag tillsammans med andra (se t.ex. Coompanion, 2007). Föreställningarna i samhället återskapas i media där kvinnor som är företagare i första hand är kvinnor medan män i första hand är företagare (se t.ex. Vinnova, 2011, Kroon-Lundell, 2012). Att vi talar om kvinnors företagande säger oss implicit att det handlar om en företeelse som skiljer sig från normen och det är sällsynt att mäns företagande problematiseras. Män är inkluderade i begreppet företagare och satsningar som gynnar företagande inom mansdominerade branscher framställs som generella åtgärder (Tillväxtverket, 2011). Studier som belyst nätverk för (blivande) företagare tyder på att de kvinnor som söker sig till befintliga företagsnätverk i högre grad identifierat sig med den gängse bilden av företagaren. De som söker sig till nätverk för kvinnor identifierar sig i högre utsträckning med bilden av kvinnor som företagare. Nätverk för kvinnor tycks också ha olika betydelser i olika faser av en process från en företagsidé, till etablering och tillväxt. Oavsett vilken typ av nätverk som kvinnor söker sig till står ofta affärsnyttan i fokus (se t.ex. Hedfelt, 2008). Föreställningar om företag, företagare och företagsamhet har inflytande över det företagsfrämjande systemet. En manlig norm genomsyrar systemet och många insatser bygger på tankegångar om att det finns brister hos kvinnor snarare än att det skulle finnas behov av att utveckla systemet. Inte sällan associeras försiktighet och ovilja att ta risker till kvinnliga egenskaper istället för att utgå från villkoren i företagarnas omgivning. Elisabeth Lundahl, rådgivare på ALMI Gotland, citeras i ett nyhetsbrev från VINNOVA där hon menar att riskbenägenheten hos kvinnor är stor. Det är viktigt att framhålla att myten om att kvinnor generellt sett är försiktigare och bara söker mindre lån är just en myt. Normerna i systemet påverkar affärsrådgivarnas syn på vad som krävs för att lyckas och vilka idéer som betraktas som bärkraftiga (se t.ex. Danilda, red. 2006, Boström m.fl. 2010). I det regionala strukturfondsprogrammet för Småland och Öarna för perioden 2007-2013 (Tillväxtverket, 2011b) poängteras att förväntningar är lägre på kvinnors än mäns företagande samt att möjligheterna till ekonomisk avkastning på affärsidéer från kvinnor värderas lägre (sid 92). 11

Sammanfattningsvis kan sägas att det finns många myter kring kvinnors företagande som inte finner stöd i forskningen och som riskerar att leda till icke evidensbaserade insatser. I bilaga 4 återfinns en lista på vanliga myter om kvinnors företagande. SKILDA VILLKOR MEN LIKHETER MELLAN FÖRETAGANDE I SAMMA BRANSCH Familjehänsyn är en stark drivkraft både för kvinnors företagande och för deras sätt att driva företagen på (sid 6, Rapp & Sundin, 2011). Det är större skillnader mellan företagande i olika branscher än mellan kvinnor (som grupp) och män (som grupp) i företagandet. Skillnaderna kan dock vara stora mellan villkoren för företagarna i olika branscher. Inom t.ex. vård och omsorg har regelverk, upphandlingar, finansieringen av välfärden och brukarnas möjligheter att själva välja utförare stort inflytande över verksamheten. På Gotland, liksom i övriga landet, har det ofta varit svårt för småföretag att etablera sig på marknaden. De skillnader som finns mellan kvinnors och mäns företagande kan i stor utsträckning relateras till villkoren på arbetsmarknaden och i familjen: könsuppdelningen, deltidsarbete, möjligheter att kombinera arbete och familj samt fördelningen mellan kvinnors och mäns obetalda hemarbete. Kvinnor (som grupp) utför större delen av det obetalda hemarbetet, vilket tar tid från företagande och fritid (SKL, 2007). De anpassar i högre grad än män (som grupp) sitt företagande till familjesituationen. Ibland men långt ifrån alltid är företagandet ett sätt att hantera det så kallade livspusslet för kvinnor. En av förklaringarna till att kvinnor inte kan ta samma risker eller investera lika mycket tid och kapital i sitt företagande. En mer jämställd fördelning av det obetalda arbetet skapar bättre villkor och förutsättningar för tillväxt i företag och i regioner. Studier av sambandet mellan jämställdhet och tillväxt visar på potentialen i tillväxtökningen om arbetsmarknaden (inkluderat företagandet) var jämställt (se t.ex. Saarinen m.fl., 2011) I Sverige skulle BNP-nivån stiga med över 20 procent och framförallt behöver lönenivåer och deltidsarbetet utjämnas mellan könen (Löfström 2009). Sammanfattningsvis kan sägas att om målsättningen är att öka kvinnors företagande innebär villkorstänkandet i större utsträckning en förändringsmöjlighet än fokus på kvinnliga/manliga egenskaper. GENUSKONTRAKTET PÅVERKAR VILLKOREN FÖR KVINNORS FÖRETAGANDE Regionala genuskontrakt har inflytande över de insatser som företagsfrämjare väljer att satsa på. Genuskontrakten är mer eller mindre uttalade normer för vad som är tillåtet för kvinnor och män, vad som betraktas som udda eller rent av olämpligt (se t.ex. Forsberg 1997, Forsberg, 2000, 12

Lönnbring 2003). Det kan innebära att kvinnor som uppfattas prioritera sitt företagande framför familjen kan få reaktioner i sin omgivning. Genuskontrakten reglerar vardags- och näringslivet på olika sätt i skilda regioner. Såväl bransch som verksamhetsort och kompanjonskap har betydelse för företagandet och det finns en tydlig könsmärkning. I praktiken kan det innebära att företagande inom en viss bransch kan uppfattas som en kvinnlig syssla på Gotland medan det uppfattas som en manlig syssla i ett annat län. Att arbete med ekonomi i ett tillverkningsföretag är en kvinnlig syssla medan det inom detaljhandeln är en manlig syssla (Javefors Grauers, 2004). Både kvinnor och män bidrar till att upprätthålla genuskontrakten och de återskapas i en ständigt pågående process. Kvinnor och män i en region kan följa kontraktet, bryta mot det eller kanske flytta. Samtidigt har dessa osynliga kontrakt gränser som kan omförhandlas och förflyttas. De är inte heller enhetliga utan de består av många kulturer och värderingar i ett län som Gotland (Forsberg 1997, Forsberg, 2000, Lönnbring 2003). Sambandet mellan genuskontrakten och andelen kvinnor som är företagare är långt ifrån linjärt. En hög andel kvinnor som är företagare i en region behöver inte vara ett uttryck för ett mer jämställt genuskontrakt utan kan ibland spegla det motsatta. I småföretagarregioner finns ibland, men inte alltid, en högre andel kvinnor som är företagare. Tidigare studier har jämfört Gotland som associerats till ett mer jämställt kontrakt med andra småföretagstäta kommuner med mer traditionella kontrakt. Det har väckt frågan om Gotland har ett bättre företagsklimat 6 för kvinnor i jämförelse med t.ex. Gnosjö? (se t.ex. Danilda, 2001). Såväl de kvinnor som deltog i förstudiens webbenkät och företagsfrämjare som intervjuades vittnar dock om hur traditionella strukturer påverkar företagsfrämjandet även på Gotland. Den könsuppdelade statistiken visar också på små förändringar när det gäller både den horisontella och vertikala segregeringen på den gotländska arbetsmarknaden (se vidare avsnitt 4). Den horisontella segregeringen påverkas av flickors/kvinnors och pojkars/mäns utbildningsval och det är stora skillnader mellan studenter på olika utbildningar i relation till företagande. En studie Attityd 07 genomförd av Drivhuset (2007) visar att minst hälften av studenterna på svenska lärosäten kan tänka sig att bli företagare, men också på skillnaderna mellan olika studieinriktningar. De studenter som i minst omfattning kan tänka sig en framtid som företagare är studerande inom utbildning och beteendevetenskap dvs. en studieinriktning som många kvinnor väljer. Segregeringen på arbetsmarknaden och i företagandet är ett hinder för regional tillväxt och en rapport från Regionplanekontoret i Stockholm (2010) visar på de ekonomiska konsekvenserna på 6 När det gäller företagsklimat är ett komplext begrepp och de undersökningar samt rankingar av kommuner som genomförts utgår från olika perspektiv (SKL, 2010). De befintliga undersökningarna saknar ett genus/jämställdhetsperspektiv och för en del indikatorer är det svårt att samla in data uppdelat på kön. Vi väljer trots allt att använda begreppet i den här förstudien. 13

individ, -organisations, - och samhällsnivå. Denna rapport, liksom entreprenörskapsforskningen, (se t.ex. Vinnova, 2011) talar för att insatser för kvinnors företagande både skall omfatta områden där många kvinnor är verksamma, otraditionella områden och insatser för korskopplingar mellan olika branscher. Detta har även uppmärksammats i en handlingsplan för Norra Mellansverige (Dalarna och Gävleborg), som tagits fram inom ramen för Winnet 8 projektet. En satsning som genomförts i det interregionala samarbetsprogrammet Interreg IV C i EU och där bland annat Region Dalarna deltagit. 7 Sammanfattningsvis kan sägas att vad som uppfattas som kvinnligt/manligt formar villkoren för kvinnors och mäns företagande, deras val att bli företagare och valet av bransch. GENUSMEDVETENHET UTVECKLAR DET FÖRETAGSFRÄMJANDE SYSTEMET Det finns alltid en risk att riktade satsningar på kvinnor som målgrupp återskapar föreställningar om kvinnligt och manligt. Dessa satsningar är viktiga för att synliggöra villkor, uppmärksamma behov i olika branscher och utveckla företagsstödet, men riskerar samtidigt att delvis motverka en integrering av kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet. Med detta ville hon (med referens till professor Carin Holmquist) påpeka att ju fler satsningar som görs på kvinnors företagande desto lättare är det att cementera särskiljande åtgärder som krävs för att kvinnor respektive män skall lyckas vara företagare. (sid 5, Länsstyrelsen Gotland, 2011) En genusmedveten analys bidrar till att föreställningar om kvinnors företagande som något annorlunda än mäns företagande kan synliggöras (se t.ex. Hedfelt, 2008; Rapp & Sundin, 2011). Genusbegreppet är ett analytiskt verktyg som fokuserar hur kön konstrueras socialt och vilka konsekvenser detta har för kvinnors och mäns villkor och förutsättningarna för t.ex. företagsfrämjande. Genom att göra analyser med ett genusperspektiv kan möjligheter identifieras som annars inte skulle ha upptäckts. Forsberg & Lindgren (2010), som studerat utvecklingen i Värmland lyfter fram att den regionala tillväxtpotentialen riskerar att hämmas med en likriktning och stark betoning av traditionell, mansdominerad industri, på bekostnad andra näringar. Liknande slutsatser återfinns i studier av andra län och i forskning med fokus på klustersatsningar (se t.ex. Lindberg, 2010). En ökad genusmedvetenhet i det ordinarie företagsfrämjande systemet är en av de viktigaste åtgärderna för att kvinnor och män skall få del av olika former av stöd på lika villkor (se t.ex. Vinnova 2011). Idag påverkar planer och strategier kvinnor och män som driver företag på olika sätt och få insatser sker idag utifrån att de modeller som designats för kvinnor integrerats i det 7 www.regiondalarna.se/verksamhet/vara-projekt/winnet-8/ 14

företagsfrämjande systemet. Framgångrika regioner satsar på en dubbel strategi med insatser riktade till (potentiella) företagare parallellt med insatser för att öka mottagarkapaciteten och genusmedvetenheten i det företagsfrämjande systemet. Resurser och aktörer i regionerna måste samspela och samverka på ett sätt som stöder individer och företag som vill utveckla entreprenörskap oavsett bransch, kön, ålder och etnicitet. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en stor risk att projektformen kvinnors företagande permanentas och att insatser (modeller, verktyg, metoder) inte blir en del det ordinarie systemet. INSATSER FÖR KVINNORS FÖRETAGANDE FRÄMJAS UTIFRÅN SKILDA PERSPEKTIV Baltic Development Forum & Danish Enterprise and Construction Authority (2011) har publicerat en rapport om politiken för att främja kvinnors företagande i Östersjöregionen (Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland, Sverige och Tyskland), som även innehåller exempel på framgångsrika insatser. Rapporten lyfter fram vikten av ett brett utbud av insatser inom områden som t.ex. lagar och regler, hinder i form av tillgången till omsorg, tillgång att finansiering, kunskap och utbildning samt den entreprenöriella kulturen. I rapporten föreslås koordinering av olika insatser, fler jämförande studier mellan regionerna i Östersjöområdet och utvärderingar av genomförda insatser. Jämförande studier finns även av entreprenörskaps- och innovationspolicy i de nordiska länderna ur ett genusperspektiv. Utifrån en av dessa studier (Pettersson, 2012) föreslås en modell för policyutveckling där det blir tydligt ur vilket perspektiv som kvinnors företagande främjas. Valet av perspektiv har inflytande över vilka insatser som föreslås. Om kvinnors företagande främjas ur ett ekonomiskt perspektiv handlar det om kvinnors bidrag till ekonomisk tillväxt och bilder av kvinnor som en (outnyttjad) resurs. I det här perspektivet finns en risk att vi bortser från trösklar in i företagandet med koppling till villkoren på arbetsmarknaden i stort för kvinnor och män. Om kvinnors företagande främjas ur ett kvinnoperspektiv handlar det om stöd för kvinnor och om extra resurser för att kvinnor skall kunna ta sig över trösklarna. Här finns en risk att bortse från de likheter som finns mellan kvinnor och män som företagare. Om kvinnors företagande främjas ur ett genusperspektiv innebär det en kritik av det företagsfrämjande systemet och rådande normer i systemet utmanas. Det väcker motstånd och här finns en risk att inte se trösklarna i förändringsarbetet hos företagsfrämjarna. I en rapport om insatser för kvinnors företagande i Östergötland från början av 1990-talet (Rapp & Sundin, 2011) konstaterar författarna att insatserna genomförts inom flera politikområden utöver näringspolitiken (regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och jämställdhetspolitiken). Insatser för kvinnors företagande inom olika politikområden utgår från olika perspektiv och riktade insatser för 15

kvinnors företagande kan både ha positiva och negativa följder för jämställdheten beroende på hur de utformas. Tillväxtargumenten och jämställdhetsargumenten i stödprogrammen (läs insatser för kvinnors företagande) behöver inte vara förenliga (sid 11, Vinnova, 2011). Rapp & Sundin (2011) kategoriserar insatserna utifrån olika politikområden samt exemplifierar insatser inom regionalpolitiken med satsningar på t.ex. resurscentra för kvinnor och insatser inom arbetsmarknadspolitiken med t.ex. starta-eget-bidraget. De problematiserar även kvinnors företagande som en del av jämställdhetspolitiken och konstaterar att delar av den infrastruktur som omger företagandet blivit medvetna i Östergötland, men att bristsynsättet på kvinnor som företagare inte försvunnit. Det komplexa sambandet mellan kvinnors företagande och jämställdhet exemplifieras även i en rapport från Glesbygdverket (2008) genom följande citat: Den kvinnliga arbetsledaren i kemisk industri slutar och startar eget sommarcafé i glesbygden. Ökar det jämställdheten genom att kvinnors företagande ökar eller minskar det jämställdheten genom att kvinnors inkomster minskar och att könsarbetsdelningen förstärks? (sid 21). Sammanfattningsvis kan sägas på kvinnors företagande är en viktig del i näringspolitiken och att insatser inom det företagsfrämjande systemet kan utgå från jämställdhetspolitiken. 3. Företagsfrämjande på Gotland I februari 2012 antogs ett nytt Näringspolitiskt program för Gotland 2012-2015, vars syfte är att samordna, prioritera och fokusera de offentligfinansierade resurserna och insatserna för näringslivsutveckling (sid 4, Region Gotland, 2012). Programmet omfattar sju utvecklingsområden (se tabell 1 nedan). TABELL 1 INSATSOMRÅDEN FÖR DET NÄRINGSPOLITISKA PROGRAMMET Insatsområde Exempel på mål 1. Bilden av Gotland Öka antalet gästnätter utanför högsäsong och antalet utländska gästnätter Öka antalet företagsetableringar 2. Entreprenörskap Nyföretagandet ska vara jämt fördelat kvinnor/män 16

Öka värdet på den gotländska exporten 3. Företagsklimat Bättre position i Svensk Näringslivs ranking Bättre NKI (nöjdkundindex) i SKLs mätning 4. Infrastruktur Betyg 3,5 i Svenskt Näringslivs mätning vägnät, tåg- och flygförbindelser 90 % av alla företag har tillgång till 100 Mbit/s bredband 5. Kompetensförsörjning Högst 25 % av företagarna anger att brist på lämplig arbetskraft är det största tillväxthindret i Företagarnas Småföretagsbarometer 6. Klusterutveckling Inga specifika mätbara mål anges 7. Lokal mobilisering Inga specifika mätbara mål anges Inom de fem första områdena kan offentliga sektorn ta ett förhållandevis stort ansvar, enligt programmet. När det gäller klusterutveckling och lokal mobilisering beskrivs det i termer av samverkan mellan företag, inom branscher och i geografiska områden samt samverkan mellan högskola, offentlig sektor och näringsliv. Insatser skall riktas till grupper av företag eller branscher och i programmet nämns t.ex. kreativa och kulturella näringarna (KKN), spelutveckling, besöksnäringen, lantbruket/livsmedel, samt tillverkningsindustrin. Innovationsutveckling och internationalisering i gotländska företag är prioriterade områden i programmet. Inom ramen för programmet skall insatser genomföras som vänder sig specifikt till kvinnor och här nämns t.ex. affärsoch innovationsrådgivning. De företag som har vilja och potential att växa på marknader utanför Gotland ska ha särskild prioritet vad gäller resursfördelningen. Fler arenor där privat kapital och entreprenörer med nya affärsidéer kan mötas bör stimuleras. (sid 16) 3.1 Företagsfrämjarnas tjänsteutbud Inom ramen för uppdraget att genomföra en förstudie har representanter för ett antal företagsfrämjare utöver Region Gotland kontaktats för intervjuer. Dessa aktörer erbjuder stöd i olika faser: uppstart av nya företag, etablering och tillväxt. Några erbjuder även finansiering. Se tabell 2 nedan. Utöver de som intervjuats inom förstudien finns även andra aktörer som kan kategoriseras som direkta eller indirekta företagsfrämjare på Gotland t.ex. Exportrådet, Tillväxt Gotland, Företagarna, Svenskt Näringsliv och LRF. I det här sammanhanget är det också viktigt att lyfta fram att kvinnor (och män) som är företagare oftare har kontakter med t.ex. banker och revisionsbyråer än med offentligt finansierade främjare. Banker och revisionsbyråer spelar tillsammans med 17

kunskapsintensiva tjänsteföretag, konsulter och affärsnätverk samt högskolan också en roll i systemet. TABELL 2 INTERVJUADE AKTÖRER I FÖRSTUDIEN OCH TJÄNSTEUTBUD Starta Etablera/driva Växa Finansiering 1. Region Gotland X X X X 2. Gotlands Näringsliv & Etableringsservice X X X 3. ALMI Gotland X X X X 4. Region Invest X 5. Science Park Gotland X X X 6. Länsstyrelsen Gotland X X X X 7. Ung Företagsamhet X X 8. Coompanion Gotland X X X Region Gotland ansvarar för att hålla samman det regionala tillväxtarbetet på Gotland och genomdriva de av Gotlands kommun beslutade strategierna för ökad tillväxt och internationellt arbete. Tillväxtarbetet sker i huvudsak i programform genom det näringspolitiska programmet för Gotland 2012-2015. Region Gotland har även olika former av stöd till enskilda företag i form av konsultcheckar och mikrostöd, som kan sökas för affärsutvecklingsinsatser och produktutveckling, samt samverkansstöd som avser projekt med minst tre fristående företag. Verksamhet som leder till ökad försäljning utanför Gotland prioriteras. Program FKF hanteras via Region Gotland. Länsstyrelsen fördelar regionala bidrag till företagsutveckling, kommersiell service på landsbygden, landsbygdsutveckling och regionala utvecklingsprojekt. Alla företagsstöd syftar till att vara tillväxtfrämjande och skall innebära någon form av expansion för företaget eller att behålla jobb på orten t.ex. genom ett investeringsstöd. ALMI erbjuder bland annat affärsrådgivning, innovationsrådgivning, mentorsprogram, coachning samt olika finansiella tjänster, lån och riskkapital samt har via moderbolaget i uppdrag att arbeta särskilt för kvinnor. Utöver den ordinarie verksamheten drivs projekt som riktar sig till kvinnor. ALMI hanterar även insatser inom kulturella och kreativa näringar samt vård- och omsorg. Coompanion arbetar med kooperativt företagande, arbetsintegrerande socialt företagande och företagande inom den sociala ekonomin. Rådgivningsverksamhet vänder sig till personer som vill starta företag tillsammans med andra. 18

Science Park Gotland driver inkubatorverksamhet med två grundprogram. Inkubatorns uppgift är att stödja nya idéer under dess etableringsfas genom ett Uppstartsprogram samt att bistå företag som kommit lite längre i sin utveckling genom Expansionsprogrammet. Science Park Gotland erbjuder även lokaler. Ung Företagsamhet arbetar med utbildningskoncept i företagande både i grundskola och i gymnasiet samt driver ett Alumni nätverk för tidigare deltagare. I gymnasiet får eleverna starta upp verksamhet i företagslika former och driva det under programmets gång. Region Invest är ett regionalt investmentbolag som går in med riskkapital i företag som har potential att växa, men svårt att få kapital. Bolaget går in som ägare med upp till 49 % och investeringarna varierar från 100 000 kr till 5 mkr. Gotlands Näringsliv & Etableringsservice fungerar som företagslots som guidar företagare, blivande företagare och företag som vill etablera sig i kommunen till att söka tillstånd av olika slag, tillgängliga lokaler och industrimark. 3.2 Riktade insatser för kvinnors företagande På Gotland kan projektbidrag inom program FKF sökas via Region Gotland 8 och de tre projekt som beviljats finansiering för perioden 2011-2012 finns sammanställda i tabell 3 nedan. På Gotland skall 230 kvinnor ha deltagit i programmets aktiviteter under perioden. TABELL 3 PÅGÅENDE FKF- PROJEKT Projekt Projektägare Målgrupp Innehåll Framgångsrik affärsutveckling för att främja kvinnors företagande Ecoinsight Sweden Tjänsteservicesektorn, KKN, vård och omsorg. Affärsutveckling i företag ledda av kvinnor Qatalysator för kvinnor som vill starta eller utveckla företag ALMI Kvinnor på landsbygden Insatser för (presumtiva) företagare i form av bl.a. rådgivning, coachning, nätverk Framtid i Grön Näring Folkuniversitetet Gotland Gröna näringar Tre utbildningsprogram (Framtid, Ledarskap, Nytändning) Sedan år 2007 har satsningar skett inom program FKF på Gotland för kvinnor som vill starta företag och de som redan driver företag själva eller tillsammans med andra. Länsstyrelsen, som först 8 www.gotland.se/imcms/47829 19

ansvarade för programmet, publicerade år 2010 en uppföljning av insatserna, Kvinnorna på ön (Länsstyrelsen Gotland, 2010). De resultat som beskrivs i rapporten är bland annat att företagarna fått tillgång till och utvecklat nätverk samt blivit stärkta i sin företagarroll. Samtidigt konstateras att normen för hur en gotlandsföretagare ska se ut och bete sig framstår som manlig (sid 6), att bristande jämställdhet är ett tillväxthinder och att samhällets förväntningar är ett hinder för nyföretagandet bland kvinnor. I Kvinnorna på ön framkommer att flera aktörer börjat samverka kring insatser för kvinnors företagande på Gotland samtidigt som det finns konkurrens. Vidare nämns i rapporten vikten av att belysa under vilka ekonomiska villkor företagen drivs, inkomsterna från företaget och om företagandet är nödvändighetsdrivet. Några av förslagen i Kvinnorna på ön var att fokusera på stödstrukturerna och höja kompetensen hos rådgivarna, öka mångfalden i stödet, könsöverskridande och särorganiserade nätverk samt samverkan med andra regioner och internationellt. De som deltagit i projekt inom program FKF ville se en fortsättning på stödet till kvinnors företagande. En av de satsningar som beskrivs i rapporten är Den Goda Arbetsplatsen 9, ett utvecklings- och ledarskapsprogram för kvinnor, som bidragit till flera nya arbetstillfällen på Gotland. Det är en satsning som fortsatt under 2011-2012 och som fokuseras på gröna näringar (se tabell 3 ovan Framtid i Grön Näring). En av utgångspunkterna för programmet är studier som publicerats av LRFs Jämställdhetsakademi om de gröna näringarna. 10 Projektet Framgångsrik affärsutveckling för att främja kvinnors företagande (se tabell 3 ovan) bygger också vidare på tidigare satsningar inom FKF programmet. Vid en genomgång av projektansökan är vår bedömning att även denna insats utgår från jämställdhets/genusperspektiv. I ansökan associeras även till den kommersiella potentialen att ha ett genusperspektiv i företagandet. 11 Som framgått tidigare i den här rapporten har ALMI varit involverade i insatser för kvinnors företagande sedan 1990-talet och även tagit fram kunskapsunderlag om kvinnors företagande på Gotland inom ramen för program FKF. ALMI har varit aktiva inom den Europeiska Regionalfonden för Småland och Öarna och deltog t.ex. under 2008-2010 i projektet Våga Växa Vinna. En satsning som bland annat innehöll coachning, affärsutvecklingsprogram och nätverksträffar samt insatser som vände sig till entreprenörer i offentlig sektor och kvinnor som ville köpa företag. Qatalysator (se 9 Se www.dengodaarbetsplatsen.com 10 LRFs Jämställdhetsakademi (2009) Den osynliga entreprenören. Genus och företagande i de gröna näringarna, LRFs Jämställdhetsakademi. Lantbrukarnas riksförbund och (2011) Från vem och till vem? De gröna näringarnas ekonomiska flöden ur ett genusperspektiv. 11 Projektplan Framgångsrik affärsutveckling för kvinnor. Projekt del 1 och del 2. 2011-2012-2013 20

tabell 3 ovan) genomförs i samverkan med Hansa Utbildning, som tidigare arbetat med kompetensutveckling för kvinnor på landsbygden inom bland annat FKF. Andra satsningar, som fått stöd från program FKF på Gotland, har varit inriktade på samverkan mellan företag inom olika branscher med koppling till fasadmaterial i ull och glas och på affärsutveckling genom nätverkande. Ett projekt vände sig till kvinnor som studenter inom spelutveckling på högskolan på Gotland. Redan innan program FKF fanns initiativ på Gotland med fokus på jämställdheten i spelbranschen genom projektet SuperMarit. 12 Utöver alla de projekt som genomförts finns även flera olika nätverk för kvinnor som är entreprenörer och företagare på Gotland. Det finns branschspecifika nätverk inom t.ex. skogsnäringen och föreningar för kvinnor som driver företag. En av dessa föreningar är Palma 13, som genomfört en satsning på branschöverskridande nätverk inom ramen för program FKF. I det här sammanhanget vill vi också nämna att Gotlands folkhögskola har en musikutbildning för kvinnor som vill utvecklas inom pop-/rockgenren, Ella Pop & Rocklinje. 14 3.3 Jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet Att arbeta med jämställdhetsintegrering i det företagsfrämjande systemet handlar om att utveckla och förändra systemet så att det inte riskerar att förstärka ojämställda förhållanden. Vid första anblicken kan det framstå som att många företagsstöd är könsneutrala, men de kan ha olika effekter för kvinnor (som grupp) och män (som grupp). Företagsstöden har t.ex. inte varit utformade för branscher där många kvinnor driver företag och företag inom innovativ tjänsteverksamhet har haft svårt att få tillgång till resurser (se t.ex. Lindberg, 2010). Jämställdhetsintegrering innebär inte att lägga till insatser för kvinnors företagande till det befintliga företagsfrämjande systemet utan att man förändrar befintliga strukturer. Insatser för kvinnors företagande används för att utforma arbetssätt, metoder och modeller, som sedan kan integreras i systemet för att utveckla och förändra detsamma. Om vi betraktar de företagsfrämjande insatserna som könsneutrala finns en stor risk att rådande strukturer förstärks, vilket påverkar förutsättningarna både för kvinnor och för män. Det handlar om att tydliggöra jämställdhetsperspektivet i framtagandet av programmen, arbeta med ständiga förbättringar, utbildning på olika nivåer i systemet och gender budgeting (se t.ex. Tillväxtverket 2011, 2012) På Gotland finns en lång erfarenhet av att arbeta med jämställdhetsintegrering och länsstyrelsen följer upp resultatet av arbetet. I en uppföljning som genomfördes hösten 2011 (Länsstyrelsen 12 Se www.supermarit.com 13 Se www.palmagotland.se/ 14 Se www.gotland.fhsk.se 21

Gotland, 2012) via en enkät till gotländska aktörer framkommer att det finns kunskapsbehov om vad jämställdhetsintegrering innebär och att aktörerna efterfrågar stöd i form av erfarenhetsutbyte, nätverk, goda exempel och utbildning. Länsstyrelsen har också en specifik strategi för att verka, samordna och främja den nationella jämställdhetspolitiken i Gotlands län 2010-2012, som omfattar både internt och externt arbete (Länsstyrelsen Gotland, 2009) Region Gotland deltar i Sveriges Kommuner och Landstings satsning inom programmet Hållbar jämställdhet (HÅJ) 15 och arbetar med jämställda tjänster. Arbetssättet är processorienterat där utbildning kombinerats med handledning för olika verksamheter. Alla delar av det balanserade styrkort, som används på Region Gotland, skall jämställdhetsintegreras. Av slutrapporten för första fasen framgår att styrkortet är ett instrument för jämställd medborgarservice och en framgångfaktor för god kvalitet(gotlands kommun, 2010). Just balanserade styrkort är ett verktyg som prövats för att arbeta med integrering både i organisationer och i samarbeten mellan olika organisationer t.ex. mellan företagsfrämjare. I Sverige finns exempel på hur balanserade styrkort använts i klustersamarbeten. Det går att kombinera styrkort och jämställdhetsarbete för innovationssystem och kluster. Det är ett bra instrument för att synliggöra utfall för både jämställdhetsarbete och övriga resultat. Det är ett verktyg som kan användas i dialog mellan de inblandande aktörerna för att utvärdera jämställdhet och som lyfter fram jämställdhet så att det blir ständigt aktuellt (sid 25, Visanu, 2005) Då jämställdhetsintegrering i det företags- och innovationsfrämjande systemet i en region kräver engagemang från och samspel mellan olika organisationer är det viktigt att anpassa metoderna. De senaste åren har genuscoachning lyfts fram som en framgångsrik metod för jämställdhetsintegrering i klustersamarbeten och nätverk av företagsfrämjare (se t.ex. Fiber Optic Valley, 2009). I de intervjuer som genomförts inom förstudien framkom att företagsfrämjarna har olika erfarenheter jämställdhetsintegrering och att t.ex. ALMI har ett system med utbildning och certifiering för sina rådgivare. Kvalitets-, brukar-, och marknadsundersökningar var teman som kom upp under intervjuerna och det framkom att den kallade 3R metoden använts på Gotland. Just 3R har vidareutvecklats och i Eskilstuna kommun (2010) används 5R, som också skulle kunna användas för att stimulera dialoger mellan företagsfrämjare på Gotland. 5R omfattar: Representation (Beslutsfattare, verkställare, brukare t.ex. företagare) Resurser (Tid, rum, pengar t.ex. fördelning av företagsstöd) 15 Se www.skl.se/vi_arbetar_med/jamstalldhet/hallbar-jamstalldhet 22

Resultat (Vad ser vi? Varför har det blivit så här? Vill vi ha detta resultat? t.ex. analyser av branscher) Realia (Vem får vad och på vilka villkor? t.ex. myter om kvinnors och mäns företagande) Realisera (Nya mål och åtgärder, när ska det vara åtgärdat, uppföljning? t.ex. implementera metoder jämställdhetsintegrering) Den checklista 16 som länsstyrelsen tog fram för Vision Gotland 2025 det regionala utvecklingsprogrammet innehåller också en rad frågeställningar belyser områden med relevans för företags- och innovationsfrämjande t.ex. Företagandet, vem startar i vilken form och antal anställda och omsättning. Hur får man stöd att starta företag? Skiljer det sig mellan kvinnor och män och vad anses som ett bra framgångsrikt företag och vem värderar detta? Innovationer vad räknas, kan man spåra könsmönster? Uppfinningar, vad räknas och värderas och får stöd? Hur kommer det sig att kvinnor på Gotland startar företag i större utsträckning än kvinnor i andra län, är det ett tecken på ett strukturellt arbetsmarknadsproblem d.v.s. den höga ofrivilliga deltidsarbetslösheten? När det gäller stöd till projektägare som arbetar med företags- och innovationsfrämjande kan den modell ESF Jämt som utvecklats inom den Europeiska Socialfonden (ESF) i Sverige och där Gotland deltagit fungera som inspiration för framtida satsningar. Modellen har presenterats som en bästa praktik inom European Community of Practice on Gender Mainstreaming. 17 Andra metoder med koppling till EU är Leadermetoden 18, som bland annat länsstyrelsen på Gotlands lyft fram som ett verktyg för jämställdhetsintegrering (Glesbygdsverket, 2008). 4. Resultat från förstudien I det här avsnittet presenterar vi resultaten från förstudien i två separata delar. Den första delen (avsnitt 4.1 4.2) är en presentation av den statistik som vi analyserat i samband med förstudien. Vi har inte haft möjlighet att närmare analysera statistiken i relation till den horisontella segregeringen på arbetsmarknaden som helhet eller kvinnors och mäns inkomster från arbete respektive företagande. I linje med den tidigare uppföljningen av program FKF, som dokumenterats i rapporten Kvinnorna på ön (Länsstyrelsen på Gotland, 2010), rekommenderar vi däremot en sådan analys. Detta skulle kunna ske i samband med arbetet med den regionala handlingsplan för jämställd regional tillväxt, som skall tas fram för Gotland. 16 http://www.lansstyrelsen.se/gotland/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/metoder-ochverktyg/pages/checklista_for_vision_gotland_2025.aspx 17 Se www.gendercop.com/ 18 Se www.leadergotland.se/metod.pab 23