ÅRSTA PARTIHALLAR 1962 2002

SALUHALLSFÖRVALTNINGEN ÅRSTA PARTIHALLAR 1962 2002 en jubileumsskrift

Finansborgarrådet Carl Cederschiöld Årsta Partihallar - det gröna färskvaruskafferiet Under snart hundra år har staden genom saluhallsstyrelsen och saluhallförvaltningens försorg främjat livsmedelsförsörjningen i storstockholmsregionen. Färskvarutillförseln skedde i början av 1900-talet genom salutorgen och partihallarna i gamla Klara. Under femtiotalet blev det i Klara allt mer trångt, stökigt och svårarbetat. Trafiken och trängseln omöjliggjorde en sund utvecklig. Det bestämdes då att ett nytt partihandelsområde med tillväxtmöjligheter skulle etableras i Årsta. Det nya partihallsområdet togs i bruk 1962 för att staden även i framtiden skulle kunna tillgodose behovet av färskvaror till Storstockholms ständigt växande befolkning. Jubilaren Årsta Partihallar 40 år har tillsammans med Slakthusområdet mycket stor betydelse för att den känsliga färskvarutillförseln i Stockholm fungerar. Nästan all frukt och alla grönsaker som vi stockholmare äter har passerat Årsta Partihallar. Detta samt blomster- och fiskhanteringen gör området mycket fängslande och intressant. Inom det här specialiserade området kan vi hitta nästan all världens färskvaror. Transporterna kommer hit mestadels med stora långtradare från när och fjärran. Här stuvas de om och några timmar senare är de på väg ut till stadens butiker, restauranger, skolor, sjukhus och storhushåll. Det gör att färskvarorna - i ett anpassat distributionssystem effektivt, miljövänligt och snabbt kommer ut till konsumenterna. Hanteringen gör även att priserna hålls nere och kvalitén höjs på produkterna. Jag anser att Årsta Partihallar även i framtiden kommer att ha en mycket viktig funktion och uppgift att fylla för Stockholm. Stockholm i mars 2002 Carl Cederschiöld Finansborgarråd 2

Årsta Partihallar Årsta Partihallar fyller 40 år den 18 november 2002. Partihallarna, strax söder om tullarna och intill Södra Länken med direktkontakt med europavägarna, har ett gynnsamt strategiskt distributionsläge med tanke på den ständigt växande livsmedelsförsörjningen av färskvaror till Storstockholm. Konsumtionen och grönsakssortimentet ökar år från år. Nästan all frukt och alla grönsaker som vi stockholmare konsumerar har passerat Årsta Partihallar. På bilden görs en varuleverans färdig. Nästan all frukt och alla grön- och rotsaker passerar Årsta Härifrån denna stora och mycket viktiga livsmedelsknutpunkt - Stockholms gröna skafferi - distribueras nästan all frukt och alla grön- och rotsaker som konsumeras i stockholmsområdet. Årsta är också ett centrum för blommor, fisk och andra färskvaror. Blomsterförsäljningen ökar och större delen av de blommor som säljs i Stockholm har passerat Årsta Partihallar. Glädjande nog ökar också fiskhanteringen i Årsta efter en nedgång och stagnation under ett tiotal år. Även stora kvantiteter kolonialvaror distribueras ut från Årsta. En unik samverkan i konkurrens Årsta Partihallar är ett 298 000 kvm stort partihallsområde. Här finns ett 20-tal stora byggnader och hallar och dessa härbärgerar mer än 200 företag med cirka 2 500 an- 3

ställda. Partihallsområdet omsätter ca tio miljarder kronor. Nästan alla företag sysslar med livsmedel eller är servicestödjande företag till dessa såsom hotell, speditionsfirmor, restauranger, banker och bensinstation. Inom partihallsområdet samsas stora till medelstora företag med enmans- och familjeföretag. Genom saluhallsförvaltningen upplåter Stockholm stad marken med tomträtt förutom den mark som ICA äger. Byggnaderna ägs av Stockholm stad, olika privata intressenter samt av ekonomiska föreningar. Vissa byggnader har egna anslutningar till järnvägsnätet, men dessa har fått allt mindre betydelse eftersom dagens transporter till största del kommer till området med stora långtradare. Efter lossning distribueras varorna ut i mindre och anpassade transporter, vilket gör hanteringen miljövänlig och effektiv. Inom området finns också en samarbetsnämnd (företagare/fastighetsförening) samt ett gemensamt serviceföretag som ägs av fastighetsägarna. Servicebolaget ansvarar för fastighetsskötseln av ett flertal byggnader inom området. Inom Årsta Partihallar finns allt från enmansfirmor till stora företag med flera hundra anställda. Hans Ånstrand, ordförande i Samarbetsnämnden för Årsta Partihallar, har ett företag i frukt- och bärbranschen. Han har varit med sedan tiden i Klarahallarna och övertog firman efter sin far 1967. 4

Konsumtionen av frukt och grönsaker ökar Svensken äter betydligt mera broccoli, isbergssallad, kål, paprika, purjo, stjälkselleri, slanggurka, sparris, tomater och vitlök än för ett par decennier sedan. Vissa grönsaker som är storsäljare på kontinenten, typ auberginer, bönor och squash har haft svårt att slå igenom i det svenska köket, men nyttjandet ökar stadigt. Sortimentet av frukt och grönsaker breddas tack vare influenser från andra länder och kulturer. 1960 köpte medelsvensken 21,5 kilo grönsaker och 42,2 kilo frukt och bär. Säsongen var kort och utbudet magert. Idag köper vi mer än dubbelt så mycket grönsaker nämligen 48,5 kilo i snitt per person. Frukt- och bärkonsumtionen har procentuellt inte ökat lika mycket, men är idag ungefär 56,7 kilo per person. Uppgifterna avser vad som passerat handeln. All egen bärplockning och hemodling av frukt och grönsaker har uteslutits. Konsumtionen är ändå blygsam jämfört med den i södra Europa. Där är konsumtionen ungefär dubbelt så hög. Torg- och partihandelshistorik i Stockholm Redan på 1600-talet fanns det i Stockholm en livlig torghandel på Hötorget. Handeln där bedrevs av bönder på norra delen och torgmamseller, de så kallade månglerskorna på den södra. Gamla stan och Slussen var också tidigt ett centrum för livsmedel. Läget vid Strömmen och inloppet gjorde att särskilt handeln med fisk och skärgårdsprodukter växte. Allt eftersom huvudstadens befolkning växte och efterfrågan på livsmedel ökade tillkom fler salutorg runt om i staden. Torgmarknad på Mälartorget i Gamla stan 1929. 5

Saluhallar byggs för att ge bättre saluhandel av ömtåliga färskvaror När kunskap om hygien och vilken inverkan den har på varornas kvalité ökade började saluhallar byggas i Stockholm. Sådana hade redan uppförts i södra Europa och de visade sig ha en gynnsam effekt på saniteten. År 1875 byggdes den första saluhallen i gamla stan, Köttorgshallen. Den kom att följas av flera; Hötorgshallen 1882, Östermalms saluhall 1888 och Mariahallen 1899. För att komma tillrätta med färskvaruhanteringen och den eftersatta hygienen tillkom torghandelsförbudet 1914. Det innebar att all försäljning av kött, fisk, bröd och mjölkprodukter inte fick ske utomhus. Mer än 110 slakterier och stora hygieniska problem i Stockholm Förutom att hygienen vid försäljningen av färskvaror var bristfällig vid 1800-talets slut och 1900-talets början var också hanteringen vid stadens 28 slakterier innanför tullarna och ytterligare drygt 100 strax utanför, undermålig. Det var brist på vatten- och avloppsmöjligheter och tillgång till ordentliga kylmöjligheter. Detta medförde svåra sanitära problem inne i staden. Det stora antalet slakterier medförde även att det var svårt att hygienkontrollera slakten och dåligt kött kom till försäljning. Saluhallsstyrelsen bildas 1907 År 1907 bildades Stockholms stads slakthus- och saluhallsstyrelse - idag Stockholms stads saluhallsstyrelse. Dess första uppgift var att se till att ett offentligt slakthus byggdes på Enskede gårds domäner, numera Slakthusområdet. Två år senare, 1909, fick slakthus- och saluhallsstyrelsen också ansvaret för stadens saluhallar och torg. År 1912, samma år som Slakthusområdet invigdes, öppnades även Centralsaluhallen för partihandel vid Mälartorget i Klarakvarteren. På bild är det fiskauktion i den Provisoriska Fiskhallen 1915. Till en början var omsättningen blygsam, emellertid ökade den under åren 1910 1917 från 197 till 1537 ton. Under början av Första Världskriget skedde en tillfällig nedgång och stagnation för att därefter återigen öka. Den Provisoriska Fiskhallen ersattes 1939 av den modernare Partifiskhallen. 6

Minut- och partihandel ska försörja en växande befolkning Utvecklingen inom torghandeln av färskvaror i slutet på 1800-talet kom att gå åt två håll. En försäljning var direkt riktad till konsumenten, minuthandel, och en mot butiker, partihandel. I början av 1900-talet hade Stockholm drygt 300 000 invånare och näromgivningarna förmådde inte längre försörja stadens ökande befolkning. Till en början ansågs det fördyrande med mellanhänder, men efter hand som staden växte behövdes större partier av färskvaror såsom fisk, rotsaker, grönsaker, frukt och bär och dessa kom allt längre bortifrån. Befolkningsökningen var dessutom explosionsartad, vilket än mer ökade trycket av större färskvaruleveranser och partihandeln blev nu en realitet. Tio år senare, 1910, var invånarantalet uppe i drygt 460 000. Partihandeln och grossisterna hade kommit för att stanna. Hötorget har sedan 1600-talet varit centrum för torghandeln i Stockholm. Då var utbudet mera begränsat än mot dagens rika sortering av frukt, grön- och rotsaker samt blommor. Hötorget är med sina femtiotal saluplatser nordens största salutorg. Bilden är från 1954. Klarahallarna Partihandelsområdets tillväxt i Gamla Klara De gamla partihallarna i Klara var belägna vid Klara strand, invid Kungsbron. 1910 byggdes den provisoriska fiskhallen. Därefter tillkom i etapper Centralsaluhallen, som invigdes 1912 och Klarahallen 1933. Klarahallen gav de lokala odlarna av blommor, frukt och grönsaker en ändamålsenlig försäljningslokal. Partifiskhallen invigdes 1939 och år 1952 tillkom Fruktspåret vid före detta Pakettullhuset mitt emot Centralsaluhallen. Här fanns också salutorg såsom Skånetorget och Mälartorget. 7

Utvecklingen under 1950-talet Under 1940-talet hade antalet invånare i Storstockholm ökat med drygt 200 000. Utvecklingen och kommersen ökade men Klarahallarna saknade utvecklingsmöjligheter på grund av markbrist. Bil- och järnvägstransporterna tilltog och trängseln blev allt mer påtaglig. I slutet av femtiotalet sprängdes miljongränsen. Fler invånare skulle försörjas. Det här ledde till att ett beslut fattades om att söka ett nytt partihallsområde med expansionsmöjligheter. Konsumtionen per capita av fisk, frukt och grönsaker samt blommor växte också kraftigt. Mängden färskvaror som skulle distribueras till konsumenterna ställde helt nya och större krav på anpassade lokaler än tidigare. Tabellen ger en bild av den totala konsumtionen av vissa färskvaror inom Storstockholm. Konsumtion av färskvaror åren 1939-1960 Årtal Folkmängd Grönsaker Färsk frukt Fisk 1939 769 000 16 072 29 760 13 227 1950 987 000 24 756 51 028 21 714 1960 1 163 000 33 146 73 851 28 261 I tabellen anges alla frukt- och grönsakssiffror i ton Uppgifter om blommor saknas. I det här sammanhanget bortser vi från partihandeln med kött och fläsk, ty redan år 1951 hade Klarahallarnas andel av dessa produkter minskat till 13 procent, medan Slakthusområdets andel ökat till 65 procent. I mitten av 1950-talet var det mer eller mindre självklart att kött- och fläskprodukter skulle skiljas från den övriga partihandeln med färskvaror. Brister och problem i Klara Partihallsområde Den snabba volymökningen inom partihandeln med färskvaror medförde att Klarahallsområdet inte längre kunde uppfylla kraven för ett funktionellt partihandelsområde. Bristerna kan beskrivas på följande sätt: Brist på funktionella lokaler för försäljning, hantering, distribution och lagring. Brist på överblick av marknadsläget, det gällde särskilt frukt och grönsaker från Fruktspåren och i Frihamnen. Behov fanns att nyttja marken till annat. (Statens Järnvägar och Klarastrandsleden) Det inträngda läget omöjliggjorde en effektivt distribution. 8

En sommarmorgon 1962 i Klara Partihallsområde, sommaren före flytten till Årsta Partihallar, när detaljister, transporter av alla de slag, personal och grossister slåss om utrymmet. En partihandelskommitté tillsätts I november 1952 tillsatte stadskollegiet på förslag av industriborgarrådet Gösta Agrenius en partihandelskommitté. Ett PM låg till grund för kollegiets beslut och börjar på följande sätt: - I Stockholm ankommer det på staden att ansvara för den yttre ramen för partihandeln med färska livsmedel. Denna uppgift innebär, att handeln ifråga erbjudes sådana arbetsplatser och allmänna betingelser, att handeln kan utföras snabbt med god överblick för tillförseln för både köpare och säljare och under sådan förhållanden, att det för köparna - detaljhandlarna - blir möjligt att med relativt ringa tidsuppoffring verkställa uppköpen och få varorna hemfraktade. Färskvaruförsörjning och internationella jämförelser Det största intresset gällde frukt och grönsaker och därnäst fisk. Däremot tvekade man till en början om blommor. De tillhör inte livsmedelsgruppen, men de är känsliga färskvaror och har samma distributionsproblematik. Beslutet blev så småningom det att även blommor skulle lokaliseras till Årsta. När det gällde den byggnadstekniska utformningen av partihandelsområdet inhämtades vägledning dels genom utländska studier och dels genom intervjuer med berörda företagargrupper. Efter nybyggda utländska förebilder, som regelmässigt utformats enligt ett paviljongsystem, beslöt staden att tillsammans med företagarna välja detta system. För projektets genomförande krävdes 197 000 kvm mark med en golvyta på ca 75 000 kvm. Det kan jämföras med Klarahallarnas 42 500 kvm markyta, där 12 500 kvm var under tak. 9

Stockholmsmodellen I Stockholm liksom i andra större städer utomlands hade det hittills varit brukligt att staden finansierat och uppfört partihandelsområden för färskvaror. Det hade varit närmast ett axiom att städerna skulle bygga och administrera dessa och på så sätt främja och förbilliga invånarnas konsumtion. Under 1950-talet var detta inte lika självklart. Under åren efter andra världskrigets slut hade det allmänna välståndet ökat liksom stabiliteten hos partihandelsföretagen och detaljhandeln. För de nya partihallarna valdes modellen att varje kategori av företag bildade en ekonomisk förening med ändamålet att uppföra den eller de hallar som behövdes för medlemsföretagen. Det bildades fyra grupperingar nämligen fiskgrossister, fruktimportörer, fruktgrossister och trädgårdsodlare. Dessutom bildades en samarbetskommitté vars uppdrag var att förhandla med stadens myndigheter. Stockholms stad skulle ansvara för infrastrukturen inom området. Denna konfiguration kom att kallas Stockholmsmodellen, med kommunal infrastruktur och privat ägande. Sammanfattning av Årstas byggande och flytt: 1955 Stadskollegiets partihandelskommitté föreslår Årsta gärde. 1959 Bygget försenades genom att man fann olika gravfält på Årsta-fältet. Utgrävningarna av gravfälten är klara. 1960 Förhandlingarna med företagarna om att bilda ekonomiska föreningar för hallbyggnaderna slutförs. 1961 Byggstart. Totalkostnad 55 mkr varav staden satsade 10 mkr, SJ 10 mkr och företagen 35 mkr. 1962 Augusti, utflyttning till Årsta Partihandelscentral 1962 Den 18 november förrättades invigningen av H M Gustav VI Adolf. I det första utbyggnadsskedet ingick följande anläggningar: Fiskhallen för ett tiotal färskfiskgrossister. Tullhuset med kontor för tull och saluhallsförvaltningen samt lokaler för fiskoch skaldjursgrossister. Frilastspår med skyddstak, perrong, och uppställningsspår. Importhallen 1 med kontor och lager för Möller & CO AB. Importhallen 2 och 3. Hit flyttade fem fruktimportörer och sex fruktgrossister. Partihallen med ett trettiotal frukt- och grönsaksgrossister. Frukthallen där en distributionsanläggning för KF Färskvarucentralen, blev klar 1963. Servicebyggnader bestående av två byggnader på Brunnbyvägen för banker, post, restaurang med mera samt lokaler för små partihandlare i suterrängvåningen. Trädgårdshallen där 311 lokala odlare av blommor och grönsaker hade tecknat sig för andelar i hallen samt några grossister. Salutorg med tillhörande skärmtak avsett för torghandel för lokalt odlade produkter. 10

H M Gustav VI Adolf inviger Årsta Partihallar 1962 I augusti 1962 kunde de första företagen flytta ut till Årsta Partihallar, ett paviljongsystem efter utländska förebilder. Den högtidliga ceremoniella invigningen förrättades av H M Gustav VI Adolf den 18 november samma år. Den 18 november 1962 invigdes Årsta Partihallar mycket högtidligt av H M konungen Gustav VI Adolf. På bilden ses konungen i sällskap med Nils Malmfors VD för Årsta Partihall-Service AB. Här besöker de Fiskhallen med de nu elva installerade grossistföretagen. 11

En flygbild tagen över Årsta partihallar 1967. Ovanstående anläggningar tog ca 70 000 kvm i anspråk av partihandelscentralens totala yta som då var cirka 214 000 kvm. Tomterna med undantag för SJ;s spårområde uppläts med tomträtt. I tomträttskontrakten tillförsäkrade sig saluhallsstyrelsen inflytande över partihandelsverksamheten med paragrafer för att förhindra konkurrensbegränsande åtgärder och att området inte skulle nyttjas för annat än partihandel med livsmedel. Partihandeln växer - utbyggnad av Årsta Partihallar När Årsta Partihandelscentral varit i bruk ett år, konstateras i ett tidningsreportage, att det finns en stor belåtenhet bland företagarna i området. Årsta har inneburit mest fördelar och varudistributionen sker mycket smidigare jämfört med hur det varit i Klara, där det varit mycket trögt och tungarbetat de sista åren. Dock växte företagen snabbt in i områdets då lite för stora kostym, men redan efter ett par år kom tankarna kommer det här att räcka till i framtiden? 12

Det var i sista stund vi lyckades säkra marken Gösta Agrenius som var industriborgarråd och politiskt ansvarig för planeringen av Årsta partihandelsområde berättar i en intervju 1996: - Det var i sista stund vi lyckades säkra marken i Årsta, den hade annars slukats av bostadsbebyggelse. Jag anser att det var ett mycket lyckat beslut, en lokalisering som med tiden blev ännu riktigare eftersom tillförseln av färskvaror kom alltmer söder ifrån och alltmer på landsväg. 1960-talet två nya jätteanläggningar Redan fem-sex år efter starten byggdes två jätteanläggningar inom Årsta Partihallar. År 1967 uppförde Försäljnings AB Fruktcentrum, sedermera Saba Trading AB, en byggnad på Uppköparvägen i kvarteret Partihallen 1. Det blev lokaler för lagring, packning och distribution av främst frukt och grönsaker, men även kolonialvaror ingick i sortimentet. Våren 1968 flyttade ICA in i området i en ny stor huvudanläggning (intern beteckning Årsta 1) i kvarteret Frukthallen 3. ICA, som då hette Ica Essve, (före detta Speceristernas Varuinköp) distribuerade kolonialvaror, bröd, drycker och specialvaror samt frukt och grönsaker. Byggnaden omfattande 118 000 kbm distributionslokaler och kontorslokaler. I och med detta hade andra livsmedel än färskvaror gjort sitt intåg i området. 1970-talet - livlig etablering Detta decennium blev mycket livligt i Årsta. Under sjuttiotalets första år tillkom den tredje servicebyggnaden vid Brunnbyvägen, med plats bland annat för Götabankens nya kontor. I suterrängvåningen mot Marknadsvägen blev det även nya lokaler för flera mindre grönsaksgrossister. Servicen för företagarna i området förbättrades ytterligare när OK år 1973 öppnade en bensinstation och en servicehall i den nordöstra delen. Året därpå uppfördes också ett motorhotell som under senare år har renoverats och numera ingår i First Hotel-kedjan. Ica Essve expanderade genom att 1975 bygga en fastighet längst i norr, ut mot Årstalänken. Det blev en byggnad för kontor, mejerivaror och frukt (internt Årsta 2) i kvarteret Lagerhallen. Den sista stora investeringen under sjuttiotalet genomfördes av det växande Saba Trading AB som i kvarteret Panncentralen 1 uppförde en fastighet i tre plan för packning, lagring och distribution av frukt och grönsaker. 13

SABA Frukt & Grönt i Stockholm, inom koncernen Saba Trading AB, byggde en stor distributionscentral för frukt- och grönt i kvarteret Panncentralen i slutet av sjuttiotalet. Bilden är från början av mars 2002. 1980-talet - kvarteret Postgården införlivas Under 1980-talets goda konjunktur var intresset mycket stort för etablering i anslutning till Årsta Partihandelscentral, men tillgången på lämplig mark var ytterst liten. På andra sidan Åbyvägen fanns dock obebyggd reservmark kvar. ICA fortsatte att expandera och företaget tilldelades därför 38 500 kvm mark i kvarteret Postgården. Här uppförde de en ny stor lagercentral och distributionscentral för storstockholmsområdet (internt Årsta 3) med en volym av 239 000 kbm. Den invigdes i augusti 1984. Årsta ett livsmedelscentrum Genom ett markbyte på Årstafältet, lyckades saluhallsstyrelsen i sista stund säkra resten av marken inom kvarteret Postgården för partihandelsändamål. Därmed kunde tre betydande livsmedelsföretag år 1988 etablera sig i området. Det var restauranggrossisten Martin Olsson HAB, Swegro med frukt och grönsaker samt Olle Hartwig AB med charkuterivaror och skaldjur. Torghandeln vid Marknadsvägen som från början varit mycket livlig och betydelsefull avtog mer och mer. Skärmtaken på Partitorget revs bort och marken kunde användas för företagens och kundernas fordon. Grossisterna på Marknadsvägen fick bättre och rymligare lokaler genom om- och tillbyggnader. Också anläggningen KF Färskvarucentralen på Uppköparvägen byggdes om och blev moderniserad. Under 1988-89 genomförde Fiskhallens ägare en omfattande tillbyggnad samt en genomgripande renovering av de slitna lokalerna. Handelsbolaget Particentralen 2 byggde en ny distributionsanläggning för blommor, frukt och grönsaker i kvarteret Administratören. 14

I och med detta hade Årsta Partihallar mer och mer kommit att anta karaktären av ett allmänt livsmedelscentrum. Färskvarorna var och är fortfarande mycket betydelsefulla, men inte längre lika dominanta. Martin Olsson HAB:s anläggning på Postgården. 1990-talet behov av mer partihandelsmark Under nittiotalets början var det Trädgårdshallens tur att genomföra en genomgripande renovering samt en viss tillbyggnad i markplanet. Det gav hallen ytterligare 1 000 kvm försäljnings- och exponeringsyta till den redan 12 000 kvm stora golvytan i två plan. Trenden att antalet aktörer minskade i hallen fortsatte, men storleken på dessa och mängden blommor ökade. I det gamla området fanns nu bara en tomt kvar att utnyttja, nämligen Panncentralen 2, belägen längst i sydväst. Här uppförde New World Invest AB en byggnad 1991 som bland annat kom att innehålla lokaler för en restauranggrossist, Arno Holm Skandinavien AB, samt ett hotell som idag heter Best Western New World Hotel. En mycket betydelsefull affär för verksamheten i Årsta Partihallar ägde rum 1992 då Johnsonkoncernen genom Saba Trading AB övertog KF:s hela frukt- och grönverksamhet i Sverige. Ansträngningar görs för att säkra mer partihandelsmark Flera gånger under 1990-talet gjorde saluhallsstyrelsen, understödd av Samarbetsnämnden för Årsta Partihandelscentral, framstötar för att säkra mark öster om partihandelsområdet för företag som önskade bygga nya rationella lokaler. Förhandlingar fördes också med Statens Järnvägar om mark väster om Partihallarna, men dessa ansträngningar gav föga resultat. 15

Negativt för området var när ICA Partihandel AB, som redan i början av 90-talet fått option på mark i området, inte kunde komma överens med staden hur exploateringen skulle ske och istället valde att flytta sin färskvaruhantering till Kallhäll 1999. Byggnaden i kvarteret Lagerhallen 2 (internt Årsta 2) friställdes och som en följd därav utbjöds den till försäljning. Av olika skäl såldes den dock ej. På Importörvägen har flera grönsaksgrossister sin verksamhet. De säljer till mindre enheter såsom skolor, daghem och storkök. De har hittills klarat leveranserna utan tillgång till tak och funktionella lastkajer. 2000-talet - efter fyra decenniers intensiv verksamhet Behov av funktionella lokaler Ett problem som blivit alltmer akut, särskilt på Importörvägen och företagen på Marknadsvägen, är bristen på rationella lokaler med lastkajer. Detta har lagt hinder i vägen för att effektivisera verksamheterna. Dessutom har ideerna om ett utökat område för partihallsverksamhet tillintetgjorts genom den nya Översiktsplanen för Årstafältet där den tidigare tillgängliga marken avsatts för parkändamål. Några fristående frukt- och gröntgrossister har därför letat efter nya alternativ då de har svårt att expandera inom området. Alternativet har blivit att etablera sig i Botkyrka kommun. Viktiga livsmedelsknutpunkter för distributionen I stockholmsregionen konsumeras ungefär 275 000 ton frukt och grönt inklusive rotsaker per år. SABA, liksom de stora livsmedelsjättarna ICA, KF och Axfood använder anläggningarna i Årsta som viktiga knutpunkter i distributionen av dessa viktiga och i många fall känsliga färskvaror. Andra vanliga livsmedel inom partihandelsområdet som socker, mjöl, gryn och andra specerier distribueras främst från Icas stora distribunal i kvarteret Postgården, men också från restauranggrossisterna Martin Olsson HAB, Jeppson (Ica) och Arno Holm samt från Axfood Snabbgross. 16

Jordbruksministrarna Margareta Winberg och Wilhelm Molterer från Österrike (näst längst till vänster) besökte 1995 Trädgårdshallen i Årsta. Syftet med besöket var att diskutera gemensamma livsmedelsfrågor inom EU. Längst till höger ses dåvarande dir. Per Aronson och bredvid honom Trädgårdshallens ordförande Seth Svedberg. Blomstercentrum för fackhandeln i trädgårdshallen Hälften av världskonsumtionen av blommor sker i Europa. En svensk köper i snitt blommor för 750 kr per år och en medelstockholmare köper mer då denne inte har tillgång till hemodlat och det finns fler storkonsumenter som hotell och restauranger. Årsta är ett blomstercentrum i Sverige med mycket svenskodlat men det mesta kommer dock hit med lastbil från eller via Holland och Belgien. Trädgårdshallen i Årsta har idag 106 medlemmar varav 76 är aktiva. Även grannfastigheten Blomsterpaviljongen, Particentralen 5, har inriktningen blommor liksom även Interflora med sin distributionscentral. Här i detta blomstercentrum finns ett rikt utbud av alla sorters blommor för fackhandeln. Vikten av ett samlat blomsterforum belyses av följande citat av Atle Skalleberg, Skallebergs Handelsträdgård: - Så länge det finns blommor, behövs Trädgårdshallen i Årsta. Unik samverkan i Hallarna Partihallarna i Årsta kunde byggas därför att företag, som annars dagligen konkurrerade med varandra, slöt sig samman i ekonomiska föreningar. Stockholms stad stod för mark och infrastruktur. Samarbetsnämnden för Årsta Partihandelscentral tillvaratar gemensamma intressen och är ett forum för överläggningar mellan olika företagsgrupper och med saluhallsstyrelsen. 17

Årsta Partihall-Service AB ägs av fastighetsägare och svarar för fastighetsskötseln av många fastigheter. De handhar också den ekonomiska förvaltningen för Importhallen och Partihallen. Dessutom samordnar bolaget bevakningen, renhållningen och snöröjningen inom stora delar av Partihallarna. Noteringskommissionen för trädgårdsprodukter publicerar tre gånger per vecka partipriser på grönsaker, bär och svensk frukt. Den består av representanter för trädgårdsnäringen, grossister och detaljister och står under saluhallsstyrelsens överinseende, men leds numera av chefen för Årsta Partihall-Service AB. Stockholms stads saluhallsstyrelse har till uppgift att främja livsmedelsförsörjningen inom storstockholmsregionen. Som huvudman har styrelsen det övergripande ansvaret för området och arbetar för att en effektiv fungerande handel och distribution sker. Årsta Partihallar har ett gynnsamt strategiskt läge för distribution av färskvaror till stockholmsregionens växande befolkning. 18

Slutord Stockholmsmodellen för distribution av livsmedel har framgångsrikt verkat i Årsta under 40 år. Här finns flera hundra livskraftiga företag, stora som små, som sysslar med frukt, grönt, blommor och fisk. Merparten av dessa ömtåliga och delikata varor som finns i Stockholms matbutiker, restauranger och salutorg, har passerat Årsta Partihallar. Hanteringen av färskvaror måste ske hygieniskt och effektivt för att vi alla ska få prisvärd mat. Stora delar av partihandelsområdet är redan idag väl rustat för framtiden med moderna och fina anläggningar. Andra delar av området står nu inför de nödvändiga upprustningsbeslut som krävs för att området i sin helhet skall vara effektivt och framgångsrikt. Årsta Partihallar, med sitt goda strategiska läge söder om Stockholm är mycket väl lämpat för livsmedelsdistribution. Att ha all färskvaruhantering samlad i ett område, som dessutom ligger nära trafiklederna och Stockholms centrum, ger betydande fördelar ur miljösynpunkt. Genom de kortare och anpassade transporterna får vi mindre avgasutsläpp, buller och trafikpåverkan. Inom det gemensamma området och i hallarna kan grossister och odlare samarbeta, sälja till varandra och utbyta erfarenheter. Koncentrationen av färskvaruhanteringen underlättar också myndigheternas tillsyn och kontrollverksamhet. Årsta Partihallar Stockholms gröna skafferi har stor potential att även i framtiden vara ett viktigt nav i hanteringen av ömtåliga färskvaror. Förhoppningsvis kan kommande förnyelse av området göra Årsta Partihallar ännu bättre. Sten Wetterblad Mars 2002 19

ORDFÖRANDE I SALUHALLSSTYRELSEN 1907-1910 G. E Östberg, fil. dr och riksgäldsfullmäktig 1911-1920 C. O. L Rosengrén, grosshandlare 1920-1924 Harry Sandberg, borgarråd 1924-1940 Yngve Larsson, borgarråd 1940-1948 Harald Göransson, borgarråd 1949-1950 Georg Styrman, borgarråd 1950-1971 Gösta Agrenius, borgarråd 1971-1979 Lennart Blom, borgarråd 1979-1991 Carl Cederschiöld, borgarråd 1991-1999 Mats Hulth, borgarråd 1999-2001 Barbro Noreson, överförmyndare 2001- Peter Lundén-Welden, projektchef DIREKTÖRER 1910-1934 Martin Sandeborg 1934-1937 Gunnar Bohman 1937-1940 Harald Göransson 1940-1965 Ivar Karlöf 1966-1978 Erland Carbell 1979-1982 Bengt Holmberg 1982-1990 Bo Bengtsson 1990-1997 Per Aronsson 1998-2001 Per Blomstrand 2001- Sten Wetterblad Källor: I parti och minut av Rune Tilstam Stockholms skafferi Årsta Partihallar 1962 2002 av Rune Tilstam Partihandeln med färskvaror i Stockholmsområdet av Paula Bucht och Cecilia Henriksson, Inregia Stockholms stads slakthus och saluhallar, årsberättelser Saluhallsförvaltningen Box 5043 121 05 Johanneshov Besöksadress: Slakthusplan 3 Tel: +46 8-508 46 666 Fax: +46 8-508 46 645 E-post: saluhallsforvaltningen@sls.stockholm.se www.saluhallsforvaltningen.stockholm.se www.arsta-partihallar.se 20