KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 4 1951

1:19 Meddeande från Kung. Örogsmanna:: säskapet nr 2/51. Ordinarie sammanträde den 7 februari 1951.. Förkarade ordföranden sammanträdet öppnat och meddeade att sedan föregående sammanträde hedersedamoten K. 'V ester avgått med döden samt yste frid över h ans 1ninne. -1. Y aees ti föredragande och suppeant i vetenskapsgrenen förbindeseväsende för år 1951 edanwten ~ orström resp. edamoten P. G. Lindgren. 5. Redogjorde sekreteraren för en ti Säskapet inkommen tävingsskrift, benämnd»kustsjöfarten och ubåtshotet». Skriften hade överämnats ti Beredningsutskottet, som inkommit med skriftigt utåtande jämikt Säskapets stadgar. Uppäste Utskottets ordförande utåtandet, i viket 11ttaades att skriften icke ansågs värd beöning. Besöts att skriften icke skue föraneda någon Säskapets åtgärd. 8. Föredrog edamoten Norström inträdesanförande, som berörde»några synpunkter på utbidningen av fottans signapersona». Framförde ordföranden Säskapets tack ti edanwten Norström för det intressanta och tankeväckande anför andet, varefer föjde en stunds diskussion. Tidskrift i Sjöväsencet. 11

160 9. Föredrog edamoten Taube som berörde» ~ ågra synpunkter på probem». in trädesanförandc, fottans persona- Framförde ordföranden Säskapets tac( ti edamoten Taube för det käcka och treviga anförandet, varefte r föjde en stunds diskussion. 10. Införde sekreteraren sju särskit inbjudna förbindeseofficerare, som häsades väkomna av ordföranden. 11. Föredrag sekreteraren utdrag ur av edamoten P. G. Lindgren inämnad årsberättese i förbindcscv ~1sende. Uppdrogs åt sekreteraren att tiedamoten P. G. Li ndgren framföra Säskapes tack för den intressanta :"trshcrättesen, varefter föjde en kort diskussion. Ordinarie sammanträde den 7 mars 1951. 1. Förkarade ordföranden sammanträdet öppnat och meddeade att sedan föregående samn1anträde edamote n J. A. Sjöqvist avgått med döden och yste frid över hans minne. 3. Meddeade ordföranden att Säskapet som gåva av H. M. Drottningen och hedersedamoten Ear Mountbatten of Burma fått mottaga markisens av Miford Haven bokverk»british Nava Medas» och»~ava Medas» samt uppäste Säskapets tacksamhetsskriveser ti Hennes Majestät och Earen. 5. Bifös edamoten Carfors anhåan om befrie se på grund av sjukdom från uppdraget at vara föredragande. i vetenskapsgrenen Hegementen och förvatning för 1950. Besöts att ävenedes befria suppeanten, edamoten i\fam från sainma uppdrag och att årsberättesen sk11c uppskjutas och sammansås med berättesen för 1951. 161 6. Yaees tm föredragande och suppeant i vetenskapsgrenen regementen och förvatning för år 1951 edamoten Segre, respektive edamoten Mam. 7. Fördrogs revisionsherättesen för år 1950 avseende förvaningen av Säskapets, tidskriftens och bibiotekets r bi kenskaper. Bifö Säskapet revisorernas försag att bevija ämbetsmännen, redaktören och bibiotekarien ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1950. 8. Invades ti hedersedamot av Säskapet andshövdingen Beri Faenius. 9. Yisades den nyinspeade kortfimen»sjökadeten». Karskrona den 8 mars 1961. C. G. de Mani. sekreterare.

162 Årsberättese i förbindeseväsende för år 19 5O (utdrag). Au kommendörkapten G. Lindgren. Internationea k onferenser rörande teekommunikation. Den internationea verksamheten på teekommunikationernas område är även av svenskt miitärt intresse, särskit för marinen och fygvapnet. I det föjande ämnas en redogörese för denna verksamhet efter andra värhskrigets sut. Internationea teekonventionen 1947. Den vid internationea teekommunikationskonferensen i Atantic City, USA, år 1947 antagna Internationea teekonventionen (Internationa Teecommunication C onuention, itantic City, 1947) ratificer ades av Sverige i d e cember 19-18. Konventionen jämte tihörande regementen upphäva och ersätta tidigare internationea ÖYerenskommeser på detta område, nämigen teegrafkonventionerna i Paris (1865), \Yien (1868), Rom (1872) och SL Peter sburg (1875) med tihörande regementen, de internationea radioteegrafkonventionerna i Berin ( t906) London (1912) och \Yashington (1927) med tihörande regementen samt internationea fjärrförbindesekonventionen i Madrid 1932 med radioregemente och tiäggsregemente för radio (Kairo 1938). Atantic City-konventionen trädde i kraft den januari 1949. Den sammansutning av ncdemmar, som biträtt densamma, benämnes Internationea teeunione 163 (Th e Internationa Teecommunication Union) och omfattar aa stater av betydese utom Japan, Spanien och Tyskand, som stäts utanför. Te enionens uppgiter. Säte för unionen och dess permanenta organ är Geneve. Dess uppgifter angivas vara: a) ati vidmakthåa och vidga det internationea samarbetet, när det gäer at rationet utnyttja och förbättra aa sag av fjärrförbindese (tcecommuni.cation); b) at främja utvecking och effektiv användning av tekniska hjäpmede, som kunna utnyttjas av oika tjänster inom fjärrförbindcseområdet, samt att i största möjiga må n göra dem tigängiga för amänheten; c) att samordna nationernas verksamhet i deras strävan att uppnå dessa amänna må. Dess viktigaste arbetsuppgifter bi härvid föj ande a) att fördea radiofrekvensområdet och inregistrera tideade frekvenser, så att störningar mean radiostationer i oika änder undvikas; b) att befrämja samarbete mean unionens medemmar i vad avser avgifter för teefon och teegram i syfte att uppnå de ägsta möjiga taxor, som~ äro föreniga med god trafikstandard samt sjävbärande och sund ekonomisk förvatning; c) at taga initiativ ti åtgärder, som åsyfta att med teekommunikationernas hjäp trygga människoiv; samt d) att bedriva forskning, ämna rekommendationer, sama och puhicera uppgifter rörande teekommunikationsväsendet ti gagn för unionens medemmar. Konventionen har avsutats under fut erkännande uv varje ands suveräna rätt att sjäyt bestämma över sitt teekommunikationsväscnde.

Hi4 Teeunionens organisation. Unionen har föjande organisation.. Penipotentiärkonj'erensen (The Penipotcntiaru Conj'erence), som är unionens högsta myndighet. Den sammanträder normat vart femte år på ort och tid, SO bestäm.ts av föregående penipotentiärkonferens (nästa konferens är bestämd att äga rum i Buenos Aires 1932, men från am.erikanskt h å har försag framförts om a tt uppskjuta den tis vidare, viket torde avgöras i mars 1951). Aa besut av större vikt eer räckvidd fattas av penipotentiärkonfcrensen. 2. Administrativa konj'erenser (Administrativa Co n erences), som var och en inom sitt område reviderar ti konventionen hörande regementen samt behandar övriga frågor i enighet med de anvisningar, som. ämnas av pcnipotentiärkonferenscn. Administrativ radiokonferens ska dessutom väja edamöter i internationea fre;sen,; registreringskommissionen och kontroera dess verksamhet (se nedan). 3. U nianens permanenta organ, som äro: a) administrativa rådet (The Administrative Counci); b) generasekretariatet (The Genera Secrctariat) ; c) internationea frekvensregistrcringskonunissionen (The Internationa Frequcncy Rcgisration Board, IFRB); d) internationea rådgivande teegrafkommitten (The Internationa Teegraph Consutativc Committee, CCIT); c) internationea rådgivande teefonkommitten (The Internationa Teephone Consutaivc Commitee, CCIF); f) internationea rådgivande radiokommitten (T1c Internationa Hadio Consutaive Committce, CCIR). Administrativa rådet sammanträder normat på den ort, där unionen har sitt säe, en gång om året eer oftare, om så anses erforderigt. Unionens generasekretcrare är även sekretcrare i administrativa rådet. som tisä Uer honom. 165 Under tiden mean penipotentiärkonferenserna hand Iar rådet på konferensens vägnar inom. gränserna för erhåna fumakter, och ska vidtaga aa åtgärder, ägnade att underätta för unionsmedemm.arna att genomföra konventionens och regementenas föreskrifter samt penipotentiärkonferens besut. Internationea j'rekvensregistreringskommissionens huvudsakiga uppgifter äro att registrera frekvenstideningar, som företagits av oika änder i syfte att erhåa internationet erkännande på sätt som radioregementet (se nedan) föreskriver, och att ämna unionsmedemm.arna r åd vid utnyttjande av de oika radiofrekvensområdena. Kommissionens edamöter uöva sin verksamhet såsom opartiska fugörare av ett internationet uppdrag och icke såsom ombud för egna änder eer visst område. Internationea rådgivande kommiteerna ha ti uppgift att uit eda och avgiva utåtanden i tekniska frågor sam trafik- och taxefrågor, avseende teegrafi och bidteegrafi, teefon resp radio. Verksamheten inom varje rådgivande kommie utövas av: penarförsamingen, som normat sammanträder vartannat år, varav ett sammanträde håes ungefär ett år f,öre motsvarande administrativa konferens; studiegrupper, som behandar vissa av penarförsamingen ti utredning föreagda frågor; en direktör, som. utses av penarförsamingen, med sekretariat; direktören för rådgivande radiokommitten har vid sin sida en vicedirektör med särskid uppgift at ägna sig å rundradiofrågor; samt av unionen inrättade aboratorier och tekniska anäggningar. Unionens generasekretariat förestås av generasekreteraren, som i sin verksamhet är ansvarig inför administrativa rådet, med tvenne hiträdande generasekreterare. Ban tisätter persona vid generasekretariatet enig pe-

166 nipoentiärkonferensens direktiv och av administrativa rådet utfärdade reger samt organiserar sekretariatets arbete. Detta fugör för övrigt aa med ett sekretariat vanigen sammanhängande uppgifter. Generasekretariatets persona får kke i tjänsten inhämta eer mottaga instruktioner av någon regering och ej heer av någon n1yndighet utom unionen och ska avhåa sig från varje handing, som är oförenig med stäningen som internationea tjänstemän, samt är ansvar ig endast gentemot unionen. Å andra sidan förbinda si g unionsmedemmarna att respektera personaens exkusivt internationea stäning och att icke söka påverka den vid t j än s Le u övningen. Konventionen tihörande regementen. Internationea teekonventionen kompetteras av ett anta regementen, nämigen amänna regementet (Gener a Reguations) och föjande administrativa r egementen (Administrative Reguations) : teegrafregementet (Teegraph Reguations), teefonregementet (Tcephone Rcguations), radioregementet (Radio Reguations), samt tiäggsregementet för radio (Accitiona Radio Hcguations). Amänna regementet, som har samma tiämpighet och gitighetstid som konventionen, omfattar två dear. Den ena innehåer amänna bestämmeser angående konferenser, den andra deen behandar de in Lernationea rådgivande kommittecrna. Det ti konventionen hörande ieegraj'regemeniet och fe ej'onregementet faststädes på en konferens i Paris 1949 att gäa fr o m den 1 jui 1950. Dc nya regementena utgöra i stort sett reviderade uppagor av de förutvarande. Av intresse kan vara, att den internationea taxan för bixtsamta sänkts från 20 ti 3 gånger avgiften för ett vanigt samta. Regementena behandas icke närmare i denna årsb erättese. 167 Radioregementet och tiäggsregementet för radio, som äro av särski intresse för marinen, faststäees samtidigt med konventionen. Dc ansuta sig m ed Rvseende på innehået i buvudsak ti sina föregångare (Kairo 1938), m en r a dioteknikens utvecking under de förfutna 20 åren avspegar sig tydigt i d e nya regementena. Begreppen radar och teevision samt oika sag av pusmoduering ha såunda införts och definierats i sina oika sammanhang, L ex primär och sekundär radar, instrumentand ni ngssyst cm, radarfyr, radarrefck Lo r. Ett nytt beteckningssystem för oika sag av sändning har faststäts. Sändningen betecknas des efter sin kass, des efter bredden av det frekvensband, den upptager. Kass och beteckning beingas av modueringsyp, transmissionstyp samt andra kännetecken. Modueringstyperna äro ampitud (A), frekvens eer fas (F) och pus (P). Transmissionstyperna heecznas m.ed siffrorna 0-9 och omfatta b a teegrafi utan och med moduering, teefoni, faksimi och teevision. Andra kännetecken betecknas med bokstäverna a--f sam t ange b a enket eer dubbet sidban d, oberoende sidhand och pus med moduerad ampitud, brede eer fas. E:r:empe: A3b = ampitudmoduerad teefoni, två sinsemean oberoende sidband, reducerad bärv:c1g; F5 = teevision; P3f = fasmoduerad pus, teefoni. För att uttömmande b eteckna en sändning kan framför beteckningen för sändningens kass sättas ett ta, som anger bredeen i kioperioder per sekund (kp/s) av det av sändningen upptagna bandet. Exempe: 6A3b = ampitudmoducrad teefoni, högsta modueringsfrekvens 3.000 p erioder per sekund (p/ s), två sinsemean ob eroende sidban d, reducerad bärvåg,

168 :1\y indening och benämning av frekvenser har införts enighet med föj ande tabe. VLF LF MF HF VHF Indening av frekvenserna Frekvensområde UHF SHF EHF Metrisk indening (Mycket åga frekvenser)! Under 30 kp /s Myriametervågor (Låga frekvenser) 30-300 k p/s Kiometervågor ( Medehöga frekvenser) 300-3.000 k p/s Hektometervågor (Höga frekvenser) 3.000-30 000 k p/s Dekametervågor (Mycket höga frekvenser) 30.000 kp/s-300 Mp/s Metervågor (Utrahöga frekvenser) 300-3.000 Mp/s Decimetervågor (Superhöga frekvenser) 3.000-30.000 M p/s 1 Centimetervågor (Ytterst höga frekvenser) 30.000-300.000 Mp/s Miimetervågor Xy fördening av frekvensband inom områ det 10 kp/s - 10.500 VIpi s (Megaperioder per sekund) har gjorts, i sort sett inneb~irandc föj ande i f,örhåande ti föregående fördening. Rundradio har fått ökat utrymme på bekostnad a\ den fasta trafiken (kommersie teegram- och radiotecfontrafik). Luftradiotrafiken har fått väsentigt uökadc frekvensband, ikaedes på bekostnad av fast trafik. Sj ö radiotrafikens frekvensutrymme är ungefär oförändrat under det att radioamatörerna fått sina band beskum a men kompensation härför på ett område omkring 20 Mp /:-,. E nigt radioregementet skoa föj ande pubikationer berörande radio utgivas genon1 försorg av gencrasekreterm cn. Internatione {rekvens{öreckning, innehåande uppgifter om frekvensticeningar, som upptagits i det internationea frekvensregistret Förteckning över fasta stationer, utgörande afabetisk t register över de fasta stationer, vars frekvenser äro angivna i den internationea frekvensförteckningen. Förteckning över rundradiostationer, omfattance dc stationer, vikas frekvenser äro angivna i internationea frekvensförteckningen, och som utföra föjande sag a\' sändningar, nämigen ta och musik, teevision, samt faksimi. Hi9 Förteckning över kust- och farygsstaioner, utgörand e afabe tiskt register des över 1-::uststationerna jämte vissa uppgifter, såsom anropssigna, frekvenser, effekt, öppethåningstiuer, sändarantennens exakta äge i atitud och ongitud m m, des över fartygsstationer, o:cdnade efter anropssignaer och med uppgift om antenneffekt, öppethåningstider m m. Förteckning över mark- och u{farygssationer m ed m otsvarande uppstäning som föregående förteckning. Ene1st radiostationer ombord på uftfartyg, som utföra internationea fygningar, upptagas. Förteckning över radioowiseringsstationer, innehåande en avdening med afabetiskt register över stationerna jämte anropssigna och stationssag, och en avdening med närmare uppgifter rörande stationerna, omfattande des radiopejsaioner, des radiofyrstationer med en avdening för sjö- och en för nftradiofyrar, at i afabetisk ordningsföj d. Förteckning övrr stationer, som ombesörja sä rskid tra{ik, nämigen stationer,,som utsända regebundna vädereksrapporter; stationer, som utsända tidssignaer; stationer, som utsända underrä eser för sjöfarande ; stationer, som utsända äkanåd; samt stationer, som utsända standardfrekvenser. Förteckningen omfattar des en avdening med afabetiskt regiser över stationerna jämte anropssigna och sag av trafi,::, des en aydcning m ed närmare uppgifter om stationerna, ordnad med varje staionssag för sig. i{abeisk ärteckning över anropssignaer för aa stationer, som äro upptagna i oyannämnda för ec;:ninga r

170 och tideade anropssignaer ur den internationea serien, med undantag för amatör- och experimentstationcr. Förutom dessa pubikationer utgivas kartor över kuststationer, öppna f,ör amän korrespondens, andstationer, öppna för amän korrespondens med uftfartyg, och andstationer för radionavigering, färgdiagram över den internationea och regionaa uppdeningen av frekvensspektrum, samt amän radiostatistie Aubrytande au tee/örbinde ser, sekretess, J'öretridesräti, hemigt språk. Cnionsmedemmarna ha förbehåit sig rätten, des att stoppa befordring av varje privatteegram, des att avbryta varje privat eegraf- eer teefonförbindese, som må synas farig för statens säkerhet eer strider mot dess agar, amän ordning eer sedighet. Dc hava även frihet at het eer devis instäa den internatianeja teetrafiken på obestämd tid. ::VIedemmarna förbinda sig att vidtaga aa med använt teesystem föreniga åtgärder ti tryggande av sekretessen i internatione korrespondens, men förbehåa sig rätt att degiva behöriga myndigheter sådan korrespondens, såframt därmed avses att säkerstäa efterevnaden av gäande inhemska agar eer sådana internatianena överenskommeser, som av den1 biträtts. ::VIed förbehå av bestämmeserna angående nödanrop och nödmeddeanden skoa statsteegrmn äga förcträdesrätt före andra teegram, när avsändaren begä' detta. statsteefonsamta kunna även på särskid begäran bevijas företrädesrätt framför andra teefonsamta, när så är möjigt. Stats- och tjänsteteegram kunna under aa förhåanden avfattas på hemigt språk. Privata teegram_ kunna sändas på heuigt språk mean aa änder utom dem som på f,örhand tikännagivit, att de icke medgiva detta: Dessa bö1 a dock ti:ta transiterinq av.;;ådana tee.aram '-' ("). Nödrop och nödmeddeanden, j'cska nöd- eer varningssignaer. Radiostationer är skydiga att med ovikorig företrädesrätt motaga nödsignaer och nödmeddeanden oavsett deras ursprung, att i samma ordning besvara sådana m eddeanden och att omedebart vidtaga därav påkaade åtgärder. Likaedes skoa teegraf- och teefonanstater fö r internatione trafik ämna ovikorig företrädesrätt å t meddeanden, som gäa säkerhet för människoiv ti sjöss eer i uften. Unionsmedemmarna förbinda sig att vidtaga å tgärder för att f,örhindra, att faska eer bedrägiga nöd- eer varningssignaer utsändas eer spridas, ävensom att radiostation använder sådana anropssignaer, som icke vederbörigen tideats densamma. Anäggningar för de nationea försvaret. Unionsmedemmarna bibehåa fuständig frihet i fråga om miitära radioanäggningar, tihörande deras ant-, sjö- eer uftstridskrafter. Konventionen äger atså icke tiämpning på dessa anäggningar, som dock i m öjigaste mån skoa iakttaga regementenas föreskrifter rörande hjäp i fa av nöd och åtgärder ti förhindrande av störningar, ävensom i vad avser de sändningstyper och frekvenser, som skoa användas för det sag av trafik, som utföres. Dessutom skoa miitära radiostationer, när d e detaga i kommersie trafik eer verksamhet, som regeras av konventionens regementen, rätta sig efter för eskrifterna i sagda regementen. 171

172 173 BILAGOR. T i konventionen är sutigen fogade fem biagor (Annex). Biaga ä r en fö rteckning över änder, som biträtt konentionen. Biaga 2 innehåer definitioner av t ermer och uttryck, som användas i Internationea teekonventionen. Biaga ~ innehåer bestämmeser för skijedomsförfarande vid tvister Biaga 4 innehäer tiäggsbes tämmeser ti konventionen, d v s de ~ a männa regementet enigt föregående. Biaga 5 innehåer texten ti ett avta mean Förenta Nationerna Oth Internation ea teeunionen. Avtaet inrymme1 b a bestämmeser angående ömsesidig r epresentation vid konferenser, försag ti ärenden m m, som skoa upptagas ti behanding, rekommendationer av FN, utbyte av inforniationer och domment, undarstödjande av FN: s verksamhet, samt förhäandet ti Internatione a domstoen. mar, viket städe konferensen inför stora svårigheter. varken det av USA eer Sovjetunionen redan på ett tidigt stadimn framagda försaget ti pan anags som grundva för d et vidare arbetet. Konferensen resuterade dock i en överenskommese och en baspan som undertecknades av '53 änders representanter, däriband Sveriges. En kommitte, den s k tekniska pankommitten, tisattes för att p å grundva av baspanen utarbeta d e övriga paner, som erfordrades för tiden fram ti nästa penipotentiärkonferens i Buenos Aires 1952. Kommitten sammanträdde i Paris sommaren 1949. D ess försag behand Iades på en konferens i Forens, senare Rapao, vår en 1950. Några resuta uppnåddes ej, utan konferensen uppöses i sanhand med Koreakriget somn1.aren 1950 och uppskös tisvidare. Internatione kortvågskonferens i Mexico City. De t i Atantic City inedda arbetet p å en värdsomfa tande pan för fördening av frekvenserna inom rundradions kortvågsband fortsattes vid en internatione k onf e rens j' ör kortvägsrundradio i Mexico City under tid en odaber 1948- apri 1949. Vid konfer ensen voro 68 änder, däriband Sverige, representerade. På grund a v knappheten på frekvenser måste man utgå från den principen, att en och samma frekvens under oika tid på dygnet utnyjas successivt av fera änder enigt visst tids ~;c hema. Panen innehåer därför»fr ekvenstimm.ar» i stäet för enbart frekvenser. En fusändig pan för en sofäcksperiod om c :a 11 år måste innehåa minst 9 de paner eer faser, beroende på att den för en viss radioförbindese gynnasnmw eer användbara frekvensen varierar såvä m ed sofäcksaktiviteten som med tid på dygnet och årstid. D et av d e oika änderna a nmä da behovet av frekvenser uppgick ti 3 a 4 gånger antaet disponiba tim- Internatione teegraf och teefonkonferens i Paris. En internatione teegraf- och tee/onkonferens samades i Paris i maj 1949 för r evidering av d e internationea teegraf- och teefonregementena. Även Sverige var representerat. Konferensen pågick under ett par n.ånader och hade ti r esutat att nya regementen faststädes att gäa fr o m den 1 jui 1950. Internationea rådgivande teefonkommitten (CCIF). Hösen 19-18 sammanträdde i London ett inom CCIF tisaf tekniskt utskott för behanding av frågor rörande internatione beauamaisk teefonexpediion. Sverige var represen terat häri. I januari 1949 sammanträdde ikaedes i London en speciakommitte under CC IF :s /'järce studiekommission för att utreda frågor om judkvaiteten vid sama över internati onea teefonedningar. Även här var Sverige representerat.

174 En de av studiekommissionerna inom CCIF samma n trädde vår en 1949 i Scheveningen i Hoand för att b a förbereda frågor rörnnde koaxiakabar och mångka nasystem samt internatione havautomatisk samasexpcdition, vika skue sutb ehandas vid penarsammantr ä~c. CCIF hade penarsammanträde i Paris i jui 19-19, va t vid studiekommissionernas försag behandades, härav föranedda r ekommendationer antogs och utgavs samt 11 \'a frågor formuerades för studium. ~ Internationea rådgivande radiokommitten (CCIR). På inbjudan av den svenska teegrafstyresen sam ~ manträdde den internationea rådgivande radiokommittens femte penarförsaming i Stockhom i jui 1948. Konfer ensen hös under ordförandeskap av generadirektö r H. Sterky på hote Giet, där anordningar för simutan översä tning ti de officiea konferensspråken franska och engeska instaera ts. 190 aktiva deegater frå n :1 1 änder detogo. Konferensen antog 35 rekommendationer, som b n behandade frekvensavstånd mean sändarstationer, ban d bredder hos sändare och mottagare, atmosfäriska radiostörningar, frekvenskontro samt mätmetoder för rundradiostörningar. 32 frågor uppstädes för studium ti nästa penarförsaming, avsedd att sammanträda i P r no senast våren 1951. En svensk representant utsågs ti or d~ förande i den studiegrupp, som ska behanda teevisionsfrågor. Nordiska konferenser. I december 1948 fördes förhandingar i Köpenham n mean representanter för teegrafförvatningar och uftfartsstyreser i Danmark, Finand, N or ge och Sverige r ii- 175 'ande upprättande av en ieekomnwnikationscenra /'ör den civia uf'ij'ar en inom Skandinavien. I januari 19"19 fördes överäggningar i Stockhom rörande tigodoscendet av det beräknade f'ramtida bewvet av teef'on- och teegraf/örbindeser mean Finand och Sverige, särskit med tanke på Oympiska speen i Hesingfors år 1952. Som rcsuat härav har besutats, att en ny koaxiakabe för c:a 70 förbindeser ska utäggas mean Sverige och Finand via Åand. En radioänkförbindese har även övervägts, men det visade sig att koaxiakabe städe sig ekonomiskt gynnsammare på ängr e sikt. överäggningarna fortsattes i Hesingfors i oktober 19"19, och kontinuerigt samråd har därefter ägt rt11. Frågor rörande interskandinavisk havautomatisk -samtasepedition behaneades vid en konferens i Köpenhamn i mars 19c19 mean representanter för svenska, <Canska och norska teefonförvatningarna. En nordisk sjöradiokonj'erens på inbjudan av Sverige ågde rum i Göteborg i december 1949 mean representanter för Danmark, Finand, Norge och Sverige. En frekvensfördening inom handet 156,3-161,9 Mp/s för sjöradiotrafik (h amntrafik, såsom dirigering av hogscrhå tar m m) uppgjordes, och riktinjer för een framtida utveckingen uppdrogos. Övriga konferenser och kongresser. En regiona europeisk rundradiokonferens och en administrativ sjöraciokonf'erens öppnades i Köpenhamn i sutet av juni 19c18 och avsutades i september samma år. Runcradiokonj'erensens syfte var at utarbeta en ny frekvensfördeningspan inom ång- och meanvågsbanden för rundradiostationerna i den europeiska regionen, avsedd att ersäta den s k Luzern-panen av år 1933. Kö- 1'idskTift i Sj ö ~ äsen d e t. 12

176 penhamnskonferensen fick ti resutat en ny europeisk rundradiokonvention jämte frekvenspan, som trädde i kraft den 15 mars 1950. Ett påtagigt resutat härav var, att stationsskaorna på rundradiomottagarna i de svenska. hemmen icke ängre stämde med verkigheten. Motaa t ex kom att igga mean Leipzig och Tououse. De svenska deegaterna ansågo sig icke kunna underteckna den nya rundradiokonventionen av föjande skä. Sverige hade begärt inaes 12 frekvenser, därav tre exkusiva för HörbY, Motaa resp Stockhom, men erhö sadana endast för. de båda förstnämnda stationerna. De festa svenska frekvenserna bcvo högre än de förutvarande, viket är en nackde. Östersund pacerades i ett frekvensband, avsett för sjöradiotrafik, och med sådant förbehå, att dess frekvensfråga m åste anses oviss. sut Iigen fingo ett par svenska synkrona stationsgrupper på ett mindre tifredsstäande sätt dea frekvens med u t- 1ändska stationer. Köpenhamnspanen har dock i stort sett föjts av dc detagande förvatningarna. Sjöraciokonferensens huvuduppgift var a dea upp et par ångvågsband (405-490 kp/s och 510-525 kp/ s) på kuststationerna inom europeiska regionen. Konferensen antog en ny europeisk sjöradiokonvention jämte frekvenspan och sutprotoko med rekommendationer. Konventionen, som antogs av Sverige, trädde i kraft den 1:i mars 1950 och ersatte fyra regionaa avta för s.jöradiotrafik av å r 1939. Konventionen innebär en viss förbättring för de svenska kuststationerna, som tideades fyra frekvenser mot tidigare tre. Härigenom kunde Boden, Härnösand, Savsnäs och Karskrona radio, som föru arbetade på samma frekvens, fördeas på två frekvenser. I januari 1948 sammanträdde den provisoriska j'rekvenskommitten i Geneve för att enigt Atantic City-konferensens direktiv uppgöra försag ti ny frekvensista inom handen 11-150 kp/ s och 3,900-27,500 kp/ s för fasta 177 radiostationer och ands ta tioner sam t rundradiostationer j den s k tropiska zonen. En svensk representant detog tidvis. Den första uppgif ten, att faststäa de tekniska principer, som sne igga ti grund för frekvensistan }östes under år 1949. Kommittens arbete pågick t o m februari 1950, då försag ti frekvenspan för ångvågsområdet föreåg. På kortvågsbandet yckades man fördea frekvenser för kuststationerna. I vad avser de fasta radiostationerna enades man om frekvenser på vissa dear av bandet, men de yckades icke för kommitten at åstadkomma ett fuständigt försag ti frekvensita på grund av dc stora krav på frekvenser, som framkomma. Sam tiga försag avsågs behandas vid en extra administrativ radiokonferens i Haag hösten 1950 m en uppsköts på försag av USA. Den har senare hestämts att äga rum i Geneve i augusti 1951. Den internationea administrativa uf'tradiokonf e rensen hö sin första session i Geneve sommaren 19,18 med uppgift at fördea för uftfarten uppåtna frekvensband inom området 2.850-18.030 kp/ s. En andra och sista session hös p å samma pats hösten 19-19. Ett försag ti frekvenspan för den röriga uftradiotrafiken uppgjordes och skue hava faststä1ts vid extrakonferensen i Haag 1950. I november 1!:1-18 hös en konferens i Haag m ean representanter för teegrafförvaningar, uftfartsmyndigheter och fygboag i Begien, Danmark, Frankrike, Hoan d, ~orge, Schweiz, Storbritannien och Sverige rörande f ygboagens teekonwnikationpr. I hörjan av år 1949 sammanträdde representanter för 15 berörda i.1ndcr, däriband Sverige, i Geneve för at avgöra frågan om den av amerikanemu under sista värdskriget uppräade s k standard-omnkecjan för fygeadi onavigering i nordöstra Atanten. Atantic-City-konferensen hade medgivit, att een skue Ht fod<;ätta a arbeta ti den 1 jui!jw. Sovj e tunionen och Poen mo-

178 sae sig energiskt y tterigare förängning a Y detta m edgivande. På Färöarna, Hebriderna och Isand finnas stationer i k ed j an (frekvensband 1.000~2. 000 k p/ s), so1n kraftigt sör radioteefonin för fiskefottorna vid Isan d, norra ~ordsjön och norska Yäskusten. Fr[tg:m öst., dock genom att amerikanerna gingo med p ~t att utbyta stationerna mo nya med smaare frekyensband, Yik i nu torde vara utfört. Den internationea civia uj't(arisorganiwtion n (ICAO) hö i januari- -februari 19-19 en konferens i Montrea samt ett par månader senare en regiona k o n ferens i Paris, i båda faen med svenskt detagande. Konferensen gäde fördening ay kortvågsfrekvenser f <ir uftfarten, varom över enskommese nåddes de nästa se..; sion i Paris sommaren 1960. Sommaren 19-19 avhös en admihistrativ mdiokon{t' rens j'ör d en europeiska regionen i Geneve med upp gif t att p å oika sag av trafik fördea frekn nserna inom Yi s... a band i frckvensomdtdet 2 ;)3~3.900 k.p / s, uppåtna h a för gc1nensamt bruk av fast trafik, rörig sjöradiotrafik. rörig andradiotrafik, sjö- och uftradiofyrar. En frekvenspan uppgjordes oeh skue hava faststäts på d n extra administratisa konferensen i Haag hösten 1950. Ti sis må nämnas, att den nternati01zea uett,zskapiga radiouninnen hade en ;:onferens i Ziirich höst n 1950. Ett s tort anta vetenskapiga redogöreser angående framades. Rekommendationer för fortsaa studier n ' internationet intresse faststädes. Från svensk sida ',u h a försvarets forskningsanstat representerad. Teegrafverkets verksamhet, utbyggnaden av permanenta nätet, radio:: och rundradiostationer. Teegrafverkes verksamhe t ha avgörande b etyd ese för hea det totaa försvarets teeförbindeser. Krigsm cjt.: Lens operativa, stridsednings- och administrativa tr ~H f n r - 1'79 bindeser basera sig i sor utsträckning p:c. teegrafver.-:c ts permanenta nät. Särskit gäer detta förbindeserna m ean högre staber och förhand. X Y en dc kommersiea radiostationerna kunna vid beredskapstistånd och krig tagas i anspråk av krigsmakten; för fottans de gäer detta kuststationerna samt ensuka fasta stationer och rundradiostationer. I det föjande ämnas en sammanfattning av teegraherkcs verksamhet och utyecking under dc sista [tren i de dear, som äro av intresse för krigsmakten, särskit marinen. Organisation m. m. Deegerade i den år 19-JG tisatta utredningen rörande dtgiirder mot utrakortvågsstörningar, vari försvarsstaben är representerad, fortsätta atjämt si arbete. Några p[tagiga resua ha ännu icke uppnå!s. Miitära myndigheter och förhand ha inkommit med uppgifter i vad mån understäda radiostationer varit utsatta för kontinuerigt återkommande störningar från högfrekventa eektriska apparater, motorer o s v. En särskid kung kungörese med bestämmeser rörande civi/örsvaret vid ieegraj'uerket trädde i kraft een 1/ 8 1918 och ersatte kungöresen av år 1939 angående förhindrande av skadegörese på vissa teefon-, teegraf- och radioanuiggningar i riket vid krig eer krigsfara m m (den s k skadekungöresen). I samhand härmed organiserades driftvärn vid teegrai'yerkets större anäggningar. Ar 19.J9 utgav teegrafstyresen bestämmeser rörande vissa dtgiirder ti j'örhindrandc av spionage nce!' (redstid i fonn av ett särskit häfte. Yid teegraj'verkets undervisningsanstat, som hösen 1960 fytade ti nya, moderna okaer, och ska invigas i början av 1951, ha under de Lre sista budgetåren föjande anta godkända prov för radioteegrafister, radioteefoniser och radioamatörer avagts:

180 Anta godkända prov för erhåande - 1947/1948 1948/1949 1949/1950 av certifikat som radioteegrafist på fartyg 213 227 158 radiocertifikat av. kass... 31 29 46 certifikat som radioteefonist på fartyg 476 407 274 inskränkt radioteefonistcertifikat..... 803 299 14 radioamatörcertifikat............ 501 615 539 Kategorien radiocertifikat av 1. kass är av störst intresse, då stor brist råder i andet på denna kvaificerade persona. Det sista året visar dock en markant ökninu av antaet avagda sådana prov. "' Av tabeen framgår även att amatörverksamheten som åg nere under beredskapsåren 1939-1945, och åt e r ~ igen tog fart efter kriget, atjämt är ivig... h~tresset i andet för amatörröresen avspegar sig aven 1 antaet av teegrafverket ämnade tistånd att inneha och nyttja amatörradioanäggning (amatörradioicenser), som de sista åren ökats enigt föj ande: 31 / 12 1948........ 1.038 st. 30/6 1949.............. 2.293» 31/12 19-19.............. 1.302» 30/ 6 1950.............. 1.502» Teefon och teegrafstationer samt teefonapparater. Antaet centm- och växestationer vid början av åre. 1948, 19L19 och 1950 framgår av nedanstående tabe System Heautomatiskt Havautomatiskt Manuet... Summa Centrastationer A n t a Växestationer Vid början av år Okning Vid början av år\ Okning (minsk, 1--~-~, --- (minsk, 1948 1194911950 ning - ) 1948 11949 11950 ning -) 34 37 38 4 1.339 1.501 1.691 352 - - - - 396 404 397 J 86 83 8? -4 5.284 5.?40 5.073 21 1-120 120 120-17.019 7. 145 7.161 142 Tabeen utvisar des att antaet centrastationer är oförändrat, men att fyra manuea stationer ombyggts ti heautomatiskt system, des en avsevärd ehuru ojämn ökning av antaet växestationer, beroende IJå att utbyoo :s:s- naden under 1949 mera koncentrerades på ombyggnad av stationer. Siffrorna i tabeen avspega, att automatiseringen av det permanenta nätet pågår i rask takt och att för närvarande nära 30 % av andets växestationer äro h e- eer havautomatiscrade. Ti att börja med övergick man endast i de större städerna ti automatiserat teefonnät, och autmnatiser ingen berörde atså endast okatrafiken. Då m.an senare började automatisera okatrafiken även på andsbygden, måste av ekonomiska skä även andstrafiken kunna avveckas automatiskt. Landsautom.atiseringen är nu i fu1 gång. Rikstrafiken torde snabbt komma efter och är redan införd på vissa orter, t ex mean Non köping och Linköping. Utveckingen mot fuständig automatisering av permanenta nätet är icke het yckig ur miitär synpunkt. För- och nackdearna härmed ur försvarssynpunkt ha närmare behandats i föregående årsberä ttcse. Antaet sjävständiga teegra{stationer utgjorde 120 den 30/6 1950. stationerna i Stockhohn, Göteborg och Mamö håa öppet dygnet runt och de övriga i rege k 0800-2100. Antaet s k fiiateegrafstationer var vid samma idpunkt 16. Teegramexpeditionernas anta har minskats 1ned 36 under de sista två åren ti 2.376 den 30/6 1950. De äro inrättade des på växestationer, des hos abonnenter. Antaet teeonapparater i andet och ökningen här av är en god mätare på permanenta nätets utvecking. ökningen under de tre sista åren framgår av föjande tabe: 181

182 Teefonapparater 19-±8 1949 1950 Anta den januari... U25.5H 1505.8 32 1.591.473 J ökning............. 80.288 85.6-±1 Den 1/ 1 19-19 utgjorde 1.000 inv ~111are 217,5. 95000 (beräknat) 1951 1.686.500 (beräknat) antaet teefonapparater p er Signa~, radioteegraf~ och radioteefonstationer. Endast en signastation för optisk signaering av teegram ti eer från far tyg finnes kvar i andet, n ämigen Häsingborg, tihörande osvcrket. Teegrafverkets gama station vid Vinga har nedagts. Teegrafverket äger fyra {asta radiostationer för internatione trafik, nämigen Karsborg, Varberg och Boränge för sändning och Enköping för mottagning. Tva rundradiosändare för kortvåg i Motaa användas i viss u tsträckning även för fast trafik, särskit för bidteegrafi och tifäiga radiotecfonförbindeser. Vid Enköping arbetar en kontrostation för mätning av radiostation erna-; frekvenser, observation av störningar m m. Anäggningar för kommersie radioteefoni äro i bruk vid Hörby rundradiostation och Enköping. Antaet kuststationer i andet utgör för närvarande 13 st, varav 6, nämigen Göcorg, Härnösand, Lueft. Mamö, Bekinge och Savnäs radio, tihöra teegrafverket och äro öppna för amän konespondens, och 6 krigsmakten, nämigen Boden, Karskrona och Tingstäds radio. öppna för amän korrespondens, samt Råcmansö, Y a ~ hom och Ävsborg radio. En station, Treeborg radio. tihör statens järnvägar och är öppen för begränsad amän korrespondens. Mamö, Bekinge och S avsnäs äro endast anordnade för teefoni. 183 Den 30 november 19-18 invigdes dc båda nya anäggningarna för Gö teborg radio - en mottagarstation i Onsaa och en 1sändarstation i Vaida söder om Göteborg. I samband härmed nedades d e gama stationerna i Kungsbacka och vid Nya Varvet. De n nya kuststationen är mycke förnämig i tekniskt avseende och upprätth:'\ er radioförbindeser för handessjöfarten över praktiskt aget hea värden. Teefoniförbindese kan uppr~tas ex m ed fartyg i austraiska förvatten. Sändarstatwnen har 11 s sändare på såvä korvåg som 1:'\ngvåg. Riktantenner, uppsata mean 6 s 75 m höga master koncentrera u Lsänd ningscnergin ti den svenska internationea f a r tygs trafikens huvudstråk. Sändarna fjärrmanövreras fd1n den G km avägsna motiagaesaionen. Kustteefonistationen Bekinge radio öppnades provisoriskt å r 1949 i Karskrona. Stationen ~ir ansuten ti teefonnätet och ska i först a hand betj ~ina fartyg i anöbuken och södra Östersjön. Teegrafverket ha1 paner på at också upprätta en sådan i Bohusän för att hätre kun na tigodose fiskebåtarnas intressen på Västkusten. Sändarstationen vid Stavsnäs radio har. moderniserats och en ny motagarstation ersatt d en gama. Radio p e j/stationerna H åö- Momp- V inga finnas ajämt kvar men hava varit stängda sedan år 1941 och därefter bemannats endast då sv:'\ra isförhåanden rå. 2L1 fyrskepp och fyrpatser voro den januari HWi utrustade med radiostationer, samtiga tihörande otsverket. Vid samma tid 1949 var siffran endast 11 st. Ett stort anta radiofyrar finnes för närvarande i andet. Dc tihöra oika n>yndighcter och utgjorde den januari H51 sammanagt 66 st, varav 30 avsedda för sjöfarten och 36 f,ör uftfarten. För närvarande finnas 7 st markstationer för den civia uftfarten, tihörande och betjänade av teegrafverket samt föragda ti fygpatserna Torsanda,.Tönkiiping, Bnofa, Norrköping, Bromma, Sundsva/ T-Hirnösand och

184 Visby. Mat kstationcn vid Karsads fygpats ~tr num er ~ 1 nedagd. \'id samtiga dessa fygpatser utom Jönköpi ng finnes i:ivc n meteoroogiska radiostaianer för mottagni n~ av vädcrcksuppgifcr, vika staioncr tihöra Sverige-; \etcoroogiska olt Hydroogiska Institut (SMHI). Hadiourusning p<"t handes- och j'iskcj"artuu den 1.i a nuari 1!):)1 O'h utveckingen mhct dc tre sista tu cn fra ng[u av fiijande tabe. Fartyg och Anta fartyg med radioteegraf Summa radioteefon enbart enbart radioteegraf radioteefon 194911950119511 ~ 94911950119511 19491195011951 1949119501195 1 handesbrtyg 279 323 368 99 ~ 39 338 371 371 716 758 77't fi skefartyg... - - - - -- 152 230 295 152 230 29 'i Av tabeen kan h a uösas, a tmae h::mdesfa r t~'g, utrustade tned enbar! radioteegraf stadigt sjun,er. under de a fartygen i at sötte utstri:ickning fiirses m ed fusti:ind iga stationct fiir bt1<e teegrafi och teefoni. At t t!ct radiosaionn p t1 fiskefartyg ökas kraftigt, me samtiga faryg hava endast radioteefon. Rundradiostationer. Den januari 1~);)1 fnnnos 2;) teegrafverket tihiirig:1 rundradiostationer för [ijg- och meanvög, dtirav!) stor sändare på GO k\\' antenneffekt e e r mera, ni:i nigen F n nn (HO), Hiirby (100), Motaa (200), Stockhom (Gr) oe 1 Sundsva (GO). Siffrorna inom parenes angiver effe' en i k\v. Tvt korvt1gssi:indare pf1 12 k\\' finnas i \]o aa, avsedda för utsäthningar ti utandet. En frckvcn,.; nwcuerad cxperimenstaiion 0111 k\y är uppstiid p :1 vattentornet vid Mosewckeorg i Stockton1. Föruon dessa rundradiostatione r miirkas p:1 ski d a ])nscr i a11-185 det av intresserade sammansutningar uppförda mindre, privata stationer, vika dock samtiga uneer år 1961 tor.c]e komma att övertagas av teegrafverke. Den nya 150 k\v rundradiostationen i Sundsva invigdes och togs i bruk våren 19-!9 efter en byggnadstid av c:a 2 år. Anäggningsarbetena på en storsändare för Göteborgsområdet, ikaeces på 150 k\y, ha fortskridit så ångt, att mat;lerna äro resta och radioutrustningen inm onterad i e tt nybyggt stationshus. stationen avses invigas under år 1951. Ännu en ny storstation på 150 k\y avses uppföras för stockhomsområdet. Mede härför äro devis bevijade och i 1951 års statsverksproposition har ytterigare 1,3 mijoner kronor upptagits härför. Panerade nya stationer i Hamstad och Örebro ha ännu icke kunnat uppföras på grund av situationen på byggnadsmarknaden. Det försag ti förbättring av dc svenska rundradioutsändningarna på kortvåg ti utandet, som framades av 194-3 års rzmcradioutredning, gick ut på anskaffandet av två 100 k\v kortvågssändare. Mede bevijades härför, och byggnadstistånd erhös i början av år 19-19. stationerna föräggas ti Hörby och s tationshuset d~irsädes har tibyggts för att hereda pats för dessa sändare. Monteringsarbetet pågår för fut och beräknas vara kart den 1 januari 1952. I Tornedaen och Raparanda finnas försärkarsta tioner för distribution av åg/rekvent trådradio ti e tt anta abonnenter. D e högj'rekuena trädmdionäten, d v s distribution ay radioprogram på teefonedningar, utveckas ajäm. Sådana nät finnas p å fera patser i andet, såsom på Gotand och i Bekinge samt inom fera omrhden i Norrand. Försök ha också gjorts a mata rundradioprogram övet högspänningsedningar för att utröna möjigheterna a p å detta sått distribuera så hög fäsyrb\ ti radioyssnare i edningarnas närhet, at kraftednings störningar icke m ärkas.

18i De svenska rundradiostationerna på ång- och m c J mn-åg inpacerades som nämnts den 15 mars 1950 på Sver ige tideade frekvenser enigt den s k Köpenhamnspanen. Samtidigt höjdes antenneffekten på Motaastationen W det i panen tiåtna högsta värde, 200 k\v. Antaet radioicenser överskred år 1948 2 mijoner, och utgjorde den 1/ 1 1949 2.025.099. Den 1/1 1950 var antaet c:a 2.150.000, d v s omkring 300 per 1.000 invånar e. 1Vämnden för te1euisionsj'orskning, som b a består av represen tanter för teegraf styresen, Radiotjänst och e 1J grupp radiofabrikanter, ansutna ti organisationen Sveriges radioeverantörer, fortsätter sin verksamhet. Av teegrafstyresen begärt investeringsansag ti teevisionsanäggningar har icke upptagis i 1951 års statsverksproposition. Kung Maj :t vi först göra en utredning om d e ekonomiska förutsättningarna för teevisionen och dennas betydese i oika avseenden. Det torde atså dröj a äng r ännu, innan teevisionen sår igenom_ i Sverige, och deta sag av förströese stäer sig onekigen åtminstone i dagens äge mycket dyrbart. Linjer och edningar. Sto pin j er och kabar. Utbyggnaden av teegrafverkets stopinjer och kabar åskådiggöres av föjande tabe, där dc sannnanagd a ängderna ~1ro angivna i km: Vid början av år Stopinjer Riks, och andskabar Summa 1948 59.037,3 16.110,5 75.147,8 1949 59.793,3 16.780,3 76.573,6 1950 59,918,2 17.563,7 77.-±81,9 Cnder de sista två år, för vika statistiska uppgifter föreigga, har atså sopinjernas ängd ökats med 881 on och kabarnas med 1.453 km. I tabeen äro icke inbegripna stopinj er och kabar med abonncntedniugar och ej heer injer och kabar som tihöra staens järnvägar m f, och i vika teegraherket har de. A v tabeen framgår, att riks- och andsedningar i at större utsträckning föräggas i kabar i stäet för på sopinjer. Det stora in j earbetet med en koaxiakabeanäggning Stockh om-~orrköping-jönköping- Göeborg är avsutet. För närvarande (1 / 1 1951) äro 180 förbindeser uppkoppade på sträckan Stockhom- Norrköping. Yid fu utbyggnad får anäggningen en kapacitet av icke mindre än omkring 1.000 samtidiga samta i vardera riktningen. Desträckan Jönköping-Mamö är däremot på grund av brist på mede ännu icke påbörjad och arbetet torde få vänta ännu minst 2 år. Nya rikskabar ha under de tre senaste åren utagts, nämigen en kombinerad eoaxiaoch pupinkabe Stockhom- V,ästerås- -örebro, en pupinoch bärvågskabe Sundsva--Sprängsviken-Soefteå, och en Göteborg- Skårby-Uddevaa. Ändutrustningarna för den förstnämnda anäggningen ha icke satts upp men de båda senare äro kara och tagna i bruk. Band de panerade nya riksförbindeser, som äro aktuea att utbyggas under den närmaste framtiden märkas en koaxiakabe Göteborg--Trohättan och en ny kabe Sverige-Finand via Åand, ikaedes koaxiakabe, som ska vara färdig at agas i trafik i samband med oympiaden i Hesingfors 1952. Arbetet med utäggning av koaxiakabe över Öresund mean Mamö och Köpenhamn för ansutning ti det västeuropeiska koaxianätet har uppskjutits tis vidare i väntan på den därmed sammanhängande deen Jönköping-VIamö enigt ovan. Riks- och andsförbindeser. Föj ande tabe anger riks- och andsförbindesernas ängd i km -- 2-tråds resp --tråds stamedningar - vid hörjan av [tr 19-19 och 1950: 187

188 Riksförbindeser Landsförbindeser stamedningar banka banka i kabe Summa i kabe edningar edningar Summa km km km km km km J 2,tråds 394.5-!1 107.824 502 365 285.342 214.022 499.364 1949 Hråds 121.232 -- 121.2 32 - - - i 1950 { 2dråds 421.217 109.673 530.890 297.322 224.023 521.345 htråds 128.50± - 128.50± - - - Även här avspegar sig den ökade användningen av kabe, s~i.rs kit vad b eträffar riksförbindcser. Större dcen av andsförbindeserna gå ä ven i kabe ehuru ökningen under året fördear sig ganska jämnt mean kabe och bandcdning. Ett stort anta riks- och andsförbindeser gå dessutom på icke fysikaiska (icke metaiska) edningar, d v s fantomedningar samt enkanas- och ferkanas bärfrekyensförbindeser. Sammanagda ängden härav i kabe och på bankedning vid början av år 19-19 och 1950 angives i föj ande tabe: Riksförbindeser Landsförbindeser Fantom, och banka bärfrekvens' i kabe Summa banka edningar i kabe 1 d. Summa e nmgar förbindeser km km km km km km 1 1949 496.520 71.166 567.686 53.621 65. 158 118.779 1950 564.807 76.429 611.236 54.165 68.232 122.488 Den Lotaa ängden av icke fysikaiska riksförbindeser är tydigen av sawma storeksordning som riksstamedningarna och tenderar att öka i förhåande ti dc senare. De icke fysikaiska andsförbindesernas ängd u t gör c :a 20 % av den to aa ängden andsförhindcser. De bärfrekventa ferkanasförbindeserna äro anordnade des enigt 8-kanasysem för drift i Yanig rikskabe, des en- 1 - Jigt 12- och 18-kanasystem i bärfrekvenskabe samt des enigt 8-kanasystem i koaxiakabe. Den sammanagda ängden av stam- och icke fysikaiska edningar upgick den januari ti 1.300.630 km riksförbindeser och ÖL13.833 hn andsförbindcser. Härti kommer över 2.000.000 km 1okastamedningar. Teegrafförbindeser. 189 A v eegrafförhindeserna gå endast c :a 2.000 km på metaiska edningar mot c:a 165.000 på icke fysikaiska. De senare äro anordnade i form av teegraftransfonneringar på teefonedningar, fanom- eer superfantomedningar samt såsom tonteegraf- och överagringstccgrafförbindeser, dock huvudsakigen såsom. tonteegrafi. Den sammanagda ängden i km av teegrafförbindeserna har minskat något under år 1949-1950 enigt föjande tabe: Teegrafförbindeser Metaiska Icke fysikaiska Summa km km km /1 1949 1.955 167.079 169.034 1/1 1950 1.909 164.979 166.888 Teegramtrafiken på tråd går så gott som utesutande mec fjärrskrift. 396 fjärrskrivmaskiner voro i drift den januari 1950. T eefon= och teegraftrafik. Te ef'onrafik. Den inändska teeontrafiken ökar stadigt i omfattning. Den sammanagda samtasutväxingen - med och utan periodavgift - på permanenta näet var under budgetåret 19-!9- H!:JO approximativt 2.040 mijoner samta. Härav torde de inändska rikssamtaen hava det största

190 intresset m försyarssynpnnkt. Föjande tabe utgör en jämförese mean dc tre senare budgeårens utväxing av sådana samta: Anta 1947/ 19-±8 inändska rikssamta...... 99.853.088 därav isamta.... >> bixtsam ta...... 19+8 19-±9 10-1.632.215 2.132.17-± 2.387 19-±9f95 110.597 ~1 3.321.823 24 1:'. Antaet rikssamta har atsa under dc tre sista åre11 ökat med i runt ta 5 mijoner samta per år. För sam t iga rikssamta var under år 1949/ 1950 medeängden 1.71 räknat i perioder om 3 minuter. Samtasängeen varierade emeertid Yid oika stationer frn 1,-! ti 1,9 perioder. Ä y en tee{ ontraf'iken med utandet ökar. Samtassiffrornavoro år 19-17/ 1948 och 1948/ 1949 föjande: fr. Sverige ti utandet 770.124 resp 845.91-, ökning 9,8 ~ ; ; ti Sverige fr. utandet 842.4-!3 resp 8U.361, ökning 3,8 ' ~; ; via Sverige 35.118 resp 71.272, ökning 29,3 r,. Trafiken med utandet har ökat mycket kraftigt u n der åren efter andra värdskriget, c :a 75 % jämfört m ed 1938, de t sis a förkrigsårct. Teegrafraf i k. Även den inändska teegtamraj'iken på teegrafverkets nät visar en jämn ökning under de senaste åren. Antaet teegram. ti och från utandet tenderar däremot att n1inska något, troigen beroende på at nya teefonförbindeser öppnats med ett ferta änder. Under bu d getåret 1948/ 19-!9 t ex ökades antaet dir:kta tec~onf ~~: bindcser mean Sverige oeh utandet fran 122 h.>b Den sammanagda ieegramutväxingcn - in- och utändska samt transitccgram, sjöfarts- och tjänstetecgram - ä r för närvarande av storeksordningen 8 v~ m i - 191 joner teegram per år. N edanstående tabå anger antaet taxerade inändska teegram - viken uppgift är mest intressant ur försvarssynpunkt - under dc tre sista budgetåren: Anta 1947/ 1948 taxerade inändska teegram 5.107.847 därav på yxbankett...... 4.230.337 1948/1949 5.127.71 4.313.090 1949/1950 5.174.900 4.366.000 Det framgår av tabån, att yxteegrammen utgör den övervädigande deen, nämigen 81,3, 82,5 resp 83,4 % av hea antaet inändska taxerade teegram. Uppgiften är av intresse, därför att teegramtrafiken på yxbankett kan inskränkas avsevärt under krig. Den trafikmängd, som. upptages ärav kan då i stäet kmmna det totaa försvaret tigodo och bidar atså en god reserv. Bidteegraj'traj'ik. Direkta bidteegrafförbindeser funnos den 1 januari 1950 med föjande änder, nämigen Argentina Frankrike ~orge Storbritannicn Begien Förenia Staterna Schweiz Tjeckosovakien D anmark Itaien Sovjetunionen Det sammanagda antaet utväxade bidteegram, tråd- och radio, under de tre senaste budgetåren utgjorde: 1947/ 48 19-!8/ -!9 1949/50 720 395 385 I samband härmed ämnas en kort presentation av en bidteegrafapparat, som fått namnet utraj'ax. Den är en faksimiapparat, som arbetar med en oerhörd hastighet. Systemet demonstrerades första gången i oktober 19-18 av R. C. A. (Radio Corporation of America) i k ongressbibioteket i \Vashingon. Det anses, att den nya 1'idskTif i SjöL äsendet. 13

192 uppfinningen kanske kan eda ti en ika fuständig Udaning av teegrafförbindeserna som den av Samue Morse 104 år tidigare i det närbeägna Capitoium förevisade teegrafapparaten åstadkom i de dåtida möjigheterna ti teekommunikation. Vid demonstrationen i vvashington sändes boken»borta med vinden» (den engeska uppagan omfaar 1.047 sidor) med utrafax på 2 minuter och 26 sekunder; atså en fantastisk sändninghastighet på fera hundra tusen ord per minut. Utrafaxsysemet kan anordnas för sändning och mottagning av ccgrmn, brev, handingar, kartor o s v antingen i fu storek eer med hjäp av i förväg iordningstäda mikrofimer. Bid 1 visar en principskiss över utrafaxsystemet anordnat enigt det senare. aternativet. "FLYI NG $PO'r' SCANNER -" PROJ~CTIOi KINES(OPf " 1&1 Bid 1. Principskiss över R. C. A: s utrafaxsystem. Systemet kan sägas vara fotograferad teevision. H u vudmomenten vid sändning och m.ottagning äro föjande : a) Sändningsmateriaet ordnas så att det kan passcra sändaren i jämn ström med stor hastighet, ev gcno at det i förväg fotograferas på mikrofim, som sedan f ~,. gå igenom sändaren. 193 b) ~Iaerieet (teegram o s v) sändes. Sändarens viktigaste dear äro ett katodstråerör (»Fying spot scanner») och en fotoce (»Photo tubc»). Den på katodstråerörets skärm. projicerade juspunkten rör sig fram och tibaka med mycket stor hastighet, beyser det meddeande, som sändes, samt r efekteras sedan ti fotoceen. Om mikrofim användes, får juset från katodstråeröret genomysa fimen och därefter påverka fotoceen. Teegrammen eer fimen rör sig med jäm.n hastighe förbi katodstråeröret och fotoceen. c) Impuserna från fotoceen försärkas och sändas på tråd (koaxiakabe) eer radio (radioänksystcm) ti mottagaren. Yaniga tråd- eer rndioförbindcser äro icke praktiskt användbara för överföringen. Erforderig bandbredd för sändningen är nämigen 6.000 kp/ s (= svartvit teevision), viken handbredd medger en sändningshastighe av c:a 500.000 ord per minut. d) På moagarsidan projkcras dc överförda impuserna eer signaerna på skärmen i ct vertikat monterat katodstråerör (»Projection kinescopc») av samma typ som i en tccvisionsmottagare. En kamera är upphängd under röret. Under kamerans ins p nsscrar en 16- eer 35-mm fim m ed en hastighet, som. är noggrant synkroniserad m ed frammatningshastigheten på sändaren. Den på k atodstråeröret projicerade juspunkten rör sig ikaedes med exakt samma hastighe t fram och tihaka som juspunkten på sl1ndarsidan, och dess intensitet varierar i takt med d c jusa och mörka paricrna på den bid, som sändes, at enigt bidteegrafiens princip. Ljuspunken exponerar fimen i kameran. ::\'är meddeandet mottagits, kan fimkamer an ät frigöras från mottagaren. Framkaning och fixering i mörkrum kan därför utföras på,jo sekunder, på så kort tid dock icke med vaniga framkaningsmetoder. Härför mwänder man sig av torrframkaning med uppvärmda kemikaier enigt en äv Eastman Kocax Company upp-

194 funnen metod. Kopiorna kunna framstäas med samma snabba metod, och hea mottagningsprocessen tager p[ så sätt bott ett par minuter. Å ven om det är möjigt at urafax utgör inednin ~ ti en ny epok i teegrafiens historia, torde det drö j~ änge, innan den kan ersätta nuvarande fjärrskrivare. Systemet är nämigen iksom teevisionen för överföringen heroende av ett brett freksenshand, som endast kan åstadkommas med koaxiakabe eer radioänk, vika vä ännu icke på ång tid komma att införas över så stora avstånd och sådan utsträckning, att utrafax bir ett cegrafisystem, som b~1r sig ekonomiskt. A bonne ntte egrafiru{ik. En privat person eer ett företag kan numera erhåa abonnemang på en fjärrskriftapparat på motsvarande säi som en teefonapparat och koppas härvid in på det s k abonnentteegraf- eer teexnätet. Cppkoppingen mean abonnenter i nätet kan ske automatiskt med fingerskivc enigt samma princip som vid automatisk uppkopping a' teefonsamta. Skinacen igger huvudsakigen i att fö r hindesen användes för överföring av teegraftecken enigi femkodsystemet (3-punktsafabet) i ståiet för samta. Utveckingen av abonnentteegrafin sammanhänge med införande av fjårrskrivmaskiner som ersättning för teegrafi enigt morsesysteme t. I Sverige öppnades den första fjärrskriftsförbindesen år H) 18 mean teegraherkets radiocentra i Göteborg och centracegrafstatwncn i Stockhom. Den först uthyrda fasta fjårrskriftförbindesen tikom 1929 mea n Riksbanken och Stock!om' teegrafstation, då även en privat förbindese Stockom -Finspong uppkoppades. Xu är det Tidningarnas Teegrambyrå (TT), som jåme Sveriges Meteoroogiska oc Hydroogiska Institut (SMHI) har dc största så at säg~! 195 privata tcegrafnäen. Stommen i TT-nätet utgöres av dubberikade förbindeser från Sackhom ti Göteborg, Mamö och Sundsva. Ti dessa knutpunkter äro ånga kedjor av tidningsredaktioner över hea andet ansutna...\.honnenteegrafins start i Sverige fördröjdes på grund av andra värdskriget ti så sent som hösten 1945, då en mnnue station öppnades i Stockhom. med 5 abonnenter och utandsförbindeser ti Hesingfors, Köpenhamn och Oso. Detta nä ersattes år 19-G av ett automatiskt nä (typ Siemens), som aljåmt är i trafik. Efter ah från hörjan ha paneras ångt större, nedskars det ti a tt omfatta: i Stockhom 30 abonnenter + 10 tjänsteapparater. i Göteborg 8» + 2 >) i Mamö 8» + 2» Efter utökning med b a en provstation av svensk konstruktion har Sackhom nu (1950) 50, Göteborg 1G och Mamö 8 abonnenter. Direkta utiandsförbindeser finnas förutom ti dc nordiska grannänderna ti Ham- 1mrg, Ziirich, Amsterdam och London. övriga stationer i det europeiska teexnätet enigt kartan på bid 2 kunna naturigtvis nås genom förmeding. Ett nytt abonnentteegrafnåt enigt svenskt system har emeertid panerats och ska ti att börja med utbyggas med stationer i Stockhom för 140 abonnenter, Göteborg }!am ö Sundsva»»» 60 60 50»», san1t» De första stationerna beräknas kunna tagas i drift kring årsskiftet 1950-1951 och övriga panerade stationer komma sedan att anordnas fortast möjigt. Utökningar komma även att göras för att möta den tiströmning av abonnenter, som man räknar med. Stora utveckingsmöjigheter anses finnas för denna nya gren av teegrafverkes