Relevanta dokument
Landstingets ledningskontor, registrator

Kultur på recept svar på motion

Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala Fastställd av Närvårdssamverkan Uppsala (NSU)

Bättre städning ger renare vårdmiljö svar på motion

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Landstingets ledningskontor, registrator

Datum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Motionssvar angående personalens språkkunskaper och patientsäkerheten

Samverkan Social ReKo

Remiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Nationellt samarbete inom ehälsa svar till Sveriges Kommuner och Landsting


Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Södertälje kommun. Svar på motionen "Inrätta en LSS-Lots" Dnr: KS 17 /396, OMS 17 /063

Kallelse till sammanträde med beredningen för äldre och funktionsnedsatta

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion Kompetensutveckling och samarbete inom rehabiliterings- och psykosociala området med fokus på yrkesspecifika frågor

Utveckling av närvård - samarbete mellan Uppsala kommun och Landstinget

Yttrande angående Överenskommelse om samverkan mellan Älvkarleby kommun, Landstinget i Uppsala län och Polismyndigheten i Uppsala län

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Remissyttrande avseende God och nära vård

Lagstiftning kring samverkan

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Konsekvensbeskrivning av åtgärdsförslag för ekonomi i balans 2013 för Lasarettet i Enköping

Motionssvar angående motion om att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping

Förhyrning av lokaler vid Palliativt centrum

Nr Ärende Föredragande 1 Val av justerare. 5 Beslut om plan för inriktning och strategiska mål Mia Pless

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Remiss - Rekommendation att besluta om Hälsooch sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet, (Dnr: /2014)

Angående motion Kompetensutveckling och samarbete inom rehabiliterings- och psykosociala området med fokus på yrkesspecifika frågor

Mottganingsteamets uppdrag

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Svar på remiss om Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

Landstings, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet remissvar till Sveriges Kommuner och Landsting

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Ett medicinhistoriskt museum i Uppsala

Yttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

29 Motionssvar efter återremiss, psykosocial verksamhet (Kst/2016:627)

NPM: Styrmodeller inspirerade från näringslivet; konkurrens, kundbegrepp, kontraktsstyrning. Nacka: Först i landet med checksystem och

Avsiktsförklaring avseende utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige

Yttrande över Promemorian Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen från socialbidrag till arbete (S 2005:01)

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län kring personer med missbruk/beroende

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

11. Motion om att inrätta en barnombudsman i Västerviks kommun svar Dnr 2016/

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Program för stöd till anhöriga

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Landstingsfullmäktiges protokoll. Styrelsens beredning av programberedningens verksamhetsrapport för år 2015

Svar på revisionsskrivelse med anledning av granskning av landstingets remisshantering

Stockholms lins landsting

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Förändring av den Gemensamma nämnden till en gemensam Hjälpmedelsnämnd

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Verksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala (NSU), samverkan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

22/16 Yttrande över motion - Inrätta diagnostiskt centrum i Sörmland

Motionssvar angående Bättre städning ger renare vårdmiljö

Våga se framåt, där har du framtiden!

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Kallelse till sammanträde med beredningen för äldre och funktionsnedsatta

Motion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre 27 LS

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Samverkansavtal mellan Österåkers kommun och Stockholms läns landsting, Sjukvårdsstyrelse Norr, perioden

Transkript:

FÖRSLAG 2016-06-13 Dnr CK2016-0132 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Eklund Tfn 6116178 E-post agneta.eklund@lul.se Hälso- och sjukvårds och FoUU utskottet Svar på motion om ett helhetsgrepp mot äldres undernäring Förslag till beslut Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen med hänvisning till det arbete som bedrivs inom området. Ärendet Lina Nordqvist mfl (L) föreslår i en motion att landstinget ska ta fram en landstingsövergripande strategi mot undernäring samt att involvera länets kommuner för ett effektivare, länsövergripande arbete. Matens betydelse för hälsa och livsglädje under alla livets faser kan inte överskattas. Kunskapen om undernäring särskilt hos äldre och sjuka, liksom hur vi kan behandla undernäringstillstånd, har ökat under de senaste decennierna. Rätt mat och näring blir en viktig patientsäkerhetsfråga På Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping finns omfattande medicinska riktlinjer mot undernäring. En samrådsgrupp den sk Särnärgruppen arbetar på uppdrag av gruppen Tjänstemän Kommuner-Landsting (TKL) med gemensamma riktlinjer mellan länets kommuner och landstinget för kost och sondmat till äldre. I Särnärgruppen ingår representanter för sjukhus, primärvård och länets kommuner. Vidare finansierar kommunerna och landstinget gemensamt en dietisttjänst med syfte att förbättra näringssituationen för äldre. På uppdrag av TKL kommer Särnärgruppen under hösten att ta fram ytterligare riktlinjer för att motverka undernäring hos äldre. Motionen lyfter ett antal yrkanden på området - Att ta fram en landstingsövergripande strategi på området Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har redan idag riktlinjer mot undernäring som tillsammans med kommunerna som arbetas om till gemensamma. - Att involvera länets kommuner i detta för ett effektivare, länsövergripande arbete Vid sidan av de gemensamma riktlinjer som landstinget och kommunerna samarbetar kring, medfinansieras också en gemensam dietisttjänst i syfte att förbättra näringssituationen för äldre. Svaret har arbetats fram i samråd med särnärgruppen och TKL:s beredningsgrupp.

Beredningen för äldre och funktionshinderfrågor Rapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Namn: Sylvia Lundholm Kurs, konferens eller studiebesök: Studiebesök till Närvårdsteamet NPF en verksamhet i samverkan mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Målgrupp: Personer med problem som påverkar deras liv och som de vet eller tror beror på neuropsykiatriska svårigheter. Medverkade i besöket gjorde förutom undertecknad: Tarja Onegård, Ordf BÄF, LUL samt Anette Pettersson, Samverkanskoordinator(Samordningsförbundet) i Tierps kommun. Tid och plats: 2016 05 30 Bangårdsgatan 8 753 20 Uppsala Tre punkter som jag vill lyfta fram: 1). Framtidens arbetsmodell det professionella teamet Verksamheten Närvårdsteamet NPF är ett tidsbegränsat projekt i samverkan mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Projektet är ett resultat av huvudmännens gemensamma mål och uppdrag gentemot målgruppen och ursprunget återfinns i det som stipuleras kring målgruppen i SoL, HSL och LSS. LUL delfinansieras genom utvecklingsbidrag och kommunen genom finansiering via PRIO. SoL och HSL är ramlagar. Inom ramlagarna ges landsting och kommuner den juridiska förutsättningen och uppdraget att tillskapa den organisation som behövs för att uppfylla lagens intentioner om den enskildes rätt till vård och omsorgsinsatser, samt samordning av dessa för den enskildes bästa. LSS är en rättighetslag i vilken kommunernas ansvar för den aktuella målgruppen bland annat uttrycks i följande: 15 Till kommunens uppgifter hör att 1. fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av

2 (3) stöd och service är, 2. verka för att personer som anges i 1 får sina behov tillgodosedda, 3. informera om mål och medel för verksamheten enligt denna lag, 7. samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder, Samverkansmodeller som Närvårdsteamet NPF är inte givna i en kommun eller landstingsorganisation eller dem emellan och det är på intet sätt självklart hur dessa skall konstrueras. En förklaring till detta är just att de lagar som insatserna vilar på är ramlagar vilka inte detaljreglerar hur huvudmännen ska organisera sig. Uppdrag måste formuleras, samverkan utmejslas, kulturella och tekniska broar överbryggas osv. Likafullt finns uppdragen formulerade inom lagarnas ramar. Samverkansprojektet Närvårdsteamet NPF har skapats av Uppsala kommun och LUL i samverkan som ett projekt för att uppfylla de intentioner som återfinns i lagstiftningen och svarar på så sätt mot det som stipuleras i lagen. Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso och sjukvården(sou 2016:2) lyfter fram förslag på en sammanhållen hälso och sjukvård och socialtjänst för målgrupper såsom bl andra: Personer med psykiska funktionsnedsättningar, Personer med missbruk och beroende, Personer med funktionsnedsättningar Utredningen trycker även hårt på kontinuitet i vårdkedjan. För att detta skall uppnås föreslås en lagändring där detta ansvar tydliggöras. NPF Närvård kan ses som första linjens vård. Landstinget i Uppsala län/uas Neuropsykiatriska mottagningen för vuxna formulerar följande: På Neuropsykiatriska mottagningen sker utredning och behandling på specialistnivå. För basinsatser rekommenderar vi kontakt med NPF närvård Vårdkedjan kan alltså ha sin början i en kontakt med en öppen insats. Professionella arbetsteam som gemensamt arbetar för en viss målgrupps behov växer fram mer och mer med givna resursvinster och patientnytta. Det tvärvetenskapliga arbetssättet finns det belägg för, kan optimera insatsens kvalitet och generera kontinuerlig kunskapstillväxt i en snabbt föränderlig värld. 2. Fördelar med Öppna insatser Närvård NPF ställer inte krav på remisser eller diagnoser. Det finns flera fördelar med detta. För den aktuella målgruppen tillgodoses ett behov av tillgänglighet som annars kan bli svårt för just dessa personer. Friheten från diagnos och remisskravet gör att man når en grupp man annars skulle ha svårt att möta och finna och även möter dem utifrån deras problem i ett verkligt och konkret sammanhang. samhället. Projektet kan i viss utsträckning presentera kvalitativa vinster för den enskilde.

3 (3) 3. Utvecklingen I dagsläget kan inte projektet redogöra för ett resultat i kronor och ören eller hur mycket detta förebyggande folkhälsoarbete har sparat övriga vården och samhället.projektet behöver utvärderas både kvalitativt och kvantitativt och både kortsiktiga och långsiktiga vinster definieras. Närvård NPF bör ges föutsättningar att implementeras. Lagens krav på samverkan, i delaktighet med den enskilde, bör likställas andra rättigheter inom hälso och sjukvården. De förändringar i lagen som föreslagits i ovan nämnda utredning kan tillgodose ett behov av reglering av detta. Egen reflektion Det var mycket intressant att få ta del av medarbetarnas uppenbart positiva erfarenheter på sin verksamhet och dess utfall. De övertygade i sin presentation av hur enskilda personer blev hjälpta i verksamheten.