Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.



Relevanta dokument
Clostridium difficile diarré

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Clostridium difficile diarré (CD)

Clostridium Difficile

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

VRE - hygienrekommendationer

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Nya städrutiner vid Clostridium

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Hygienkonferens. Hösten 2016

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Virusorsakad gastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

MRSA vårdhygieniska aspekter

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Fastställd

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Lokal anvisning

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Multiresistenta bakterier

Lokal anvisning

Mässling - hygienrekommendationer

ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Bakgrund

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Bakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Lokal anvisning

Magsjuka smittsam- vårdhygieniska aspekter inom sluten vård i Uppsala län

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Influensa A och B samt RS-virus

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Hygienrutiner i förskolan

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien /

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Clostridium difficile i sjukvården

Städinstruktion för Västmanlands sjukhus (VS) och Primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet (PPHV) REGION VÄSTMANLAND

Så kan vi minska spridning av

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Antibiotikaresistenta tarmbakterier (VRE, MRG*, ESBL)

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Magsjuka/vinterkräksjuka handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Rena händer och rätt klädd

Transkript:

Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Clostridium difficile diarré Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt den: 2015-08-20 Kategori: Vård/medicinska riktlinjer, Skapat av: Birgitta Lytsy, hygienöverläkare, Vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Birgitta Lytsy, hygienöverläkare, Vårdhygien Reviderat den: 2015-08-20 Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande, grampositiv bakterie som förekommer i tarmfloran hos ca 2 % av friska vuxna individer. Hos spädbarn, äldre och sjukhusvårdade patienter kan högre bärarskap påvisas. De flesta bärare med CD i tarmen är symtomfria. För dessa finns inga restriktioner och de behöver heller inte behandlas. En antibiotikabehandling kan rubba den normala tarmfloran. CD får då möjlighet att växa till och producera toxin som ger diarré (toxin A och B). I svåra fall kan pseudomembranös kolit tillstöta. En aggressiv stam av CD (ribotyp 027) har orsakat stora utbrott i USA, Canada och Europa. Denna stam är resistent mot fluorokinoloner, orsakar allvarligare symtom och verkar mer spridningsbenägen. Fall finns rapporterade i Sverige. Bakteriens sporer kan överleva under lång tid och sprider sig lätt i vårdmiljö. Risken för smittspridning i vården kan pågå under lång tid om inte effektiva åtgärder sätts in tidigt i förloppet. Till effektiva åtgärder räknas: Att snabbt identifiera ett misstänkt fall ha alltid CD i åtanke om en patient med antibiotikabehandling drabbas av diarré. Provtagning ger snabbt svar. Vård på enkelrum vid diarré begränsar spridning av bakteriesporer. Daglig städning, rengöring och desinfektion begränsar spridning av bakteriesporer. Följsamhet till hygienrutiner begränsar spridning av bakteriesporer Se över patientens antibiotikabehandling minska risken för uppkomst av diarré. Smittväg Indirekt kontaktsmitta och/eller fekal-oral smitta. Riskfaktorer för smittspridning Diarré, antibiotikabehandling Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré. Placering/vårdrum Patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile flyttas till enkelrum med egen toalett. Saknas enkelrum, undvik att dela vårdrum med patient som har en pågående/nyligen avslutad antibiotikabehandling. Behov av enkelrum upphör i samband med att diarréerna upphör. När symtomen upphört bör patienten duscha och få rena kläder. Utför slutstädning och renbädda sängen. Patient med resistenta CD (t.ex. ribotyp 027) ska vårdas i enkelrum med eget hygienutrymme på infektionsavdelning, om inga medicinska skäl omöjliggör detta. Titel Clostridium difficile diarré Sidan 1 av 5

Måltider Patienten ska äta på vårdrummet. Patient uppmanas och ges möjlighet att tvätta händerna och använda handsprit före måltid. Personal Tvätta händerna med tvål och vatten efter vårdarbete. Avsluta med handdesinfektion. Engångs långärmad skyddsrock rekommenderas vid risk för stänk från avföring vid t.ex. bäddning. Risken för personal att bli smittad av CD är liten om basala hygienrutiner tillämpas. Besökare Besökare ska tillämpa god handhygien Handtvätt och handdesinfektion. Tvätt Rumsbunden vit tvättsäck i säckhållare. Byt sängkläder och patientkläder ofta. Tvätt som är kraftigt förorenad med diarré hanteras som smittförande, dvs gul tvättsäck med innersäck av gelatin. Avfall Rumsbunden avfallssäck i säckhållare. KAD-påse, stomipåse och blöjor kastas i separat soppåse som tillsluts innan den kastas i avfallssäck. Undersökning/behandling på annan enhet Patient bör om möjligt undersökas, behandlas och rehabiliteras i sitt vårdrum. Om detta ej är möjligt informeras mottagande enhet och transportpersonal. Patient ska inte sitta i väntrum. Patienten bör duscha, få rena kläder och sängkläder före transport. Rengör och desinfektera sänggrindar. Misstänkt eller verifierad Clostridium difficile får aldrig försena eller hindra nödvändiga undersökningar, behandlingar eller operativa ingrepp Städning Patientens närmaste omgivning förorenas med sporer som kan överleva lång tid i vårdmiljö. Det krävs därför en ökad frekvens av städning, rengöring och desinfektion. Använd rumsbunden städutrustning. Städutrustning desinfekteras efter användning. Daglig städning och desinfektion Informera städpersonalen. Städpersonal utför grundläggande städning enligt avtal. Tag-ytor i vårdrum (tex sängbord, sänggrind, handtag mm) torkas dagligen med alkoholbaserat yt-desinfektionsmedel med tensid. I toalettutrymmet ska dörrhandtag, kranar, lysknappar, toalettpappershållare, spolknapp och sittring torkas dagligen med ett alkoholbaserat yt-desinfektionsmedel med tensid. Slutstädning Utförs när patienten flyttas från vårdrummet eller när diarrésymtom har upphört. Utöver daglig städning som utförs av städpersonal, rengör och desinfekterar vårdpersonal all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av patienten. Använd checklista bilaga 1. Misstanke om smittspridning Vid flera eller upprepade fall av CD diarré kontaktas vårdhygien för epidemiologisk utredning. Provtagning: Genom att snabbt identifiera en smittsam patient med diarré kan åtgärder vidtas för att förhindra smittspridning till andra. Så länge patienten har diarré kvarstår risk för smittspridning även om fecesprov är negativt för CD. Undersökning beställs i COSMIC RoS-Mikrobiologi. Remiss finns under grupp/feces. Välj Clostridium difficile (toxinpåvisning + odling). Titel Clostridium difficile diarré Sidan 2 av 5

Ange kliniska data (allvarlig colit, megacolon) och ev antibiotikabehandling. Önskemål om epidemiologisk typning måste anges på remissen. Provtagning feces uppsamlas i rent kärl (bäcken), 1 ml överförs i transportrör med sked och brun skruvkork. Kylförvaras fram till nästa ordinarie transport. Osäkert resultat om prov anländer till laboratorium senare än 2 dygn efter provtagning. Undersökningen kan även beställas på pappersremiss Mikrobiologi 1. Pappersremissen kan skrivas ut från wwww.akademiska.se/remisser. Svarsrutin positivt svar: C.difficile toxin A+B påvisat i feces (prelsvar). Efter två dygns odling Växt av C.difficile (slutsvar). Utskrivning Utskrivning till andra vårdavdelningar eller till särskilt boende sker efter medicinsk bedömning. Behandlande läkare är ansvarig för att berörda vårdgivare informeras i god tid innan överflyttning till annan avdelning/klinik/sjukhus/ vårdinrättning. Hygiensjuksköterska ska kontaktas vid utskrivning av patient med resistenta C.difficile (t.ex. ribotyp 027). Titel Clostridium difficile diarré Sidan 3 av 5

Checklista slutstädning Clostridium difficile Bilaga 1 Tillämpa basala hygienrutiner, byt skyddshandskar och torkdukar ofta för att inte återsmutsa rengjorda ytor och föremål. Använd torkduk får inte åter doppas i rengöringslösningen. Slutstädning efter patient med Clostridium genomförs i två steg: Steg 1; Rengöring med vatten och rengöringsmedel. Steg 2; Desinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid, alternativt Klorin. Rengör vårdrum och möbler Kasta allt engångsmaterial. Gäller även material i förrum/sluss Både använda och oanvända textilier skickas på tvätt. Använd vit tvättsäck. Tvätt som är kraftigt förorenad med tex diarré hanteras som smittförande och skickas i gul tvättsäck med vattenlöslig innersäck av gelatin. Rengör handtag, strömbrytare, stolar, fjärrkontroller etc Rengör patientnära ytor och vårdbädden Rengör sängbord, säng- och väggpanel, lampa, patienttelefon Rengör säng och sänggrindar Kuddar och madrass med avtorkningsbara överdrag rengörs. Specialmadrasser rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens anvisningar. Kuddar utan överdrag skickas på tvätt. Förorenade kuddar och madrasser som ej går att rengöra kasseras Flergångsartiklar, utrustning, hjälpmedel Flergångsartiklar rengörs bäst i disk- eller spoldesinfektor. Är detta inte möjligt, använd mekanisk rengöring. All utrustning (infusionspumpar, stetoskop, blodtrycksmanschett, lift, gåbord mm) som använts vid vård och behandling rengörs Förorenade flergångsartiklar, utrustning och hjälpmedel som är omöjliga att rengöra och desinfektera kasseras Disk sänds till centralkök eller diskas i avdelningens köksdiskmaskin Avfall slängs i säck på vårdrummet och behandlas som hushållsavfall. Rengör papperskorgar och säckhållare Rengör toaletten Rengör handtag, kranar, tvättställ (ut/invändigt), avställningshylla, larm/strömbrytare Rengör hållare till tvål- och handspritförpackningar Titel Clostridium difficile diarré Sidan 4 av 5

Rengör hållare till toalettpapper, handikappstöd, duschhandtag Rengör spolknapp och toalettstol utvändigt Rengör vägg bakom toalettstol Rengör toalettstolens lock, sittring (in/utsida), toalettstolen invändigt, kasta toalettborsten Rengör golv Samtliga golv rengörs, vårdrummet först och toaletten sist. Använd engångsmopp Avslutande desinfektion Avsluta med att torka patientnära ytor, tagställen, flergångsmaterial, utrustning, hjälpmedel, handtag, kranar och toalettsits med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. I samband med utbrott kan man behöva byta ut alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel mot Klorin. Om Klorin används är det viktigt att noggrant följa nedanstående anvisning. Kontaktytor, städutrustning, skyddsutrustning och arbetskläder Städutrustningen rengörs och desinfekteras efter användning Tvätta och desinfektera händerna Byt ev arbetskläder Slutdesinfektion med Klorin Kontakta gärna vårdhygien för bedömning om desinfektion med Klorin är nödvändig. Medel Klorin används i spädning 1:5, dvs 1 del klorin och 4 delar vatten (max 40 grader). Klorin får inte blandas med rengöringsmedel eller andra kemikalier, då det kan medföra risk för utveckling av toxiska gaser. Rinnande vatten och ögondusch måste finnas tillgänglig vid beredning av lösning. Använd skyddshandskar av nitril och skyddsglasögon. Tvätta händerna efter avslutad beredning. Se säkerhetsdatablad för Klorin. Överbliven brukslösning hälls ner i avloppet (spoldesinfektorn). Var observant på att Klorin kan reagera med vissa metaller. I sådant fall bör ytan fortsättningsvis inte desinfekteras med Klorin. Metod Använd engångsdukar. Dukar som använts får inte doppas i klorinlösningen för att återfuktas. För att uppnå desinfektion med Klorin krävs det att ytan bearbetas mekaniskt med våt torkduk. Klorin har en inverkningstid på 10 minuter. Låt lösningen torka. Eftertorkning är normalt sett inte nödvändig. Skyddsutrustning Titel Clostridium difficile diarré Sidan 5 av 5

Tillämpa basala hygienrutiner, använd skyddshandskar av nitril och skyddskläder. Använd skyddsglasögon eller visir vid risk för stänk. Tvätta händerna efter avslutad desinfektion. Vårdbädd Kuddar och madrass med avtorkningsbara överdrag torkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Överdragen tål inte Klorin. Specialmadrasser rengörs och desinfekteras enligt tillverkarens anvisningar Patientnära ytor Sängbord, sängpanel, handtag, knappar, lampa och säng desinfekteras med klorinlösning. Hygienrum Toalettstol, tvättställ, spolknapp, duschhandtag, lysknapp, dörrhandtag och kranar och toalettpappershållare desinfekteras med Klorinlösning. Toalettsits rengörs och desinfekteras med fördel i spoldesinfektor. Om detta ej är möjligt så desinfekteras den med Klorinlösning Golv Golven behöver vanligtvis inte desinfekteras med Klorin. Titel Clostridium difficile diarré Sidan 6 av 5

Patientinformation Clostridium difficile Bilaga 2 Vad är Clostridium difficile (CD)? Clostridium difficile är en bakterie som kan finnas normalt i tarmen hos framför allt små barn och äldre. Vanligtvis ger den inga symtom. Bakterien kan överleva utanför kroppen t.ex. i sjukhusmiljön. Varför blir jag sjuk och vilka symtom ger en CD infektion? Antibiotikabehandling i kombination med nedsatt allmäntillstånd är den vanligaste orsaken till infektion. Antibiotika minskar mängden goda bakterier i tarmen och CD som inte påverkas av antibiotika kan då föröka sig. Symtom som vattniga diarréer, buksmärtor och feber är vanligt. Svårighetsgraden kan variera från person till person. Hur ställs diagnosen? Du får lämna ett avföringsprov som skickas till laboratoriet för analys. Hur blir jag frisk? Måttliga diarréer kan gå över av sig själv, när du inte längre äter antibiotika. Svårare diarré behandlas med antibiotika som är särskilt verksam mot CD. Det är viktigt att du följer läkarens ordination och kontaktar din läkare om diarréerna återkommer efter avslutad behandling. Hur sprids CD? Bakterierna från tarmen kan förorena föremål som vidrörs efter toalettbesök t.ex. toalettsits, spolknopp, kranar och dörrhandtag. Den som vidrör dessa ytor kan sprida bakterierna vidare till andra ytor. För att bakterierna ska orsaka sjukdom måste de in via munnen. Därför är noggrann handhygien efter toalettbesök och före måltid mycket viktigt. Så här tvättar du dina händer 1. Fukta händerna med vatten och tag flytande tvål. 2. Massera tvålen så att det löddrar och gnugga händerna en stund. 3. Skölj av alla tvålrester. 4. Torka händerna på rent papper eller handduk. 5. Avsluta gärna med att gnida in händerna i handsprit. Förhindra spridning av CD på sjukhus Så länge du har diarré vårdas du på eget rum med egen toalett. Lämna inte ditt rum. Mat serveras på rummet. Var extra noga med din handhygien före måltid och efter toalettbesök. Ska du på undersökning eller behandling rekommenderar vi att du duschar, byter till rena kläder och sängkläder. Byt gärna underkläder dagligen. Ditt rum och toalett städas noggrant varje dag. Ibland används Klorin som är verksamt mot CD bakterier. Det går bra att ta emot besök. Risken att smittas är liten om besökare är noga med sin handhygien. Titel Clostridium difficile diarré Sidan 7 av 5