Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012

2012 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012

2012-12-18 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar De tre första kvartalen 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 885 miljarder kronor och varuimporten till 827 miljarder, en minskning för såväl export som import jämfört med motsvarande period 2011. Exporten minskade med 2,5 procent i värde och 0,8 procent i volym och importen med 3,0 procent i värde och 1,7 procent i volym. De tre första kvartalen 2012 ökade energivaror och gruppen övriga varor som andel av Sveriges export. De stora svenska exportvarugrupperna verkstadsvaror och mineralvaror minskade i andel. Den svenska bytesbalansen visade de tre första kvartalen 2012 ett överskott på 197 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1,3 procent jämfört med motsvarande period 2011. EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick 2012 års tre första kvartal till 57 procent. EU:s andel av varuimporten uppgick till 67 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien minskade något och utgjorde 12 procent. Varuexporten till Kina, som är Sveriges största exportmarknad i Asien, minskade med 4,3 procent de tre första kvartalen. Medan andelen av importen från Afrika, Amerika, Asien och Övriga Europa ökade, minskade den från EU. Importen från USA ökade med hela 5,3 procent. Både export och import av tjänster ökade markant de tre första kvartalen 2012, exporten med 6,9 procent och importen med 4,7 procent. Tjänsteexporten uppgick till 378 miljarder kronor och tjänsteimporten till 273 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar till utlandet uppgick 2012 till 119 miljarder kronor, en minskning med 19 miljarder från de tre första kvartalen 2011. Samtidigt minskade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med hela 79 miljarder och uppgick till 52 miljarder kronor. De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2011 till 2 544 miljarder kronor. Samtidigt uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige till 2 362 miljarder.

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och krisen... 1 3. Bytesbalansen... 5 3.1 Bytesbalansen... 6 3.2 Handelsbalans... 6 4. Varuhandel... 7 4.1 Sveriges export och import av varor... 7 4.1.1 Geografisk fördelning... 8 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 10 4.1.3 Nettoexport av varor... 12 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 13 4.1.5 Nettoexporten av personbilar... 14 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel... 15 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 17 4.2.1 Export... 17 4.2.2 Import... 20 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 22 4.3.1 Svensk export... 22 4.3.2 Svensk import... 26 5 Tjänstehandeln... 28 6 Direktinvesteringar... 31 6.1 Direktinvesteringsflöden... 31 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 35 6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 38 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-september 2012, i löpande priser HA 22 SM 1204, korrigerad version Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2009 2010 2011 1-3 kv2011 1-3 kv 2012 Varor Värde (Mdr SEK) Export 995,1 1 138,2 1 212,7 907,9 885,5 Import 911,4 1 069,4 1 145,2 852,3 826,9 Nettohandel 83,8 68,7 67,5 55,5 58,6 Export till EU(27) 580,5 650,0 679,6 509,2 504,2 Import från EU(27) 627,3 724,0 786,6 584,4 557,9 Nettohandel (EU(27)) -46,8-73,9-107,0-75,2-53,7 Förändring (%) Export -16,7 14,4 6,5-25,1-2,5 Import -17,0 17,3 7,1-25,6-3,0 Export till (EU(27)) -19,0 12,0 4,5-25,1-1,0 Import från (EU(27)) -18,3 15,4 8,7-25,7-4,5 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 444,3 459,3 484,1 354,1 378,4 Import 346,5 339,7 356,6 260,2 272,6 Nettohandel 97,7 119,6 127,5 93,8 105,8 Förändring (%) Export -3,5 3,4 5,4 5,5 6,9 Import -1,9-2,0 5,0 4,5 4,7 Direktinvesteringar 2009 2010 2011 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet -198,3-145,4-182,7-138,4-119,5 Utländska DI i Sverige 76,8-2,0 60,0 130,5 51,9 Netto -121,5-147,4-122,7-7,9-67,5 2007 2008 2009 2010 2011 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 2 080 2 462 2 461 2 451 2 544 Utländska DI i Sverige 1 873 2 173 2 355 2 321 2 362

Sveriges utrikeshandel regionalt fördelad, totalt samt uppdelad efter varor respektive tjänster Mdr SEK Förändring (%) 2009 2010 2011 2011 2012 2011/ 1-3 kv -12/ Andel 1-3 kv 1-3 kv 2010 1-3 kv -11 2011 Världen Export Varor och tjänster 1 439 1 597 1 697 1 262 1 264 6,2 0,1 100 Varor 995 1 138 1 213 908 885 6,5-2,5 100 Tjänster 444 459 484 354 378 5,4 6,9 100 Import Varor och tjänster 1 258 1 409 1 502 1 113 1 099 6,6-1,2 100 Varor 911 1 069 1 145 852 827 7,1-3,0 100 Tjänster 347 340 357 260 273 5,0 4,7 100 Inre Export Varor och marknaden 1 tjänster 959 1 057 1 108 825 845 4,8 2,4 65,3 Varor 689 765 796 594 594 4,1 0,0 65,6 Tjänster 271 292 312 231 251 6,9 8,5 64,5 Import Varor och tjänster 938 1 046 1 117 828 812 6,7-1,9 74,4 Varor 710 822 884 657 635 7,6-3,5 77,2 Tjänster 229 225 233 170 177 3,6 4,1 65,3 EU Export Varor och tjänster 804 890 934 698 700 4,9 0,3 55,0 Varor 580 650 680 509 504 4,5-1,0 56,0 Tjänster 223 240 254 188 196 5,9 3,9 52,5 Import Varor och tjänster 838 932 1 002 742 722 7,5-2,7 66,7 Varor 627 724 787 584 558 8,7-4,5 68,7 Tjänster 211 208 216 158 164 3,6 4,2 60,5 Norden Export Varor och tjänster 342 371 383 281 301 3,2 6,9 22,6 Varor 245 260 266 195 201 2,1 3,3 21,9 Tjänster 97 111 117 86 99 5,8 15,2 24,2 Import Varor och tjänster 275 313 319 236 239 2,0 0,9 21,2 Varor 212 243 252 187 188 3,7 0,7 22,0 Tjänster 64 69 67 50 50-3,7 1,5 18,7 Östersjöländerna tjänster Export Varor och 539 595 644 478 484 8,1 1,4 37,9 Varor 397 439 465 346 345 5,8-0,2 38,3 Tjänster 143 156 179 132 139 14,6 5,8 36,9 Import Varor och tjänster 557 652 701 520 503 7,6-3,3 46,7 Varor 450 541 589 439 419 8,8-4,5 51,4 Tjänster 107 111 112 81 84 1,4 3,7 31,4 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

1. Inledning Sida 1(40) Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel inleds kvartalsrapporten med ett kapitel som sätter in den senaste tidens handelsutveckling i ett ekonomiskt perspektiv. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och - export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och krisen Sveriges export av varor och tjänster minskade i värde tredje kvartalet 2012. Det var den svaga varuhandeln som bidrog till minskningen medan tjänstehandeln växte marginellt. Varuexporten sjönk med 7,2 procent och varuimporten med 5,6 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Utrikeshandeln med tjänster ökade för såväl export som import med respektive 0,7 procent. Preliminära siffror för oktober 2012 visade på en positiv utveckling för Sveriges varuexport som ökade i värde med 1,5 procent jämfört oktober 2011. Däremot visade varuimporten på en negativ utveckling med 0,7 procent för oktober. Säsongrensade beräkningar från nationalräkenskaperna vid SCB visar en något ljusare bild av exporten. Varuexporten ökade med 0,3 procent tredje kvartalet 2012 jämfört med föregående kvartal, rensat från säsongeffekter. Detta innebär att Sveriges varuhandel utvecklades, i säsongrensade termer, bättre än den globala världshandeln med varor som sjönk mellan andra och tredjekvartalet med 0,2 procent. 1 Tjänsteexporten utvecklades dock negativt under samma period jämfört med andra kvartalet och minskade med 0,3 procent. Totalt ökade exporten av varor och tjänster med 0,1 procent tredje kvartalet, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. 1 Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv, SCB, nummer 4, 2012.

Sida 2(40) Diagram 2.1 30 Förändring i svensk varuexport (januari 2008 - oktober 2012) Förändring över motsvarande period föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 2008 2009 2010 2011 2012 Månadsvis Kvartalsvis Värdet av Sveriges varuexport har i och med den negativa utvecklingen för tredje kvartalet 2012 minskat för fjärde kvartalet i följd, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Den kraftigt negativa utvecklingen för tredje kvartalet var den största nedgången i varuexporten sedan finanskrisen 2008-2009. Även om situationen på intet sätt är jämförbar med hur det såg ut i samband med finanskrisen, då exporten minskade med 28 procent under en tremånadersperiod, visar siffrorna att krisen i euro-området nu tydligt har negativa effekter på den svenska utrikeshandeln. De tre första kvartalen 2012 minskade exporten i värde med 2,5 procent och importen med 3,0 procent jämfört med de tre första kvartalen 2011. Räknat i volym minskade exporten med 3,1 och importen med 1,9 procent tredje kvartalet 2012 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Tjänsteexporten drabbades senare än varuexporten under krisen 2008-2009. Tredje kvartalet 2012 bromsade ökningstakten för tjänstehandeln in betydligt. Både exporten och importen av tjänster växte med modesta 0,7 procent. Noterbart var att nettoexporten av tjänsteslaget resor, som består av utländska resenärers konsumtion vid resande i Sverige, ökade för första gången sedan tredje kvartalet 2011, och bidrog med ett överskott på en miljard. Exporten uppdelad på varugrupper backade på bred front. Sveriges enskilt största exportvarugrupp verkstadsvaror, sjönk med 14 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Nedgången inom verkstadsvaror skedde även den på bred front men det var framförallt elektrovaror och telekom som bidrog till minskningen då exporten av dessa varor minskade med 25 procent. Exporten av lastbilar och personbilar backade med 27 respektive 21 procent.

Sida 3(40) Precis som under krisen 2008-2009 följer varugrupperna läkemedel och livsmedel ett annat mönster jämfört med den breda nedgången bland övriga varugrupper. Tredje kvartalet 2012 ökade exporten av läkemedel och livsmedel med 13,2 respektive 4,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. 2.1 Recession i EU och svag svensk export EU befinner sig i recession efter två på varandra följande kvartal med negativ BNP-tillväxt. Tyskland och Frankrike visade på svaga men positiva tillväxttal tredje kvartalet medan Italien och Spaniens ekonomier fortsatte att krympa. Andra stora mottagare av svensk export så som USA och Norge hade en starkare BNP-tillväxt och ökade med 2,5 respektive 1,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Sveriges BNP ökade med 0,7 procent tredje kvartalet jämfört med motsvarande föregående år. Tillväxten hölls tillbaka av framförallt den negativa nettoexportutvecklingen som bidrog negativt med 0,9 procentenheter. Den senaste tiden har frågetecken rests gällande Frankrikes ekonomiska hälsa. De svenska varuexportsiffrorna till Frankrike visade också på en dyster läsning tredje kvartalet där exporten minskade med 6,9 procent. Även varuexporten till Danmark sjönk markant med en minskning på åtta procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuexporten till Storbritannien visade däremot på en positiv utveckling och ökade med 4,4 procent. Även varuexporten till USA och Norge ökade med omkring tre procent vardera. Exporten till tillväxtmarknader så som BRICS visade på en mycket svag utveckling. Varuexporten till Kina minskade med nästan 14 procent tredje kvartalet och den negativa utvecklingen fortsatte även för oktober med en minskning på 6,8 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Även varuexporten till Ryssland minskade tredje kvartalet och sjönk med hela 23 procent. Under årets tre första kvartal har varuexporten till Ryssland sjunkit med 17 procent jämfört med motsvarande period 2011. En jämförelse med länder som har liknande exportstruktur visar att Sveriges varuexport utvecklades påtagligt svagt. Den tyska exporten bromsade visserligen in men fortsatte att växa även tredje kvartalet 2012. USA, Finland och Storbritannien hade i stort sett en oförändrad varuexport. Sveriges varuexport däremot visar på en tydlig negativ utveckling. Säsongrensade siffror från nationalräkenskaperna vid SCB visar, som påpekats i inledningen av det här kapitlet, en något ljusare bild av varuexporten i jämförelse med den globala varuexporten.

Sida 4(40) Diagram 2.2 40 30 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2008-3 kv 2012) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 -40-50 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 kv 4 kv 3 kv 2 kv 1 2008 2009 2010 2011 2012 EU( Extern) Finland Tyskland USA Sverige Storbritannien Källor: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat, SCB och HM Revenue & Customs. 2.2 Dystra framåtblickande exportindikatorer Industrins exportorderingång ger en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden. Tredje kvartalet 2012 minskade exportorderingången med 11 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exportorderingången för oktober indikerar på en dämpning i fallet för orderingången då minskningen stannade vid minus 2,1 procent jämfört med oktober 2011. Exportorderingången har därmed visat negativ ökningstakt hela 14 månader i rad, om än i varierande grad. Under finanskrisen 2008-2009 stannade ökningstakten för exportorderingången under nollstrecket i 19 månader i följd.

Sida 5(40) Diagram 2.3 30 Industrins exportorderingång (januari 2008 - oktober 2012) Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 20 10 0-10 -20-30 -40 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 2008 2009 2010 2011 2012 Månad Kvartal Exportchefsindex föll till 43,2. En nivå som indikerar på en stark pessimism för den närmaste framtiden. Liknande dystra siffror har inte uppvisats sedan början av förra krisen 2008. OECD målar även de en mörk bild av den närmsta framtiden i sin senaste prognos. Nedgångar i BNP för OECD-området förväntas för såväl det innevarande året samt nästa år. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 2 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 2 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen 3:e kvartalet 2012, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Diagram 3.1 3.1 Bytesbalansen Sida 6(40) Den svenska bytesbalansen visade de tre första kvartalen 2012 ett överskott på 197 miljarder kronor, vilket motsvarar 7,5 procent av BNP och var en minskning med 1,3 procent jämfört med motsvarande period 2011. Medan tjänstehandeln ökade sitt bidrag till bytesbalansens netto, minskade bidraget från kapitalavkastningsnettot. Handelsbalansens bidrag var oförändrat mellan de tre första kvartalen 2011 och motsvarande period i år. 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-3 kv 2012 9,0 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 3.2 Handelsbalans De tre första kvartalen 2012 uppgick Sveriges handelsbalans till 64 miljarder vilket var 1,9 miljarder mer än under motsvarande period 2011. Medan handelsbalansen och kapitalavkastningen uppgick till 2,4 respektive 2,3 procent av BNP, motsvarade tjänstenettot 4,0 procent. Jämfört med de tre första kvartalen 2011 innebar detta en ökning med 0,4 procentenheter för tjänstenettot, en minskning med 0,4 procentenheter för kapitalavkastningsbalansen och oförändrad andel för handelsbalansen.

Sida 7(40) Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 1998-3 kv 2012 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0 7,0 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Mellan 2001 och 2011 ökade den totala handeln med 60 procent. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år under decenniet. De tre första kvartalen 2012 minskade Sveriges varuexport med 0,8 procent i volym och 2,5 procent i värde jämfört med motsvarande period 2011. Under samma period minskade varuimporten med 1,7 procent i volym och 3,0 procent i värde. 3 4.1 Sveriges export och import av varor De tre första kvartalet 2012 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 885 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 827 miljarder kronor. Handelsnettot för perioden uppgick till 59 miljarder, vilket var 3,1 miljarder mer än motsvarande period 2011. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under oktober 2012 ett överskott på 8,0 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor mer än under oktober 2011. Varuexporten uppgick preliminärt under oktober 2012 till 104,6 miljarder kronor. Varuimporten uppgick under samma månad till 96,6 miljarder. 3 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Sida 8(40) 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2008 2009 2010 2011 2011 2012 (%) 1-3 kv 1-3 kv Export 1 194,4 995,1 1 138,2 1 212,7 907,9 885,5-2,5 intra-eu(27) 716,8 580,5 650,0 679,6 509,2 504,2-1,0 extra-eu(27) 477,6 414,6 488,1 533,1 398,6 381,2-4,4 Import 1 097,9 911,4 1 069,4 1 145,2 852,3 826,9-3,0 intra-eu(27) 768,0 627,3 724,0 786,6 584,4 557,9-4,5 extra-eu(27) 329,9 284,1 345,5 358,5 267,9 268,9 0,4 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Diagram 4.1 Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. De tre första kvartalen 2012 tog Europa som helhet emot 72 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 57 procent. Inom EU minskade exporten till flertalet mottagarländer. Av Sveriges större mottagarländer inom EU ökade exporten till Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna och Storbritannien. I handeln till Europeiska länder utanför EU ökade exporten till Norge och Schweiz, med 6,1 respektive 24 procent, medan exporten sjönk till Ryssland och Turkiet, med 17 respektive 19 procent. 60 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Exporten till Afrika minskade under perioden med hela 22 procent och utgjorde 2012 års första tre kvartal 3,2 procent av Sveriges totala export. Av de fyra största afrikanska mottagarna av Svensk export, ökade exporten till Egypten och Marocko, med 11 respektive 5,6 procent och minskade med 48 respektive 11 procent till Nigeria och Sydafrika.

Diagram 4.2 Sida 9(40) Exporten till Asien minskade under perioden med 8,9 procent och de tre första kvartalen 2012 utgjorde den 12 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot 3,2 procent av Sveriges export. Mellan de tre första kvartalen 2011 och motsvarande period 2012 minskade exporten till Kina med 4,3 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Japan med 1,5 procent samt Saudiarabien och Indien med en procent vardera. Medan exporten till Japan ökade med 20 procent minskade den till Indien och Saudiarabien med 19 respektive 2,0 procent mellan de tre första kvartalen 2011 och motsvarande period 2012. Sveriges export till Amerika som helhet utgjorde under perioden 10 procent av Sveriges totala export och minskade i värde med 3,1 procent jämfört med de tre första kvartalen 2011. Exporten till Nordamerika minskade med 1,2 procent och till Central- och Sydamerika med 7,9. Värdet av den svenska importen minskade med 3,0 procent mellan de tre första kvartalen 2011 och motsvarande period 2012. Hela 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 67 procent från EU(27). Medan EU(27) minskade sina andelar av Sveriges totala import, ökade importandelarna från Övriga Europa och Amerika. Andelen av Sveriges import som kom från Afrika, Asien och Oceanien var i princip oförändrad. 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Importen från hela Amerika ökade med 2,1 procent från första 2011 års tre första kvartal till motsvarande period 2012. Medan importen från Nordamerika ökade med 5,4 procent, minskade importen från Central- och Sydamerika med 5,6 procent. Bland de nordamerikanska länderna ökade importen från Kanada med 6,3 procent och från USA med 5,3. Asienimporten, som står för 9,9 procent av total import, minskade med 0,8 procent under perioden. Importen från Sydkorea, som i det närmaste halverades

Sida 10(40) under helåret 2011, ökade 2012 års tre första kvartal med 7,6 procent, jämfört med motsvarande period 2011. Kina och Japan var de tre första kvartalen 2012 de enda två asiatiska länder med en andel av den svenska importen på över en procent. Importen från Kina ökade med 1,4 procent medan importen från Japan minskade med 4,4 procent jämfört med de tre första kvartalen 2011. 4.1.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under krisåret 2009 för att därefter återhämtade sig starkt under 2010 och 2011, åter föll 2012 års tre första kvartal. Från de tre första kvartalen 2011 till motsvarande period 2012 minskade exporten av verkstadsvaror med 6,9 procent i volym och 8,0 procent i värde. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade under perioden med 1,1 procent i volym men minskade med 5,7 procent i värde. Exporten av mineralvaror stod 2011 för 12 procent av Sveriges totala export. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling Förändring (%) Värdeandel 2011 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2011 2 kv 2012 3 kv 2012 1-3 kv 2012 2011 2 kv 2012 3 kv 2012 1-3 kv 2012 10,5 2,9 Skogsvaror -1,4-0,4 1,9 1,3 2,1-0,9-3,0-1,5 12,0 9,3 Mineralvaror 10,3-1,8-7,8 1,1 7,8-10,3-12,0-5,3 11,5 12,5 Kemivaror 3,1 7,2 6,0 0,8 3,5-7,1-2,2-1,9 8,0 14,2 Energivaror -1,7 21,8 21,1 19,8-4,8-12,2 15,7 6,4 46,3 41,9 Verkstadsvaror 15,5-5,4-11,1-6,9 14,2-5,9-6,9-4,9 11,7 19,2 Övriga varor 2,0 5,5 2,3 4,3 5,3 0,6 1,4 0,8 Totalt, volym 8,4 0,3-3,1-0,8 7,6-3,0-1,9-1,7 100,0 100,0 Totalt, värde 6,5-0,2-7,2-2,5 7,1-3,4-5,6-3,0 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, ökade exporten marginellt från de tre första kvartalen 2011 till motsvarande period 2012 med 0,8 procent i volym och med 0,6 räknat i värde. Exporten av skogsvaror ökade med 1,3 procent i volym och minskade med 3,4 procent i värde. Energivaruexporten ökade i volym med 20 procent och 24 procent i värde från de tre första kvartalen 2011 till motsvarande period i år. Varuimporten minskade de tre första kvartalen 2012 både räknat i volym och värde. Importen av kemivaror minskade med 1,9 procent i volym och 2,7 procent i värde. Verkstadsvaror minskade med 4,9 procent i volym och 6,7 procent i värde. Skogsvaruimporten minskade samtidigt med 1,5 respektive 4,6 procent och mineralvaror med 5,3 procent i volym och 14 procent i värde. Importen av energivaror ökade med 6,4 procent i volym och 12 procent i värde. Gruppen öv-

Diagram 4.3 Sida 11(40) riga varor ökade med 0,8 procent i volym och minskade med 0,5 procent i värde jämfört med 2011 års tre första kvartal. För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden minskade andelen för verkstadsvaror de tre första kvartalen 2012. Skogs-, mineral- och kemivarorna behöll i princip sina värdeandelar av den svenska exporten medan energivaror och gruppen övriga varor ökade sina. 60 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För importen minskade mineral- och verkstadsvaror sina värdeandelar. Medan skogs- och kemivarornas andel var konstant ökade övriga varugrupper sina.

Sida 12(40) Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 40 30 Andel (%) 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Diagram 4.5 4.1.3 Nettoexport av varor Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav de tre första kvartalen 2012 ett exportunderskott på 54 miljarder kronor, 21 miljarder mindre än motsvarande period 2011. Även exportöverskottet gentemot länder utanför EU minskade under perioden, från 131 miljarder de tre första kvartalen 2011 till 112 miljarder motsvarande period 2012. Sveriges totala exportöverskott uppgick under perioden till 59 miljarder kronor 3,1 miljarder mer än de tre första kvartalen 2011. 200 Sveriges nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) Nettoexport 150 100 Mdr SEK 50 0-50 -100-150 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012

Sida 13(40) Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. Diagram 4.6 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under de tre första kvartalen 2012. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa svarade för en nettoexport på 70 miljarder kronor, en minskning med 2,9 procent jämfört med de tre första kvartalen 2011. Verkstadsindustrin stod för ett positivt bidrag till exportnettot på 55 miljarder kronor, vilket utgör en minskning med 15 procent jämfört med motsvarande period 2011. Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska exportöverskottet, ett positivt bidrag som dessutom ökade med 19 procent, från 28 till 33 miljarder kronor. Medan kemivaror gick från att ge ett svagt negativt handelsnetto de tre första kvartalen 2011 till att ge ett svagt positivt motsvarande period i år, fortsatte både energivaror och gruppen övriga varor att ge starkt negativa bidrag till nettoexporten. 80 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 60 40 Mdr SEK 20 0-20 -40-60 -80 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt

Sida 14(40) Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 Skogsvaror 87,5 94,6 96,1 96,9 94,7 96,7 94,7 72,5 70,3 Mineralvaror 21,1 22,9 11,5 26,4 16,7 30,2 38,4 27,6 32,8 Järn och stål 19,4 22,3 18,2 21,8 10,7 16,7 18,1 13,8 13,6 Kemivaror 14,6 20,5 7,8 0,9 13,7 11,2-4,3-3,0 0,6 Läkemedel 33,3 40,8 34,4 32,1 36,7 36,7 28,5 22,0 19,9 Energivaror -45,2-53,1-52,0-64,6-40,4-57,6-65,3-48,1-45,6 Verkstadsvaror 118,7 121,3 105,3 106,3 65,9 57,9 81,6 64,9 55,2 Maskiner 54,8 64,6 72,8 69,6 58,9 60,5 69,2 49,4 56,3 Elektrovaror och telekom 12,9 5,7-9,4-4,0-8,9-17,5-17,6-7,5-18,2 Vägfordon 43,1 44,5 41,7 38,9 6,8 4,3 21,3 14,9 16,1 Övriga varor -53,2-56,8-63,5-69,4-66,8-69,7-77,5-30,4-25,9 Livsmedel -28,2-32,4-35,8-40,4-42,8-41,4-44,8-5,1-4,0 TOTAL 143,5 149,4 105,2 96,5 83,8 68,7 67,5 55,5 58,6 Nettoexporten har som tidigare påpekats minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrustning samt vägfordon som minskat sina bidrag till nettoexporten. De tre första kvartalen 2012 minskade bidraget från verkstadsvaror jämfört med motsvarande period 2011 med 9,7 miljarder kronor. 4.1.5 Nettoexporten av personbilar De tre första kvartalen 2012 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på 4,0 miljarder kronor, 0,9 miljarder mindre än motsvarande period 2011. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Även under 2010 och 2011 har personbilshandeln visat ett negativt exportnetto. 2012 års tre första kvartal minskade både export och import av personbilar, exporten med 2,8 miljarder kronor och importen med 3,7 miljarder. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. De tre första kvartalen 2012 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 15 miljarder kronor. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till knappt 29 miljarder kronor vilket innebar att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till 14 miljarder kronor, 1,2 miljarder mindre än de tre första kvartalen 2011.

Sida 15(40) Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2003 52,4 29,9 22,4 19,9 25,3-5,4 2004 59,3 34,9 24,4 30,0 28,9 1,1 2005 60,7 39,0 21,7 31,0 32,2-1,1 2006 68,3 46,1 22,2 39,7 37,0 2,7 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 54,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1,0 2009 33,3 34,1-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,3 47,4-9,1 19,5 41,1-21,5 2011 44,3 51,0-6,7 23,5 45,0-21,5 1-3 kv 2011 32,4 37,3-4,9 17,5 33,0-15,5 1-3 kv 2012 29,6 33,6-4,0 14,6 28,9-14,3 Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 - Personbilar Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0-10 -20 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige ger ett allt mindre bidrag till det svenska exportöverskottet. De tre första kvartalen 2012 utgjorde läkemedelsexporten 4,9 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett exportöverskott på 20 miljarder kronor, en minskning av nettobidraget med 8,7 procent från 22 miljarder kronor motsvarande period 2011.

Sida 16(40) Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2003 53,1 18,0 35,2 27,7 14,5 13,2 2004 52,9 18,2 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 53,7 20,6 33,1 27,2 17,2 10,0 2006 64,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12,1 2007 58,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13,6 2008 59,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12,1 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,5 36,7 39,2 23,4 15,8 2011 57,6 29,0 28,6 29,9 23,7 6,2 1-3 kv 2011 43,7 21,7 22,0 22,4 17,6 4,8 1-3 kv 2012 42,9 22,8 20,1 22,5 18,6 3,9 Diagram 4.8 80 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA och Tyskland för 14 procent, Belgien för 9,2 procent och både Kina och Storbritannien för 7,1 procent vardera av det totala svenska exportvärdet för läkemedel de tre första kvartalen 2012. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick perioden till 43 miljarder kronor varav 52 procent gick till andra EU-länder.

Sida 17(40) 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 4 4.2.1 Export Sveriges export till de övriga EU-medlemmarna uppgick de tre första kvartalen 2012 till 504 miljarder kronor, 57 procent av Sveriges totala export på 885 miljarder kronor. Tyskland, Storbritannien, Finland och Danmark är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 268 miljarder kronor, vilket motsvarar 53 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde de tre första kvartalen i år 67 procent av Sveriges totala export och var oförändrad i värde frånmotsvarande period 2011. Den svenska exporten minskade till flertalet länder på den inre marknaden men det är värt att notera att det bland de fem största mottagarländerna bara var till Tyskland som exporten minskade, med 2,3 procent eller 2,1 miljarder kronor. Den största värdeökningen skedde i exporten till Norge och Storbritannien som ökade med 5,1 respektive 4,7 miljarder kronor. I och med den starka ökningen av export till Norge och minskningen av export till Tyskland, gick Norge om Tyskland och var den största mottagaren av svensk export, de tre första kvartalen 2012. Diagram 4.9 20 Svensk export till EU(27) Andelar av total utförsel till EU 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 18 16 14 12 Andel (%) 10 8 6 4 2 0 4 I vissa fall används termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel.

Sida 18(40) Diagram 4.10 100 Svensk export till EU(27) Värde för resp land 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 90 80 70 60 Mdr SEK 50 40 30 20 10 0 Exporten minskade de tre första kvartalen 2012 till flertalet av Sveriges mindre europeiska exportmarknader. Till exempel minskade exporten kraftigt till de länder som drabbats av den så kallade skuldkrisen. Värst drabbad var exporten till Grekland som minskade med 30 procent. Exporten till Spanien, Portugal och Italien minskade med 17, 16 respektive 14 procent. Sammantaget utgör exporten till Grekland, Italien, Portugal och Spanien 6,6 procent av Sveriges export till länderna på den inre marknaden och 4,4 procent av Sveriges totala export.

Sida 19(40) Tabell 4.6. Sveriges export till EU och den inre marknaden 1-3 kv 2012 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1-3 kv 2011 Tyskland 88,4 10,0-2 Storbritannien 68,3 7,7 7 Finland 55,8 6,3 2 Danmark 55,1 6,2 1 Nederländerna 45,8 5,2 3 Frankrike 41,4 4,7-1 Belgien 41,4 4,7 2 Polen 23,1 2,6-4 Italien 19,9 2,2-14 Spanien 14,1 1,6-17 Estland 8,4 1,0 0 Österrike 7,6 0,9-5 Tjeckien 6,0 0,7-2 Ungern 4,2 0,5-3 Irland 3,9 0,4 0 Portugal 3,7 0,4-16 Litauen 3,6 0,4-13 Lettland 2,8 0,3 2 Grekland 1,7 0,2-30 Slovakien 1,5 0,2-26 Rumänien 1,4 0,2-8 Bulgarien 0,7 0,1-9 Slovenien 0,7 0,1-13 Luxemburg 0,6 0,1-22 Malta 0,4 0,0 56 Cypern 0,2 0,0-46 Ospec i EU 3,6 0,4 4 EU totalt 504,2 56,9-1 Norge 89,0 10,0 6 Island 1,3 0,1 3 Norden 201,2 22,7 3 Liechtenstein 0,0 0,0-28 Inre marknaden 594,4 67,1 0 Övriga länder 291,0 32,9-7 Totalt 885,5 100,0-2

4.2.2 Import Sida 20(40) Svensk import från EU svarade de tre första kvartalen 2012 för 67 procent, eller 558 miljarder kronor, av den totala importen på 827 miljarder kronor. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. De tre första kvartalen 2012 år utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 58 procent av importen från EU. Hela 77 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.11 30 Svensk import från EU(27) Andelar av total införsel från EU 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.12 180 Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 160 140 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0

Sida 21(40) Av Sveriges fem största leverantörsländer inom EU minskade importen från Tyskland och Finland med 8,6 respektive 8,9 procent. Importen ökade från Danmark och Nederländerna med 2,5 respektive 2,8 procent och från Storbritannien med 9,4 procent. Tabell 4.7. Sveriges import från EU och den inre marknaden 1-3 kv 2012 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1-3 kv 2011 Tyskland 143,0 17,3-9 Danmark 70,3 8,5 3 Storbritannien 54,5 6,6 9 Nederländerna 53,1 6,4 3 Finland 41,1 5,0-9 Frankrike 35,0 4,2-10 Belgien 31,7 3,8-4 Italien 23,7 2,9-5 Polen 23,5 2,8-3 Irland 12,8 1,5-12 Estland 11,3 1,4-32 Spanien 10,6 1,3-7 Tjeckien 10,0 1,2-6 Österrike 8,8 1,1-11 Slovakien 5,3 0,6-7 Ungern 5,1 0,6-1 Litauen 4,7 0,6 5 Lettland 3,8 0,5 5 Portugal 3,1 0,4 0 Rumänien 2,1 0,3 20 Luxemburg 1,8 0,2 0 Slovenien 1,0 0,1-19 Grekland 1,0 0,1-13 Bulgarien 0,5 0,1-28 Cypern 0,2 0,0-22 Malta 0,1 0,0 16 EU totalt 557,9 67,5-5 Norge 76,5 9,3 5 Island 0,1 0,0-12 Norden 188,1 22,7 1 Liechtenstein 0,1 0,0 3 Inre marknaden 634,7 76,8-3 Övriga länder 192,2 23,2-1 Totalt 826,9 100,0-3

Diagram 4.13 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sida 22(40) Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 43 procent av det totala exportvärdet och 33 procent av värdet av den totala importen 5 under de tre första kvartalen 2012. 4.3.1 Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1-3 kv 2012 EU(27) 57% Oceanien m fl 3% Asien 12% Amerika 10% Afrika 3% Övriga Europa 15% Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv (%) 1-3 kv 2011 2012 2011 2012 Övriga Europa 134,2 136,3 14,8 15,4 2 varav: Gibraltar 1,4 2,3 0,2 0,3 68 Island 1,2 1,3 0,1 0,1 3 Kroatien 0,8 1,1 0,1 0,1 34 Norge 83,8 89,0 9,2 10,0 6 Ryssland 21,2 17,6 2,3 2,0-17 Schweiz 8,7 10,8 1,0 1,2 24 Turkiet 12,3 10,0 1,4 1,1-19 Ukraina 2,5 2,3 0,3 0,3-11 Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 10 procent av Sveriges totala exportvärde, följt 5 Import efter avsändningsland.

Diagram 4.14 Sida 23(40) av Ryssland, Schweiz och Turkiet med mellan en till två procent vardera. Mellan de tre första kvartalen 2011 och motsvarande period i år ökade exporten till Norge och Island med 6,1 respektive 2,9 procent. Ännu mer ökade exporten till Gibraltar, Kroatien och Schweiz, med hela 68, 34 respektive 24 procent. Exporten till Ryssland, Turkiet och Ukraina minskade med 17, 19 respektive 11 procent. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Under den globala ekonomiska krisen 2008-2009 föll exporten kraftigt. Trots en stark ökningstakt nådde exportvärdet för 2011 inte upp till 2008 års värde. De tre första kvartalen 2012 minskade exporten till Ryssland med 17 procent jämfört med motsvarande period 2011. 70 Sveriges varuhandel med Ryssland 2001-3 kv 2012 Export Import 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 Sveriges export till hela Amerika minskade med 2,9 miljarder kronor mellan de tre första kvartalen 2011 och motsvarande period i år. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export. De tre första kvartalen 2012 utgjorde USA Sveriges fjärde största exportmarknad, samma position som under motsvarande period 2011. Sveriges export till USA minskade under perioden med 1,5 procent eller 0,9 miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2005 till 2011 minskade USA:s exportandel från 11 till 6,3 procent. De tre första kvartalen 2012 utgjorde USA-exporten 6,5 procent av Sveriges totala export. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör vardera omkring en procent av svensk export. Exporten minskade med 9,0 procent till Brasilien och ökade med 3,8 procent till Kanada, jämfört med de tre första kvartalen 2011. Exporten till Nordamerika minskade under perioden med 1,2 procent och till Central- och Sydamerika med 7,9 procent.

Sida 24(40) Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv (%) 1-3 kv 2011 2012 2011 2012 Nordamerika 66,2 65,4 7,3 7,4-1 varav: Kanada 7,3 7,6 0,8 0,9 4 USA 58,1 57,3 6,4 6,5-2 Central- och Sydamerika 25,5 23,5 2,8 2,7-8 varav: Argentina 1,3 1,3 0,1 0,1 1 Brasilien 10,0 9,1 1,1 1,0-9 Chile 2,2 2,5 0,2 0,3 12 Colombia 1,4 0,9 0,1 0,1-35 Mexiko 4,2 4,7 0,5 0,5 13 Peru 1,6 1,5 0,2 0,2-3 Totalt 91,7 88,9 10,1 10,0-3 Diagram 4.15 120 Sveriges handel med USA 2001-3 kv 2012 Export Import 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012

Sida 25(40) Diagram 4.16 180 Sveriges handel med Asien 2001-3 kv 2012 Export Import 160 140 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv (%) 1-3 kv 2011 2012 2011 2012 När- och Mellanöstern 25,8 22,2 2,8 2,5-14 varav: Förenade Arabemiraten 3,3 3,9 0,4 0,4 18 Iran 4,1 0,7 0,5 0,1-84 Israel 2,5 2,4 0,3 0,3-4 Saudiarabien 9,0 8,8 1,0 1,0-2 Övriga Asien 89,9 83,3 9,9 9,4-7 varav: Hongkong 3,1 3,7 0,3 0,4 22 Indien 10,5 8,5 1,2 1,0-19 Indonesien 3,4 3,9 0,4 0,4 14 Japan 10,9 13,1 1,2 1,5 20 Kina 29,6 28,4 3,3 3,2-4 Singapore 6,7 5,2 0,7 0,6-22 Sydkorea 6,7 6,1 0,7 0,7-8 Thailand 6,6 4,0 0,7 0,5-39 Totalt 115,7 105,4 12,7 11,9-9

Diagram 4.17 Sida 26(40) De största asiatiska mottagarländerna för svensk export 2012 års tre första kvartal var Kina, Japan, Saudiarabien och Indien, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 28 miljarder kronor eller 27 procent av den totala exporten till Asien. De tre första kvartalen 2012 minskade exporten till Asien med 8,9 procent jämfört med motsvarande period 2011. 4.3.2 Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1-3 kv 2012 EU(27) 67% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 5% Afrika 1% Övriga Europa 17% Övriga Europa, utanför EU, svarade de tre första kvartalen 2012 för 17 procent av Sveriges import. Värdet på importen från övriga Europa var lika stort de tre första kvartalen 2012 som under motsvarande period 2011. Norge var största leverantör med ett importvärde på 9,3 procent av den totala importen. Importen från Ryssland minskade med 4,8 medan importen från Norge ökade med 5,2. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1-3 kv 2011 1-3 kv 1-3 kv 2012 2011 1-3 kv ändring (%) 2012 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 Övriga Europa 136,3 136,3 16,0 16,5 0 132,8 133,4 varav Norge 72,8 76,5 8,5 9,3 5 68,9 72,3 Ryssland 46,8 44,6 5,5 5,4-5 47,5 46,2 Schweiz 6,8 6,8 0,8 0,8 0 6,5 6,5 Turkiet 6,5 6,7 0,8 0,8 2 6,6 6,7 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 27(40) Under senare delen av perioden har importen av råolja från Ryssland ersatts av oljeimport från Norge. Råolja står fortfarande för 79 procent av Sveriges import från Ryssland och råoljeimporten från Ryssland stod de tre första kvartalen 2012 för drygt hälften av Sveriges totala råoljeimport. 6 Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1-3 kv 2011 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv ändring (%) 2012 2011 2012 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 Nordamerika 28,3 29,9 3,3 3,6 5 28,5 30,5 varav Kanada 2,2 2,4 0,3 0,3 6 2,3 2,5 USA 26,1 27,5 3,1 3,3 5 26,1 28,0 Central- och Sydamerika 12,0 11,3 1,4 1,4-6 12,4 12,3 varav Argentina 0,4 0,5 0,0 0,1 30 0,4 0,5 Brasilien 3,2 3,1 0,4 0,4-5 3,3 3,2 Chile 1,7 0,7 0,2 0,1-57 1,7 0,7 Mexiko 0,6 0,5 0,1 0,1-20 0,8 0,7 Peru 1,7 1,4 0,2 0,2-16 1,7 1,4 Venezuela 2,8 3,3 0,3 0,4 19 2,8 3,3 Totalt 40,3 41,2 4,7 5,0 2 40,9 42,8 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Mellan de tre första kvartalen 2011 och motsvarande period i år ökade importen från USA med 5,3 procent. USA utgjorde under perioden Sveriges elfte största leverantörsland, samma position som under motsvarande period 2011. Importvärdet från Asien minskade med 0,8 procent mellan de tre första kvartalen 2011 och motsvarande period i år. Medan importen ökade från Kina och Sydkorea, med 1,4 respektive 7,6 procent minskade importen från Indien med hela 22 procent. Från Japan, Hongkong och Taiwan minskade importen med mellan två och fyra procent vardera under perioden. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. 6 Se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Ryssland, www.kommers.se/statistikblad

Sida 28(40) Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1-3 kv 1-3 kv 1-3 kv 2011 2012 2011 1-3 kv ändring (%) 2012 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 När- och Mellanöstern 2,1 2,6 0,2 0,3 26 2,3 2,6 Varav Irak 0,1 0,5 0,0 0,1 546 0,1 0,5 Israel 0,7 0,8 0,1 0,1 4 0,7 0,8 Saudiarabien 0,7 0,6 0,1 0,1-13 0,7 0,6 Övriga Asien 80,5 79,3 9,4 9,6-1 87,4 85,8 varav Hongkong 6,3 6,1 0,7 0,7-2 2,2 2,3 Indien 5,1 4,0 0,6 0,5-22 5,2 4,1 Japan 10,6 10,2 1,2 1,2-4 12,5 12,0 Kina 33,2 33,7 3,9 4,1 1 40,2 41,0 Sydkorea 6,8 7,3 0,8 0,9 8 6,7 5,1 Taiwan 4,2 4,1 0,5 0,5-4 5,8 5,6 Totalt 82,5 81,9 9,7 9,9-1 89,7 88,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 5 Tjänstehandeln 7 De tre första kvartalen 2012 ökade överskottet i den svenska tjänstehandeln med hela 13 procent jämfört med motsvarande period 2011. Både export och import av tjänster ökade, tjänsteexporten med 6,9 procent och tjänsteimporten med 4,7 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 378 miljarder kronor, var värdet på tjänsteimporten 273 miljarder. Det minskade underskottet i nettoexporten av resor 2012 års tre första kvartal var starkt bidragande till den stora ökningen i överskott för tjänstehandeln. Underskottet i resenettot 8 krympte med 8,6 miljarder kronor jämfört med motsvarande period 2011. Den starka utvecklingen för resenettot tillsammans med ökningen av övriga affärstjänster, som ökade med 6,1 miljarder, bidrog till att det totala tjänstehandelsnettot ökade med 12 miljarder kronor. 7 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, dataoch informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm. 8 Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2004 1-3 kv 2012 Miljarder kr Sida 29(40) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 1-3 kv 2011 2011 2012 Transporter 58,7 64,9 67,4 73,8 82,8 75,9 73,8 73,2 52,9 55,2 Resor 41,5 50,7 61,5 73,5 73,8 78,5 79,6 89,4 66,4 79,3 Övriga tjänster 176,1 201,5 228,6 274,1 303,9 289,9 306,0 321,6 234,8 243,8 Total tjänsteexport 276,3 317,2 357,6 421,5 460,5 444,3 459,3 484,1 354,1 378,4 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2004 1-3 kv 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 1-3 kv 2011 2011 2012 Transporter 36,8 42,9 47,8 52,0 59,4 52,4 55,0 52,9 39,2 40,6 Resor 73,3 78,7 82,8 91,7 96,7 91,1 95,5 102,5 77,8 82,0 Övriga tjänster 130,1 141,0 158,1 175,4 197,1 203,0 189,2 201,2 143,3 149,9 Total tjänsteimport 240,2 262,6 288,6 319,2 353,2 346,5 339,7 356,6 260,2 272,6 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 2004 1-3 kv 2012 Miljarder kr 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1-3 kv 1-3 kv 2011 2011 2012 Transporter 21,9 22,0 19,6 21,8 23,5 23,4 18,8 20,3 13,7 14,7 Resor -31,8-28,0-21,2-18,2-22,9-12,6-15,9-13,1-11,4-2,8 Övriga tjänster 46,0 60,6 70,5 98,7 106,8 86,9 116,8 120,4 91,6 93,9 Total tjänstehandel, netto 36,1 54,6 68,9 102,3 107,3 97,7 119,6 127,5 93,8 105,8 Källa: SCB Diagram 5.1 60 Övriga tjänster, netto 1-3 kv 2011 1-3 kv 2012 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0-10