Socialnämnden Ordförande/ Niklas Borg Sekreterare/ Arne Linder KALLELSE 1 (2) 2011-06-14 Onsdagen den 22 juni, 2011 kl 14.15 Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Gruppmöten 13.00 Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar Val av protokollsjusterare 1 Dnr 2011-18 SOCIALNÄMNDENS ARBETSFORMER a) Minnesanteckningar gemensamt presidiemöte 1 juni 2011 2 Dnr 2011-3 SOCIALNÄMNDENS GRANSKNING 3 Dnr 2011-4 INFORMATION FRÅN SOCIALKONTORET a) Socialkontorets sjukfrånvarostatistik (muntlig information) 4 Dnr 2011-196 ÅTGÄRDSPLAN ANGÅENDE INSATS ENLIGT LSS 5 Dnr 2011-13 MÅNADSUPPFÖLJNING a) Ekonomisk uppföljning per den 31 maj 2011 6 Dnr 2011-187 SOCIALA INSATSGRUPPER 7 Dnr 2011-191 PERMANENTA SAMVERKANSGRUPPER 8 Dnr 2011-199 AVGIFTER FÖR LOTTERITILLSTÅND 9 SERVERINGSÄRENDEN a) Dnr 2011-128 Grekiskt och Gott 10 GODKÄNNANDE ENLIGT 6 KAP. 6 SOCIALTJÄNSTLAGEN a) Enskilt ärende CE och JE
11 YTTRANDE ADOPTION a) Enskilt ärenende KR b) Enskilt ärendet KTC 12 VÅRDNADSÖVERFLYTTNING a) Enskilt ärende AL 13 Dnr 2011-19 ANMÄLAN ENLIGT 6 KAP 36 KOMMUNALLAGEN 14 Dnr 2011-19 ANMÄLAN DELEGATIONSBESLUT 15 Dnr 2011-18 KURSER OCH KONFERENSER 16 FÖRRÄTTNINGAR 17 Dnr 2011-2 HANDLINGAR FÖR KÄNNEDOM 18 ÖVRIGA FRÅGOR
MINNESANTECKNINGAR 1 (2) Presidierna i Omsorgsnämnden, Äldrenämnden och Socialnämnden Minnesanteckningar från gemensamma presidiets sammanträde den 1 juni 2011, kl 08:15 09:15 i Verdesalen, Stadshuset. Närvarande: Övriga deltagare: Jan-Willy Andersson (KD), ordförande Linnéa Darell (FP) Niklas Borg (M) Ali Hajar (S) Elisabeth Gustafsson (S) Per Wretman (S), för Eva Lindh (S) Peder Ellison, Omsorgsdirektör Per Granath, Socialchef Ann-Britt Olofsson, Omsorgskontoret Ingalill Thor, Omsorgskontoret Elisabeth Ulvenäs, Omsorgskontoret Ulla Andersson, Omsorgskontoret Ann Henriksson, Omsorgskontoret Inga-Lill Strandh, Socialkontoret Anders Petersson, Omsorgskontoret Ärenden 1. Försäkringskassan LSS Ann-Britt Olofsson redogör för det arbete som pågår för att se över riktlinjer för personlig assistans och som innefattar jämförelser med handläggningen i bland annat Norrköpings kommun Peder Ellison redovisar erfarenheter från Region Skåne och informerar om ett projekt som SKL initierat kring denna fråga. Linnéa Darell (FP) framför att ambitionen måste vara att den enskilde inte ska komma i kläm. 2. Läns SLAKO, aktuell information Linnéa Darell (FP) informerar om att alla kommuner i Östergötland i grunden ställt sig positiva till att ta över hemsjukvården från landstinget men har lämnat synpunkter till Läns- SLAKOs arbetsutskott. Läns-SLAKO kommer att behandla ett förslag till projektplan den 10 juni och synpunkterna kommer att läggas som bilagor till planen. Sven-Inge Arnell är utsedd som projektledare. Peder Ellison rapporterar från ett socialchefsmöte där man bland annat beslutade om bemanning av vissa projektgrupper/referensgrupper kring gränsdragning/samverkan, HR-frågor, skatteväxling, kommunikation och socialpsykiatri. I:\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2011\SN 110622\Dnr 2011-18 Socialnämndens arbetsformer\gp minnesant 1juni 2011.doc
3. Sociala insatsgrupper Ann Henriksson föredrar ärendet som initierats av ett regeringsuppdrag. Per Granath kompletterar med synpunkten att förvaltningen förordar att åldersintervallet sänks från 15 år till 13 år. Det gemensamma presidiet uppdrar till Omsorg- och socialförvaltningen att anmäla ärendet till kommunstyrelsens planeringsutskott den 29 augusti. Till det sammanträdet ska även Niklas Borg (M) och Catharina Rosencrantz (M) bjudas in. 4. Boende Glyttinge Ingalill Thor informerar om ett förslag till ett mer värdigt boende på Glyttinge, i avvaktan på att utbyggnad av stödbostäder blir genomfört och som kommer att presenteras för Omsorgsnämnden och Socialnämnden i september,. Hyresavtalet föreslås begränsas till två år. Det gemensamma presidiet föreslår att en option skrivs in i hyresavtalet som innebär att kommunen har möjlighet att förlänga avtalet men då till en lägre hyra. 5. Riktlinjer för beviljande av servicebostäder för äldre Med anledning av ett enskilt ärende som kommit till Jan-Willy Anderssons (KD) kännedom ger det gemensamma presidiet Omsorg- och socialförvaltningen i uppdrag att se över kriterierna för servicebostäder och vid behov föreslå förändringar som täcker in anhörigvårdares önskan att bo ihop med den man vårdar. Vid anteckningarna Anders Petersson
1 (10) Omsorgskontoret 2011-06-07 Dnr On 2011-100 Ann-Britt Olofsson Dnr Sn 2011-196 Socialkontoret Inga-Lill Strand Christina Våleman Omsorgsnämnden Socialnämnden Åtgärdsplan för frågor kring personlig assistans enl. LSS FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Omsorgsnämnden godkänner förslag till åtgärdsplan för personlig assistans. 2. Socialnämnden godkänner förslag till åtgärdsplan för personlig assistans. SAMMANFATTNING Insatsen personlig assistans enligt LSS ges till personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. För att ha rätt till insatsen skall man ha behov av hjälp med de sk grundläggande behoven, vilka omfattar personlig hygien, måltider, av- och påklädning samt kommunikation. Kommunen har ansvaret när de grundläggande behoven understiger 20 tim/vecka och FK har ansvaret då behoven överstiger 20 tim/vecka. Antalet beviljade timmar för personlig assistansen har mer än fördubblats sedan hösten 2009. En viktig orsak till detta är att FK utifrån en dom från Regeringsrätten som kom 2009 har blivit mer restriktiva i sin bedömning av de grundläggande behoven. Det har resulterat i att ett flertal personer som tidigare har haft assistans från FK fått avslag i samband med att FK har omprövat besluten. Kontakter har tagits och kommer att tas med socialdepartementet, SKL samt FK: ledning för att påtala den övervältring av kostnader som skett från FK till kommunen. Arbete pågår också med att se över och ytterligare kvalitetssäkra det egna arbetet i kommunen. I handlingen redovisas ett förslag till åtgärdsplan med olika aktiviteter. En del av aktiviteterna/åtgärderna har påbörjats, medan andra kommer att sättas i gång under hösten. Åtgärderna bedrivs på flera nivåer, nationell, regional och lokal nivå. I:\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2011\SN 110622\Dnr 2011-196 Åtgärdsplan för frågor kring personlig assistans enligt LSS\Dnr 2011-196 Åtgärdsplan kring personlig assistans.doc
2 BAKGRUND Insatsen personlig assistans enligt LSS ges till personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. För att ha rätt till personlig assistans skall man ha behov av hjälp med de sk grundläggande behoven, vilka omfattar personlig hygien, måltider, av- och påklädning samt kommunikation. Kommunen har ansvaret när de grundläggande behoven understiger 20 tim/vecka och FK har ansvaret då behoven överstiger 20 tim/vecka. Sedan hösten 2009 har personlig assistans enl LSS ökat dramatiskt i Linköping. Det gäller både antal personer som beviljats insatsen, men även antalet beviljade timmar. Antalet beslutade timmar har mer än fördubblats under perioden januari 2009 till maj 2011. En förklaring till ökningen av personlig assistans enl. LSS i Linköping är att FK blivit mer restriktiva i sin bedömning av assistans, vilket medfört att antalet ansökningar om assistans till kommunen har ökat. FK:s mer strikta bedömningar grundar sig till stor del på en dom från Regeringsrätten som kom under 2009. I domen görs en mer restriktiv tolkning av vad som ska räknas som grundläggande behov. UTVECKLINGEN AV PERSONLIG ASSISTANS ENL LSS I LINKÖPING
3 Diagrammen visar utvecklingen av personlig assistans under perioden januari 2009 till april 2011. Antalet personer som har beviljats insatsen har ökat med ca 30 pers under perioden. Antalet beviljade timmar har mer än fördubblats under samma period. I januari 2009 beviljades ca 5800 tim/ mån. medan antalet beviljade timmar i april i år uppgår till drygt 12 000 tim/mån. JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNER Jämförelser har gjorts med Norrköpings och Jönköpings kommun när det gäller antal personer som beviljats personlig assistans från FK respektive kommunen. Jämförelser har också gjorts mellan kommunerna av antalet beviljade timmar för personlig assistans enligt LSS. Nedanstående diagram visar att Linköping och Norrköping fram till september 2009 hade ung lika många personer som fått beslut från FK. Därefter skedde en viss minskning av antalet personer i Linköping som fick beslut från FK, medan antalet personer i Norrköping med beslut från FK ökade något. Jönköping hade betydligt fler personer med assistansbeslut från FK när jämförelsen startade i januari 2009. En fortsatt ökning av antalet LASS-beslut har också skett under mätperioden. När det gäller antal personer med assistansbeslut enligt LSS hade Norrköping flest personer i januari 2009. Norrköping hade då ca 55 pers med assistansbeslut. En liten minskning av antalet assistansbeslut enligt LSS har därefter skett i Norrköping. Under 2010 hade i genomsnitt 51 personer beslut om personlig assistans enligt LSS. För Linköpings del är situationen den omvända. I januari 2009 fanns ca 45 personer med assistansbeslut enligt LSS. Under hösten 2010 var motsvarande siffra ca 60 personer. Ökningen i Linköping har fortsatt även under 2011, och nu är det ca 65 personer som har assistansbeslut enligt LSS.
4 I Jönköping fanns i januari 2009 knappt 20 personer med assistansbeslut enligt LSS. Motsvarande siffra för hösten 2010 var för Jönköping knappt 15 personer. Jämförelse har också gjorts mellan antalet beviljade timmar i genomsnitt per person för personlig assistans enligt LSS. Här kan man se att Norrköping under hela perioden har beviljat personlig assistans enligt LSS med i genomsnitt ca 80 timmar per person och månad. I Jönköping har funnits ganska stora variationer under perioden, både i januari 2009 och under hösten 2010 beviljades i genomsnitt ca 100 timmar per person och månad. I Linköping fanns för personlig assistans enligt LSS i januari 2009 ett genomsnitt på ca 150 timmar per person och månad. Motsvarande siffra var under hösten 2010 ca 180 timmar per person och månad. Nedanstående diagram visar utvecklingen av personlig assistans enligt LASS och LSS för Linköpings-, Jönköpings- och Norrköpings kommuner under januari 2009 till hösten 2010.
5
6 SOCIALKONTORETS HANDLÄGGNING AV PERSONLIG ASSISTANS 2009 kom en Regeringsrättsdom (RÅ 2009: ref 57) som har blivit tongivande för Kammarrättsdomar och Försäkringskassans bedömning samt vår handläggning av personlig assistans på Socialkontoret. Den domen snävar in bedömningen av rätt till personlig assistans utifrån de grundläggande behoven. Under perioden juli 2009 till september 2010 har Kammarrätterna avgett domslut i 158 domar varav 70 domar avser assistansersättning och 88 personlig assistans enligt LSS. Samtliga domar följer den nya rättspraxisen och ger kommuner och Försäkringskassa rätt till den nya tolkningen. Socialkontoret har utifrån detta tagit fram nya riktlinjer för handläggningen av personlig assistans enligt LSS, vilka följer nedan. Riktlinjerna är inte beslutade ännu, men tillämpas. Handläggningen har sin utgångspunkt i lagtexten, LSS 9 a. Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. ( Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:387) Assistansen ska vara förbehållen krävande eller i olika avseende komplicerade situationer i regel av mycket personlig karaktär.
7 Någon tidsgräns finns inte uppställd. Samtidigt gäller att om någon i mycket begränsad omfattning har behov av hjälp med något av de grundläggande behoven är man inte med självklarhet berättigad assistans. Cirka 10 timmar bör uppnås i grundläggande behov för att komma i fråga för personlig assistans (RÅ 2009 ref 57 sid 11) Assistans kan ges till personer under 65 år. Efter 65 års ålder har personen kvar sina assistanstimmar men har ej rätt till utökning. Personlig assistans beräknas för faktiskt tidsåtgång i det utförda momentet. Aktiverings och motivationsinsatser av olika slag räknas normalt inte till de grundläggande behoven. Undantag kan vara om den enskilde, ofta p.g.a. sitt psykiska tillstånd behöver sådan aktiv tillsyn som närmast har karaktär av övervakning. Påminnelser, praktiska instruktioner och liknande kan inte räknas till sådan kvalificerad tillsyn. (rå 2009 ref 57 sid 10). Kommunen ansvarar för personlig assistans då de grundläggande behoven understiger 20 timmar per vecka. Om behovet överstiger 20 timmar per vecka gör LSShandläggare anmälan till Försäkringskassan. Grundläggande behov Hygien: Hjälp med de integritetskänsliga, såsom hjälp vid toalettbesök, hjälp med nedre hygien, kroppstvätt Måltider: Hjälp med att föra mat till munnen samt dricksglas till munnen På- och avklädning: De delar vid av- och påklädning som är känsliga för den personliga integriteten. Påklädning av t.ex. ytterkläder, strumpor mm ingår ej. Kommunikation: När personen behöver assistans för att förmedla sig med andra Hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade: Aktiv tillsyn som närmast har karaktär av övervakning. Övriga behov Hushållssysslor, t.ex. matlagning, framtagning/undanplockning, dukning, disk, städning, tvätt, inköp. Den enskilde ska vara delaktig för att få assistans beviljat för dess moment (annars hemtjänst). Förflyttningar: Praktisk hjälp inomhus och utomhus med själva förflyttningen (ges ej för t.ex. övervakning p.g.a. fallrisk, justering/låsning av rullstol, sällskap eller i stället för Färdtjänst) Träning: där personen behöver hjälp i träningsmomenten Ledsagning: ges då den enskilde behöver hjälp att komma ut i samhället Medicinering
8 Avslag på personlig assistans enligt LSS på Socialkontoret 42 st. ansökningar om personlig assistans gjordes till Socialkontoret under 2010. Av dessa avslogs 18 stycken. Som alternativ kan hemtjänst eller gruppbostad ha beviljats. Av de 7 som fått avslag hos Försäkringskassan 2011 har 4 fått personlig assistans enligt LSS beviljad på Socialkontoret, 1 har fått avslag, 1 har fått SoL-insatser beviljat och 1 har inte gjort någon ansökan till Socialkontoret. FÖRSÄKRINGSKASSANS BEDÖMNINGAR På FK strävar man efter en likformig tillämpning, där det inte förkommer osakliga skillnader i utfallet av försäkringarna som exempelvis beror på var den försäkrade bor eller var ärendet handläggs. Trots det finns stora nationella skillnader i FK:s bedömning av personlig assistans. Ex kan man se att FK i Linköping under 2010 avslagit ca 70 % av antalet nya ansökningar om personlig assistans. Liknande siffror när det gäller avslag finns bl.a. i Malmö och Södertörn, medan ex Täby, Eskilstuna och Nacka endast har 30 % avslag på nya ansökningar. Riksgenomsnittet för avslag på nyansökningar av personlig assistans hos FK var 54 % under 2010. I år är riksgenomsnittet för avslag 52 %. Den procentuella andelen avslag på nyansökning hos FK i Linköping var under 2010 67 %, medan avslagsfrekvensen hittills i år uppgår till 56 %. Om man däremot tittar på antalet nyansökningar och omprövningar tillsammans ligger avslagsfrekvensen för FK i Linköping närmare riksgenomsnittet. På FK i Linköping menar man att de Försäkringskassekontor som har hög avslagsfrekvens i större utsträckning tillämpar bedömningen av de grundläggande behoven mer strikt utifrån den Regeringsrättsdom, RÅ 2009 ref. 57 som i viss mån ändrade rättspraxis. En annan förklaring kan också vara att flera Försäkringskassekontor ligger efter med de tvåårsomprövningar som ska göras av personlig assistans. I Linköping finns ingen sådan eftersläpning. På FK arbetar man med olika åtgärder för att få en enhetlig bedömning i hela landet. En viktig del i det arbetet är det nationella bedömningsinstrument som nu testas på några Försäkringskassekontor och kommer att införas i hela landet under hösten. På grund av FK:s stramare riktlinjer fick 24 personer i Linköping avslag under hösten 2009 efter att deras beslut omprövats av FK. Under 2010 fick totalt 37 personer i Linköping avslag hos FK. Det inkluderar både omprövningar och nyansökningar. Hittills under 2011 har 7 avslag kommit till Socialkontorets kännedom. Flera av personerna som får avslag bedöms ha grundläggande behov på strax under 20 timmar. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Kostnaden för personlig assistans enligt LSS har ökat dramatiskt från hösten 2009 och fram till nu. Antalet beviljade timmar för personlig assistans enligt LSS har mer än fördubblats under perioden. Även om en viss avmattning har skett fortsätter ökningen i stort sett varje månad. Omsorgskontoret och socialkontoret arbetar gemensamt med de många frågor som finns kring den personliga assistansen. Dels sker ett fortsatt arbete gentemot FK Samtidigt görs en genomlysning av det egna arbetet i kommunen för att se om det finns några ytterligare förbättringsmöjligheter. Det viktigaste är inte att minska antalet timmar utan att säkerställa att de beslut som fattas är riktiga.
9 Det är en fråga om rättssäkerhet, där den enskilde ska garanteras att få den personliga assistans som hon/han har behov av, varken mer eller mindre. Det är lika viktigt att den enskilde inte får för lite timmar som att någon får för mycket. För att komma vidare och få svar på de många frågor som finns kring den personliga assistansen arbetar omsorgskontoret och socialkontoret gemensamt med följande åtgärdsplan, där vissa delar har påbörjats medan andra startar i höst: Nationell nivå Kontakter har tagits på politisk nivå med socialdepartementet för att aktualisera frågor kring FK:s bedömning kopplat till aktuell lagstiftning samt till regeringens direktiv till FK. Kontakter kommer att tas med SKL för att påtala den övervältring av kostnader som har skett från FK till kommunen. Omsorgskontoret och socialkontoret har gemensamt träffat FK:s nationella Samordnare i assistansfrågor för att diskutera och påtala den övervältring av kostnader som skett till kommunen. Regional och lokal nivå Frågor kring FK:s bedömning och jämförelsen med andra kommuner i länet har aktualiserats i länets socialchefsnätverk. Nätverket följer utvecklingen i de olika kommunerna. Omsorgs- och socialkontoret fortsätter att följa utvecklingen av personlig assistans enligt LSS i Linköping jämföres utvecklingen med andra jämnstora kommuner. Omsorgs- och socialkontoret följer utvecklingen av avslagsfrekvensen hos FK i Linköping jämfört med andra kommuner. Socialkontoret har inlett ett mer fördjupat samarbete med Norrköpings kommun kring riktlinjer och bedömning. Socialkontoret har påbörjat arbete med kollegiegranskning tillsammans med Norrköpings kommun. För att se om det finns skillnader i bedömningen mellan de olika handläggargrupperna har de träffats och diskuterat konkreta ärenden. Hittills har ett möte skett, men arbetet med kollegiegranskning kommer att fortsätta under hösten. Vid det inledande mötet framkom att Norrköpings kommun har en mer generös bedömning än Linköping när det gäller personer med progredierande sjukdomar, exempelvis MS. Avtal har tecknats med landstinget om köp av arbetsterapeutresurs som socialkontoret vid behov ska kunna använda för att få en funktionsbedömning vid utredning och omprövning av personlig assistans enligt LSS. En funktionsbedömning blir ett komplement till handläggarens utredning, vilket i högre grad säkerställer att den enskilde får rätt beslut.
10 Socialkontoret kommer under hösten att påbörja arbetet med omprövningar av gamla assistansbeslut. OMSORGSKONTORET Peder Ellison Ann-Britt Olofsson SOCIALKONTORET Per Granath
1 (4) Socialkontoret Åsa Haraldsson 2011-06-13 Dnr SN 2011-13 Socialnämnden Ekonomisk uppföljning per den 31 maj 2011 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden godkänner den ekonomiska uppföljning per den 31 maj. SAMMANFATTNING Socialnämnden visar totalt per den sista maj ett underskott med 6 912 tkr. Ungefär hälften av detta underskott hänförs till osäkert kostnadsansvar för ekonomiskt bistånd flyktingar, där diskussioner pågår med Utbildningskontoret/Jobbtorget, vart kostnadsansvaret ska ligga. Utfallet för ekonomiskt bistånd visar ett underskott med 6 813 tkr jämfört med periodens budget. Antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd är i snitt 88 stycken fler jämfört med motsvarande period 2010 (inkl. flyktingar). Utbetalningen i snitt per hushåll och månad är för samma hushållskategorier 232 kronor högre i år. Resultatet för bogruppen är just nu ett överskott med 1 641 tkr och utredningsteamet redovisar ett överskott med 1 427 tkr jämfört med periodens budget. Kostnaden för familjehem ligger den siste maj 1 652 tkr över budgetnivån. För posten ensamkommande flyktingbarn redovisas just nu ett överskott om 1 713 tkr. Till handlingen finns en bilaga; Ekonomiskt bistånd 2011. I:\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2011\SN 110622\Dnr 2011-13 Ekonomisk uppföljning per den 31 maj 2011\Socialnämndens månadsuppföljning maj 2011.doc
SAMMANSTÄLLNING ÖVER SOCIALNÄMNDENS RESULTAT JANUARI - MAJ 2011 JÄMFÖRT MED BUDGET (TKR) Redovisat netto jan-maj Budget jan-maj Resultat (Budget- Redovisat) Verksamhet Socialnämnd & gemensamma funktioner 1 355 1 732 377 Ekonomiskt bistånd 79 845 73 032-6 813 Ek bistånd flyktingar* 3 750 0-3 750 Bogruppen 3 287 4 928 1 641 Familjehem 22 667 21 015-1 652 Ensamkom flykt. barn** -1 713 0 1 713 Utredningsplaceringar 1 647 3 074 1 427 Barnahus 67 212 145 Summa 110 905 103 993-6 912 * Osäker kostnad avseende ek bistånd flyktingar, där kostnadsansvaret ej är klarlagt mellan SN/BiN. ** Kostnaden återsöks från Migrationsverket. Nedan följer kommentarer till verksamheterna i tabellen. NÄMND OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER Nämndverksamheten och dess gemensamma funktioner beräknas på sikt kunna rymmas inomtilldelad ram. Kostnaderna efter maj månads utfall ligger just nu 377 tkr under budgetnivån. I denna post ingår även alkoholhandläggarna och hanteringen av tillsyner och serveringstillstånd samt försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Debitering av intäkter för denna verksamhet sker framförallt senare under våren och resultatet bedöms då ligga i balans med budget. Alkoholhandläggningen är självfinansierad och ska inte belasta budgeten negativt. EKONOMISKT BISTÅND För det ordinarie ekonomiska biståndet visar verksamheten fram till sista maj en total nettokostnad på 79 845 tkr och detta är 6 813 tkr högre än periodens budget. Antalet bidragshushåll per månad är 88 stycken fler i snitt än under samma period år 2010. Snittutbetalningen per hushåll januari-maj i år ligger 232 kr högre per hushåll och månad jämfört med förra året. Härtill kommer en osäker kostnad avseende ekonomiskt bistånd till flyktingar, som särredovisas i tabellen ovan. Särredovisningen beror på att kostnadsansvaret ännu inte är klarlagt mellan Socialnämnden och Bildningsnämnden. Klart är att Socialnämnden kommer att få ökade kostnader till följd av att vissa ärenden felaktigt registrerats som flyktingar vid Socialkontoret. Bedömningen är fortfarande att nettokostnaden i år för det ordinarie biståndet kommer att landa på samma nivå som under 2010, vilket innebär ett underskott jämfört med budget för ekonomiskt bistånd med cirka 14 mnkr. Härtill kommer en mycket preliminär kostnadsuppsakttning vad gäller det ekonomiska ansvaret för biståndet till flyktingar, där prognosen för 2011 avseende kostnader som kommer att föras över till Socialnämnden är 9 mnkr. Totalt således ett prelminärt underskott för det ekonomiska biståndet med 23 mnkr år 2011. 2
3 BOGRUPPEN Nettokostnaden för bogruppen per den sista maj uppgår till 3 287 tkr, vilket innebär ett överskott med 1 641 tkr för perioden. Socialkontorets prognos för bogruppen år 2011 är fortfarande mycket svår att bedöma. Det är flera faktorer som kommer att påverka utfallet. Bogruppen kommer dock att fortsätta sitt arbete med att försöka minska antalet andrahandskontrakt samt att arbeta för att öka betalningsgraden hos dem som hyr i andrahand. Det samverkansavtal som finns med Stångåstaden kommer att ses över och ett arbete pågår just nu tillsammans med avdelningen för ekonomiskt bistånd och Stångåstaden kring möjligheten att starta ett så kallat vräkningsförebyggande team. Det befintliga avtalet med Glyttinge camping avseende akutboende kommer att förändras. Planer finns på att upprätta cirka fem småstugor för både tillfälligt permanent boende samt akutboende för målgruppen med komplexa problem med inslag av både missbruk och psykiatrisk problematik. Detta är oftast personer som inte vill ta emot något stöd trots att stödbehovet är stort. Någon form av uppsökande/ motiverande assistans behöver därför knytas till dessa stugor. Akutboendet Stallgården är under ombyggnad på grund av att ny väg ska byggas intill Braskens bro där boendet är beläget. Vägbygget berör en viss del av Stallgårdens tomt. Någon medförande kostnad är idag inte känd. Prognosen för året visar än så länge på ett resultat för bogruppen i nivå med budgetramen. FAMILJEHEM Verksamheten redovisar ett underskott per den sista maj med 1 652 tkr. När det gäller familjehem, barn och ungdom, så är 201 personer aktuella för stadigvarande vård, varav 27 barn där vårdnaden flyttats över till familjehemmet. Det är något färre än motsvarande tid 2010. Däremot har jourplaceringarna varit fler under årets första fem månader. För närvarande är det 19 barn i kö för stadigvarande vård i familjehem. Generellt kan sammantaget sägas att antalet barn som är placerade i familjehem är relativt stabilt över tid med en viss tendens att öka långsiktigt. Detta innebär i korthet att det kommer att uppstå ett underskott på familjehemskontot. Underskottet kommer sannolikt att bli i nivå med den reducering som gjordes i budget för 2011, cirka 4 mnkr. UTREDNINGSPLACERINGAR Verksamheten visar en positiv avvikelse jämfört med budget per den sista maj med 1 428 tkr. Kostnaderna för utredningsplaceringar är mycket varierande under året varför prognosen fortsatt är i nivå med budget. Ambitionen är som tidigare att vara mycket restriktiv när det gäller förälder- barnplaceringar tillika ungdomar som placeras på utredningsplatser. BARNAHUS Med anledning av tjänstledigheter så har ännu inte någon lönekostnad uppstått för perioden januari-maj. Landstinget har inte fakturerat några större kostnader till kommunen ännu, så verksamheten visar än så länge ett överskott med 145 tkr.
4 Prognosen är att kostnaderna under året kommer att motsvara tilldelad budgetram. Verksamheten löper på som tidigare. SOCIALKONTORET Per Granath Socialchef Åsa Haraldsson Ekonom
Socialkontoret 2011-06-16 5 EKONOMISKT BISTÅND 2011, tkr EKONOMISKT BISTÅND Kostnader jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 300 Ekonomiskt bistånd 15 078 14 960 18 201 15 169 17 595 81 002 Ek.bi.sysels.bef.åtgärder 0 Summa 15 078 14 960 18 201 15 169 17 595 0 0 0 0 0 0 0 81 002 Snitt/månad kr, brutto * 7 502 7 594 8 303 7 839 8 116 ####### ####### ####### ####### ###### ###### ###### 7 883 Intäkter jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 300 Ekonomiskt bistånd 141 278 170 115 453 1 158 Sysselsättningsbefr åtg 0 Summa intäkter 141 278 170 115 453 0 0 0 0 0 0 0 1 158 Nettoresultat 14 937 14 682 18 030 15 054 17 142 0 0 0 0 0 0 0 79 845 Periodiserad budget 13 962 13 604 15 931 15 573 13 962 15 215 16 468 14 499 14 320 14 857 14 499 16 110 179 000 Avvikelse mot periodiserad budget -975-1 078-2 099 519-3 180-6 813 FLYKTINGAR Kostnader jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 301 Ekonomiskt bistånd flykting 2 075 2 235 2 861 2 470 2 520 12 162 302 Introduktionsersättning* 0 Summa 2 075 2 235 2 861 2 470 2 520 0 0 0 0 0 0 0 12 162 Intäkter jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Ackumulerat 301 Ekonomiskt bistånd flykting 2 075 2 235 2 861 2 470 2 520 12 162 302 Introduktionsersättning 0 Summa intäkter 2 075 2 235 2 861 2 470 2 520 0 0 0 0 0 0 0 12 162 ANTAL HUSHÅLL SOM ERHÅLLIT EKONOMISKT BISTÅND 2011 jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec snitt/mån Hushåll. ek.bi 2 010 1 970 2 192 1 935 2 168 2 055 Flyktinghushåll ek.bil 263 280 334 314 315 301 Flykting asyl 0 0 0 0 0 0 Flykting introduktionsers 0 0 0 0 0 0 Ungdomsgarantin 0 0 0 0 0 0 Föreb. rehab vuxna 22 13 21 16 13 17 Föreb rehab barn 66 75 78 49 94 72
1 (4) Socialkontoret 2011-06-07 Dnr SN 2011-187 Socialnämnden Omsorgsnämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Sociala insatsgrupper samarbete polis, socialtjänst, skola FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Förslag till ansvarsfördelning och arbetssätt när det gäller sociala insatsgrupper godkänns. 2. Beslutet överlämnas till Kommunstyrelsen för kännedom. SAMMANFATTNING Rikspolisstyrelsen har på uppdrag av regeringen initierat en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. Linköpings kommun är en av 12 kommuner som blivit utvald att delta i pilotverksamheten. Det övergripande syftet med pilotverksamheten är att åstadkomma tidiga, tydliga och samordnade insatser. Pilotverksamheten riktar sig till unga i åldern 15-25 år. Linköpings kommun avser att även rikta arbetet i den sociala insatsgruppen till ungdomar från 13 år. Projektverksamheten ska starta senast 15 juni 2011 och regeringsuppdraget ska slutredovisas 31 oktober 2012. Syftet med arbetet är att under projekttiden utveckla samverkansformer som kan fortsätta även efter projekttiden. I:\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2011\SN 110622\Dnr 2011-187 Sociala insatsgrupper samarbete polis, socialtjänst, skola\dnr 2011-187 Sociala insatsgrupper avseende ansvarsfördelning och arbetsätt.doc
2 BAKGRUND Rikspolisstyrelsen har på uppdrag av regeringen initierat en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. Linköpings kommun är en av 12 kommuner som blivit utvald att delta i pilotverksamheten. Arbetet kommer att ske utifrån ett särskilt åtagande som kommunen och polisen skrivit på. Det övergripande syftet med pilotverksamheten är att åstadkomma bra, tidiga, tydliga och samordnade insatser. Pilotverksamheten riktar sig till unga i åldern 15-25 år. Insatser till åldersgruppen 15-18 år avser förebyggande insatser för att hindra nyrekrytering till kriminella nätverk. Insatser för åldersgruppen 18-25 år avser stöd till avhoppare från kriminella nätverk. Linköpings kommun avser att även rikta arbetet i den sociala insatsgruppen till ungdomar från 13 år, målgruppen under 15 år omfattas dock inte av det nationella uppdraget och kommer därför inte följas upp inom ramen för det uppdraget. Projektverksamheten ska starta senast 15 juni 2011 och regeringsuppdraget ska slutredovisas 31 oktober 2012. Syftet med arbetet är att under projekttiden utveckla samverkansformer som kan fortsätta även efter projekttiden. ÅTAGANDE Den sociala insatsgruppen kan beskrivas i termerna av ett samarbetsforum, en permanent samarbetsgrupp. Socialtjänsten är samordningsansvarig för den sociala insatsgruppen. Gruppen ska träffas minst en gång i månaden. (se bilaga 1; åtagande i överenskommelsen) Polisens åtagande är att: - Identifiera ungdomar och överlämna ett samlat förslag till socialtjänsten om vilka ungdomar de anser kan bli aktuella för sociala insatsgrupper. - Delta vid de möten socialtjänsten kallar till inom ramen för sociala insatsgrupper. - Genomföra åtgärder enligt de individuella åtgärdsplanerna, där polisen har ett utpekat ansvar. - Bistå Socialstyrelsen i arbetet med att utveckla en riskbedömningsmanual samt vid behov bistå Socialstyrelsen vid framtagande av vägledning för arbete med sociala insatsgrupper samt bistå med information till utvärdering. Kommunens åtagande är bl a: - Socialtjänsten ska välja ut de ungdomar som ska ingå i de sociala insatsgrupperna utifrån polisen underlag och utifrån egna förslag. - Inhämta samtycke utifrån utvalda individer. - Senast 31 augusti 2011 redovisa en beskrivning av problembild (se bilaga till åtagandet) samt utse en ansvarig som också är kontaktperson gentemot utvärderarna. Socialtjänsten har en sammanhållande uppgift vilken innefattar att: - Kalla till möten minst en gång i månaden - Ansvara för att sätta ihop dagordning
3 - Föra minnesanteckningar från mötena - Ta fram underlag och sätta ihop utkast till individuella åtgärdsplaner, processa den så att nödvändiga beslut fattas. Med socialtjänsten avses i åtagandet socialtjänstens myndighetsutövning, dvs. Socialkontoret. Socialkontoret har utsett en person, Inger Tall, som har fått i uppgift att ansvara för samordningen av den sociala insatsgruppen. Metoden inom de sociala insatsgrupperna ska ha ett tydligt individfokus. Inom ramen för sociala insatsgruppens uppdrag ingår att möjliggöra att stöd och hjälp samordnas samt att arbeta fram en modell för hur samverkan ska ske och hur berörda ungdomar och familjer involveras. Utifrån utgångspunkten att arbetet handlar om att stärka det sociala nätverket kring den unge föreslås nätverkslaget utgöra en resurs i arbetet. KOMMUNALA MÅL Alla som befinner sig i en utsatt och svår situation ska stödjas på ett värdigt och utvecklande sätt. I kommunens och polisens överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping (8 punktsprogrammet) framhålls bl.a. följande prioriterade områden: - Stöd till särskilt brottsaktiva ungdomar - Samverkan mellan skola, fritidsverksamhet, socialtjänst och polis ska utvecklas och utvärderas. ÅTGÄRDSFÖRSLAG En permanent insatsgrupp föreslås bildas där representation finns från: - Socialkontoret Inger Tall, gruppchef - Polisen Håkan Stenbäck, kommissarie - Leanlink Råd och stöd Ulla Nyström, gruppledare - Utbildningskontoret Fredrik Gustafsson, sakkunnig Fler personer kan bjudas in utifrån de enskilda ungdomarnas behov. Socialkontorets representant är sammanhållande och tillika ansvarig kontaktperson gentemot utvärderarna. Stygrupp föreslås knytas till och utgöras av delar av LOP-gruppen (Librå;s operativa grupp). Politisk styrgrupp föreslås vara planeringsutskottet som en gång per termin behandlar det brottsförebyggande arbetet tillsammans med de rättsvårdande myndigheterna (Librå). RESURSBEHOV Samverkan inom ramen för uppdraget sociala insatsgrupper sker inom ramen för befintliga resurser.
4 FINANSIERING Av åtagandet framgår att varje myndighet bär sina egna kostnader. Kostnaden för arbetet med insatsgrupper förutsätts ske inom ramen för respektive myndighets budget. LEGALITET Arbetet i de sociala insatsgrupperna sker inom ramen för gällande lagstiftning. SAMRÅD Samråd har skett med Omsorgskontoret, Utbildningskontoret, Kommunledningskontoret samt polisen som tillstyrker förslaget. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Rikspolisstyrelsen samordnar regeringsuppdraget med pilotverksamheterna i de 12 kommunerna. Till regeringsuppdraget finns en nationell utvärdering knuten. MBL MBL information sker i samband med nämndernas sammanträde LÄNKAR www.polisen.se/sv/om-polisen/polisen-i-sverige/uppdrag-och-mal/prioriteradeomraden/sociala-insatsgrupper/ SOCIALKONTORET Per Granath Socialchef Ewa Pettersson Avdelningschef
1 (5) ÅTAGANDE Datum Diarienummer: Gemensamt åtagande för polismyndighet och kommun som deltar i det nationella pilotprojektet med sociala insatsgrupper Bakgrund Regeringen beslutade den 3 mars 2011 att uppdra åt Rikspolisstyrelsen att initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. Arbetet i de sociala insatsgrupperna ska vara inriktat mot unga i åldern 15-25 år och möjliggöra att hjälp och stöd från berörda myndigheter och övriga aktörer kan samordnas under ledning av socialtjänsten. Arbetet ska innebära att socialtjänsten tillsammans med polisen, övriga berörda myndigheter och frivilligorganisationer samarbetar och använder sin samlade kompetens fokuserat och uthålligt i arbetet med unga i riskzon att bli vanekriminella eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk. Det kan handla om att stärka det sociala nätverket kring den unge, särskilt stöd i skolarbetet, särskild yrkesträning, arbete och fritidssysselsättning. På så sätt kan sociala problem, psykisk ohälsa och stereotypa könsroller motverkas. Syfte Genom tidiga, tydliga och samordnade insatser från samhällets olika institutioner minska risken för att unga väljer en kriminell livsstil. Förutsättningar för arbete med sociala insatsgrupper Polismyndigheten Vid uppstarten av sociala insatsgrupper ska polismyndigheten: Utifrån en bedömning baserad på befintlig polisiär underrättelseinformation, identifiera ungdomar som polisen anser kan komma att bli aktuella för sociala insatsgrupper. Bedömningen ska göras utifrån uppgifter om den unges ålder, ålder för debutbrott om sådan information finns, brottens karaktär och frekvens. Inledningsvis bör polismyndigheten fokusera på ungdomar i ålder 15-18 år för att sedan efter hand även inkludera unga vuxna (upp till 25 år). Informationen ska därefter överlämnas till socialtjänsten i ett samlat förslag. Förslaget kan innehålla information om ungdomar som polismyndigheten tidigare informerat socialtjänsten om.
2 Under projekttiden ska polismyndigheten: Delta i de möten socialtjänsten kallar till inom ramen för sociala insatsgrupper. Vid varje möte kunna bidra med aktuell, lokal information om t.ex. ordningsstörningar i området, planerade insatser för kommande högtider och händelser eller annan relevant information samt ha kunskap på individnivå. I de fall det är lämpligt kontakta aktuella individer (om personen fyllt 18 år) eller familjer för att inhämta samtycke. Genomföra de åtgärder som beslutats i de individuella åtgärdsplanerna, där polisen utpekats som ansvarig. Lämna nödvändig information till Socialstyrelsen i deras arbete med att utveckla en riskbedömningsmanual. Riskbedömningsmanualen syftar till att bättre kunna identifiera vilka unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller löper risk att rekryteras till kriminella nätverk. Vid behov bistå Socialstyrelsen vid framtagning av en vägledning som syftar till att ge stöd till de myndigheter och andra aktörer som ska arbeta i sociala insatsgrupper. Bistå utvärderarna av det nationella projektet med den information de önskar. Kommunen Vid uppstarten av sociala insatsgrupper ska socialtjänsten: Utifrån det översända materialet från polisen välja ut de ungdomar som ska ingå i de sociala insatsgrupperna från starten. Särskild hänsyn ska tas till om ungdomen är känd (oavsett om det är av socialtjänsten eller polis) för att ha begått brott sedan tidig ålder då detta är en av de tyngsta riskfaktorerna för att utveckla en kriminell livsstil. Socialtjänsten har också möjlighet att ta med andra ungdomar än de polisen föreslår. Kontakta aktuella individer (om personen fyllt 18 år) eller familjer för att inhämta samtycke. De ungdomar där samtycke ges blir grunddeltagarna i de sociala insatsgrupperna. Senast 31 augusti 2011 redovisa en beskrivning av problembilden, enligt bilagan, i den egna kommunen samt utse en ansvarig som tillika är kontaktperson gentemot utvärderarna. Under projekttiden ska socialtjänsten, som sammanhållande kontaktpunkt: Kalla till möten, en gång i månaden eller oftare. Sätta ihop dagordning till mötena och se till att berörda aktörer/myndigheter blir kallade. Föra minnesanteckningar över mötena. Ta fram underlag och sätta ihop utkast till de individuella åtgärdsplanerna, i samverkan med andra berörda aktörer/myndigheter.
3 Efter att ett godkänt utkast till individuell åtgärdsplan finns, processa denna så att nödvändiga beslut fattas. Ta kontakt med den aktuella individen (om personen fyllt 18 år) eller dennes familj innan mötet och inhämta samtycke. Genomföra de åtgärder som beslutats i de individuella åtgärdsplanerna, där kommunen utpekats som ansvarig. Inom ramen för de sociala insatsgrupperna göra bedömningar av de aktuella ungdomarna i enlighet med den riskbedömningsmanual Socialstyrelsen väljer ut. Syftet med detta är att pröva användbarheten i riskbedömningsmanualen. Detta arbete kan komma att föranleda kommunen kostnader i samband med utbildning (resor och logi) samt i form av t.ex. material eller arbetstid. Riskbedömningsmanualen syftar till att bättre kunna identifiera vilka unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller löper risk att rekryteras till kriminella nätverk. Bistå Socialstyrelsen vid framtagning av en vägledning som syftar till att ge stöd till de myndigheter och andra aktörer som ska arbeta i sociala insatsgrupper. Bistå utvärderarna med den information de önskar samt löpande informera utvärderarna om förändringar i problembilden samt förändringar av relevant verksamhet i den egna kommunen. Allmänt Varje myndighet bär sina egna kostnader. Datum: ------------------------------------------------ ----------------------------------------------------- Kommunstyrelsens ordförande Länspolismästare ----------------------------------------------- Kommunchef
4 Bilaga Det är mycket vikigt för såväl pilotprojektet som utvärderingen att det finns en relevant beskrivning av de deltagande kommunernas problembild och verksamheter vid projektstarten. Kommunerna i projektet ska senast den 31 augusti 2011 till projektledningen redovisa: 1. En beskrivning av problembilden i den egna kommunen enligt följande; Uppgifter som beskriver kommuner eller området per juni 2011. Uppgifterna ska sammanställas av de deltagande kommunerna och ska uppdateras löpande enligt utvärderarnas önskemål. En gemensam problembeskrivning innehåller först och främst en beskrivning av problemet, både vad gäller nyrekryteringsproblematiken och avhoppare från kriminella nätverk. Problembeskrivningen ska innehålla fakta om problemet i den egna kommunen eller området och behandla uppgifter om: Hur många ungdomar befinner sig idag i riskzonen att hamna i kriminella nätverk? Hur många av ungdomar i riskzonen är idag föremål för utredning hos socialtjänsten, inkl. hur de selekteras, med vilka redskap och på vilka kriterier de inkluderas i insatserna. Vilka ungdomar väljs bort och av vilka skäl? Antal ungdomar och vilka typer av ärenden som behandlas idag, avgränsat till relevanta åtgärder, även de som behandlas av andra aktörer än i kommunens/ socialtjänstens egen verksamhet. Hur många ungdomar ingår idag i kriminella nätverk? Hur många av dessa är idag beredda att hoppa av från dessa kriminella nätverk? Hur har dessa selekterats för åtgärder, inkl. hur de selekteras, med vilka redskap och på vilka kriterier inkluderas de i åtgärderna. Antal ungdomar som idag ingår i pågående stödverksamhet eller motsvarande för att hoppa av från kriminella nätverk? Individuell beskrivning av de ungdomar som ingår i pågående insatser, med avseende på: Deras kriminalitet Skolprestationer eller arbetssituation Familjeförhållanden Ev. drogproblematik Ev. psykiatrisk diagnos Samt andra relevanta karaktäristika. För kommunen eller området som helhet en inventering av kriminella nätverk eller gängstrukturer mm i relevant geografi och registrerad kriminalitet i kommunen/stadsdelen, anmälda brott, personer misstänkta för brott, personer lagförda för brott, med avgränsningar relevanta för uppdraget.
5 2. En beskrivning av den organisation och de aktörer som arbetar med frågor som rör nyrekrytering till kriminella nätverk och/eller avhopparverksamhet enligt följande; Syftet är att i detalj beskriva nuvarande verksamhet, i nyrekryteringsfrågan och avhopparverksamheten. Aktörernas verksamhet, organisation, och samarbetspartners. Avsikten är att beskriva vilka åtgärder som genomförs, av vilka och på vilket sätt. Frågor som ska besvaras är; Vilka åtgärder genomförs för närvarande i arbetet med nyrekrytering till kriminella nätverk och avhopparverksamheten? Vem bedriver verksamhet i dagsläget? Samverkansform, organisation och former, inkl kompetenser, ansvar och roller, kommunikation, befogenhet och resurser. Viken verkningsgrad har nuvarande arbete, dvs. hur fungerar den? Vilka effekter har nuvarande verksamhet? Vilka andra aktörer är verksamma inom relevanta områden, andra myndigheter och NGO, företag, föreningar eller institutioner? Finns det planerade förändringar i arbetssättet i samband med projektet, dels vid projektstart dels vid senare tillfällen? Beskriv dessa samt skäl till förändring. Finns dokumentation ska detta biläggas.
1 (3) Socialkontoret 2011-06-01 SN 2011-191 Jens Samuelsson Socialnämnden Permanenta samverkansgrupper mellan skola och socialtjänst på stadsdelsnivå FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden inför modellen permanent samverkansgrupp med start i området Berga vid starten av höstterminen 2011. SAMMANFATTNING Det har under ett flertal år identifierats ett behov av förbättrad samverkan mellan skola och socialtjänst för att inga barn och ungdomar ska falla mellan stolarna. Representanter från utbildningskontoret och socialkontoret har gemensamt arbetat fram ett förslag som syftar till att utveckla och förstärka samverkan och arbetsmetoder för att bättre kunna möta barn och familjer med behov av stöd. En permanent samverkansgrupp föreslås bildas i respektive bostadsområde för att säkerställa att nödvändiga och adekvata insatser sätts in och att pågående insatser samordnas. Det gör det också möjligt att ur effektivitetssynpunkt ta till vara befintliga resurser och därmed säkerställa en god kvalitet. Ärenden som tas upp är sådana där det sannolikt krävs samverkan mellan flera parter. Modellen har förankrats ibland ansvariga inom både skola och socialtjänst och startar vid starten av höstterminen 2011 i området Berga för att sedan successivt kunna även implementeras i Ryd och Skäggetorp. En samtyckesblankett är framtagen via stadsjuristen för att lösa sekretessfrågan. En utvärdering kommer att ske gemensamt av inblandade parter inom skola och socialtjänst i december 2011.
2 BAKGRUND Permanenta samverkansgrupper mellan skola och socialtjänst på stadsdelsnivå i stadsdelarna Skäggetorp, Ryd och Berga. Mål och syfte Det har under ett flertal år identifierats ett behov av förbättrad samverkan mellan skola och socialtjänst för att inget barn/ungdom ska falla mellan stolarna. Syftet är även att utveckla och förstärka samverkan och arbetsmetoder för att bättre kunna möta barn och familjer med behov av stöd. Målgrupp Barn och ungdomar 0-16 år och deras familjer. Permanent samverkansgrupp En permanent samverkansgrupp bildas i respektive bostadsområde för att säkerställa att nödvändiga och adekvata insatser sätts in och att pågående insatser samordnas. Det gör det också möjligt att ur effektivitetssynpunkt ta till vara befintliga resurser och därmed säkerställa en god kvalitet. Ärenden som tas upp är sådana där det sannolikt krävs samverkan mellan flera parter. Ärenden anmäls av första linjens chef eller motsvarande. Den som anmäler in ärendet föreslår vilka funktioner som bör delta. Gruppen träffas en fast tid varannan vecka. Ärenden anmäls till en administrativ assistent som utses i området. Assistenten upprättar dagordning i dialog med utsedd ansvarig chef (ordförande för den permanenta samverkansgruppen). I respektive område bildas en permanent samverkansgrupp som består av en särskilt utsedd person från nedanstående funktioner: Rektor/Förskolechef (Ordförande) Gruppchef från Socialkontoret Gruppledare från Råd och Stöd Exempel på adjungerade funktioner: Berörd Rektor/Förskolechef Närpolis BUP Representant från vårdcentralen Fältsekreterare Socialsekreterare Fritidschef Berörd lärare De som adjungeras är de som är berörda eller bör vara berörda av de ärenden som anmälts in. Den som anmäler in ärendet är föredragande. Ordförande avgör vilka som kallas till mötet.
3 Vid mötet görs: 1. Problembeskrivning 2. Inventering av ev. pågående insatser 3. Samordning och planering av ev. insatser. Upprättande av ev. handlingsplan på kort och lång sikt. 4. Uppföljning och utvärdering av ärenden och av hur samarbetet fungerat. Sekretess En samtyckesblankett är framtagen via stadsjuristen för att lösa sekretessfrågan. Den som anmäler in ärendet ansvarar för att samtyckesblanketten skrivs under. MBL Information enligt MBL 19 har givits. SOCIALKONTORET Per Granath Socialchef Beslutet skickas till: Barn och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden
1 (3) Medborgarkontor 2011-06-16 Dnr SN 2011-199 Margot Månsson Socialnämnden Avgifter för lotteritillstånd FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden fastställer avgifter för lotteritillstånd i enlighet med tjänsteskrivelse daterad 2011-06-10. SAMMANFATTNING Kommunen får idag inte full kostnadstäckning i samband med handläggning av lotteritillstånd och det föreslås därför en höjning av avgifterna vilka för övrigt inte har reglerats sedan 1994. I:\Nämndadm\Socialnämnd\Socialnämnd\Sammanträden\Sn 2011\SN 110622\Dnr 2011-199 Avgifter för lotteritillstånd\dnr 2011-199 Socialnämnden avgifter lotteritillstånd.docx
2 BAKGRUND Medborgarkontoret fick från och med januari 2011 på delegation av Socialnämnden att handlägga lotteritillstånd vilket innebär att; fatta beslut om lotteritillstånd, ge information till ideella organisationer samt administrera lotteriredovisning, betala ut arvoden till lotterikontrollanter med mera. Aktuella avgifter har inte justerats på många år och Medborgarkontoret får idag inte täckning för de kostnader som är förenade med uppdraget. Kostnader såsom fakturaavgifter, kostnader i samband med konsultkontrakt samt utbetalning av arvoden till lotterikontrollanterna samt en administrativ resurs som besvarar frågor från ideella organisationer, fattar beslut om lotteritillstånd enligt 15-16 (enstaka lotteritillstånd) samt 17 (3-årigt lotteritillstånd), kontakt och redovisning till Lotteriinspektionen, kontroll av lotteriredovisning, diarieföring, utbetalning av arvode till lotterikontrollanter med mera. Medborgarkontoret har gjort en omvärldsorientering i sex kommuner och jämfört avgifter för lotteritillstånd samt kontrollantarvoden. Samtliga kommuner har olika system och olika kostnadsnivåer och merparten har högre nivåer än Linköping och också ett tak för kontrollantarvoden som inte finns i Linköping idag. ÖVERGRIPANDE MÅL Att avgifter och kostnader i samband med lotteritillstånd skall täcka administrativa kostnader samt kostnader för administrativ resurs på Medborgarkontoret. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Medborgarkontoret föreslår att Socialnämnden tillstyrker en höjning av avgifterna för lotteritillstånd enligt nedan. Nuvarande avgift i samband med ansökan om tillstånd Idag är avgiften 300 kronor både vid ansökan om tillstånd enligt 16- samt 17- lotterier. Förslag till nya avgifter Avgift för 16 lotterier 350 kr (insatsbelopp 1-5 000 kr) 500 kr (insatsbelopp 5 001 20 000 kr) 1 000 kr (insatsbelopp 20 001 100 000 kr) 2 000 kr (insatsbelopp 100 001 200 000 kr) 3 000 kr (insatsbelopp 200 001-) Avgift 17 lotterier 1 000 kronor (3-årigt lotteritillstånd)