Ett sekel av standarder

Relevanta dokument
Internationella standarder inom rengöring, desinfektion och sterilisering

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Introduktion till standardisering

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Swedish Standards Institute

Standardisering. LLLLjgvjlll. Lars Erlandson, SP, TK 226

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

Kristofer Petraeus SIS, Susanne Barkvik, FKS/ tekniska komittén 493 Grafiska symboler

Ta steget in i SIS värld

SS Kvalitetssäkring av HVB SKL

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Vad är det som avgör?

Upphandla med miljökrav och sociala krav med hjälp av globala standarder

Vad är SIS och standardisering?

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Stärkta handelsmöjligheter med ackreditering och standarder

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

Pålitliga drogtester. Hur utförs och säkerställs de?

Hållbar upphandling med hjälp av globala standarder

tveckla standarder kort om hur det går till

Europeiska krav på operationstextilier

Europeiskt standardiseringsarbete för patientdelaktighet i personcentrerad vård

en strategisk fråga för företagen?

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Standarder för ett bevarat kulturarv

Var med och påverka kommande arbete inom Human resource management

ISO Guidance on Sustainable Procurement

Standardisering utan gränser 7 november 2006

Standardisering av instrument framtagning av standard för snabbdrogtester. Lars Olov Sjöström, MHF

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad?

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson

Det är inte pengar som får världen att fungera det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

På vilka sätt kan standarder vara tillgängliga, undantaget att de är gratis?

Johan Dahlgren Standardiseringsarbete inom OFP

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451.

ISO Sustainable Procurement Guidance

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Patientdelaktighet Minimikrav för person-centrerad vård

HANDEL SOM HÄVSTÅNG För mänskliga rättigheter och miljö

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter

TAG PLATS, SÄTT STANDARD

Marknadskontroll av barnjackor snoddar i huvud/halsregionen och fastsättning av huvor/kapuschonger

Maskinsäkerhet och standarder

Lönsam verksamhet. Elforsk, Elisabeth Darius, tf VD, SIS

Effektiv upphandling med hjälp av standarder. Erik Eklund

EN NY STANDARD BLIR TILL. HANNA SUNNERHEIM, SSJ Jörgen Wyke, SIS

SVENSK STANDARD SS-IEC

Vill du veta mer? Standarder. Redaktion Camilla Axelsson, SIS. Redaktionsråd Eskil Arvidsson, Svensk Mjölk AB Stig Pettersson, SIS

Standardiseringsarbete för Kvalitet i äldreboende och Kvalitet i hemtjänst SIS/TK 572/573

Det är inte pengar som får världen att fungera.

ISO ledningssystem för patientnära analysverksamhet

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Git Eliasson 19 maj Regelverk och ansvar för IT-system i vården

STANDARDISERING HOT ELLER MÖJLIGHET FÖR INNOVATIONSUTVECKLING? InfraSweden2030 Öppet Hus 2016 Fredrik Göthe (SIS)

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Vad gör SIS? - exempel på hur SIS hjälper företag med deras standardiseringsbehov

Rikttider för bedömning av personlig assistans

Standarder verktyg för säkerhet, kvalitet och effektiv upphandling inom tandvård

HANDEL SOM HÄVSTÅNG För mänskliga rättigheter och miljö

Handlingsplan för standardisering slutrapport

24 april juli Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning

Avdelningen Industri- och konsumentkemikalier

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Branschbindningar. En del i SVU- och 4S-projektet Kartläggning av certifieringskrav för PE-rör. Carl-Johan Högberg,Swerea KIMAB

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Nye standarder/endringer - hva skjer i Europa? Mille Örnmark, EUSA

TK 461 Energiledning Energy Management systems

CE-märkning räcker inte! SIS Seminarium

Internationellt Standardiseringsarbete. Personcentrerad vård. SOI Konferens Joakim Falk, projektledare Swedish Standards Institute

94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Standardisering, Riskhantering och förmågededömning enligt ISO och ISO 22325

Klassning av explosionsfarliga områden

Internationellt standardiseringsarbete för kvalitetskrav av hälsoappar Mats Artursson, Läkemedelsverket Jenny Acaralp, SIS

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

NES, Northern European Subset och kopplingen till standardiseringarbetet i offentlig sektor i Sverige

Vad är standardisering och nyttan med den? Brunnsborrardagen

ISO för socialt ansvar

Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Luc Van den Berghe CEN

RAPPORT. Konsumentprodukter. funktions- och säkerhetsstandardisering samt laboratorieprovning. Utredning av Björn Folcker

Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2015

Standardiseringens Konsument- och Arbetstagarråd 2017

Regeringens skrivelse 2007/08:140

Standardisering trender i en föränderlig värld. Henning Törner SIS, Swedish Standards Institute henning.torner@sis.se

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop.

SEK Handbok 449 Utgåva 1

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Byggproduktförordningen CPR. 6 november 2012 Sara Elfving

Boverkets regeringsuppdrag om regler för detaljplaner och tidsfrister. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef enheten Strategisk planering, Boverket

Antal produktrelaterade olyckor eller klagomål från användarna

SVENSK STANDARD SS-ISO 14020

Ständiga förbättringar med nya arbetsmiljöstandarder

Transkript:

Ett sekel av standarder SIS har i snart 100 år varit en av världens främsta standardiseringsorganisationer som bidragit till samhällsnytta och hjälpt många svenska företag till global export genom att påverka internationella standarder. 2

Vad är SIS?

SIS är Vårt regeringsuppdrag är att driva svensk standardisering och representera sveriges intressen genom europeisk (CEN) och internationell (ISO) standardiseringsverksamhet. SIS är en ideell förening, vi är inte en myndighet.

Standardiseringen lokalt och globalt TELECOM CEN Europeiskt ISO Globalt ITU ETSI ITS EL SIS Svenskt IEC CENELEC SEK

Vad är en standard? 6

En dag med standarder - film 7

Standarder är En konkret gemensam lösning för ett återkommande problem Att etablera rutiner med kravbilder och kriterienivåer, där sådana saknas Frivilliga att tillämpa men kan fungera som obligatorisk referens, exempelvis i föreskrifter från myndigheter och vid upphandlingar. Påverkar inte den fria rörligheten av varor på EUs inre marknad eller strider mot WTO regler, då standarder är frivilliga. SIS utvecklar standarder för EC (European Commission) för ökad applikation av förordningar och direktiv. (REACH, GPSD etc)

Vilket syfte har en standard? 9

Standarder bidrar till Förbättrad miljö Förbättrad kvalitet Förbättrad konsumentsäkerhet Underlättad handel och export Ett bättre fungerande samhälle 10

Vi är medlemmar i ISO och CEN 33 länder 163 länder Standarder får världen att fungera. Därför finns SIS där de stora besluten fattas. Genom att vara en del av CEN och ISO ser vi till att våra svenska intressen tas tillvara. Tillsammans har vi tagit fram över 16000 standarder.

Principer Standardisering Öppenhet Konsensus Frivillighet Intressentstyrt 12

Från idé till paketerad kunskap 13

Våra deltagare representerar ett tvärsnitt av det svenska samhället Företag Myndigheter Kommuner och landsting Universitet och högskolor Bransch organisationer Konsument/Ideella intresseorganisationer

Standardiseringsarbetet i kommittéer Landsting/ Kommuner Projektledare/ Ordförande Kina Chair/ Secretary Universitet/ Högskola Svenska kommitté Företag Sverige Internationell kommitté Brasilien Konsument Myndighet USA Frankrike Ideell organisation Bransch organisation Påverkan/Utbyte Tyskland Norge

Projektfinansiering TK Det är kommittédeltagarna dvs de deltagande organisationerna som beslutar om mål, omfattning och verksamhet som kan vara nationell och/eller internationell. Projektavgiften beror på arbetsform enligt ovan samt antal deltagare. Budget inför kommande år gås igenom hösten året innan och balanseras utifrån innestående balanser och omfattning. Innestående balanser i projektet överförs till nästkommande år.

SIS verksamhet

Därför ska du engagera dig i standardiseringen i din sektor/bransch Tillvarata svenska intressen, behov och förpliktelser- Dina intressen! Delta, påverka och utveckla standarder och dess innehåll Svenskt/internationellt nätverk i sektorn Utveckla dina affärer för att exportera/importera produkter och tjänster globalt

SIS/TK 160 Textil

SIS/TK 160/AG 1 Storlekssystem för kläder SIS/TK 160 Textil SIS/TK 160/AG 7 Fiber material och märkning SIS/TK 160/AG 2 Färg, tvätt och vatten SIS/TK 160/AG 4 Mekaniska egenskaper SIS/TK 160/AG 6 Kemi SIS/TK 160/AG 2/ PG 1 Ekotextilier SIS/TK 160/AG 3 Brännbarhet SIS/TK 160/AG 5 Säkerhet i barnkläder

SIS/TK 160 Textil 155 Öppna ärenden 24 Öppna röstningar 7 Svenska arbetsgrupper 40 Internationella grupper 392 Publicerade standarder

SIS/TK 160 Textil 26 Deltagande organisationer H&M Electrolux Lindex Ellos Intersport Stadium Svensk Handel RNB Meandi Axstores FMV Sveriges konsumenter IC Company Fristads-Kansas Textil & Läderlaboratoriet KappAhl IKEA ICA Helly Hansen Gekås Gant Didriksson Konsumentverket Swerea TEKO Volvo

Examensarbete- Studie för säkerhet i barnkläder- huvor/kapuschonger Handledning: SIS Swedish Standards Institute Textil & Läderlaboratoriet Stockholm AB

AG 5- Säkerhet i barnkläder 18 st Deltagande organisationer H&M Lindex Ellos Intersport Stadium Svensk Handel RNB Meandi Axstores Textil & Läderlaboratoriet KappAhl IKEA ICA Helly Hansen Gekås Gant Didriksson Konsumentverket

Bakgrund TK 160 Textil- AG 5 Säkerhet i barnkläder är en svensk arbetsgrupp som specifikt utarbetar/deltar i internationell standardisering om produktsäkerhetsfrågor i kläder och textilprodukter för barn. Gruppen arbetar inom EU regleringarna produktsäkerhetsdirektivet samt REACH förordningen. Kort bakgrund till projektet Under 2014 publicerades standarden SS-EN 14682 Barnkläders säkerhet - Snoddar och dragband i barnkläder Specifikationer. Sverige tillsammans med de nordiska länderna hade under hela utvecklingen av standarden förespråkat att huvor/kapuschonger borde hanteras av standarden ur riskperspektiv för barnet. Då övriga europeiska medlemsstaterna inte höll med om detta publicerades standarden utan något innehåll om huvor/kapuschonger som risk.

Syfte Därmed valde den svenska industrin tillsammans med Konsumentverket att upprätta en branschöverenskommelse gällande huvor/kapuschonger på barns ytterkläder. Överenskommelsen innehåller riktlinjer för både företag och konsumenter. Anm Överenskommelsen är inte lagstadgad men branscherna förbinder sig att följa riktlinjerna och på så sätt påverka marknaden positivt. Oftast ses överenskommelser som god sed på marknaden. Nästa steg i överenskommelsen är att ta fram en testmetod att säkerställa att huvor/kapuschonger lossnar tillräckligt lätt men inte för lätt och det är här ett eventuellt examensarbete kommer in.

Mål Målet är att metodiskt utvärdera potentiella risker/risksituationer med; huvor/kapuschonger, olika åldersgrupper och detta i relation med fysikaliska attribut/mekanisk påverkan i en risksituation som massa, kraft, acceleration, klimat/konditionering (påverkan tvätt) etc. Tanken är inte att examensarbetet ska resultera i en testmetod för huvor/kapuschonger utan snarare en bakgrundsanalys/studie för AG 5 att ta ställning till och arbeta vidare med. Vi kommer presentera mer av de underlag som redan finns, under ett uppstartsmöte för examensarbetet- studien.

Studien riktar sig till dig Textilingenjör Magisterutbildning i textilteknik Handledare: Projektledare Linda Karlsson SIS Standardisering: Textil, läder och skor Laboratorieingenjör Ulrika Jansson Textil & Läderlaboratoriet Indirekt via Linda Karlsson: Sara Lundin AG 5 Ordförande, H&M och Maria Holmberg, Konsumentverket linda.karlsson@sis.se ulrika.jansson@textillab.se

30