ENSTEGSTÄTAD FASAD EN RISKKONSTRUKTION UR BYGGBRANSCHENS PERSPEKTIV

ENSTEGSTÄTAD FASAD EN RISKKONSTRUKTION UR BYGGBRANSCHENS PERSPEKTIV Författare: Joacim Johansson E-post: jocke_89_9@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB Datum: 2015-04-01

Sammanfattning Genom åren som jag har arbetat som snickare och även nu i utbildningen har jag stött på många tvivelaktiga konstruktioner. Jag vill ta reda på hur byggbranschen ser på en känd riskkonstruktion så som enstegstätad putsfasad. Se vilka olika lösningar byggbranschen tycker är bäst för att komma till rätta med problemen med denna riskkonstruktion. Vem tar ansvar när det blir fel? Riskkonstruktion är en konstruktion som under lång tid har visat sig vara väldigt känslig för fukt- och mögelskador. Många tror att dessa problem och skador beror på byggfusk och fel utförande men det behöver det inte alltid vara. Utan det är när material används på fel sätt och hamnar på fel ställe i våra konstruktioner som det ställer till problem. Senare årens många fall av fukt- mögelskador på putsfasader har avsaknaden av luftspalt visat sig vara en bidragande orsak för dessa problem. En annan orsak är bristfälliga tätningar runt fönster, dörrar och balkonger bland annat. Fukt som kommer in ventileras inte bort. Det har gått så långt att vi nu fått flera rättsliga fall prövade. Redan år 2002 kom de första larmen om att något inte stod rätt till med konstruktionen. Nybyggda flerfamiljshus i Hammarby sjöstad i Stockholm hade fuktbekymmer i väggkonstruktionen. Till en början hävdade byggbolaget att det berodde på att det regnat mycket under byggtiden. Vilket senare med tiden visade sig beror på byggmetoden som använts. SP - Sveriges Tekniska Forskningsinstitut började tidigt ifrågasätta byggbolagens teori om att det bara var byggfukt som kom in i konstruktionen under byggnationsskedet som sedan orsakade skadeproblemen. Byggbolagen hävdade att det inte var ett systemfel i deras byggmetod som använts. Skadornas placering vid fönster, dörrar och infästningar så som vid balkonger var det återkommande där de största angreppen/skadorna var. Idag har minst 20 000 eller uppemot 40 000 stycken hus, som vissa inom branschen hävdat, byggts med denna byggmetod. Byggfelsförsäkringens gällande eller inte när det uppstått problem med husens fasader på grund av denna byggmetod. Turerna har varit många, i början fick husägare ut en del på försäkringen, men när problemen växte och försäkringsbolagen insåg att detta var ett globalt och omfattande byggfel, började de dra öronen åt sig och husägarna kom i kläm mitt emellan byggbolag och försäkringsbolagen, där ingen vill betala ut något. Boverket som bestämmer våra svenska byggregler satte ner foten redan 2009 och sa att väggkonstruktionen är felaktig och uppfyller inte det krav samhället ställer på byggnadernas fuktsäkerhet. Det som varit aktuellt i år 2015 är domen i Högsta domstolen. Där 32 husägare i skånska Svedala som stämde Myresjöhus för att det har uppmätts höga fuktvärden i husens ytterväggar. Detta mål har gått hela vägen igenom alla rättsinstanser och upp till Högsta domstolen. Domen kom 19 mars 2015, där Högsta domstolen dömer att konstruktionsmetoden som används var felaktigt. Domstolens beslut om ansvarsfördelningen skall meddelas senare, tills dagens datum har man fortfarande inte kommit med sitt beslut i frågan. Det är ansvarsfördelningen som hela branschen väntar på och det kommer att bli avgörande för hur framtiden blir för alla dessa tusen husägare. Detta är högsta instans och domen kommer bli prejudicerande för andra fall. 2

Innehållsförteckning 1 Bakgrund/Inledning... 4 1.1 Syfte och mål... 4 1.2 Frågeställning... 4 1.3 Avgränsningar... 4 2 Metod/Tillvägagångssätt... 4 3 Resultat... 5 3.1 Vad är fukt?... 5 3.2 Vad är en riskkonstruktion?... 5 3.2.1 Väggkonstruktion... 6 3.3 Varför valde byggbranschen en så oprövad metod som enstegstätad putsfasad?... 7 3.3.1 Byggfelsförsäkring... 9 3.3.2 Ansvarsfrågan... 10 3.4 Vilken konstruktion tror byggbranschen är morgondagens nya riskkonstruktion?... 14 4 Analys... 15 5 Slutsats/Diskussion (eller Reflektion)... 15 6 Referenslista... 16 Bilagor... 16 3

1 Bakgrund/Inledning Genom åren som jag har arbetat som snickare och nu även i utbildningen har jag stött på många tvivelaktiga konstruktioner. Det skapar tyvärr dåligt klimat i våra hus och kostar ekonomiskt och samhällsekonomiskt mycket genom att vi tvingas göra olika åtgärder och underhållsarbeten som egentligen inte ska behöva göras på flera år. 1.1 Syfte och mål Jag vill ta reda på hur byggbranschen ser på en känd riskkonstruktion så som enstegstätad putsfasad. Det vill säga den mycket kända riskkonstruktion som är bevisat att den har för höjd risk för att få fuktproblem. Jag vill även se vilka olika lösningar byggbranschen tycker är bäst för att komma till rätta med problemen och vem som tar ansvar när det blir fel i riskkonstruktionerna. 1.2 Frågeställning Vad menas med en riskkonstruktion? Varför valde byggbranschen en så oprövad metod som enstegstätad putsfasad? Vilken konstruktion tror byggbranschen är morgondagens nya riskkonstruktion? 1.3 Avgränsningar Jag valde att avgränsa mig för det blir alldeles för stor och omfattande rapport att fördjupa sig på alla riskkonstruktioner. Så jag har valt att titta mer specifikt på en riskkonstruktion som varit mycket omtalad, enstegstätad putsfasad. 2 Metod/Tillvägagångssätt Kolla på olika studier gjorda i ämnet. Intervjua Polygon, PEABs försäkringsskadeansvarig. Se över olika fakta och forskningsresultat på internet. 4

3 Resultat För att kunna förstå varför vi har riskkonstruktioner får vi först titta lite närmre på vad som orsakar våra bekymmer och förstå hur fukt fungerar. 3.1 Vad är fukt? Fukt finns överallt, dels som gas (vattenånga), flytande (vatten) eller fast form (snö och is). När fukten finns på fel ställen eller det blir för mycket fukt i våra konstruktioner så skapas det problem. Om fukten är i närheten av organiskt material kan det bli mikrobiologisk påväxt som mögel och röta i materialet. När konstruktioner utsätts för fukt en längre tid blir det skador på material i konstruktionen. Även damm och skräp som kan finnas kvar i konstruktionen sen byggnationen kan utsättas för mögel och rötangrepp. Oftast syns det inte utifrån att ett hus har fukt- och mögelproblem, utan det känns på lukten som sätter sig i kläder och möbler. Det är enklare att upptäcka rötskador i trä som syns mycket tydligare. 3.2 Vad är en riskkonstruktion? Riskkonstruktion är en konstruktion som under lång tid har visat sig vara väldigt känslig för fukt- och mögelskador. Många tror att dessa problem och skador beror på byggfusk och fel utförande men det behöver det inte alltid vara. Utan det är när material används på fel sätt och hamnar på fel ställe i våra konstruktioner som det ställer till problem. T.ex. en byggmetod som användes för 30-40 år sedan med syllar och uppreglad golv på betong med tryckimpregnerat virke kan ge ifrån sig en skarp lukt och är en bra grogrund för mögel påväxt. Genom årens erfarenheter har man tagit lärdom och kommit fram till att man inte ska bygga in tryckimpregnerat virke i konstruktionen. Även att man inte skall ha organiskt material i närheten av fuktig betong. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har undersökt och forskat en del inom området och har kommit fram till att vi har följande riskkonstruktioner där det ofta förekommer fuktskadebekymmer: Tak, väggar, källare, platta på mark och krypgrunder. Jag valde att avgränsa mig för att det inte skulle bli en alldeles för omfattande rapport och fokus ligger på att titta närmare på väggkonstruktionen som är en väldigt utsatt konstruktion. Både fukt utifrån i form av väder och vind men även fukttillförsel vi får inomhus t.ex. från badrum. 5

3.2.1 Väggkonstruktion Otäta ytterväggar där dörr, fönstersmygar och genomförningar i väggkonstruktioner är extra utsatta för regn och vind då det skapas flest och störst skador på dessa ställen. Tryckimpregnerat virke i syllar och asfaboard som används på fel sätt i konstruktionen kan ge ifrån sig mycket illaluktande doft. Förekomsten av dessa material var mycket vanligare för 30-40 år sedan i våra väggkonstruktioner. Senare årens många fall av fukt- och mögelskador på putsfasader, har avsaknaden av luftspalt visat sig vara en bidragande orsak för dessa problem. En annan orsak är bristfälliga tätningar runt fönster, dörrar och balkonger bland annat. Fukt som kommer in ventileras inte bort. Det har gått så långt att vi nu fått flera rättsliga fall prövade där byggbolagen helt enkelt för lättvindigt hoppat på en trend i byggbranschen där man trodde sig kunna bygga helt utan luftspalt i väggkonstruktionen. Visualisering av fasadens konstruktion Här ses ett exempel på hur konstruktionen av en putsfasad kan se ut. Utifrån och in ses: 1. Puts 2. Cellplast, även kallad frigolit 3. Kartongklädd gipsskiva 4. Regelverk i trä och isolering 5. Byggfolie, även kallat byggplast 6. Gipsskiva som innervägg Bildkälla: LFS - http://www.lfs-web.se 6

3.3 Varför valde byggbranschen en så oprövad metod som enstegstätad putsfasad? Under senare delen av 1990-talet och i början på 2000-talet började byggbranschen använda en ny byggmetod, så kallad enstegstätade putsfasaden. Metoden är en putsad fasad där man helt enkelt hoppar över luftspalten i väggen och bara har ett tunt lager puts direkt på isoleringen. Byggbolagen såg helt enkelt sin chans att spara en rejäl summa pengar på att slippa bygga med luftspalt. Resultatet av att frångå en urgammal beprövad byggmetod, där man använder luftspalt till att övergå till en icke ventilerad vägg där eventuell fukt kommer in i fasaden/konstruktionen och inte har en chans att torka ut. Fukten som eventuellt kommer in vid otät dörr och fönstersmygar eller där putsen inte är tillräckligt tjock för att stå emot att regnet kan leda till att den kommer in i konstruktionen och kommer inte ut. Med tiden börjar organiskt material att mögla, t.ex. kartongen på utegipsen och det blir röta i träkonstruktionen. Gör man inga åtgärder så kommer konstruktionen med tiden att ge vika. bildbeskrivning: tunnputs som spricker och släpper in fukt i konstruktionen. bildkälla: http://www.lfs-web.se/enstegstatad-fasad 7

Redan år 2002 kom de första larmen om att något inte stod rätt till med konstruktionen. Nybyggda flerfamiljshus i Hammarby sjöstad i Stockholm hade fuktbekymmer i väggkonstruktionen. Till en början hävdade byggbolaget att det berodde på att det regnat mycket under byggtiden. Vilket senare med tiden visade sig beror på byggmetoden som använts. SP- Sverige Tekniska Forskningsinstitut började tidigt ifrågasätta byggbolagens teori om att det bara var byggfukt som kom in i konstruktionen under byggnationsskedet som sedan orsakade skadeproblemen och att det inte handlade om ett systemfel i byggmetoden som använts. De återkommande största skadorna/angreppens placering var vid fönster, dörrar och infästningar så som vid balkonger. Idag har minst 20 000 eller uppemot 40 000 hus, som vissa inom branschen hävdat byggts med denna byggmetod. Många av dessa har stora skador och problem samt svårigheter att komma till rätta med sina fasader. Det är mycket svårt att få någon hjälp av t.ex. byggfelsförsäkringen om skadan är så omfattande att den ens gäller, så är ändå självrisken väldigt hög. Det är ett tufft slag för många småhuskonsumenter, som tyvärr är majoriteten av dem drabbade. bildbeskrivning: Här har man rivit bort putsen och cellplastisoleringen, så ser man fukten som har kommit in och lett till mögelangreppet på gipskartongen. bildkälla: nyteknik.se 121214 8

Bildbeskrivning. Fukt som trängt in till konstruktionen och orsakat rötangrepp på konstruktionen vid en balkonginfästning i fasaden. bildkälla: AMAnytt - SP Ingemar Samuelsson 3.3.1 Byggfelsförsäkring Turerna har varit många gällande byggfelsförsäkringens giltighet eller inte när det uppstått problem med husens fasader på grund av denna byggmetod. I början fick husägare ut en del på försäkringen, men när problemen växte och försäkringsbolagen insåg att detta var ett globalt och omfattande byggfel så började de dra öronen åt sig och husägarna kom i kläm mitt emellan byggbolag och försäkringsbolagen där ingen vill betala ut något. Försäkringsbolagen har höjt kraven för att man ska få ut något överhuvudtaget på byggfelsförsäkringen, vilket har gjorts i flera omgångar genom åren. T.ex. Stora Byggförsärkingsbolaget Gar-bo har infört följande krav: Från 1 januari 2004 Behörig personal samt egenkontroll. "Putsade fasader omfattas av försäkringen endast om de utförs av behörig personal, och med dokumenterade egenkontroll enligt ett av putssystemleverantörens upprättade kvalitetssystem" Från 1 januari 2009 " Tecknar GAR-BO byggfelsförsäkring för hus med putsade fasader endast under förutsättning att de har en av följande konstruktioner. - Luftade eller dränerande konstruktion med oorganiskt och/eller organiskt material. - Icke luftade eller icke dränerade konstruktion förutsatt att puts utgörs av s.k. tjockputs på mineralull på oorganiskt skivkonstruktion. " 9

Från 1 januari 2010 " Tecknar GAR-BO byggfelsförsäkring för hus med putsade fasader på regelstomme under förutsättning att fasaden och väggsystemet är P-märkt enligt SP. Saknas P- märkningen ska arbetet utföras av behörig personal enligt de anvisningar från den som levererar putssystemet. Konstruktionen ska då vara utförs enligt ett av nedanstående alternativ: " Luftade 2-stegstätad konstruktion på oorganisk skivkonstruktion. Dränerande 2-stegstätade konstruktion på oorganisk skivkonstruktion. Icke luftade eller icke dränerande konstruktion förutsatt att puts utgöras av s.k. tjockputs på mineralull på oorganisk skivkonstruktion. " Det har varit svårt att få ut något på sin påtvingade och dyra byggfelsförsäkring som många gånger visat sig vara en helt värdelösa försäkring. Detta har gjort att Riksdagen 1 juni 2014 slopade tvånget av byggfelsförsäkringen vid nybyggnation av hus, då den har blivit ökänd för falsktrygghet som aldrig faller ut. 3.3.2 Ansvarsfrågan Boverket som bestämmer våra svenska byggregler satte ner foten redan 2009 och sa att väggkonstruktionen är felaktig och uppfyller inte det krav samhället ställer på byggnadernas fuktsäkerhet. Boverkets egna undersökningar visade att konstruktionen var felaktigt konstruerad i många avseende och oroades för framtidens hälsoproblem för människor som bor i dessa hus med denna typ av väggkonstruktion. Boverket fick i uppdrag av regeringen att utreda och göra förtydligande och ändringar i byggreglerna som skulle göra att det inte blir tillåtet med enstegstätad putsfasad. Dock pausades denna utredning i slutet på 2012. Boverket menade redan då att det inte var tillåtet att använda enstegstätade fasader enligt de gällande byggreglerna. I en tidningsartikel från Nyteknik den 14 december 2012 svarar Anders Sjelvgren avdelningschef på Boverket: "För de regelväggar med enstegstätad funktion som byggs idag så finns de ingen känd verifiering av att dessa uppfyller funktionskravet i BBR 6:53" I BBR avsnitt Fuktsäkerhet står det bland annat 6:53: " Byggnader ska utformas så att varken konstruktionerna eller utrymmen kan skadas av fukt" På grund av att problemen med enstegstätad putsfasad har blivit så stora och omfattande har byggbolagen dragit sig för att hjälpa till med åtgärder kostnadsfritt. När husen byggdes så ansågs enstegstätade putsfasaden vara en fackmannasmässig väggkonstruktion. Fastighetsägare har genom åren stämt olika byggbolag. År 2009 gick ett 100-tal fastighetsägare i Helsingborg ihop och stämde NCC. Husägarnas advokat beräknade kostnaden för åtgärder till 1,3 miljoner kronor per hus eller sammanlagt över 130 10

miljoner kronor totalt. Den 14 november 2011 startade rättegången, men redan på eftermiddagen stoppades den då parterna ville ha mer tid att diskutera frågan utanför rättssalen. Senare samma vecka hade parterna kommit överrens om en förlikning. Denna förlikning innebar att husägarna fick betala en del av kostnaderna men NCC gör om alla fasader och byter byggmetod så det blir en luftad konstruktion. NCC har erbjudit åtgärdsprogram till drabbade husägare runt om i landet där dem använt denna byggmetod och fått fuktbekymmer. T.ex. i detta fall i Helsingborg nöjde sig inte husägarna med att få nya omgjorda fasader utan ville också byta fasadkonstruktion. Detta innebar en större kostnad för NCC som då ville att husägarna skulle stå för en del av de extra kostnaderna vid ändringen av fasadkonstruktionen. Olika hustillverkare och dem stora bolagen Skanska, PEAB, NCC, JM men även små byggbolag fortsatte på den inslagna vägen i många år med att bygga vidare med metoden, trots att det blev stora bekymmer med deras tidiga projekt där de använde byggmetoden för första gångerna på slutet på 1990 och början på 2000-talet. JM är det byggbolag som genom den här putsfasadkrisen fortsatt bygga med denna byggmetod längst. NCC är det byggbolag bland dem "stora" som har byggt flest hus med denna byggmetod. NCC byggde området Kolla Backe i Kungsbacka med metoden mellan 2004-2006. Området är prisat för sin arkitektur men under den fina ytan döljer sig ett stort fuktoch mögelbekymmer. Det upptäcktes redan 2008, bara två år efter de sista husen hade byggts. Sedan detta upptäcktes har ägaren Aranäs fört en dialog om ansvarsfrågan med NCC. NCC har inte tagit på sig något ansvar för skadorna utan bara kommit med förslaget att göra en uppgörelse. Aranäs anlitade ytterligare en extern konsultfirma som fann fuktbekymmer i samtliga hus, då valde Aranäs den rättsliga vägen mot NCC. Det som varit aktuellt i år 2015 är domen i Högsta domstolen där 32 husägare i skånska Svedala stämde Myresjöhus för att det har uppmätts höga fuktvärden i husens ytterväggar. Detta mål har gått hela vägen igenom alla rättsinstanser och upp till Högsta domstolen. Husägarna vill att Myresjöhus byter ut fasaderna till en tvåstegstätad fasad där det finns luftspalt eller betalar för denna typ av ombyggnad av fasaderna på husen. 11

Bildbeskrivning: Husen i skånska Svedala som Myresjöhus byggde 1999-2003. bildkälla: http://www.skanskan.se/article/20150319/svedala/150319271/-/husagare-vanntvist-mot-myresjohus Domen kom den 19 mars 2015. Högsta domstolen dömer att konstruktionsmetoden som används under entreprenaden var felaktigt och entreprenaden inte har levererat en fasad som beställaren kan fodra. Domstolen säger vidare att denna konstruktion medför betydande risker för problem med mögel, röta och dålig lukt. Domstolens beslut om ansvarsfördelningen skall meddelas senare, tills dagens datum har man fortfarande inte kommit med sitt beslut i frågan. Det är ansvarsfördelningen som hela branschen väntar på och det kommer att bli avgörande för hur framtiden blir för alla dessa tusen husägare. Detta är högsta instans och domen kommer bli prejudicerande för andra fall. 12

Så här svarade Byggjättarnas VD till tidningen Affärsvärlden den 14 april 2015 om Högsta domstolens domslut i Myresjöhus målet: JM:s vd Johan Skoglund "Domen betyder ingenting för JM. Du och jag har pratat om det här tidigare och då berättade jag för dig hur länge vi har jobbat med putsfasader och att vi ändrade till tvåstegstätad fasad 2011. Det här speciella fallet med Myresjöhus handlar ju om tunnputs på cellplast. Det har vi byggt väldigt lite av och slutade med för åtta år sedan " Johan Skoglund förtydligar senare via mejl till tidnigen Affärsvärlden: "Det jag menade var att domen inte förändrar JM:s syn, hantering eller finansiella åtaganden kopplat till av oss uppförda fasader". Dock i en intervju med Affärsvärlden i hösten 2014 sa Johan Skoglund att det bara var runt två år sedan bolaget slutade bygga med enstegstätade fasader. Skanskas vice vd Anders Danielsson Säger till Affärsvärlden att man följer den rättsliga processen men att " Det vi har sett är att det är ett begränsat antal projekt där vi har haft problem". Peabs vd Jesper Göransson "I realiteten innebär domen inte någon skillnad, vi jobbar redan med fokus på kvalitet och med beaktande av de kunskaper som finns idag om den aktuella fasadkonstruktionen", säger Peabs vd Jesper Göransson till Affärsvärlden. NCC:s vd Peter Wågström Uppger att han inte har tid att lämna någon kommentar till tidnigen Affärsvärlden. Ur allt det här tråkiga med enstegstätad putsfasad har nu byggbranschen gått ihop och tillsammans med forskare och sakkunniga har de jobbat fram och utvecklat en så kallad certifiering för säkra ytterväggskonstruktioner med puts. Med en så kallad P-märkningen för att komma ifrån och minimera framtida problem och hitta ett gemensamt säkert sätt för putsfasad. 13

3.4 Vilken konstruktion tror byggbranschen är morgondagens nya riskkonstruktion? Efter att ha intertjuvat människor på både beställarsidan, entreprenadsidan och en fuktkontrollant så säger dem inte sig kunna peka på någon specifik konstruktion. Troligtvis kommer badrum ha fortsatta problem med fuktskador innan alla hus har bytt till moderna golvbrunnar och tätskikt. Alla nämner även senaste decenniets larm om enstegstätade putsfasader kommer fortsätta vara en följetång ett bra tag till. Både dagens och morgondagens allmän problematik är förkorta byggtider som ger en påföljd med förkorta torktider där t.ex. golvmattan läggs för snabbt på en nygjuten betongplatta. Branschen tar i stort sett väldigt liten eller ingen fukthänsyn när de bygger. Detta gör att det skapar perfekt miljö för att vi ska fortsätta precis som det är idag med fukt- och mögelbekymmer i våra hus. Alla parter ser dagens problem men kör ändå vidare i samma hjulspår, med väldigt pressade tidsplaner som gör att man frångår tillräckligt långa torktider. Idag har vi börjat använda "vibbfri" betong i stor omfattning, detta kan innehålla mer vatten. Då får vi väldigt högt RF i betongplattan, vilket egentligen kräver ännu längre uttorkningstider och allt som flytspacklas ökar också RF rejält i betongplattan. Detta säger både beställare och entreprenörer sig veta om, men ändå struntar de i att ta hänsyn till detta. När jag frågar entreprenörer varför man inte tar hänsyn till behövda längre torktiderna svarar dem: "Då får jag inte jobbet och någon annan tar det istället". Beställaren säger att de är medvetna om detta problem men säger att deras entreprenörer lovar ju att klara bygga ändå. En annan eventuell ny problematik är vattenburen golvvärme och fjärrvärme ihop. Dagens platta på mark med underliggande 300-isolering ses som en mycket bra konstruktion. Har man golvvärme och fjärrvärme kombinerat så stängs värmen av under sommaren och omvänd fuktvandring nerifrån och upp kan uppstå. Under vintertid byggs en värmekudde upp under plattan. 14

4 Analys Syftet och målet med denna rapport var att se om branschen var medvetna om våra fuktbekymmer som vi ibland skapar. Om man gemensamt försöker förbättra sättet vi bygger på, så riskerna minimeras för fukt- och mögelangrepp och på så sätt få en bra boendemiljö. När jag började med denna rapport ville jag se om branschen hade gemensam syn på våra "risk"-konstruktioner. Bland annat genom att inte bygga på ett sådant sätt som ökar risken för fukt- och mögelbekymmer. Jag tycker tyvärr att mitt resultat visar hur stora våra bekymmer med fukt i våra hus är. Man ser tydligt att branschen är medvetna om problemen och ibland till och med vet hur man borde ha gjort. När det uppstår felaktigheter så är det tyvärr allt annat en självklarhet vem som bär ansvaret. En viss samsyn och en vilja att komma tillrätta med problemen finns dock inom branschen t.ex. säkra väggar som måste vara p-märkta. Efter att ha intertjuvat både människor på beställarsidan och entreprenadsidan samt en fuktkontrollant och en skadereglerare, har jag kommit framtill att alla parter ser dagens problem, men kör ändå vidare i samma hjulspår med väldigt pressade tidplaner som gör att man frångår torktider och tvingas lägga t.ex. golvmatta på nygjuten betong. 5 Slutsats/Diskussion (eller Reflektion) Jag tycker arbetet med denna rapport har gett mig en fördjupad inblick hur komplext allt med fukt är. Hur påtagligt det är att allt kretsar kring pengar och att erfarenhet, sunt förnuft och kunskap få stå tillbaka för att tjäna/spara pengar. Byggbolagen håller nästan "andan" just nu. Dömer domstolen att hela ansvaret är entreprenörernas så kommer de bli åtskilliga husägare som vill ha ny fasad eller ersättning för att dem redan själva ha bekostat en renovering av sin fasad. Förlängda garantier som även gäller efter garantins utgång det vill säga även efter 10år. Vilket innebär miljardbelopp för hela byggbranschen. 15

6 Referenslista Böcker Boverkets byggregler Hus AMA Muntliga källor: Polygon Växjö. PEAB Växjö Region Kronoberg fastighetsavdelning Internet sidor: SP - http://www.sp.se/sv/index/services/moist/risk/sidor/default.aspx -2015-04-01 Fuktinfo http://www.fuktinfo.se/ -2015-05-13 Byggskadeteknik http://www.byggskadeteknik.eu/page16.php -2015-05-14 kl 15:00 Ljungby fuktkontroll http://www.lfs-web.se/enstegstatad-fasad.htm -2015-04-03 Villaägarna http://www.villaagarna.se/tips-artiklar/fallet/bakom-fasadernabyggskandal-i-miljardklassen/ - 150507 GARBO http://www.gar-bo.se/forsakring/putsade-fasader -2015-05-27 17:00 Byggahus https://www.byggahus.se/ekonomi/regeringen-sloparbyggfelsforsakringen -150527 Boverket http://blogg.boverket.se/2012/04/20/vad-ar-modifierad-enstegstatad-vagg/ -150530 Artiklar: Yvonne Brinck, Felaktig fasadkonstruktion orsakar fuktskador, AFF-nyheter, 2007 AMA-nytt, nummer 1, maj 2007 SP Rapport, Putsade regelväggar, 2009:16 SP Rapport, Fuktmätningar under två år efter byte av putsfasad, 2011:67 Linda Nohrstedt 14 december 2012 http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/byggartiklar/article3604724.ece Lisa Ringström 19 maj 2009 http://www.byggvarlden.se/boverket-domer-ut-enstegstatade-fasader- 58397/nyhet.html Mattias Magnusson 14 april 2015 http://www.aktiespararna.se/analysguiden/hitta- Bolag/Byggindustri/NCC/Nyheter/2015/JM-HD-dom-betyder-ingenting-for-oss--- VD/ Bilagor 16