Februari 2017 Hong Kong LANDFAKTA - HONGKONG SAR, KINA Basfakta Officiellt namn: The Hong Kong Special Administrative Region (SAR) of the People's Republic of China Huvudstad: Hongkong Yta: 1104 km 2 Folkmängd: ca 7,3 miljoner (6 612,3 inv./km 2 ) Befolkning: 91 % kineser och 9 % övriga Befolkningstillväxt: + 0,8 % (2015) + 0.6 % (mid 2016) Språk: Kantonesiska och engelska; kunskaper i mandarin (putonghua) är ännu begränsade men ökar Religion: Buddhism, Taoism, Katolicism, Protestantism, Islam, Hinduism, Judendom, Konfucianism och Sikhism. Statsskick: Särskild Administrativ Region (SAR) inom Folkrepubliken Kina Statschef: President Xi Jinping, Peking Regeringschef: Chief Executive C Y Leung (Leung Chun-Ying) Utrikesminister: Wang Yi, Peking Politiska partier: Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong (DAB), Federation of Trade Unions, Liberal Party, Business and Professionals Alliance for Hong Kong, Democratic Party, Civic Party, Labour Party, Economic Synergy, People Power Senaste val: Chief Executive 2012, Legislative Council (LegCo) 2016 Nästa reguljära val: Chief Executive 2017, Legislative Council (LegCo) 2020
Ekonomisk data Valuta: Växelkurs BNP (total): BNP/capita: BNP-tillväxt: Inflation: Arbetslöshet: Viktigaste näringar: Total varuexporttillväxt: Viktigaste exportprodukter: Total varuimporttillväxt: Viktigaste importprodukter: Största handelspartners: Hongkongdollar (HKD) 1 HKD = ca 1,14 SEK (februari 2017, UD) 325 miljarder US$ (2016 EIU) 58 175 US$ /capita (feb, 2017 EIU) 1.2 % (2016, EIU) 2,3 % (2015, EIU) 3,4 % (feb 2017, EIU) Bank/finans, turism, logistik, handel och servicesektorn -0.5 % year-on-year change (2016, EIU) Elektronik, textil -0,9 % year-on-year change (2016, EIU) Konsumtionsvaror, råmaterial, halvfabrikat, kapitalvaror Kina, EU, USA, Japan, Taiwan, Singapore Svensk export till Hongkong: Svensk import från Hongkong: 4,7 miljarder SEK (2015, KK) 2,8 miljarder SEK (2015, KK) Statistikkällor: HKGOV/CSD = HK Government/Census & Statistics Department SCB = Statistiska Centralbyrån HKMA = Hong Kong Monetary Authority KK = Kommerskollegium EIU = Economist Intelligence Unit. 2
Historik Hongkong utgörs av Hongkongön, som tillföll Storbritannien genom fördraget i Nanking år 1842 efter det första opiumkriget. Halvön Kowloon, som tillföll Storbritannien genom Pekingfördraget år 1860 efter det andra opiumkriget, samt New Territories och ca 260 öar som genom ett avtal mellan Storbritannien och Kina ingånget år 1898 arrenderades fram till 1997. Därefter överlämnades hela dagens Hongkong till Kina. Hongkong öns norra del utmed Victoria Harbour är territoriets kosmopolitiska centrum. Internationella banker och finansinstitut präglar den moderna miljön tillsammans med exklusiva butikskomplex och lyxhotell. Stadens siluett med höga skyskrapor har blivit Hongkongs främsta kännetecken. Av världens tio högsta byggnader finns två i Hongkong. Stadens kommersiella centrum hyser dock fortfarande mer traditionella kvarter med ett varierat utbud av restauranger och barer, bl.a. i området Lan Kwai Fong och Wan Chai. Huvuddelen av de utländska familjerna, s.k. expatriates, bor på Hongkongön. Populärast är Southern District (Repulse Bay och Stanley) och Midlevels (Central) jämte Discovery Bay på ön Lantau. På halvön Kowloon finns stora bostads- och kontorsområden. Stadsdelen Tsim Sha Tsui längst ut på halvön domineras av kontor, hotell, butiker och turistliv. New Territories omfattar det största landområdet och sträcker sig från Kowloon i söder till den kinesiska gränsen i norr. Ett stort antal öar (262) av varierande storlek räknas också hit. Störst är Lantau med den intilliggande, huvudsakligen konstgjorda ön Chek Lap Kok, på vilken flygplatsen är belägen. En överenskommelse om Hongkongs framtida ställning träffades i december 1984 mellan Storbritannien och Kina. Enligt denna s.k. Joint Declaration återförenades Hongkong i sin helhet med Kina den 1 juli 1997 och gavs status som en "Särskild Administrativ Region" (SAR) inom Folkrepubliken Kina med omfattande självstyre. Principen kallas ofta ett land två system. Den politiskt utnämnde och samtidigt högste ämbetsmannen i Hongkong SARs administration fick titeln Chief Executive. En "mini-konstitution" för Hongkong SAR, den s.k. Basic Law, antogs av den kinesiska folkkongressen år 1990. De dokument som reglerar Hongkongs autonoma status inom Kina garanterar bl.a. att dess frioch rättigheter skall bestå och att Hongkongs politiska, ekonomiska, sociala, lagstiftande och juridiska system skall förbli åtskilda från resten av Kina till 2047. Utrikespolitik Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik sköts av centralregeringen i Peking. Inrikespolitik Den 1 juli 2012, på 15-årsdagen av Hongkongs övergång från brittisk till kinesisk överhöghet, svors Leung Chung-Ying (i dagligt tal, C Y Leung) in av Kinas president Hu Jintao som ny regeringschef, Chief Executive, i Hong Kong. Leung utsågs, liksom företrädarna Tung och Tsang, genom en omröstning i en valkommitté bestående av 1200 elektorer för en period om fem år. CY Leung skiljer sig dock från sina två företrädare genom att han hållit visst avstånd till Hongkongs ekonomiska elit. Istället har han sagt sig vilja nå ut till vanligt folk och att formeln 3
small government big business inte längre räcker för att lösa Hongkongs sociala problem. Han anses också ha närmare band till Peking än åtminstone sin närmaste företrädare. Förtroendet för Leung fick sig en tydlig törn redan när han i början av hösten 2012 drev frågan att Hongkongs skolor skulle införa National Education, undervisning om fosterlandet - dvs Kina - på schemat. Efter stora demonstrationer fick regeringen backa i frågan, och konstatera sitt första stora nederlag. Regeringens politik måste förankras i Legislative Council (LegCo), Hong Kongs enkammarparlament, bestående av 70 ledamöter. Av dessa är, något förenklat, 35 direktvalda och 35 valda av s.k. functional constituencies 1. Det finns över 20 politiska partier i LegCo. De största är det regeringstrogna Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong (DAB) med 12 mandat följt av Business and Professionals Alliance for Hong Kong med sju mandat och regeringstrogna Federation of Trade Unions med fem mandat. Det företagsvänliga Liberal Party (LP) har fyra mandat. De partier som förespråkar full demokrati, de s k pan-demokraterna, har 26 mandat, varav Democratic Party och Civic Party har sju respektive fem mandat. Lokalistiska partiet Younginspiration vann två mandat under valet 2016 men blev efter domstolsbeslut av med dessa efter att inte svurit eden korrekt. Demokratianhängarna eftersträvar i första hand allmänna och fria val av såväl Chief Executive som av samtliga ledamöter i LegCo. Frågan om ökad demokrati och Hongkongs höga grad av autonomi inom konceptet ett land två system står högt på den politiska dagordningen och präglar ofta debatten. Enligt beslut i Nationella folkkongressens (NPC) stående utskott i Peking i december 2007 har allmänna val ( universal suffrage ) av regeringschef och LegCo ställts i utsikt 2017 respektive 2020. Peking menar att en snabbare förändringstakt inte vore förenlig med intentionerna i Basic Law, som anger att utvecklingen mot allmänna val skall ske i "a gradual and orderly process". De regeringstrogna partierna tenderar att betona vardagsnära plånboksfrågor mer. Även om de pan-demokratiska partierna nått framgångar i de direktvalda valkretsarna, har de mycket litet stöd i de funktionella, vilket ger de regeringstrogna partierna ett övertag i parlamentet. De största utmaningarna för C Y Leung är frågan om allmänna val, tillgången på bostäder till överkomliga hyror, de ökade inkomstklyftorna och miljöpolitiken. Hongkong har av World Economic Forum blivit rankat som världens dyraste/minst överkomliga bostadsmarknad sju år i rad. Våren 2014 genomförde regeringen konsultationer om reformer av valsystemet. På basis av detta skickade man i juli en sedermera kritiserad rapport till NPC i Peking, med innebörden att konsultationerna visat att merparten av Hongkongborna inte eftersträvade fri nomineringsrätt i valen till regeringschef 2017. Den 31 augusti kom ett beslut från NPC:s stående utskott som fastslog att valet 2017 skulle ske genom att minst 50 % av en nomineringskommitté om 1200 personer först måste godkänna de max 2-3 kandidater som sedan får ställa upp i valet. Detta ramverksbeslut var stramare än vad många förväntat sig. Val av den nya Chief Executive sker den 26 mars 2017. I slutet av september 2014 utbröt massdemonstrationer i Hongkong, den s.k. paraplyrevolutionen ledda av studenter samt grupperingar av demokratianhängare med krav på att NPC skulle dra tillbaka beslutet av den 31 augusti, och att regeringschefen CY Leung skulle avgå. Med sina 27 mandat hade oppositionen möjlighet att blockera regeringens lagförslag inom det konstitutionella området, t ex vad gäller ändringar i valsystemet. Förslaget om valreform röstades dock ned i parlamentet LegCo i juni 2015. 1 Functional constituances, s.k. funtionella valkretsar representerar näringslivet, yrkes- och sociala grupper. 4
Flera demonstrationer har ägt rum under år 2015 och år 2016, bl.a. för ett helt självständigt Hongkong. De senaste åren har den politiska utvecklingen i Hongkong fått stor internationell uppmärksamhet, särskilt då Fastlandskinas inblandning upplevts orsakat oroväckande påverkan på mediefriheten. Frågan om allmänna val står fortsatt högt på Hongkongbors agenda. Prodemokratiska demonstrationer spred sig till Legco. Valet kantades av kontroverser och utspel i media, särskilt vid avläggandet av ed för lagstiftarämbetet. Två pro-independence lagstiftare omformulerade eden genom att uttala Kina på ett sätt som anses vara stötande. Detta ledde till att de två nyinvalda lagstiftarnas fick lämna sina platser i Legco. Ekonomi och ekonomisk politik Hongkong har under nittonhundratalets senare hälft utvecklats till en betydande handelsplats i Östasien. Tillverkningsindustrin (kläder, leksaker, elektronik) har flyttats till främst Kantonprovinsen i södra Kina, och andra delar av närregionen, men ägs i mycket stor utsträckning fortfarande av Hongkongföretag. De senaste decenniernas snabba ekonomiska tillväxt i Kina med en stadigt ökande utrikeshandel har bidragit till en väsentligt ökad efterfrågan på finansiella, kommersiella och logistiska tjänster i Hongkong, som idag domineras av en serviceekonomi med en stark finanssektor (banker och investmentbolag), omfattande handel och logistik (sjöfart och flyg) samt turism. Inkomst- och företagsskatter är mycket låga, max 15 % respektive 16,5%. Omkring 98 % av Hongkongs export är reexport av varor som importerats från i första hand fastlandskina. LegCo röstade i juni 2012 igenom Hongkongs första konkurrenslagstiftning, Competition Ordinance som trädde i kraft i sin helhet i december 2015. Ekonomin rankas återkommande som en av de friaste i världen och affärsklimatet är öppet och lättillgängligt, även om kritik också finns mot att ett fåtal konglomerat är dominerande i flera viktiga sektorer. Många utländska företag, särskilt små och medelstora, väljer att etablera sig i Hongkong innan de tar steget in i Kina. Importtullar finns endast på spritdrycker, tobak och drivmedel. Valutan är fullt konvertibel, knuten med fast växelkurs till den amerikanska dollarn, och det oberoende rättsväsendet fungerar väl. Ekonomin har haft en stark uppgång under 2000- talet med en årlig tillväxt på 5-7%, som först 2009 planade ut i och med finanskrisen, under åren 2011 till 2013 har tillväxten legat på ungefär 3 % och år 2015 på 2,3 %, enligt IMF:s prognoser ligger Hongkongs tillväxt för 2016 på ca 1.4%. Turismen utgör en stor inkomstkälla och slår ständigt nya rekord tack vare de förenklade procedurerna för besökande kineser från fastlandet. Enligt Hong Kong Tourism Board (HKTB) har turismen under 2016 sjunkit med 4.5 % till en lägsta nivå sedan SARS-epidemin i Hong Kong. Enligt HKTB beror detta på att turismen från Shenzen minskat efter en lagändring i Kina i maj 2015, vilken innebar att medborgare i Kina inte längre tilläts resa till Hongkong mer än en gång per vecka. Detta ska ha bidragit till ett fall på 7.8% av den inhemska turismen från Kina till Hong Kong. Dock har den utländska turismen ökat med 3% under samma period. Detta har påverkat varuhandeln i Hongkong. Enligt en rapport från Citibank sjönk varuhandeln med 8.1 % under 2016. 5
Handelspolitik Hongkong SAR är en av världens friaste ekonomier om inte den absolut friaste. Hongkong har lyckats anpassa sig från en arbetsintensiv produktekonomi till en kunskapsbaserad tjänsteekonomi på några få årtionden. Hongkong har en unik ställning och ett unikt läge. Det är en tröskel för företag och finansiella institutioner från hela världen att från Hongkong expandera vidare in i Kina och till andra delar av Asien. Hongkong har, enligt Basic Law, rätt att föra en självständig handelspolitik. EU och Hongkong har ett gott samarbete i dessa frågor, speciellt inom ramen för WTO. 1999 undertecknades ett tullsamarbetsavtal mellan EU och Hongkong. Detta innebar en formalisering av redan existerande samarbete, men visar också Hongkongs autonomi i dessa frågor. EU har som mål att fördjupa samarbetet inom bl a utbildning, forskning och miljö. Ett särskilt frihandelsavtal mellan Hongkong, Macau och Kina, Closer Economic Partnership Arrangement (CEPA) trädde i kraft den 1 januari 2004. Avtalet har stegvis utvidgats till att gälla samtliga varugrupper och liberalisering inom ett stort antal tjänstesektorer. I korthet möjliggör CEPA att företag som är etablerade i Hongkong eller Macau efter 3-5 års verksamhet kan få mycket förmånliga tillträdesvillkor till den kinesiska marknaden. I november 2011 ansökte Hongkong om att bli medlem i ASEAN-China Free Trade Area (ACFTA). Sveriges relationer med Hongkong Sverige har en officiell representation i Hongkong, generalkonsulatet, sedan 1950-talet. Inför Hongkongs återförening med Kina ingick Sverige 1996 ett konsuläravtal med Kina om Hongkong. Generalkonsulatet har sju tjänstemän varav två utsända från Utrikesdepartementet. Sveriges förbindelser med Hongkong är främst inriktade på handel och investeringar. Den aktiva svenska handelskammaren i Hongkong har drygt 180 medlemsföretag. Många av dessa har regionala huvudkontor i Hongkong. Konsulatet uppskattar att ca 2000 svenskar är bosatta i Hongkong. Business Sweden är representerat i Hongkong och bistår svenska företag med att etablera sig i Hongkong och göra affärer i Hongkong och i Fastlandskina. Ett halvt dussin svenska professorer/universitetslärare är verksamma vid universiteten i Hongkong, som gästföreläsare eller på mer permanent basis. Ca 300 svenska studenter per år studerar vid universiteten i Hongkong. I oktober 2016 invigde Karolinska Institutet sitt första forskningscenter för regenerativ medicin utanför Sverige. KI har etablerade kontakter och samarbeten med forsknings- och universitetsinstitut runtom i Asien. Noteras kan att svensken Lars Nittve tidigare var chef för Hongkongs nya museum för modern konst, M+, som är under uppbyggnad, och att svenskan Madeleine Onne varit konstnärlig chef för Hongkongbaletten. En svensk präst från Svenska Kyrkan i Utlandet (SKUT), bor i Hongkong och arbetar för svenskar i Hongkong och Kina. Föreningarna SWEA och SVIV är verksamma i Hongkong. 6
Hong Kong Trade Development Council (HKTDC), närmast Hongkongs motsvarighet till Business Sweden, har via ett konsultbolag verksamhet i Stockholm, men det reguljära HKTDC-kontoret finns i Tyskland. Därutöver har Hongkongs regering representation genom s.k. ETO:s (Economic Trade Offices) och deras kontor i London är ansvarig för Sverige. Vidare finns ett Sweden-China Trade Council, som bl a verkar för ökad handel med Kina och Hongkong, den svenska intresseföreningen The Royal Sweden-Hong Kong Business Council, jämte svensk-kinesiska vänskapsföreningar i Göteborg och Stockholm. Besöksutbytet mellan Sverige och Hong Kong Officiella delegationer och företrädare för svensk förvaltning och näringsliv besöker ofta Hongkong. Kulturutbytet mellan Hongkong och Sverige är väletablerat och svenska artister besöker Hongkong med jämna mellanrum. Den största svenska manifestationen i Hong Kong torde vara det svenska partnerskapet i Hong Kong Business of Design Week i december 2014, där över 50 svenska deltagande företag, tiotalet svenska utbildningsinstitutioner och sammanlagt ca 200 tillresande deltagare från Sverige medverkade. Tidigare högprofilbesök från den sittande regeringen har bland annat varit Mikael Damberg, närings- och innovationsminister och landsbygdsministern Sven-Erik Bucht under 2015. Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund besökte Hongkong under 2016. Inkommande officiella besök från Sverige 2005 1:e vice talman Per Westberg med utskottsdelegation Riksdagens näringsutskott Kronprinsessan Victoria (designutställning) Finansminister Pär Nuder Näringsminister Thomas Östros med den svenska delegationen till 6:e WTO:s ministermöte Jordbruksminister Ann-Christin Nyqvist i samband med WTO-mötet. 2006 Riksdagens trafikutskott Riksdagens miljö- och jordbruksutskottet 2007 Statssekreterare Karin Johansson, Socialdepartementet 2009 Statssekreterare Gunnar Wieslander, UD 2011 Statssekreterare Gunnar Oom, UD 2012 Finansminister Anders Borg Landsbygdsminister Eskil Erlandsson med företagsdelegation 7
2013 Finansmarknadsminister Peter Norman IT- och energiminister Anna-Karin Hatt med företagsdelegation Civil- och bostadsminister Stefan Attefall 2014 Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan 2015 Närings- och Innovationsminister Mikael Damberg Statssekreterare Erik Bromander, Näringsdepartementet Riksdagens Trafikutskott Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med företagsdelegation 2016 Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund med företagsdelegation 2017 Statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson, Socialdepartementet Utgående officiella besök från Hong Kong 2004 Chief Secretary for Administration Donald Tsang (sedermera regeringschef) 2005 Permanent Secretary for Economic Development and Labour, Sandra Lee Secretary for Health and Welfare, Dr York Chow 2007 Secretary for Justice Wong Yanlong 2009 Financial Secretary John Tsang Secretary for Environment Edward Yau 2011 Secretary for Development Carrie Lam Secretary for Environment Edward Yau 2012 Secretary for Environment Edward Yau 2014 Secretary for Environment KS Wong (endast till Malmö) Chief Executive CY Leung 8