Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Relevanta dokument
Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

S U A S. Självskattningsformulär

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

pedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.

Viktiga Personer I mitt Liv (VIPIL)

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

ATT MÄTA EN INGENJÖR en kompletterande rapport kring dimensionernas påverkan. Av: Emelie Lorenzatti och Markus Lorensson

Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

MOD Tippan provar på en ny hobby, även om hon är jättenervös i början.

Kris och Trauma hos barn och unga

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Avhandling. Vad har programmet gett mig och hur har jag uppfattat dess innehåll?

AVmedia dagen Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

Don t worry and don t know

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Frågeformulär till vårdnadshavare

Verktygslåda för mental träning

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss.

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Så stärker du barnets självkänsla

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Hur mycket har du besvärats av:

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Sune slutar första klass

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund.

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Delaktighet - på barns villkor?

Att vara facklig representant vid uppsägningar

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Varför gör de inte som jag säger?

Frågor till dig som söker arbete hos oss

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

MADRS-S (MADRS självskattning)

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION

Rapport: Enkätundersökning - givare

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Kan man bli sjuk av ord?

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Skapa ditt Liv. Soul and Heart Journey School. Du kan skapa ditt liv bara du gör det på rätt sätt. Tillåt dig att skapa ditt liv!

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser?

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Checklista - vanliga stressorer

Anknytning/ Relationer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Transkript:

Schematerapi som bedömningsinstrument Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Agenda Kort om modellen och dess upplägg Modellen vid ätstörning en pilotstudie Resultat Patienterna Behandlarna Diskussion

en integrerad och visuell återkopplingsmodell

MODESMODELLEN (2011) Dysfunktionella föräldramodes Copingmodes Barnmodes Sund vuxen

Modellen vid ätstörning MODELLEN VID ÄTSTÖRNING PILOTSTUDIE

Syfte Anpassa formuläret Schema Mode Inventory för patienter med ätstörning samt att pröva en modell för återkoppling Hur upplever patienterna modellen och återkopplingen? Vad säger behandlarna?

Deltagare 8 patienter i dagvårdsbehandling vid Stockholms centrum för ätstörningar Behandlingsvecka 3 4 (totalt 8 behandlingsveckor) Patienternas behandlare (4 st) som alla har minst Schematerapi modul A

Patientgruppen Kön Ålder Diagnoser Komorbiditet Tidigare behandling av ÄS Ålder för insjuknande Duration BMI 8 kvinnor 18 31 år (m=23,5 år) 3 AN, 1 BN, 4 UNS 3 aktuell, 1 tidigare 3 14 23 år (m=15 år) 1 17 år (m=8 år) 15,8 23,2 (m=18,6)

Material Schema Mode Inventory 1.1 Angripare & förgörare och Ursinniga barnet + Perfektionistisk överkontrollerare (SMI 2.0) Schema Mode Inventory Eating Disorder (ED): totalt 13 modes som mäts med 115 påståenden. + Anpassad manual + Anpassad visuell modesmodell

BETEENDE (Copingmode) KÄNSLA (Barnmode) TANKE (Föräldramode) Flykt (flight) Känsloavstängt skydd Avstängd självtröst Arga barnet Impulsiva barnet Odisciplinerade barnet Sårbara barnet Krävande förälder Straffande förälder Kamp (fight) Berättigad/självgod Perfektionistisk överkontrollerare Kapitulation (freeze) Följsam kapitulering Glada barnet Mat/sömn Trygghet Autonomi Empatiska gränser Balans plikt nöje Sund vuxen Copyright: Karolin Lindberg

Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 25. Likgiltig för det mesta 30. Kall/hjärtlös mot andra 31. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 36. Avstånd till andra 40. Känner ingenting 54. Vill ej bli engagerad i andra msk 58. Inte i känslomässig kontakt med andra 69. Bryr mig inte om ngt, inget betyder nåt 82. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) 10. Gör saker för att komma i centrum 11. Irriterad då andra ej gör det jag ber dem om 24. Viktigt att vara nr 1 28. Nöjer mig ej m näst bäst 41. Gör det jag vill ej hänsyn till andras behov / känsla 68. Speciell/bättre än andra 75. Kritisk mot andra 83. Bäst i allt jag gör 85. Krävande mot andra 105. Behöver ej följa samma regler som andra Kapitulerande COPING KÄNSLA/BEHOV TANKE DS (Avstängd självtröst) 38. Arbetar och sportar intensivt tänker ej på sånt som gör en upprörd 48. Gör spännande / tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 52. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 80. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor Perfektionistisk överkontr. 1. Anstränger mig till yttersta för att ha kontroll 23. Svårt tillåta mig släppa taget 29. Göra bra = förhindra kritik 49. Gillar ej överraskningar 71. Kontrollera förhindra misstag 86. Osäker måste kontrollera 91. Håller ordning mer än andra 93. Mycket tid att kontrollera, ej går fel 103. Kontrollerande mot nära, viktiga personer 115. Om ej ha kontroll panik CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 17. Ändrar mig efter de msk som jag är med för att de ska gilla/godkänna mig 34. Låter andra kritisera/nedvärdera mig 35. Låter andra bestämma i förhållanden 50. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 92. Beter mig passivt även när jag inte gillar hur saker är 99. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig AC (Arga barnet) 21. Om ej kämpa bli utsatt för övergrepp /ignorerad 39. Arg om folk tar min frihet/oberoende 43. Rasande på andra 45. Massa ilska på hög, behov släppa ut den 51. Om annan ej är på min sida är den emot mig 57. Arg blivit lämnad ensam / övergiven 70. Arg om nån talar om hur jag ska känna/ bete mig 73. Vill läxa upp msk som behandlat mig illa 94. Vill slå/skada nån för vad den gjort mig 100. Lurad/orättvist behandlad UC (Odisciplinerade barnet) 13. Lätt frustrerad / ger upp om ej nå målet 20. Vill ej göra rutinuppgifter som är långtråkiga 27. Löjligt att planera i förväg hur man ska hantera en situation 59. Kan inte förmå mig att göra sånt som är obehagligt även om det är för mitt eget bästa 64. Lätt uttråkad, tappar intresset för saker 98. Lat HC (Glada barnet) 2. Älskad och accepterad 16. Nöjd, och avslappnad 18. I kontakt med andra människor 44. Passar in tillsammans med andra 55. Stabilitet och trygghet i mitt liv 62. Litar på de flesta människor 88. Känner mig trygg 89. Känner mig lyssnad till, förstådd och bekräftad 104. Optimistisk 113. Spontan, och lekfull IC (Impulsiva barnet) 12. Svårt att kontrollera mina impulser 14. Beter mig impulsivt eller uttrycker känslor så att jag hamnar i svårigheter/sårar andra 32. Följer blint känslorna 37. Tänker ej på vad jag säger hamnar i svårigheter/ sårar andra 60. Bryter mot regler ångrar det senare 63. Handlar först tänker sedan 72. Talar om vad jag känner / gör saker impulsivt utan att tänka på konsekvenserna 90. Omöjligt kontrollera mina impulser 101. Om lust att göra nåt gör jag det bara VC (Sårbara barnet) 4. Otillräcklig och/eller bristfällig 6. Vilsen 33. Desperat 46. Ensam 61. Förödmjukad 65. Har msk runtom känner mig ändå ensam 96. Ensam i världen 97. Svag och hjälplös 102. Utesluten och exkluderad 110. Ingen älskar mig Mat/sömn Trygghet Autonomi Empatiska gränser Balans plikt nöje DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 22. Måste ta hand om msk runtom mig 42. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 47. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 76. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 77. Undvika misstag annars klankar jag ner på mig själv 84. Offrar nöjen, hälsa, lycka för att nå upp till mina egna normer 95. Finns rätt/fel sätt att göra saker på, anstränger mig att göra saker rätt annars kritiserar jag mig själv 106. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt 107. Pressar mig själv att vara mer ansvarstagande än de flesta andra PP (Straffande förälder) 3. Unnar mig inte glädje förtjänar det inte 5. Har impulser att straffa mig själv, göra mig själv illa (skära mig) 9. Kan inte förlåta mig själv 15. Mitt fel om nåt dåligt händer 53. Är en dålig msk om jag blir arg på andra 66. Tillåter ej mig själv att göra trevliga saker som andra gör eftersom jag är en dålig msk 78. Förtjänar att bli bestraffad 81. Jag är arg på mig själv 87. Jag är en dålig msk 109. Jag förtjänar inte sympati när nåt dåligt händer mig HA (Sund förälder) 19. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 26. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 56. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 67. Hävdar behov utan att överdriva 74. Kapabel att ta hand om mig själv 79. Kan lära, växa och förändras 108. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 111. I grunden är jag en god msk 112. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 114. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg

Procedur Tillfälle 1: fylla i skattningen (SMI ED) (ca 30 min) Sammanställning av skattningen Plocka ut påståenden som skattats med 4,5 eller 6 Tömma återkopplingsmodellen på de låga skattningarna. OBS! Samtliga påståenden för Glada barnet samt Sund vuxen bibehålls tydligare vad som ska stärkas och arbetas med i terapi. Tillfälle 2: återkoppling utifrån en standardiserad modell (75 90 min).

COPING KÄNSLA/BEHOV TANKE Flykt DP (Känsloavstängt skydd) 31. Frånkopplad (ej i kontakt med mig själv, känslor, andra) 40. Känner ingenting 82. Tom och flack Kamp SA (Berättigad / självgod) 24. Viktigt att vara nr 1 28. Nöjer mig ej m näst bäst 68. Speciell/bättre än andra 83. Bäst i allt jag gör Kapitulerande DS (Avstängd självtröst) 48. Gör spännande / tröstande saker för att undvika känslor (t ex arbeta, spela, äta, alkohol shoppa, TV, sex) 52. Alltid sysselsatt för att slippa störande tankar/ känslor 80. Distraherar mig från upprörande tankar/ känslor Perfektionistisk överkontr. 1. Anstränger mig till yttersta för att ha kontroll 23. Svårt tillåta mig släppa taget 29. Göra bra = förhindra kritik 71. Kontrollera förhindra misstag 86. Osäker måste kontrollera 91. Håller ordning mer än andra 93. Mycket tid att kontrollera, ej går fel 115. Om ej ha kontroll panik CS (Följsam kapitulering) 8. Är till lags för att undvika konflikter, konfrontationer, avvisanden 17. Ändrar mig efter de msk som jag är med för att de ska gilla/godkänna mig 50. Låter andra msk få som de vill i stället för att uttrycka mina egna behov 92. Beter mig passivt även när jag inte gillar hur saker är 99. Står ut med vadsomhelst från msk som är viktiga för mig AC (Arga barnet) 21. Om ej kämpa bli utsatt för övergrepp /ignorerad 45. Massa ilska på hög, behov släppa ut den 57. Arg blivit lämnad ensam / övergiven 5 HC (Glada barnet) 2. Älskad och accepterad 16. Nöjd, och avslappnad 18. I kontakt med andra människor 44. Passar in tillsammans med andra 55. Stabilitet och trygghet i mitt liv 62. Litar på de flesta människor 88. Känner mig trygg 89. Känner mig lyssnad till, förstådd och bekräftad 104. Optimistisk 113. Spontan, och lekfull 4 VC (Sårbara barnet) 6. Vilsen 46. Ensam 65. Har msk runtom känner mig ändå ensam 96. Ensam i världen 110. Ingen älskar mig 6 2 Mat/sömn Trygghet Autonomi Empatiska gränser Balans plikt nöje 1 3 DP (Krävande förälder) 7. Hård mot mig själv 22. Måste ta hand om msk runtom mig 42. Tillåter inte mig själv att koppla av/ha roligt förrän jag avslutat allt som borde göras 47. Försöker göra mitt bästa i allt jag gör 76. Är under konstant press att prestera/få saker gjorda 77. Undvika misstag annars klankar jag ner på mig själv 84. Offrar nöjen, hälsa, lycka för att nå upp till mina egna normer 106. Mitt liv kretsar kring att få saker gjorda och göra dem rätt 107. Pressar mig själv att vara mer ansvarstagande än de flesta andra PP (Straffande förälder) 9. Kan inte förlåta mig själv HA (Sund förälder) 19. Om problem dyker upp gå in för att lösa dem på egen hand 26. Löser problem rationellt utan att överväldigas av känslor 56. Vet när jag ska uttrycka känslor och när jag ska låta bli 67. Hävdar behov utan att överdriva 74. Kapabel att ta hand om mig själv 79. Kan lära, växa och förändras 108. Står upp för mig själv när jag blir orättvist kritiserad, skymfad, utnyttjad 111. I grunden är jag en god msk 112. Om nödvändigt genomför jag långtråkiga rutinuppgifter för att åstadkomma saker jag värdesätter 114. Har en god uppfattning om vem jag är och vad jag behöver för att kunna göra mig själv lycklig Copyright: Karolin Lindberg

RESULTAT

Utfall på SMI ED Mycket höga skattningar: Höga skattningar: Avstängd självtröstare Perfektionistisk överkontr. Krävande förälder Sårbara barnet Känsloavstängt skydd Berättigad självgod Följsam kapitulering Straffande förälder

VAD TYCKER PATIENTERNA?

Patienter om relevans och begriplighet Som en kopia av mitt huvud Bra kopplat till de problem jag upplever. Det sammanfattade problemen på ett bra sätt Det stämde mycket bra överens och gav mig mer än vad jag trodde Det var mycket info! Känner igen mig.

Relevans och begriplighet forts. Otroligt och läskigt på samma gång. Jag får lust att titta under betongen och se vad som finns där Mycket då jag ser allt på ett papper, jag känner igen mig, men det är mycket negativt Jag tog det fel och dömde ut mig själv efter det som stod på pappret Bra, skapar struktur, ser det klart och tydligt, förstår bättre och ser tydligare var problemen ligger

Patienter om ökad insikt i problematik Det var lättare att se en koppling mellan mina beteenden och min barndom Det är en bra grund att utgå ifrån Speciellt när jag fortsätter mina samtal med min ordinarie behandlare Tydligt och bra beskrivet genom att använda bildligt tänkande Nu vet jag om behoven hur ska jag nu göra rent praktiskt??

Känslomässigt berörd? Fast positivt! Fått mer klarhet + oro i att jag varit på väg åt fel håll helt och hållet. Hur hade mitt liv blivit om jag inte fått denna upptäckt?? Inga särskilda känslor har väckts Det har skapat en nyfikenhet och intresse för att börja jobba med problemet. Jag grät jättemycket efteråt

VAD TYCKER BEHANDLARNA?

Vad tycker behandlarna? Validerande konceptualiseringsmodell (pedagogisk, förklarande) Varit bra att sitta med och lyssna och fundera utan att själv behöva tänka på nästa steg Känner igen patienterna men blir en annan struktur

Vad tycker behandlarna? Landat olika hos patienterna en del reagerat starkt och andra inte alls. Likgiltiga förtvivlade nyfikna! För mastigt med allt på en gång! Risk att det blir en sanning: Det här är jag Viktigt med kunskap och utbildning i schematerapi Viktigt med uppföljning!!! Potent metod iaktta försiktighet!

Vad tycker behandlarna? Hur arbetar vi vidare utifrån modellen? För generellt! Vad blir nästa steg? Omfattande och tidskrävande Arbetsmetod behöver utvecklas! Användas både i grupp och individuellt?

FRÅGOR? SYNPUNKTER? FUNDERINGAR?

Tack för att ni lyssnat! karolin.lindberg@cbti.se