Signaler, information & bilder, föreläsning 15

Relevanta dokument
Signaler, information & bilder, föreläsning 15

Histogramberäkning på en liten bild

TNM030 Tentasammanfattning (frågor) Nathalie Ek, Sammanfattning. TNM030 - Bildbehandling och bildanalys

Bildanalys. Segmentering. Föreläsning 7. Split and Merge. Region Growing

Histogramberäkning på en liten bild. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 9 Histogram och. Olika histogram

8 Binär bildbehandling

5 GRÅSKALEOPERATIONER

Ansiktsigenkänning med MATLAB

6 OPERATIONER PÅ BINÄRA BILDER

Signal- och bildbehandling TSBB03 och TSEA70

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab3: Mätvärden på Medicinska Bilder

Signal- och bildbehandling TSBB14

Signaler, information & bilder, föreläsning 14

Signaler, information & bilder, föreläsning 14

Signal- och bildbehandling TSEA70

Signal- och bildbehandling TSBB03, TSBB14

TNM030 -Sammanfattning Nathalie Ek, Sammanfattning. TNM030 - Bildbehandling och bildanalys

Signal- och bildbehandling TSBB14

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder

Signal- och bildbehandling TSBB03

Signaler, information & bilder, föreläsning 12

Bildbehandling, del 1

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder

Signal- och bildbehandling TSEA70

Signal- och bildbehandling TSBB03

Signal- och bildbehandling TSEA70

Signal- och bildbehandling TSBB03

Signal- och bildbehandling TSBB14

Ett enkelt OCR-system

Signal- och bildbehandling TSBB14

Bildbehandling En introduktion. Mediasignaler

Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Bildförbättring (enhancement) Spatial domän. Operatorer. Tröskling (threshold) Gråskale-transformationer

Facit till Signal- och bildbehandling TSBB

Medicinsk Informatik VT 2004

Lågpassfiltrering. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 8. Lågpassfiltrering

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Projekt i bildanalys Trafikövervakning

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Signal- och bildbehandling TSEA70

Signal- och bildbehandling TSEA70

7 MÖNSTERDETEKTERING

7 SIGNALER I TRE DIMENSIONER

Bildanalys för vägbeläggningstillämplingar

Tentamen Bildanalys (TDBC30) 5p

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28

Laboration i Fourieroptik

Bildbehandling i spatialdomänen och frekvensdomänen

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

Signaler, information & bilder, föreläsning 16

Golvelement. Innehåll... Sidan Golv i vån. 1 i DDS-CAD Arkitekt... 2 Golvelement i DDS-CAD Konstruktion... 7

Medicinsk Informatik IT VT2002

Användarhandledning. LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Anders Eklund Version 1.0. Status

Spektrala Transformer för Media

Spektrala Transformer för Media

1) Automatisk igenkänning av siffror. Miniprojektuppgifter ppg för Signal- och Bildbehandling. av siffror. Klassificering av virusceller.

Föreläsning 2. Kortaste vägar i grafer.

Föreläsning 7 Datastrukturer (DAT037)

Signaler, information & bilder, föreläsning 13

Medicinska bilder. Programkurs 6 hp Medical Images TSBB31 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

Projekt 6. Fourieroptik Av Eva Danielsson och Carl-Martin Sikström

Linköpings Universitet. TNM034 - Avancerad Bildbehandling. Beathoven. emiax775. Emil Axelsson Anna Flisberg Karl Johan Krantz.

Dilation Erosion. Slutning. Öppning

TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 1

Block 1 - Mängder och tal

Föreläsning 10. Grafer, Dijkstra och Prim

Föreläsning 10. Grafer, Dijkstra och Prim

Classicdoor s66 motormontage. Figur 1. Översiktsbild på motorupphängning

klassificering moln molnskugga skog öppen mark

L A B R A P P O R T 1

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

Föreläsning 5. Funktioner av slumpvariabler. Ett centralt resultat.

Bildbehandling i frekvensdomänen

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

Laboration i Fourieroptik

Tentamen, Programmeringsteknik för BME, F och N

Väggfäste Universal och Mätarm. Bruksanvisning Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder Väggfäste Universal.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011

Dagens föreläsning. TSFS06 Diagnos och övervakning Föreläsning 6 - Tröskling och analys av teststorheter. Tröskelsättning och beslut i osäker miljö

Föreläsning 2. Kortaste vägar i grafer.

Projektarbete i Bildanalys vid Institutionen för Matematik Lunds Tekniska Högskola. Segmentering. Av: Karin Kolmert och Julia Stojanov

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

Defektdetektering i trä genom bildanalys av laserspridningsdata

Patrick Hjelm Andersson

bilder för användning

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 7. En bild är en 2D signal. För en digital bild gäller. Fig. 2.1

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.

Föreläsning 2. AVL-träd, Multi-Way -sökträd, B-träd TDDD71: DALG. Innehåll. Innehåll. 1 Binära sökträd

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)

Föreläsning 10. Grafer, Dijkstra och Prim

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Syftet med den här laborationen är att du skall bli mer förtrogen med följande viktiga områden inom matematisk statistik

Färgmeny. Utskriftsläge. Färgkorrigering. Tonersvärta. Manuell färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning.

Signal- och bildbehandling TSBB14

Block 1 - Mängder och tal

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

Tentamen i TSKS21 Signaler, information och bilder

Transkript:

Signaler, information & bilder, föreläsning 5 Michael Felsberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering michael.felsberg@liu.se Översikt Histogram och tröskelsättning Histogramutjämning Medianfilter Automatisk tröskelsättning Lokal tröskelsättning Tröskelsättning med hysteres Morfologiska operationer Dilation (Expansion) Erosion (Krympning) Kombinationer Segmentering och etikettering Avstånd i bilder Avståndskartor Gråvärdesskillnaden Teori: Kap.., 5., 5., 6., 6., 6.5 Bygger på Maria Magnussons föreläsningar Segmentering skiljer ut och etiketterar sammanhängande objekt Gråskalebild Segmenterad och etiketterad bild Histogramberäkning på en bild Bild f(x,y) Histogram p(f) hur?? 6

Histogrammet p av en bild f(x,y) är en sannolikhetsfunktion som utsäger hur ofta en viss intensitetsnivå..q- förekommer. Olika histogram Kan tröskelsättas p = np.zeros(q) # Initiera histogram till Fig. 5. for v in f.flat: p[v] += # Beräkna # histogram -- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - p = p/sum(p) # Normera histogram # (görs ibland) Kontinuerligt, bimodalt Diskret, bimodalt Diskret, ej bimodalt Histogramutjämning Exempel histogram ska vara en likfördelning kumulativa fördelnignen: linjärt P = p.cumsum() # p ej normaliserad P = 55*P / P[-] # skala om till rätt interval f = np.interp(f.flatten(),np.arange(56),p) # interpolera nya gråvärden f = f.reshape(f.shape) # återskapa D bild

Medianfilter Medianen M är det gråvärde sådant att antalet gråvärden större än M är lika med antalet gråvärden mindre än M Ett medianfilter ersätter på arbetspunkten gråvärdet med medianen i filtermasken. Im = signal.medfiltd(im,5) Tröskelsättning En gråskalebild f(x,y) tröskelsätts enligt: b x, y B B om om f f x, y x, y T T f x, y p f T Ex) B=, B= b x, y Fig. 5. En metod att finna en bra tröskel En metod att finna en bra tröskel Anta att bilden är genererad av - Bakgrundsprocessen: P, N, - Objektprocessen: P, N p p f f, f exp f exp Histogrammet kan då skrivas som f P p f P p f p Vi söker f=t så att p f P p f P Fig. 5.5

Automatisk tröskelsättning med mittpunkts-metoden (ingen exakt lösning!) T T p f, i T i p f f T i T i p f f T i i i T T / i i : i Mycket medelvärdesbildning Lokal tröskelsättning Alt: Laplace-filtrering med stor kärna Tröskelsättning Fig. 5.5 Lokal tröskelsättning d(x,y): Diskret centrerad dirac: Ger ingen effekt - - - - - - - - - - - - - M(x,y): Ger mycket medelvärdesbildning 5 L(x,y): stor Laplacekärna 5 / median! - Fig. 5.8 - - - - - - - - - - x, yd x, y f x, y M x, y f x, y Lx y f, OBS! I verkligheten behövs ännu större kärnor Tröskelsättning med hysteres Tröskel T tar bort delar av objektet Tröskel T bevarar delar av bakgrunden a: Gråskalebild b: Trösklad på T c: Trösklad på T d: Slutresultat Bild b expanderas med bivillkor att expansionen ej får ske utanför objekten i bild c. Fig. 5.

Flödesschema för tröskelsättning med hysteres Ladda bild a Morfologiska operationer b:=(a>t) e:=b d:=expand(b) b:=d mult c c:=(a>t) Grundläggande morfologiska operationer Dilation (Expansion) Erosion (Krympning) Opening (Öppning) = Erosion + Dilation Closing (Slutning) = Dilation + Erosion nej b = e? ja Slutresultat är bild e Grundläggande morfologiska operationer Opening = erosion + dilation erosion dilation Dilation (expansion) Erosion (krympning) Tar bort små objekt och utskott (spurs) Återställer storleken 5

Closing = dilation + erosion dilation erosion Opening följt av closing opening closing Fyller igen små hål och sprickor Återställer storleken Closing följt av opening closing opening Nästan samma resultat! Opening följt av closing Closing följt av opening 6

Strukturelement Binära filterkärnor brukar kallas strukturelement. De vanligaste strukturelementen är illustrerade nedan. Origo är markerat med en punkt. Dilation formell beskrivning a b a b faltning tröskling a b b a Fig. 6. Erosion formell beskrivning ab strukturelement strukturelement a a b korrelation A b Antal pixlar i struktur-elementet tröskling Korrelation = faltning med ovikt kärna ab Räkneregler Expansion är kommutativ. (Jämför med faltning.) a b b a Krympning är inte kommutativ. (Jämför med korrelation.) Antag att a och b är olika. Om a ryms i b så ryms b ej i a. Fig. 6. ab ba 7

Strukturelementet d () Strukturelementet d (8) Expansion med detta strukturelement: Alla sidogrannar till objektet -ställs Krympning med detta strukturelement: Alla sidogrannar till bakgrunden -ställs Expansion med detta strukturelement: Alla sido- och hörngrannar till objektet -ställs Krympning med detta strukturelement: Alla sido- och hörngrannar till bakgrunden -ställs Strukturelementet d (okt) Vilka grannar är sammanhängande? d () -konnektivitet: pixlar sitter ihop om de har angränsande sida d (8) -konnektivitet: pixlar sitter ihop om de har angränsande sida eller hörn Detta strukturelement ger en jämnare (oktagonal) expansion/krympning. Samma effekt kan erhållas genom att omväxlande använda d () och d (8). d () -konnektivitet: objekt d (8) -konnektivitet: objekt 8

Fig. 6. Konflikt mellan objekt och bakgrund d () -konn. objekt <=> d (8) -konn. bakgrund d (8) -konn. objekt <=> d () -konn. bakgrund RB-algoritmen (Raster-scan Border-follow) Bilden rasterscannas vänster-höger uppifrån-nedåt. När scanningen passerar en kant (-> eller ->) avbryts skanningen och konturföljning sker. Under konturföljningen sätts etiketter till höger om kant. Till sist expanderas alla etiketter till höger, se nästa slide. d () -konnektivitet: objekt, sammanhängande bakgrund d (8) -konnektivitet: objekt med hål Efter kontur-följning av det första objektet. Fig. 6. Efter konturföljning av båda objekten och ett hål. RB-algoritmen, slutresultat Strukturelementet kan användas för att beräkna avstånd approximativt. Det finns olika metriker. 5 Topologisk graf: Strukturelementet appliceras upprepade gånger på objektet (här en punkt). Notera iterationsnumret. Det ger ett avstånd till objektet. Vid varje iteration ökas avståndet med. 5 5 5 5 5 d () -metrik d (8) -metrik d (okt) -metrik: alternera d () och d (8) 9

Avstånd i digitala bilder Man använder inte alltid det korrekta euklidiska avståndet. Det är enklare att använda approximativa avstånd, t ex: d () -metrik d (8) -metrik d (okt) -metrik (omväxlande d () - och d (8) -metrik) En metrik är ett avståndsmått mellan punkter p och q som måste uppfylla: d(p,q) >= med d(p,q) = omm p = q d(p,q) = d(q,p) d(p,q) <= d(p,r) + d(r,q) Avståndsmått Euklidiskt avstånd d x, y x y 8 d x, y max x, y x y maxfel : % maxfel : % maxfel : % d okt x, y max x, x y, y maxfel :% PSNR: Global bildavstånd i gråvärden Peak Signal to Noise Ratio Klassisk mått hur bra t ex avbrusning fungerar Bygger på medelfelet (MSE) Mäts i db (decibel)