Folkhälsa och samhällsplanering

Folkhälsa och samhällsplanering Lagar Metoder och exempel Livsmiljöer Indikatorer Sid 1.

Hållbar utveckling, folkhälsomål och miljömål Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Miljömässig hållbarhet 11 nationella målområden för folkhälsa Hälsokonsekvensbedömning (HKB) 16 nationella miljökvalitetsmål Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Sid 2.

PBL plan och bygglagen Allmänna intressen 2 kap 3 p2 7 Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö... 6 utformning, lokalisering m.m. Sid 3.

PBL plan och bygglagen 8 kap 9 8 kap. 9 andra stycket PBL om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Sid 4.

Miljöbalken 6 kap. 12 p6 En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla: en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter Sid 5.

Viktiga utgångspunkter Barnkonventionen alla under 18 år rätt till en god uppväxtmiljö Den fysiska omgivningen har stor betydelse för barns utveckling, hälsa och lärande Konkurrensen om marken En skola i förändring Barn och unga utgör 1/5 av befolkningen. Sid 6.

Målnr 2010-M 4256 En miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala beslutade, på grund av risken för påverkan av luftföroreningar och buller från intilliggande väg, att förbjuda drivandet av en öppen förskola i lokaler på Gränby bilgata 2 i Uppsala. När det gäller lokaler som i sin normala användning innebär nyttjande av utomhusmiljön anser Miljööverdomstolen att bestämmelsen i 9 kap. 9 miljöbalken är tillämplig även på utomhusmiljön. Sid 7.

Delaktighet och inflytande Sid 8.

Sid 9.

Hälsokonsekvensbedömning i fysisk planering HKB är att ge beslutsfattare kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett politiskt beslut. Det kan gälla beslut om projekt, planer, program, verksamheter eller enstaka åtgärder Sid.

Bestämningsfaktorer för hälsa som påverkas vid fysisk planering Mål Bestämningsfaktorer indikatorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället - Tillgång till offentliga mötesplatser - Fysisk tillgänglighet till, mellan och i bostad - Andel mötes- och föreningslokaler - Andel funktionshindrade med tillgång till hiss 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor - Tillgång till bostad - Trygghet i närmiljön - Andel trångbodda (SCB) - Trygg och säker omgivning - Meningsfull fritid - Tillgång till fritidsgård m.m. Sid 12.

Bestämningsfaktorer för hälsa som påverkas vid fysisk planering Mål Bestämningsfaktorer indikatorer 5. Miljöer och produkter - Exponering för luftföroreningar - Exponering för farliga kemiska ämnen - Exponering för UV-strålning (hudcancer) - Exponering för buller - Exponering för radon - Risken att skadas - Säker och trygg förflyttning - Grönytors betydelse för hälsan - Tillgång till kultur - Tillgång till service /närhet tillgänglighet - Tillgång till kommunikation - Andel som exponeras för partiklar, kväveoxid m.m. - Andel som exponeras Skuggiga miljöer - Trafikbuller m.m. - Radonhalt i bostäder - 80% av skador i hem och fritidsmiljö - Tillgång GC-vägar m.m. - Tillgång inom 5-10 min. - - Andel med service, 5-10 min. promenad - Andel med allm. kom. 5-10 min. promenad Sid 13.

Bestämningsfaktorer för hälsa som påverkas vid fysisk planering Mål Bestämningsfaktorer indikatorer 9. Fysisk aktivitet - Närhet och tillgänglighet till faciliteter för fysisk aktivitet - Stödjande miljöer för fysisk aktivitet/aktiv transport - Andel med tillgång till faciliteter för fysisk aktivitet (t.ex. bad- och motionshall) inom 5-10 minuters promenad - Tillgång till gång- och cykelvägar Sid 14.

Sid 15. Exempel på hälsomatris

Bostadsförnyelse - Sätra i Gävle Sätra Sid 16.

Sid 20. Sätra enkätundersökning av boendemiljön

Sid 21. Sätra enkätundersökning av boendemiljön

Resultat av inventering/nulägesanalys i bostadsområdet Sätra i Gävle Sid 22.

Förslag till hälsofrämjande åtgärder i Sätra Sid 25.

Vår livsmiljö påverkar oss Sid Sid26.

Sid 27.

Utveckling av övervikt och fetma Kvinnor Män 1980 2004/05 2011 1980 2004/05 2011 22% 26% 28% 30% 41% 43% 5% 10% 14% 5% 10% 23% 27% 36% 41 % 35% 51% 56% Sid Sid28.

Bakgrund Övervikt och fetma hos barn i Stockholms län är ett problem (Barnhälsov, SLL 2008) Sid 29. 30 mars 2017 Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete

Boverkets allmänna råd om friyta för fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet. Placering och anordnade av friyta Enligt PBL 8 kap. 9 Sid 30.

Förskolan viktig arena för att främja hälsa och förebygga övervikt Sid 31. 30 mars 2017 Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete

Utemiljön på skolgårdar Sid 32.

Varför är det svårt att använda kunskaperna i fysisk planering? Finns kunskap om: - Utemiljöns betydelse för hälsa - Hur utemiljön ska utformas - Hur staden ska struktureras Men: - Tillgång till hela staden minskar - Ytor dedikerade för barn minskar Sid 33.

Den 20 november 1989 sade Förenta Nationerna ja till: Konventionen om barnets rättigheter Sid.

Sid 35.

Sid 36.

Sid 37.

Sid 38.

Sid 39.

Planeringsområdet Social miljö Med social miljö avses livsvillkor och de sociala sammanhang i vilket människor lever. Det kan t.ex. handla om: Stöd (MI och FaR) Trygghet Mötesplatser (barn och äldre) Stödjande miljöer (miljöer som skyddar människor mot hälsohot) Tillgänglighet (fysisk och social faktor) Skyddsfaktorer (faktorer som skyddar mot uppkomst av ohälsa) Hälsokompetens Sid 40.

Sid 41.

Friluftsliv för god folkhälsa Att skapa goda förutsättningar för att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet. Det innebär att evidensbaserade kunskaper om insatser som skapar förutsättningar för friluftsliv och främjar hälsa sammanställs och sprids till kommuner, landsting, ideella organisationer och andra berörda aktörer. Samordnande myndighet: Folkhälsomyndigheten Sid 42.

Boverket har tagit fram ett gränsvärde för radon vid nybyggnation eller ändring av en byggnad. Folkhälsomyndigheten ger ut allmänna råd för radonhalten i inomhusluften och vägleder kommunerna Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för de metodbeskrivningar som används vid mätning av radonhalt Länsstyrelsen Kommun SGU SWEDAC Sid 43.

Historik 1941 sattes en första radongräns i USA för lysrörsarbetare som jobbade med att pensla radiumsalt till 370Bq/m3 i luften. De dog ändå och det berodde på att de slickade i sig radiumsalt. 1954-1955 gjordes den första inomhusstudien av radon(hus med blåbetong) av Svensken Bengt Hultkvist. Han visade att alfastrålningen gav mer stråldos än gammastrålning. 1981 skrevs gränsvärden in i Byggnormen. Gränsvärdet sätts till 400 Bq/m3 radondotterhalt i befintliga hus och 70Bq/m3 i nya hus. Sid 44.

1994 ändras gränsvärdet till 400 Bq/m3 radongashalt. 2004 sänks gränsvärdet till 200Bq/m3 radongashalt i bostäder. 2012 sänks det hygieniska gränsvärdet på arbetsplatser till 200Bq/m3 dvs till samma nivå som gränsvärdet i bostäder. 2013 fastslås ett nytt strålskyddsdirektiv från EU som omfattar radon. Sid 45.

Radon i rampljuset Strålskyddsdirektiv från EU-kommissionen (2013/59/Euratom) Förslag på ny strålskyddslag En nationell handlingsplan för radon Föreskriftsarbete för radon på arbetsplatser Utredning om ansvarsfördelning för radonarbete i landet Sid 46.

Sid 47.

Varför en ny strålskyddslag och en handlingsplan för radon? Strålskyddsdirektivet från EU-kommissionen (2013/59/Euratom) har krav om radon som måste implementeras senast den 6 feb 2018 5 tidigare direktiv samordnas Sid 48.

Innebörd av strålskyddsdirektivet? Inga förändringar vad gäller bostäder. Ingen revidering av rikt-eller gränsvärdet. Nivån kommer att ligga kvar på 200 Bq/m3 Begreppet referensnivå kommer att användas Referensnivå motsvarar en rekommendation. Största förändringarna kommer att ske på arbetsplatser En handlingsplan för radon ska tas fram Sid 49.

Radonexponering inomhus (från Strålskyddsdirektivet) Medlemsstaterna ska främja insatser för att identifiera bostäder där radonhalten överstiger referensnivån och uppmuntra till åtgärder. Medlemsstaterna ska säkerställa att information tillgängliggörs om radonexponering inomhus. Sid 50.

Referensnivå Inte bindande regel Referensnivån är den nivån över vilken det anses olämpligt att exponeringar förekommer, men *ALARA-principen ska tillämpas även under referensnivån. Optimering (åtgärder bör sättas in) optimering Referensnivå ALARA: As low as reasonably achievable Sid 51.

Strålskyddslagen (delar om radon) 1.För radon ska referensnivån vara 200 becquerel per kubikmeter luft uttryckt som årlig genomsnittlig aktivitetskoncentration inomhus (2 kap 10 ) 2.Arbetsplatser, bostäder och lokaler som allmänheten har tillträde till, ska användas så att radonhalten blir så låg som det är möjligt och rimligt. 3.Ägare eller annan som ansvarar för arbetsplatser, bostäder och lokaler som avses i 5, ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa till följd av radon (7 kap 6 ) Sid 52.

Förslag till lag om ändring i plan-och bygglagen (2010:900) Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller och radon, och utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller och radon. Sid 53.

Handlingsplan för radon En nationell handlingsplan ska upprättas för hantering av de långsiktiga riskerna till följd av radonexponering i bostäder, offentliga byggnader och arbetsplatser. Handlingsplanen ska utformas med beaktande av de punkter som anges i bilaga XVIII i direktivet och ska uppdateras regelbundet. Sid 54.

Arbete med handlingsplan En myndighetsövergripande projektplan har tagits fram Arbete har påbörjats (myndighetsövergripande arbetsgrupp) Flera delprojekt har identifierats Sid 55.

Projektorganisation SSM- Huvudansvarig Kontaktperson/projektledare: Kirlna Skeppström Delprojekt och delprojektsansvariga 14 punkter som ska beaktas enligt annex xviii i direktivet Sid.

Delprojekt Delmoment enligt direktiv annex VXIII Ledare Sammankallande Övriga deltagare i delprojekt Planering 5,6,9 SSM Kirlna Skeppström AV BoV FOHM SGU /strategi Kommunikation 10 SSM Tomas Persson AV BoV FOHM SGU Mätningar 1,2,11* SSM Magnus Ahnesjö BoV SGU Arbetsplatser 3 AV Janez Marinko SSM Byggnader 8,12,14 BoV Kerstin Hannrup SSM FOHM Sanering 7,11 SSM Magnus Ahnesjö BoV FOHM Swedac Hälsoeffekter 4,13 SSM Tomas Persson FOHM Vatten eget initiativ SSM Kirlna Skeppström SGU LV Sid 57.

Sid 58. Andra intressenter i radonarbete Branschorganisationer Laboratorier Andra intresseorganisationer

henry.stegmayr@folkhalsomyndigheten.se Tele. 0102052952 Sid 59.