Amerikansk dröm i svensk succéförpackning

Regelfloden väller in Hela listan på hur krånglet ökar Sveriges främsta entreprenör utsedd Johan Löf tog hem segern i Entrepreneur of the Year Tidningen för företagsamt folk #2 2017 3 mars 7 april 59 kr inkl. moms 9 Tips: Hitta rätt medarbetare med videorekrytering Special: Sanningen om den svenska vitvarudöden Striden om personaloptionerna Regeringsförslag sågas av Spotify och Klarna Amerikansk dröm i svensk succéförpackning KRISTINA LINDHES LEXINGTON GÅR HEM I HELA VÄRLDEN

Hos många företag är kopiatorn bättre försäkrad än ekonomichefen. Maskiner som står still kostar pengar. Men det är småpotatis jämfört med hur dyrt det är med sjukskrivna medarbetare. Det finns alltså mycket att vinna på att förhindra att medarbetarna blir sjuka och att snabbt få dem tillbaka i arbete om de ändå blir det. Vår sjukvårdsförsäkring är en ovanligt komplett försäkring som genom förebyggande hälsotjänster, avtal med duktiga vårdgivare och tillgång till rehabilitering skapar långsiktig trygghet för både medarbetare och företag. Dessutom är den ett tydligt bevis på att du månar och bryr dig om dina medarbetare. Länsförsäkringars sjukvårdsförsäkring bästa sättet att få dina medarbetare att må bra. Läs mer på lansforsakringar.se/sjukvardsforsakring.

Väröbacka, 7 oktober 2016 klockan 11.05 Ekologiskt mjöl får snurr på kvarnstenen Bengt Nybergh är mjölnare i femte generationen. Tillsammans med sin son Andreas Nielsen driver han Limabacka kvarn, som nu hårdsatsar för att möta den ökande efterfrågan på ekologiskt mjöl. Text: Johan Joelsson Bild: Jonatan Jacobson PÅ LASTBRYGGAN utanför Limabacka kvarn ligger stora säckar med nymalt mjöl. På säckarna går bland annat att läsa: dinkel, halländskt lantvete och svedjeråg. I kvarnen producerar Bengt Nybergh och sonen Andreas Nielsen ett 30-tal olika mjölsorter på ekologiskt spannmål. Merparten, 75 procent, är odlad i Varbergs kommun. Intresset för ekologiskt och närproducerat har ökat explosionsartat de senaste åren. Vi ligger helt rätt i tiden, säger Bengt Nybergh. 2016 malde de vitklädda herrarna 400 ton mjöl som levererades till små hantverksbagerier från Skåne i söder till Jämtland i norr. I år ska produktionen i Väröbacka fördubblas, vilket är möjligt tack vare en rejäl uppgradering av maskinparken. 2015 installerades en effektivare kvarn och därefter kom även en ny förpackningsanläggning i drift. Tidigare krävdes det två personer för att packa 60 påsar på en timme. Nu kan en person packa 900 påsar på lika lång tid. Och vi kan mala sex gånger mer mjöl i timmen, säger Andreas Nielsen glatt. I november 2016 tog mjölnarna även över driften av Gissleberga kvarn i skånska Tecko matorp. Därmed har företaget ökat sin lagringskapacitet och får även en möjlighet att öka produktionen av stenmalet mjöl. VÅRT BÄSTA ÖGONBLICK... En av de bästa stunderna i företagets historia var när vårt nya valsverk sattes igång i december 2015. Det var precis innan de stora beställningarna inför julbaket och vi hade haft ett oerhört tufft år med långa och hårda arbetsdagar. Det var en skön känsla att ro i land ett projekt som vi arbetat med i drygt två år och en obeskrivlig känsla att se de första kilona spannmål bli mjöl. 4

5

INNEHÅLL ENTREPRENÖR NR 2-2017 LEDARE 9 Liten skatt stor för flygbolagen INSÄNT/DEBATT 10 Förslag om ändrad entreprenörsskatt hotar jobben NYKLÄCKT 12 Företag måste ta del i integrationen 14 Gamla bilbälten guld värda för Johanna NYHETER 16 Nu väller den nya regelfloden in Vi har listat 17 förslag som leder till ökat regelkrångel. Dessa gör att företagen tvingas lägga ännu mer resurser på administration i stället för tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Självklart ska vi hålla oss till lagar och regler, men det handlar ofta om sådana petitesser, säger Björn Rudström, vd på Pacwire. 18 Han är Sveriges främsta entreprenör 19 Inspiration för alla blivande exportörer 19 Så tar du död på populismens myter 20 Företagare rasar över nya upphandlingsregler 21 Polarbröds miljötänk får sig en knäck av kilometerskatten SVENSKT NÄRINGSLIV 43 Vd har ordet: Utanförskapet är en stor utmaning. Regeringen är passiv och lägger skulden på Svenskt Näringsliv för att ingenting görs. Vi är beredda att ta ansvar. Vårt förslag är en ny introduktionsanställning där människor får möjlighet att lära sig jobbet på jobbet, skriver Carola Lemne. 44 Svenskt Näringsliv: Sverige är ett av de OECD-länder som är sämst på integration på arbetsmarknaden. 83 procent av infödda svenskar har jobb, motsvarande siffra för invandrare är 68 procent. Studier pekar på vikten av vänskapsband som knyts på arbetsplatsen. Spontana samtal, vardaglig hygglighet och ett öppet bemötande är integrationens största tillgång. I PRAKTIKEN 52 Från rena vilda västern till äventyrspark för familjer 54 Träffsäker värvning tack vare video EXPERTERNA 56 Vilka webbsidor får ha personinformation? VAD HÄNDE SEN 60 Rullande frisersalong gasar vidare TIPS & TRIX 62 Sov gott och bli mer produktiv 10 FRÅGOR 66 Andreas Carlsson: Jag är ett vanligt popsnöre som halkade in på investeringar och entreprenörskap Sanningen om den svenska vitvarudöden 28 Nedmonteringen av den svenska tekoindustrin och varven har gått få förbi. Men att vitvarutillverkningen slagits ut på senare år har inte fått lika stor uppmärksamhet. Samtidigt drar regeringen ofta stora växlar på hur mycket man satsar på industrin. Industriföretagen själva anser dock att regeringen bortser från den totala kostnaden att producera i Sverige. De har nu presenterat sitt förslag och det finns tyvärr bara en sak att göra med utredningen: Kassera den omedelbart! Utredningen beskriver väl fördelarna med personaloptioner, men dess förslag har så många begränsningar att det tar udden av det som är syftet. Spotify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon angående regeringens förslag till nya skatteregler för personaloptioner. Striden om 36 personaloptionerna Personaloptioner är ofta en nyckelfaktor för små tillväxtföretag som vill rekrytera topptalanger. I slutet av förra året lade regeringen fram ett förslag på nya skattelättnader för den här typen av incitamentsprogram. Men förslaget väckte ett ramaskri i startupvärlden. Företag som Spotify och Klarna sågar förslaget eftersom så få bolag omfattas av de nya reglerna. 6

INNEHÅLL ENTREPRENÖR NR 2-2017 22 Amerikansk dröm i svensk succéförpackning De flesta skulle nog gissa att design- och inredningsföretaget Lexington är amerikanskt. Men bakom varumärket står den svenska designentreprenören Kristina Lindhe. Under 20 år har hon byggt upp ett företag som säljer amerikansk livsstil mer framgångsrikt än amerikanarna själva. 54 Träffsäker värvning tack vare video Icahandlaren Pernilla Eskils har halverat sin anställningsprocess med hjälp av videorekrytering. Social kompetens står högst upp på önskelistan, och det är betydligt lättare att hitta via en filmsnutt än ett personligt brev. 12 Företag måste ta del i integrationen Uttalet är nyckeln. Ordförråd och grammatik räcker inte för att invandrare ska ta sig in på arbetsmarknaden. Detta tar utbildningsföretaget Självbildarna fasta på. Det är inte Arbetsförmedlingen som skapar jobb utan vi företagare, säger grundaren Jakob Svärd. ADRESS: Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: Nicklas Mattsson: 08-553 430 90, nicklas.mattsson@entreprenor.se REDAKTIONSCHEF: Anna Dalqvist: 08-762 61 90, anna.dalqvist@entreprenor.se NYHETSREDAKTÖR: Daniel Mellwing: 08-553 432 41, daniel.mellwing@entreprenor.se REPORTRAR: Anders Carlsson: 08-553 431 38, anders.carlsson@entreprenor.se, Peter Ceder: 08-762 61 39, peter.ceder@entreprenor.se, Maja Cronstedt: 08-553 432 07, maja.cronstedt@entreprenor.se, Stina Dahlén: 08-553 430 36, stina.dahlen@entreprenor.se, Pernilla Holmlund: 08-762 61 37, pernilla.holmlund@entreprenor.se, Henrik Nygren: 072-228 86 57, henrik.nygren@entreprenor.se, Jakob Stenberg: 0768-936 690, jakob.stenberg@ entreprenor.se, Henrik Svidén: 08-762 61 91, henrik.sviden@entreprenor.se, Louise Wachtmeister: 0739-45 93 47, louise.wachtmeister@entreprenor.se ADMINISTRATION: AnnaKarin Franzén: 08-762 61 33, annakarin.franzen@entreprenor.se ANNONSER: Robert Wallner: MediaKraft: 08-23 45 32, robert.wallner@mediakraft.se PRENUMERATION: www.prenservice.se 08-762 61 40, ISSN 1104-8891 DESIGN & PRODUKTION: Easy Media Sweden AB TRYCKERI: Ruter AB, Laholm. www.ruter.se PAPPER: Omslaget är 170 gr Arctic Matt och inlagan är 90 gr Grapho Silk OMSLAGSFOTO: Daniel Roos Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder 60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. 7

Företagande skapar välstånd. Inte skatterna. Utan ett gynnsamt företagsklimat blir det mindre välstånd i samhället. Visst är det självklart? Men många politiker får det ändå att låta som att det är skatterna som ger oss välstånd och att välfärd är lika med det offentliga. I själva verket stryps tillväxt och välstånd av höga skatter på företagande och arbete. Det förlorar alla på. På bara två år har regeringen genomfört eller presenterat 65 miljarder kronor i höjda skatter, varav 36 miljarder tas från företagen. Vi tar strid mot höjd inkomstbeskattning och höjda arbetsgivaravgifter, den nya entreprenörsskatten, höjd energi-, bensin- och dieselskatt, försämrat rot- och rut-avdrag, skatt på flygstolar och många andra skatter. Vi tar fram förslag till rimligare beskattning, driver kampanjer, uppvaktar våra beslutsfattare och avslöjar slöseri med skattepengar. Ju fler vi är, desto tydligare blir skattebetalarnas röst. Läs mer på skattebetalarna.se. Bli företagsmedlem redan i dag! 399kr* Som företagsmedlem får du: Fri skatterådgivning Kraftiga rabatter på våra övriga juristtjänster Nyhetsbrev med skattetips Förmånliga medlemsförsäkringar Opinionsbildning för lägre skatter Granskning av slöseri med skattemedel Fyra nummer av tidningen Sunt Förnuft Surfa in på skattebetalarna.se och klicka på Bli medlem eller skanna QR-koden med din telefon. Swischa 399 kr till 123 115 94 25 och ange ditt företags organisationsnummer i meddelanderutan. *Kampanjpris de första 12 månaderna. Därefter 1000 kronor per år.

REDAKTIONEN TYCKER TILL Kontakt: nicklas.mattsson@entreprenor.se Under årens lopp har jag lärt känna lysande entreprenörer, men jag har svårt att se att någon av dessa skulle blivit goda statsministrar eller statsråd. Janerik Larsson, SvD:s ledarblogg, om huruvida Trumps bakgrund som entreprenör gör honom lämpad för presidentämbetet eller ej. Liten skatt stor för flygbolagen MEN SÅ farligt är det väl inte, 80 kronor i flygskatt har väl alla råd med. Så låter det från vissa håll när regeringens kommande skatt på resor och avstånd diskuteras. Att politiker tar sig friheten att uttala sig om människors ekonomi är vi ju inte ovana vid i Sverige. Lika väl som att människor bosatta norr om utfarten från Stockholm är de som i första hand drabbas av dyrare flygkostnader. Men låt oss titta närmare på vad detta innebär för flygbolagen. SAS har gjort en uträkning av hur den betydligt högre skatten på långa utrikesresor, 430 kronor, slår till. SAS har en daglig avgång till Los Angeles från Stockholm och med i snitt 200 passagerare per gång blir det 37,1 miljoner i skatt på ett år. Skatten debiteras flygbolagen i klump varpå det är upp till respektive flygbolag att bestämma hur skatterna ska tas ut. Att lägga allt på passagerarna tror inte flygbolagen själva på, det sätter konkurrensen stopp för. Men kanske kan hälften läggas på biljetten. I räkneexemplet ovan kvarstår då fortfarande 18,5 miljoner i en helt ny och extra kostnad som SAS efter den 1 januari nästa år måste betala in till statskassan. Och det bara på en av de många långlinjerna. Lika illa är det för inrikesflygbolaget BRA där alla de där små 80-kronorna som vi väl har råd med - ger en årlig skattekostnad på 200 miljoner. Hälften får passagerarna betala, hälften måste flygbolaget stå för. Det är 100 miljoner hit, 18,5 miljoner dit i en oändlig rad av ökade kostnader för en bransch präglad av knivskarp konkurrens och lövtunna marginaler. Än mer provocerande blir det faktum att de cirka 3,5 miljarder som skatten beräknas inbringa, inte är öronmärkta för miljöförbättringar. De går rakt ner i det svarta hålet eftersom det enbart är en fiskal skatt. Tre-fyra miljarder per år Det hade gått att köpa mycket nydanande miljöteknik för de pengarna. Men nu har inte flygbolagen råd längre. Anders Carlsson FÖRDOMAR OM FÖRETAGANDE I diskussionerna kring Reepalus utredning kring vinst i välfärdsföretag, är det två saker som stör mig lite extra. Det ena är att många debattörer verkar man tro att stora företag är staters jämlike vad gäller omsättning, inflytande och förädlinsgvärde. Så är det verkligen inte. Det andra är den extremt vaga uppfattningen om vad vinst och konkurrens egentligen är, hur det skapas och vad det används till. Inga företag kan sitta och repa vinster utan att ständigt förnya sig, förändra sig och förbättra sig. Länder med konkurrensutsatta företag får bara fetare statskassor när företagen gör ett bra jobb. Den ekvationen bör man förstå. Nicklas Mattsson ETT TIPS TILL DIG, DAMBERG Inom industrin har man varit avvaktande positiv till regeringens planer att sätta industrin i första rummet. Samtidigt börjar det bli hög tid att leverera åtgärder, eller åtminstone inte införa negativa förändringar. Jag tänker till exempel på kilometerskatten, flygskatten och det ökade regelkrånglet (läs sid 16-17). Bland industrins företrädare finns också en samsyn vad gäller problemet med de höga arbetskraftskostnaderna i Sverige. Även om lönerna bestäms av arbetsmarknadens parter kan regeringen underlätta genom lättnader på andra områden. Här har näringsminister Mikael Damberg ett viktigt jobb att göra (läs vår special sid 28-34). Henrik Svidén 9

INSÄNT OCH DEBATT HÖR AV DIG! Skriv kort och gör det nu! Vi stryker nästan alltid. Anonymitet är ok, om redaktionen vet vem som skrivit. ADRESS: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller nicklas.mattsson@entreprenor.se Förslag om ändrad entreprenörsskatt hotar jobben Foto: Mostphotos En ny utredning föreslår kraftiga försämringar av skattereglerna för delägare i fåmansföretag. Förslagen berör närmare 400 000 aktiva företagare, men villkoren för entreprenörer har avgörande betydelse för oss alla. DET ÄR i små och växande företag som fyra av fem jobb skapas. Innovationer som tas fram i dessa företag kan utvecklas vidare och leda fram till nya storföretag eller utveckling av andra större företag. Under många år var skattereglerna för ägare av fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, sådana att de gynnade passivitet framför aktivt ägande. 2005 kom en utredning med förslag till omfattande regelförändringar. Utredningen konstaterade att företag som anställer tar en betydande risk och att skattereglerna ska premiera detta. Därför ändrades reglerna 2006 så att summan av de anställdas löner, löneunderlaget, fick en större tyngd i hur utdelade vinster ska beskattas. Dessutom sänktes skattesatsen på utdelningar och skapades en förenklingsregel. Åtgärderna har varit lyckade. Sedan 2006 har utdelningarna flerdubblats och även skatteintäkterna. Jämfört med en trend baserad på utvecklingen före 2006 års reform har skatteintäkterna ökat med i snitt ett par, tre miljarder kronor årligen. Summan av statskassans alla övervinster för de totalt nio inkomstår som förflutit sedan 2006 års reform kan uppgå till mer än 30 miljarder kronor. ATT BEAKTA det samlade löneunderlaget är ett modernt sätt att se på risktagande i företagen. Det räcker inte att basera utrymmet för utdelningar på insatt kapital, som ofta är litet, då det inte tillräckligt fångar upp den risk som entreprenören tar när denne bygger upp ett företag med anställda. Redan med några få anställda är risktagandet betydligt större. Det nu aktuella förslaget om försämrade regler skulle innebära en allvarlig tillbakagång i synen på risktagande. Detta gäller särskilt för mindre företag. I praktiken föreslår utredningen att skatten på utdelning kan bli regressiv, alltså att små vinster riskerar att få hårdast beskattning. Dessutom krävs det i förslaget att entreprenören i många fall ska ta ut en högre egen lön för att få möjlighet att beakta anställdas löner vid beskattning av utdelning. De ökade lönekraven innebär för många en höjning av månadslönen från 47 000 kronor till 74 000 kronor lönenivåer som är främmande i de flesta branscher och regioner. Förslaget innehåller också försämringar i form av bland annat höjd skattesats från 20 till 25 procent och att förenklingsregeln minskas med närmare 40 procent. MED DETTA sagt finns det trots allt några förslagsdelar som kan vara värda att genomföra. Generationsskiften behöver underlättas, delägare med liten ägarandel borde omfattas av reglerna för lönebaserat utdelningsutrymme och nedjusteringen av beskattning av utdelningar och kapitalvinster över de så kallade takbeloppen är välkomna. Tyvärr har utredningen inte tagit vara på tio år av mestadels lyckade reformer för ägarledda företag. Skulle utredningens förslag genomföras lär färre ta risken att bli entreprenörer, expansionssatsningarna hos befintliga entreprenörer lär minska och många företagare lär överväga att lägga ned sin verksamhet, flytta ut från Sverige eller jobba svart. Så vill vi inte ha det. Johan Fall Chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning Våga välja nya vägar P & K TimeApp var ett enmansföretag fram till för åtta år sen. I dag har vi tiotalet fast anställda medarbetare och marknadsför med framgång ett egenutvecklat kompakt affärssystem, som såg dagens ljus i form av ett webbaserat tid- och projektredovisningssystem. För ett litet, expanderande företag är det viktigt att man har motiverade, lojala och engagerade medarbetare. Vi vill att våra medarbetare ska älska sina jobb, miljön och kamraterna och veta vad företaget har som mål. Våra medarbetare gör det; de gillar sina arbetsuppgifter och gläds åt företagets framgångar. Men om eller när de blir sjuka och måste stanna hemma, verkar det rent absurt att de straffas genom att företaget drar en karensdag eller betalar en sjuklön på 80 procent av ordinarie lön. Under alla år har vi därför aldrig dragit en karensdag och vid längre sjukdom har vi betalat full lön, inte sjuklön på 80 procent. Vi vill inte straffa någon för att han eller hon blivit sjuk, vi vill visa uppskattning, empati och delaktighet. Nu har styrelsen för P & K TimeApp beslutat att vi ska fortsätta på det här sättet. Dessutom kommer personalen att få fri tandvård och glasögon. Kunden är viktig, men personalen är viktigast. Det får även kunden nytta av. Vi hoppas att fler företag ska våga välja nya vägar och vill gärna ha kontakt med företag som är inne på samma linje som vi. Lars Knapasjö Vd, P&K TimeApp AB 10

Det mentala hemarbetets fängelse NÄR FEMINISTISKA idéer får spridning, som att det är viktigt att minska lönegapet och att kvinnor också blir vd:ar och entreprenörer, möter det motreaktioner. En del hävdar att när kvinnan får välja, väljer hon familjeliv framför karriär. Hur förklarar man annars att i länder som har en liberal syn på kvinnor i yrkeskarriären deltidsarbetar kvinnor i högre grad än män? Om det stämmer är det nödvändigtvis inte eftersträvansvärt att kvinnor förvärvsarbetar som män och därmed inte startar företag och blir vd:ar. I Sverige deltidsarbetar 40 procent av kvinnorna och 13 procent av männen. Men jag tror inte att kvinnors deltidsarbete är resultatet av vad som sker när kvinnorna får bestämma själva, utan att det är en följd av att en viss sorts ojämställdhet hänger kvar. Jag upplever att vara kvinna innebär att se sig som spindeln i nätet, som organiseraren och problemlösaren, den lugna hamnen och den som ser till att allas behov är mötta. Jag menar att ansvaret för dessa roller leder till att kvinnor inte orkar jobba heltid samtidigt som hjärnan arbetar med att lösa problem som har med familjen att göra. Om ojämställdheten handlade om vem som diskade och dammsög mest skulle problemet snart vara löst. Men hemarbetet är givetvis ett mentalt arbete. Klivet att starta företag kanske också känns för stort om man bär stora delar av ansvaret för familjens angelägenheter. DET ÄR svårt att tala om statistik som bevis för könsbaserad ojämlikhet. Om kvinnor är missgynnade på ett område kan män vara det på ett annat. Fler män tar livet av sig och dör i olyckor och det är banne mig inte bra. Men en stor del av ojämställdheten ligger i att mannen har större möjligheter att förverkliga sig genom fritidsintressen och arbete. Forskning visar att kvinnan ägnar något mer tid till omsorg av anhöriga och att det extra arbetet orsakar stress. Statistik visar att kvinnor löper större risk för att bli socialt exkluderade och fattiga och att de arbetar fler timmar med hushållssysslor. När denna orättvisa påtalas är svaret från mannen ofta: Ta det lugnt, allt behöver inte vara perfekt. Men det handlar inte om perfektion. Det handlar om att barnen ska få några bra julklappar och att alla ska känna sig sedda. "Har inte männen tagit emot nog med skit nu", kanske du undrar? Det kan jag också fråga mig själv ibland. Men ilskan feminister ger uttryck för är också sprungen ur vreden som syns i mormors och farmors ansikte. Vreden för alla gånger strykjärnet gått varmt medan mannen lämnat hemmet för ännu en dag av statushöjande aktiviteter. Samtidigt som kvinnan upplever en deltidsinlåsning i hemmet och i tanken, är tiden på väg att vända till hennes favör. Kvinnor utbildar sig och andelen kvinnor som startar företag ökar. Män blir kvar på glesbygden och mansdominerade yrken rationaliseras bort i robotutvecklingens spår. Machoeran är på väg att försvinna. Orosfyllda kvinnohjärtan undrar ändå: Om inte jag håller samman familjen, vem ska då göra det? Ärligt, vilket samhälle skulle vi ha utan kvinnors tysta enträgna kamp för att hålla ihop den lilla världen? För visst kan det vara rofyllt att laga barnjeans efter middagen, men kvinnor vill också vara fria. Åtminstone fler procentenheter per dag. Elina Tyskling INSÄNT OCH DEBATT TILLVÄXTKUNSKAP FRÅN KÄLLAN Bara det bästa är gott nog. Vill ni växa som företag så hämta inspiration och verktyg från källan. Thomas Ahrens har forskat och jobbat med c:a 100 snabbväxande företag sedan 1987. Han har också skrivit 10 böcker om snabbväxare den senaste nu hot off the press för entreprenörs läsare PASSIONERADE DIKTATORN DEN THOMAS AHRENS Den som brinner skapar tillväxtföretag Lyssna på kundens svordomar Tvärtomtänkare skapar vinnare Konflikter bästa bränslet för startups Så hittar du fullblods-entreprenörer NY BOK: DEN PASSIONERADE DIKTATORN Boken Den passionerade diktatorn är resultatet av författarens 30-åriga erfarenhet av att jobba med över 100 av Sveriges snabbväxande företag och en research under 2016 djupintervjuer av 18 grundare till snabbväxare som Axis, Verisure, Tobii, Stadium mm Boken är tänkt som inspirationskälla och checklista för alla som startar eller investerar eller coachar startups - vilka egenskaper är det som lägger grunden för ett team som bygger en snabbväxare? Stark inre kompass, vinnarskalle, maskrosenergi, tvärtomtänkare, affärsnäsa för kundnytta mm. Titelns Diktator ska inte jämföras med politiska diktatorer, det är en metafor för den starka övertygelse de har som gör att de går genom berg för att nå sitt mål. Thomas har på sitt oefterhärmliga sätt lyckats fånga hur vi serieentrepenörer ser ut Joachim Samuelsson, Entreprenör bakom Crunchfish Ahrens har varit en stor inspiratör genom åren till att tänka annorlunda och vara maskrosen i asfalten Caroline Krensler, medgrundare VinnGroup, VA-årets entreprenör 2013 Boken har verkligen lyckats fånga in hur snabbväxarteam byggs upp från starten John Elvsjö, VD Tobii NY BOK! Några röster från de som gjort resan: Thomas har skrivit en lättbegriplig handbok i hur man leder snabb-växande företag. Jag önskar alla hugade entreprenörer modet att följa hans råd. Måns Hultman, VD för Qliktech under den snabbaste tillväxtperioden Beställer gör du enklast genom att gå in på www.ahrensinvest.se, Maila och ange entreprenör så får du 20% rabatt på alla böcker. 20% rabatt 11

NYKLÄCKT SJÄLVBILDARNA Startår: 2015 Vd: Michel Massadakis Marknadsansvarig: Jakob Svärd Utbildningsansvarig: Harald Emgård Företag måste ta del i integrationen Uttalet är nyckeln. Ordförråd och grammatik räcker inte för att invandrare ska ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Detta tar Självbildarna fasta på. Jakob Svärd lägger ner själ och hjärta i Självbildarna, det roligaste han varit med om att skapa. Foto: Jenny Leyman SJÄLVBILDARNA ERBJUDER intensiv uttalsträning. I dag är det uttalet som är ett hinder för många invandrare och flyktingar, säger Jakob Svärd, en av grundarna. Jakob Svärd driver flera företag med sammanlagt över hundra anställda. Det var när han skulle anställa en ekonomiansvarig i ett av företagen som han uppmärksammade uttalsproblematiken. Kandidaten, som var bäst lämpad för tjänsten, var en kvinna från Turkiet. Problemet var att hennes uttal var för dåligt och att hon var därför var svår att anställa. Sfi lär ut grammatik och ordförråd, men uttalet kommer inte av sig själv. Utan det verktyget är du inte anställningsbar. DENNA INSIKT ledde till att Jakob startade Självbildarna 2015 tillsammans med Michel Massadakis. Själv tycker han att Självbildarna är det, av sina företag, som han lägger ner mest själ och hjärta i. Tidigare har det mer handlat om lönsamma affärer. Att vara med och starta Självbildarna är det roligaste jag någonsin har gjort. Även om vi skulle misslyckas totalt och ha plöjt ner miljoner i detta, skulle det vara värt det. Vi har hjälpt så många. Som exempel berättar Jakob om läkaren som börjat jobba i sjukvården och kom till Självbildarna för att få hjälp med sitt uttal. Efter hans fjärde gång med logoped sade han, att för första gången sedan han började arbeta här i Sverige sade folk inte va? eller vad sa du? till honom. Det gör mig varm om hjärtat. JAKOB SVÄRD anser att näringslivet har ett stort ansvar när det kommer till att integrera invandrare i samhället. Vi måste förändra Sverige och vår inställning. Vi måste lära oss att se alla människor som en tillgång, säger han. Det är inte Arbetsförmedlingen som skapar jobb, utan vi företagare. Jag vill ta ansvar för att samhället ska utvecklas. DÄRFÖR KOMMER VI ATT LYCKAS 1 Vi måste lyckas av medmänskliga skäl. Det krävs av oss. 2 Som alltid, passionen. 3 Stort behov av den kompetens vi utvecklar. Det betyder att Självbildarna är ett vinstgivande bolag, men att vikten ligger på det sociala entreprenörskapet. De största delarna av vårt överskott ska återinvesteras i nya projekt och i nya branscher som gynnar integration, migrationsfrågor och ökat människovärde. En kurs hos Självbildarna kostar knappt 10 000 kronor, vilket arbetsgivarna betalar för den anställda som ska delta. Företaget har även stipendiumplatser för personer som står utanför arbetsmarknaden och inte kan betala avgiften själv. Lärarna på utbildningarna är legitimerade logopeder med erfarenhet av att undervisa i uttal. INTRESSET FÖR Självbildarna är stort. Det stämmer, det är många som vill arbeta med oss och människor ringer från hela Sverige och frågar om vi kan hålla utbildningar. Vi har nu avtal med ett flertal kommuner, Skånes landsting (Region Skåne), Kriminalvården på nationell nivå med flera, berättar Jakob Svärd. Vårt mål är att bli rikstäckande så att vi kan hålla utbildningar var som helst i landet. Stina Dahlén 12

Få full kontroll och trygghet i alla lägen med Pyramids kompletta affärslösning Pyramid är ett komplett affärssystem som innehåller allt från redovisning och logistik till CRM och e-handel. Det är utvecklat för att passa många olika branschers behov och önskemål. Med en välutvecklad funktionalitet och ett lättarbetat gränssnitt, möter affärssystemet Pyramid den nya tidens behov inom ekonomi, information samt verksamhets- och beslutsstöd. För mer information om Pyramid och var du hittar din närmaste återförsäljare www.unikum.se Copyright 2016 Unikum datasystem ab, www.unikum.se 2 SAKER DU INTE VISSTE OM CEDERQUIST. VI KAN INTE ALLT. För dig som kund är det viktigt att vara säker på att du får den mest kvalificerade hjälpen när det behövs. Istället för att sprida ut vår kompetens på alltför många discipliner har vi på Cederquist därför valt att fokusera på åtta affärsjuridiska områden som vi kan utan och innan så att du alltid kan räkna med bästa möjliga leverans. Paper art made by Anton Thorsson / Söderberg Agentur. RANKADE TOPP 3 PÅ DET VI GÖR. Vi är rankade topp tre i Sverige på de områden som vi är aktiva inom; däribland fastighetsrätt, arbetsrätt och konkurrensrätt. Självklart är vi stolta över det. Vi ser det nämligen som en bekräftelse på att vår strävan efter att hela tiden bli bättre ger resultat. Att vi lyckas se möjligheterna för våra kunder, och att de uppskattar att vi kan erbjuda det lilla extra. Så visst är vi glada men mer över resultaten än utmärkelserna. CEDERQUIST.SE

NYKLÄCKT Gamla bilbälten guld värda för Johanna Foto: Ung Företagsamhet För Johanna Boman är bilvrak en skattgömma. Hon använder begagnade bilbälten som material till Rebelts designade väska. BLÅ, GRÅ, beige, brun, svart. Till och med guld. Rebelts väskor tillverkas i många blandade färger. Första gången Johanna kom till skroten för att tigga bälten blev förvåningen stor. Numera har hon en överenskommelse med ett företag, som får in mycket bilar, att få hämta bälten. De rengör hon och låter sy upp till en väska av en lokal skräddare. Allt sker hemma i Nyköping. Att inte lägga ut tillverkningen till ett billigare land är ett medvetet val. Det känns tryggt att producera lokalt och det gör väskan unik, säger Johanna. Men för att backa bandet: År 2013 skulle tre tjejer starta ett företag i Ung Företagsamhets regi. De kom fram till att idén skulle bygga på återvinning, bilar och mode. Efter mycket bollande fram och tillbaka kom de fram till väskan som skulle säljas under namnet Rebelt. De tjuvstartade UF-året på sin fritid och var väl förberedda när det var dags. När produktionen var igång väckte väskorna stort intresse och såldes med stor framgång. Företaget vann många titlar. NÄR UF-ÅRET var över avvecklades företaget enligt reglerna. Men ett år senare omvandlades Rebelt till ett aktiebolag, som i dag drivs av Johanna Boman. Hon visade sig vara den av de tre som var mest intresserad av detta. Men ännu kan hon inte livnära sig på företaget, utan jobbar även som vikarie i en förskola. Ovanpå detta driver hon Rebelt AB. Hennes titel är allt-i-allo, förklarar hon skrattande. Men så är Johanna också vd, marknads- och försäljningsansvarig samt ekonomiansvarig. Jag drar allt själv: mässor, event och hemsidan. Men visst stöd har hon av familjen och sin pappa som sitter med i den lilla styrelsen. Han är insatt i försäljning och marknadsföring och är min privata revisor. Johanna Boman gör väskor av begagnade bilbälten i företaget Rebelt of Sweden. Idén fick hon redan i gymnasiet i Nyköping där hon drev ett UF-företag. I november 2015 var Johanna Boman inbjuden till en företagslunch med Prins Daniels Fellowship, vilket hon är särskilt stolt över. Då fick hon även beröm av landshövdingen. OM ETT par år hoppas Johanna att kunna driva företaget på heltid och att hon har en omsättning som ger en stadig inkomst. Då är jag ett känt märke i hela Sverige och kommer att finnas i de bästa butikerna runt om i landet. Jag är trygg i idén och tror att jag har något att bygga vidare på. Jag har alla möjliga idéer om fler produkter. Ryggväskor DÄRFÖR KOMMER JAG ATT LYCKAS 1 Jag är envis och målmedveten. 2 Jag tänker utanför boxen. 3 Idén är unik. REBELT OF SWEDEN Grundare: Johanna Boman Startår: 2015 Produkt: Bland annat väskor tillverkade av återvunna bilbälten. och dataväskor till exempel. Redan i dag finns även poddfodral i sortimentet. JOHANNA SER sig som entreprenör i dag och i framtiden. Jag har vikarierat inom flera olika yrken, men företagandet är det enda som jag inte tröttnat på. Jag gillar nya utmaningar och trivs inte med säkerhet och att alla dagar är likadana. Vilka utmaningar brottas du med? Att komma runt problem när jag sitter fast. Då är det svårare att vara själv. När vi var tre fanns det alltid någon som klappade en på axeln, svarar Johanna. Samtidigt får jag otroligt mycket uppmärksamhet och anses vara så mycket bättre än många andra. Det är inte dåligt att kallas ett framtida företag av landshövdingen. Stina Dahlén 14

GLÖM INTE OSA! Gott kaffe, en skön stol och bra luft är viktiga delar i vår arbetsmiljö. Men begreppet rymmer mycket mer än så. Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, är en utbildning där vi går igenom Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter. Du får en konkret verktygslåda för hur du kan undersöka, åtgärda och kontrollera den psykosociala arbetsmiljön. Läs mer och anmäl dig till utbildningen på prevent.se/webbshop

NYHETER Nu väller den nya regelfloden in ADMINISTRATION Regelkrånglet fortsätter att öka trots regeringens löften om att det ska minska. Det gör att företagen tvingas lägga ännu mer resurser på administration i stället för tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Självklart ska vi hålla oss till lagar och regler men det handlar ofta om sådana petitesser, säger Björn Rudström, vd på Pacwire. BJÖRN RUDSTRÖM, vd på företaget Pacwire, konstaterar att regelkrånglet helt klart har ökat på senare tid. Det är nästan omöjligt att hänga med i regelfloran. Det bara läggs på hela tiden. Dessutom är det regler som inte har med produktion eller effektivitet att göra, men som ändå tar oerhört mycket tid och energi. Främst handlar det om att mycket av ansvaret har lyfts över till företagen, förklarar Björn Rudström. I stället för att myndigheter informerar och påtalar fel och brister, är det nu hans skyldighet att ta reda på när regler ändras eller när nya tillkommer. Förut kunde företaget resonera mer med myndigheterna om vad som behövde göras. Det var ett samarbete där inspektörerna gav oss information om nya lagar och regler. I dag är de mer som poliser som kommer för att dela ut straff, säger Rudström. ANDREA FEMRELL, vd, Näringslivets regelnämnd, NNR, bekräftar att företagarna upplever att regelverket har blivit krångligare de senaste två åren. Det har tillkommit regler som ökar krånglet och regelbördan för företagen men det har ännu inte genomförts några märkbara förenklingar eller förbättringar på något håll, säger han. Tre av tio företagare upplever att regelverken är krångligare än för ett år sedan, vilket är dubbelt så många som året innan. Det visar en undersökning som Skop gjort på uppdrag av NNR och som presenterades våren 2016. Trots att regeringen har sagt att regelförbättring är prioriterat och att kostnaderna till följd av regler ska minska har ännu inget hänt, enligt Andrea Femrell. Näringslivet har via NNR samlat ihop och lämnat över en lista till regeringen med drygt 30 prioriterade regelförbättringsförslag. Björn Rudström på Pacwire anser att regelkrånglet ökar. Den totala belastningen har ökat och det är svårt att hinna med, säger han. Regeringen har hittills inte gjort någonting för att lätta på regelbördan, utan i stället tillkommer en mängd förslag och regler som medför högre kostnader och mer krångel för företagen, konstaterar Andrea Femrell. Den nuvarande regeringen har lovat runt men hållit tunt när det gäller regelförbättringar. Företagarna är frustrerade och undrar varför det inte händer något. Vad gör regeringen? är den stora frågan. SOM SVAR på hur det kommer sig att en lång rad förslag från den nuvarande regeringen ökar krånglet, svarar närings- och innovationsminister Mikael Damberg att det handlar om en ständig avvägning som behöver göras. Många regler som omger företagandet utgör viktiga spelregler Närings- och innovationsminister Mikael Damberg. på marknaden och har ett annat värde, exempelvis kopplat till jämställdhet eller miljö, än att hålla kostnaderna nere för företagen, säger han. Vad gör du för att minska administration och regelkrångel för företag? Vi vill bedriva en aktiv näringspolitik i bred bemärkelse. Inom det arbetet är det prioriterat att skapa enkla förutsättningar för att starta och driva företag. Det Mikael Damberg prioriterar högst är digitaliseringen, där han ser en stor potential att förenkla, och i vissa fall automatisera, kontakten mellan företag och myndigheter. PACWIRE TILLVERKAR emballagetråd och har med sina 26 anställda inga extraresurser för ytterligare administration, konstaterar Björn Rudström. Att till exempel jag som har två kvinnor anställda ska göra en lönekartläggning varje år är ju fånigt. På ett större företag kan jag förstå behovet, men här blir det riktigt tramsigt. För mindre företag är det ökade regelkrånglet mycket påfrestande, säger han. Karin Myrén 16

NYHETER Förändringarna som ökar krånglet för företagen På senare år har regelkrånglet ökat, inte minst på grund av flera nya regeringsförslag. Här är ett axplock av förslag och genomförda förändringar i stort och smått. 4 En djungel av jobbstöd Mängder av olika åtgärder för att få in fler på arbetsmarknaden gör det svårt för arbetsgivare att hålla reda på vad som finns och när det passar. Dessutom krånglar de ständiga regeländringarna av arbetsgivaravgifterna till det. 4 Fler ska rapportera om hållbarhet 4 Komplicerad kemikalieskatt Från och med 2017 införs regler om att svenska företag ska upprätta en årlig hållbarhetsrapport. De nya reglerna uppskattas omfatta omkring 2 000 företag. Om man i stället lagt sig på EU-direktivets nivå hade runt 100 företag omfattats. 4 Årliga lönekartläggningar tillbaka Från och med 1 januari 2017 återinförs årliga lönekartläggningar, vilket leder till ökad administration för företagen. Dessutom ändras kravet på skriftlig dokumentation vid lönekartläggningen till att omfatta arbetsgivare med minst tio anställda. I dag går gränsen vid 25 anställda. 4 Månadsrapportering per anställd I höstbudgeten lade regeringen fram ett förslag om att arbetsgivare ska rapportera in varje anställds lön och skatt varje månad i stället för årsvis som dagens regler säger. Det ökar administrationen och arbetsbelastningen. 4 Kilometerskatt på lastbilar Regeringen vill införa en vägslitageavgift för tung trafik. Frågan utreds och det är inte klart vilken nivå den kommer att ligga på. Tanken är att varje sträcka ska deklareras som en komplett körjournal vilket ökar krånglet. 4 Reepalus krångliga vinsttak 4 Tydligare redovisningsregler Ilmar Reepalu har presenterat sin utredning om Regeringen ändrar årsredovisningslagen. Kravet på vinstbegränsning i företag verksamma inom att upprätta rapporter om betalningar till myndigheter omfattar ytterligare fler än 5 000 företag än välfärdssektorn. Metoden han har valt att beräkna godkänt vinstuttag på är komplicerad. Ett vinsttak vad som föreslogs tidigare och vad som krävs i det skapar dessutom gränsdragningsproblem. ursprungliga EU-direktivet. Det är i definitionen av 4 Förslag på nya 3:12-regler De gamla reglerna är krångliga. Regeringens nya förslag kommer inte att göra det enklare, med ökad administration som följd. Den nya kemikalieskatten innebär ökad administration för att säkerställa att produkter inte innehåller ämnen på listan och för att få skatteavdrag. 4 Ny finansskatt Den nya finansskatten slår mot långt många fler företag än bara de i banksektorn. För dem skapas ökad administration. 4 Fler ska göra energikartläggning Det blir svårt för företagen att avgöra om de omfattas av nya krav på att kartlägga energianvändningen. Dessutom omfattas fler företag än vad EU-direktivet säger, eftersom även små och medelstora företag som har ett stort moderbolag i ett annat land omfattas. 4 Ännu mer krångel vid upphandlingar Från årsskiftet gäller nya regler för offentlig upphandling. Nytt är att utdrag ur belastningsregistret måste begäras i varje enskild upphandling för alla personer som företräder ett vinnande företag. 4 Utvidgat skydd mot diskriminering I diskrimineringslagen omfattas i dag inte företag med färre än tio anställda av förbudet om bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Nu föreslås att det undantaget slopas. men här blev det stopp och här finns det hopp om förbättring vad som menas med större företag som regeringen går längre än vad EU-direktivet kräver. 4 Klent försök att lätta momsarbetet För att minska den administrativa bördan för mindre företag vill regeringen att företag med en årlig omsättning under 30 000 kronor momsbefrias. Det är betydligt lägre än omsättningsgränsen på motsvarande 100 000 kronor som EU satt för medlemsländerna. Dessutom har EU-kommissionen föreslagit att tröskelvärdet i direktivet ska höjas till 100 000 euro, det vill säga runt en miljon kronor. 4 Elskatt för industri Fram till årsskiftet var det elbolagen som såg till att industriföretagare som är berättigade till lägre elskatt fick ett lägre pris. Nu slopas det. Tillverkningsföretagen tvingas i stället själva ansöka om återbetalning från Skatteverket. 4 Nya rutiner för assistansersättning När Försäkringskassan ändrade sina rutiner så att assistansersättning betalas ut i efterskott istället för i förskott innebar skiftet stora problem för företagen i branschen. Dessutom var företagen tvungen att dokumentera på papper. 4 Bussbolag genomför id-kontroller Den nya lagen om id-kontroller på tåg, färjor och bussar som kör över gränsen till Sverige infördes den 4 januari 2016. Transportföretagen ska kontrollera att samtliga passagerare har giltiga id-handlingar. 4 Sjukskatten stoppad Regeringen tvingades backa om en sjukskatt som gick ut på att företag skulle betala 25 procent av sjuklönekostnaderna för medarbetare som var borta mer än 90 dagar. 4 Inga krav på kollektivavtal Regeringen drev på för nya krav på kollektivavtal i upphandlingar, men tvingades backa efter kritik mot bland annat ökat krångel. 4 Ingen kvotering till styrelser Regeringen vill införa kvotering till styrelser, men lyckades inte få en majoritet i riksdagen. 4 Bättre matchning på arbetsmarknaden Näringsminister Mikael Damberg har visat intresse för en ny form av matchningsanställning. Modellen bygger på att till exempel bemanningsföretag ska kunna ta ett helhetsgrepp och anställa personer med subventionerade anställningsstöd. På så sätt kan arbetsgivaren prova personalen utan att ansvara för bland annat administration. Arbetet är inte detaljstyrt, utan fokus ligger på resultat. 4 Försäkringskassan förbättrar servicen till företag Försäkringskassans kundcenter för arbetsgivare, myndigheter och sjukvård har öppnat även för företagare. Det innebär att den som har ett eget företag lättare ska få svar på frågor om sitt eget försäkringsskydd vid exempelvis sjukdom och föräldraledighet. 4 Digitalisering Regeringen har bland annat gett Bolagsverket i uppdrag att införa en digital tjänst för inlämning av års- redovisningar. Karin Myrén 17

NYHETER Johan Löf är Sveriges främsta entreprenör UTMÄRKELSE Johan Löf, vd på RaySearch Laboratories, är Sveriges främsta entreprenör. Det stod klart när den nationella finalen av EY Entrepreneur of the Year avgjordes. SEDAN 1995 har utmärkelsen Entrepreneur of the Year delats ut i Sverige. Bakom priset står Ernst & Young, och den nationella finalen har föregåtts av regionala finaler i hela landet. Det gick att ta på spänningen när fjolårets vinnare Fabian Bengtsson, styrelseledamot, NetOnNet, öppnade kuvertet med vinnarens namn: Johan Löf från Ray Search Laboratories i Stockholm. Strålbehandlingsföretaget grundades kring millennieskiftet, har 190 anställda och omsätter 398 miljoner kronor. Bolagets teknik gör det möjligt att analysera en tumör och omkringliggande frisk vävnad för att räkna ut hur en optimal strålbehandling ska se ut för en cancerpatient. Det känns helt otroligt. Vi behandlar miljontals patienter med våra produkter, sade en rörd Johan Löf. CARLOS ESTERLING, ansvarig för EY Entrepreneur Of The Year i Sverige, framhöll att Löf är en bra ledare. Johan Löf är sinnebilden av en innovativ Det känns helt otroligt. Vi behandlar miljontals patienter med våra produkter, sade en rörd Johan Löf, som är årets entreprenör. entreprenör vars fantastiska driv och exemplariska ledarskap har lett till stora framsteg inom cancervården både i Sverige och internationellt. Johan är en värdig vinnare, OCH HÄR ÄR FLER PRISTAGARE Årets kvinnliga stjärnskott: Olga Kovalchuk från K2 Comfort AB, Habo. Årets manliga stjärnskott: Fredrik Wester från Paradox Interactive AB, Stockholm. SEB:s pris till Bästa internationella tillväxt: Michael Lantz och Fredrik Andersson från Accedo Broadband AB, Stockholm. Family Business Award 2016: Familjen Rejler. och med tanke på att hans verksamhet är bland världens främsta, tror jag att han har fina chanser i den internationella finalen till sommaren, sade han. JURYNS MOTIVERING löd: Johan Löf har skapat ett företag som gör nytta för både individ och samhälle. Avancerade produkter och personlig och kommersiell drivkraft utmärker hans verksamhet. Fortsatt expansion står på agendan för denne entreprenör som förbättrar livskvaliteten för miljontals människor. Nu väntar Monte Carlo och den stora världsfinalen i Entrepreneur of the Year för Johan Löf. Jakob Stenberg Jag är tveksam till om jag skulle ha kvar min verksamhet. I så fall skulle jag helt behöva ändra inriktning. Erland Olsson, vd för välfärdsföretaget Sofrosyne, om Ilmar Reepalus vinsttak i välfärdssektorn. Näringslivstoppar ska bli streetsmarta Åtta höga chefer inom näringslivet ska under ett års tid få individuell coachning av streetsmarta ledare på Fryshuset i Stockholm. Projektet kallas Fryshusets up & coming executive program. Bland näringslivstopparna finns Johan Skoglund, vd och koncernchef JM, Per Lindberg, vd och koncernchef, BillerudKorsnäs, Jens Henriksson, vd, Folksam, Benny Örnerfors, vd, Svensk Bilprovning, Kerstin Lindberg Göransson, vd, Akademiska Hus, och Helena Skåntorp, vd och koncernchef Lernia. Enligt Fryshuset ska företagarna få möjlighet att bredda sin syn på tillgänglig kompetens och lära sig av personer som gjort en annorlunda karriär. Per Lindberg, vd och koncernchef, Billerud- Korsnäs. 18

NYHETER Inspiration för alla blivande exportörer BOK Inspiration är nyckeln för framför allt de medelstora svenska företagen som har modet att satsa på export. Det framgår av boken Miljardvallen. KARL-ADAM BONNIERS stiftelse har tillsammans med Forum for Global business tagit initiativ till boken. I den presenteras tio företag och deras berättelser om hur en exportsatsning ger framgång och tillväxt i företaget, och kanske spränger den där miljardvallen. Några av dem har gjort det, några har ett stycke kvar. Samtidigt presenteras ett manifest i sju punkter, en förslagslista på vad som kan göras för att öka de svenska företagens möjligheter på den globala marknaden. Det handlar bland annat om att utveckla det svenska företagsklimatet. Absolut, ska man vara bra på bortaplan måste man också vara bra på hemmaplan, slog Günther Mårder, vd för Företagarna, fast. EN AV dem som är mycket duktiga på bortaplan är sågverksföretaget Bergkvist-Insjön. Med en omsättning på närmare 1,5 miljarder och en exportandel på 80 procent av produktionen står de för just den typ av inspiration som boken vill förmedla. Det är ett äventyr att driva företag och mycket av företagandet är tillfälligheter, säger ordföranden Ulf Bergkvist, tidigare vd. En av de tillfälligheter som burit företaget framåt var när trävaruexporten från Kanada minskade drastiskt. Det drabbade bland annat Japan och plötsligt fanns en delegation från Japan på kontoret i Insjön. Det slutade med en jätteorder på 44 containrar. Det var stort då. I dag skickar företaget 6 000 containrar årligen till inte bara Japan utan stora delar av Asien. DE SPÄNNANDE framgångsberättelserna till trots är det också ett faktum att gårdagens och dagens internationella framgångar inte betyder något i morgon. Läsaren får tio berättelser om hur en exportsatsning ger framgång och tillväxt i företaget. Men i stället för att huka under den tanken är det viktigt att fler svenska företag hittar sin plats på världsmarknaden, att de växer, utvecklas och därmed bidrar till välståndet i Sverige. Det är därför som vi också satt samman de sju punkterna för ett bättre svenskt företagsklimat så att vi dels kan behålla de tio företagen som presenteras i boken i Sverige, dels kan presentera många nya, liknande företag, säger Thomas Malmer på Forum for Global Business. Anders Carlsson SJU SÄTT ATT STÄRKA KONKURRENSKRAFTEN 1) Skapa ett bra företagsklimat 2) Fortsätt arbeta för frihandel 3) Marknadsför Sverige i världen 4) Våga prioritera främjaraktiviteter 5) Underlätta sökande av exportstöd 6) Skapa nya instrument för exportfinansiering 7) Främja intresset för exportmarknader FÖRETAGSAMT Mats Brolin Driver vårdcentralen Ekeby Hälsocenter i Uppsala. Hans förebilder: de som vågar bryta omgivningens förutfattade meningar om hur allt ska vara. Så tar du död på populismens myter Vi lever i populismens tid. De förenklade budskapen är effektiva. De når fram. De vinner massornas sympati. Onyanserat och rakt. Rätt mot fel. Svart mot vitt. Populismen ställer grupper mot grupper. Den kommer från höger och vänster. Den exploaterar orättvisor och skapar motsättningar. I USA vann Trump med sina förenklade oneliners om invandrare, muslimer och etablissemanget. De brittiska Brexitförespråkarna likaså. Här hemma saknar vi tyvärr inte heller populister. Det får vi entreprenörer ofta uppleva. Medborgarnas intressen ställs mot företagarnas. Inte minst i debatten om vinster i välfärden. Uttalanden från ledande politiker som vinster är stöld från folket och skattepengar ska gå till vården och inte till vinster färgar debattklimatet. Som ledare är det lätt att frestas att ta till det populistiska greppet. Men är det ansvarsfullt? Nej. Vi Alla viktiga samhällsfrågor är komplexa och behöver belysas från många håll. Slagkraftiga tweets behöver bemötas på ett nyanserat sätt, även om det är svårt. Mats Brolin Hur gör man då? Ska man svara med samma mynt? Eftersom grunden för populismen är motsättningen, tror jag att det är här man måste börja. Finns det en motsättning mellan företagaren och samhället, mellan chefen och medarbetaren, mellan lönsamhet och kvalitet? Nej, inte som jag ser det. Det är det som är utmaningen att förklara. Här har vi alla entreprenörer en viktig uppgift. Vi måste sticka hål på myten om motsättningen som populisterna odlar. Ska vi lyckas med det behöver vi ta diskussionen. Inte med populisterna, utan med dem som populisterna försöker manipulera. Vi måste möta dem med respekt, förståelse och inlevelse. Med nyanser och fakta. I den verksamhet som vi leder. På golvet, i fikarummet och på personalmötet. entreprenörer har alla en viktig uppgift. Vi måste sticka hål på myten om motsättningen som populisterna odlar. 19

NYHETER Företag rasar över orimliga kontroller vid upphandling BYRÅKRATI Färre anbud, mer pappersarbete och integritetskränkande. Krav på utdrag ur belastningsregistret vid offentlig upphandling får flera negativa konsekvenser. En vansinnig administration väntar, säger Marcus Westdahl, vd för möbelföretaget European Furniture Group. FRÅN ÅRSSKIFTET gäller nya regler för offentlig upphandling. Där ställs krav på myndigheter att kontrollera att anbudsgivare inte har gjort sig skyldig till något av de brott som omnämns i Lagen om offentlig upphandling, LOU. Utdrag ur belastningsregistret måste begäras i varje enskild upphandling för alla personer som företräder ett vinnande företag. Följden är att vd, styrelseledamöter, särskilda firmatecknare och revisorer måste begära ut utdrag från polisen. Men det stannar inte där. Även vid en kompletterande upphandling, en så kallad förnyad konkurrensutsättning, krävs ytterligare registerutdrag. Mot den bakgrunden uppmanar Företagarna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Svenskt Näringsliv regeringen att göra något åt den uppkomna situationen. Och det är bråttom, skriver organisationerna i en formell begäran. De anser att den tidigare ordningen fungerade väl. Myndigheter kunde då begära ut information ur belastningsregistret när det fanns anledning till det. TANKEN MED upphandlingsreglerna är bland annat att minska den administrativa börden för alla inblandade parter, men obligatoriska utdrag ur belastningsregistret innebär mer pappersarbete, enligt de tre organisationerna. De bedömer också att det finns en risk för att den personliga integriteten kränks, då utdragen även innehåller mindre förseelser, som till exempel rattonykterhet. Det är olämpligt att upphandlande myndigheter hanterar fullständiga utdrag ur belastningsregistret eftersom de blir allmänna handlingar, som kan begäras ut av vem som helst, säger jurist Birgitta Laurent. Men det stora bekymret är att företag väljer att avstå från att delta i offentliga upphandlingar, vilket är ett stort samhälls- Vd Marcus Westdahl har svårt att överblicka alla konsekvenser av de nya reglerna om utdrag ur belastningsregistret. ekonomiskt problem. Vi behöver fler anbudsgivare, inte färre, tillägger hon. FÖR TRANÅSBASERADE möbelföretaget European Furniture Group är offentlig upphandling vardagsmat. Hälften av verksamheten riktar sig mot offentlig sektor. Enligt vd Marcus Westdahl är de nya reglerna om utdrag ur belastningsregistret så färska att det saknas tydliga riktlinjer, som gör det svårt att förutse alla konsekvenser. Men han bedömer att belastningen på såväl företag, upphandlande myndighet som polis blir tung. I spåren följer risk för överklagande, vilket är slöseri med skattepengar enligt Westdahl. Han är inte motståndare till höga krav och kontroller vid en upphandling som gäller försvarsmateriel. Men för European Furniture Group är det praktiskt omöjligt att begära registerutdrag vid varje förnyad konkurrensutsättning. Det skulle kräva en löpande rutin, där runt tio medarbetare fortlöpande skickar iväg förfrågningar om utdrag ur belastningsregistret. En vansinnig administration väntar. Han är också tveksam till om det är rimligt att en person som återfinns i ett belastningsregister ska vara brännmärkt för livet. MARCUS WESTDAHL flaggar därför för en mer pragmatisk hållning. Tänk igenom konsekvenserna innan ni driver igenom detta fullt ut, uppmanar han politikerna. Även SKL, Företagarna och Svenskt Näringsliv vill räta ut frågetecken. I sin hemställan skriver de att det finns oklarheter i lagstiftningen som regeringen behöver klarlägga. Vi behöver vägledning, säger Birgitta Laurent. Peter Ceder Foto: Thomas Johansson 20

NYHETER Polarbröd har som mål att enbart använda fossilfri energi för sina transporter senast 2022. Polarbröds miljötänk får sig en knäck av kilometerskatten KILOMETERSKATT Regeringens motivering till varför en kilometerskatt behövs håller inte. Den kommer snarare att stjälpa än hjälpa det utvecklingsarbete kring fossilfritt bränsle som redan pågår. Det säger Polarbröds logistikchef Johan Granberg. Baserat på regeringens motivering missar de målet fullständigt. REGERINGENS KILOMETERSKATT väcker starka reaktioner hos många företagare. Ett preliminärt förslag presenterades nyligen, där utredaren föreslår en skatt på tio till tolv öre per kilometer. Det kommer inte att bli någon differentiering av geografiska skäl, vilket gör att vissa företag drabbas hårdare än andra. Ett av dem är brödjätten Polarbröd. För företaget, som finns i Norrbotten, kommer det att slå hårt med en skatt på avstånd. Med tanke på var vi finns och att vi levererar 38 000 ton bröd till kunder varje år, så förstår man att det kommer att slå hårt. Jag vill inte spekulera i siffror, men vår konkurrenskraft hotas definitivt. Sverige är ett avlångt land, och med en skatt på avstånd kommer det att kännas ännu längre, säger Johan Granberg, logistikchef. Familjeföretaget från Älvsbyn har länge haft en stark miljöprofil. Tack vare företagets egna vindkraftverk tillför de marknaden lika mycket energi som de använder. Dessutom jobbar Polarbröd nu med att använda enbart fossilfri energi för sina transporter senast Johan Granberg, logistikchef på Polarbröd, är mycket kritisk mot den föreslagna kilometerskatten. 2022. I dagsläget har en stor del av drivmedlen redan bytts ut till förnyelsebara alternativ. Enligt Johan Granberg går ungefär alla leveranser från bagerierna i norr ända ner till Mälardalen på förnyelsebara drivmedel. REGERINGENS SYFTE med skatten är att Sverige ska nå sitt mål att bli fossilt oberoende 2030. Utmaningen är att kilometerskatten inte tar hänsyn till vilken typ av drivmedel man använder. Johan Granberg talar om att det är viktigt att ta hänsyn till så kallade hållbara flöden. Det viktiga nu är att göra skillnad på förnybart drivna transporter, även på väg, och fossildrivna. Det här kommer att drabba de företag med långa transportsträckor, vilket påverkar konkurrenskraften, säger han. Eftersom Polarbröd arbetar hårt med miljötänk och dessutom använder så pass miljövänliga transporter som det går att få i dag, sticker det extra i ögonen när regeringen vill införa en skatt på avstånd. Polarbröd är positivt inställt till incitament som främjar miljön. Men regeringens motivering att kilometerskatten skulle hjälpa på den resan, den håller inte tvärtom. I stället borde satsningar i en hållbar riktning premieras, säger Johan Granberg. HAN MENAR att regeringen borde fokusera på hur man transporterar, inte att man transporterar. De flesta företag Svenskt Näringsliv har pratat med vittnar om hur man gör sitt yttersta för att fördela om transporter till tåg och båt när de alternativen är tillgängliga. Vilket de sällan är, menar Johan Granberg. Omkring 45 procent av Polarbröds transporter går på järnväg i dag. Vi vill öka vår andel, men då måste förutsättningarna förändras. Det handlar om infrastrukturell tillgänglighet. Louise Wachtmeister 21

PORTRÄTTET Kristina Lindhe, gundare och vd för börsnoterade inrednings- och modeföretaget Lexington, var högstadielärare innan hon blev entreprenör. Klarar du att hantera 30 tonåringar, klarar du det mesta, säger hon. 22 NUMMER 8-2015 WWW.ENTREPRENOR.SE

PORTRÄTTET Amerikansk dröm i svensk succéförpackning De flesta skulle nog gissa att design- och inredningsföretaget Lexington är amerikanskt. Men bakom varumärket står den svenska designentreprenören Kristina Lindhe. Under 20 år har hon byggt upp ett företag som säljer amerikansk livsstil mer framgångsrikt än amerikanarna själva. Text: Anders Carlsson Foto: Daniel Roos NUMMER 8-2015 WWW.ENTREPRENOR.SE 23

PORTRÄTTET FRÅN KATEDERN TILL BÖRSEN Namn: Kristina Lindhe Ålder: 58 år Gör: Vd och grundare av Lexington Familj: Man och tre barn Utbildning: Lärarhögskolan Utmärkelser: Mängder, bland annat Årets Gasell, Årets företagare, Årets kvinnliga stjärnskott och Ruter Dams förebildspris. Fritid: Då vill jag göra så lite som möjligt. Ligga på soffan. Dold talang: Mina kanelbullar är sensationella. Det visste du inte om Kristina Lindhe: Hon fick Patriotiska Sällskapets Näringslivsmedalj 2014. LEXINGTON ÄR en liten stad utanför Boston i USA. Det är också namnet på den svenska entreprenören Kristina Lindhes livsverk. Det var där borta i New England, i och omkring Boston, som den avslappnade, hemtrevliga och seglingsinspirerade stilen fanns. Kristina Lindhe plockade med sig stilen hem till Sverige, tillförde sin egen känsla för färg och form och började saluföra mode- och inredningsprodukter under namnet Lexington. Vi var tidigt ute med New England-stilen och vi har hållit oss till det genuina och rustika som den vilar på. Men sedan har vi tillfört nya vinklar, moderniteter, till den klassiska stilen. Utvecklingen får ju inte stanna av. Vi har använt något som redan fanns, som var traditionellt och fyllt det med mer innehåll. Det är en process som jag är stolt över, säger Kristina Lindhe. Att hennes yrkesliv skulle komma att handla om design, färg och form var egentligen tidigt utstakat, även om karriären tog omvägen över lärarhögskolan och ett par år som högstadielärare. Det var ingen dålig erfarenhet i sig: Klarar du att hantera 30 tonåringar, klarar Jag drar en tydlig gräns mellan företagaren Kristina och privatpersonen Kristina. Jag vill absolut inte prata om Lexington när jag är på fest. Kristina Lindhe, vd och grundare av Lexington. du det mesta, enligt Kristina Lindhe. Med i bagaget fanns också glädjen i att uttrycka sig konstnärligt och minnena och inspirationen från det möbelsnickeri som var inrymt i det hus i Nyköping, där hon växte upp. Men det var upptäckten att det faktiskt finns människor som livnär sig på just färg, form, mode och design som blev den verkliga aha-upplevelsen för Kristina Lindhe. Att omsätta idén i verkligheten var dock något helt annat. Hennes försök att starta kläd- och inredningsbutiker i seglingshamnarna på östkusten, likt de som finns i överflöd längs västkusten, fungerade inte. Sju veckors säsong räcker inte för att hålla liv i ett företag året runt, konstaterar hon. DÄREMOT BLEV företag nummer två mer av en språngbräda. Ullfiltarna, som var affärsidén i företaget Artic Wool Design, sålde bra både i Sverige och utomlands. Det hjälpte Kristina Lindhe att bygga upp kunskaperna kring import, export, sortiment och säsongsbaserade kollektioner. Och det var detta som lade grunden till 24 NUMMER 8-2015 WWW.ENTREPRENOR.SE

PORTRÄTTET Det är ett högt tempo på det kreativa arbetet på Lexington. Företaget presenterar sex kollektioner varje år, fyra för inredning och två för mode. Kristina Lindhe är hjärnan bakom allt. succén med Lexington. Jag skulle säga att min drivkraft är just blandningen av estetik och affär. Det är det som har gjort att det blivit något av Lexington, säger Kristina Lindhe. Mode- och inredningsföretaget, som alltså hämtar mycket inspiration i stilen som växte fram i samband med det amerikanska frihetskriget från England, där ett viktigt slag utkämpades just i Lexington, finns nu på drygt 20 marknader runt om i världen. Företaget har 26 egna butiker, varav 16 ligger i Sverige, två i USA och övriga i en rad olika länder. Dessutom finns 900 återförsäljare världen över, bland annat flera stycken i Kina. I och med den globala framgången har det blivit allt viktigare att hålla ihop varumärket, enligt Kristina Lindhe. Det gäller att vara konsekvent och hålla fast vid det som Lexington står för. Samtidigt är det fantastiskt med alla de människor världen över som representerar vårt varumärke. EN STOR del av det dagliga arbetet går alltså ut på att få alla medarbetare och återförsäljare att leva upp till Lexingtons värderingar och varumärke. Samtidigt ligger alla slutgiltiga beslut om design och kollektioner hos Kristina Lindhe. Vi presenterar sex kollektioner varje år: fyra för inredning och två för mode. Det är ovanligt många. Min övergripande uppgift är att ansvara för kollektionerna och det har jag gjort sedan starten. Jag visste från början att jag ville ha det ansvaret, att arbeta med designen och ta fram olika produkter, säger Kristina Lindhe. Kreativiteten är en stark drivkraft. Jag är ingen förvaltare utan vill hitta nytt. Det finns massor kvar att göra, tillägger hon. Förvaltningen av företaget ligger därför bland annat på maken Tommy, som är delägare och styrelseordförande i Lexington, och på en son, som är ansvarig för den brittiska marknaden. Samtidigt vill Kristina Lindhe inte riktigt kalla Lexington för ett familjeföretag. När Tommy steg in i bolaget var det en stor men nödvändig omställning. Det var 2003 och företaget hade kommit till ett vägskäl. Jag såg att min affärsidé och vision fungerade, jag hade åtta medarbetare och verksamheten började bli stor, helt enkelt. Den strategiska frågan var om Lexington skulle hålla AMERIKANSK LIVSSTIL PÅ SVENSKA Namn: Lexington Startat: 1997 Grundare: Kristina och Tommy Lindhe samt ytterligare tre personer som idag inte längre är kvar. Omsättning: 278 miljoner kronor. Anställda: cirka 130 Export: Ja, till ett 20-tal länder. BÄSTA AFFÄR När vi startade Lexington. SÄMSTA AFFÄR Jag föredrar i och för sig att lära mig av det som gått bra, inte det som gått dåligt. Men visst, jag har nog haft lite bråttom i några fall. NUMMER 8-2015 WWW.ENTREPRENOR.SE 25

PORTRÄTTET Den svensk-amerikanska stil som blivit Lexingtons signum har gjort succé både i Kina och i Europa. Företaget finns nu på ett 20-tal marknader i hela världen. + Då är det lätt När jag ser att de idéer jag har växer och blir ännu bättre än vad min ursprungliga tanke var. Blir de sedan uppmärksammade och säljer bra, då är det lätt att vara företagare. - Då är det tungt Vi är ett företag med tydliga säsonger och i vissa perioder med tillväxt blir det oerhört stora påfrestningar på likviditeten. Det är lika jobbigt varje gång. Ett annat sorts bekymmer är när det händer något med de människor vi arbetar med, vare sig det är medarbetare eller andra personer i nätverket. Det vänjer jag mig aldrig vid. tillbaka eller fortsätta att växa och när Kristina väl bestämt sig för att satsa på tillväxt var Tommy precis den injektion som behövdes, framhåller hon. Men jag tror att det var ett större beslut för honom än för mig att gå in i företaget. De kommande åren, fram till 2010, växte Lexington med två nya marknader per år och efter en viss stabilisering var det dags för nästa vägskäl: börsnotering. Att börsnoteras innebär nya möjligheter. Företaget kunde ta ytterligare ett steg uppåt och vi kände att vi var redo för det. Men visst var det med en skräckblandad förtjusning, särskilt som vi blev väldigt uppmärksammade i början. DET VAR en uppmärksamhet som gränsade till en hajp och som resulterade i att Lexingtons aktiekurs drevs upp med 50 procent för att sedan dala tillbaka till utgångspriset. Det fick en del analytiker att kraxa olycksbådande om att festen var över och samtidigt gå ut med rekommendationer till aktieägarna om att göra sig av med aktierna. Det är klart att det inte var roligt, men vi insåg också att det inte går att följa kursen dag för dag och oroa sig för vad det innebär för verksamheten. Vi har alltid haft en långsiktig målsättning och planerat för flera år framåt. Det gäller fortfarande. Dagens framtidsscenario pekar bland annat på ett ökat inslag av e-handel, även om många av kunderna fortfarande vill klämma och känna på produkterna innan köp. Flera försäljningskanaler är ändå under uppbyggnad, både e-handel i egen regi och i samarbete med några av de stora, etablerade e-handelsföretagen. Lägg därtill ett ökat antal återförsäljare och fler fysiska butiker. Samtidigt finns en viss oro inför utvecklingen i det land som är upphovet till Lexington. Den nya administrationen i USA med president Donald Trump i spetsen har hotat med både höjda tullar och inskränkt frihandel. Jag är i USA flera gånger per år, varannan månad, och måste naturligtvis bevaka utvecklingen där. Samtidigt ligger merparten av vår produktion i andra länder, främst Portugal, säger Kristina Lindhe. I grund och botten ser jag positivt på framtiden för att jag vet vad vi ska göra. Det finns en trygghet i den förväntan det innebär, en framgångsfaktor faktiskt. Vi har en produktionscykel som löper på och håller igång vårt koncept efter de värderingar som Lexington står för. Vi gör inte om utan utvecklar det, fortsätter hon. Kristina Lindhes egen roll i företaget, som i år firar 20 år, innebär att hon själv är en betydande del av varumärket, även om hon inte riktigt vill hålla med om det. Börsnoteringen är en del av arbetet med att utveckla företaget med ett långt framtidsperspektiv. Jag jobbar för att alla som arbetar här ska kunna bära varumärket vidare. Det ska inte vara knutet till mig. Jag drar dessutom en tydlig gräns mellan företagaren Kristina och privatpersonen Kristina. Jag vill absolut inte prata om Lexington när jag är på fest, säger hon. 26 NUMMER 8-2015 WWW.ENTREPRENOR.SE

PRODUKTION 28

PRODUKTION I samarbete med Arbetsmarknadsnytt.se Sanningen om den svenska vitvarudöden Nedmonteringen av den svenska tekoindustrin och varven har gått få förbi. Men att vitvarutillverkningen slagits ut på senare år har inte fått lika stor uppmärksamhet. Samtidigt drar regeringen ofta stora växlar på hur mycket man satsar på industrin. Industriföretagen själva anser dock att regeringen bortser från den totala kostnaden att producera i Sverige. Text: Henrik Svidén Illustration: Kjell Thorsson ELECTROLUX MOTALA- och Mariestadsfabriker, Askos anläggning i Vara och Whirlpools mikrovågsugnsfabrik i Norrköping är några exempel på nedmonteringen av den svenska vitvaruinustrin som skett de senaste åren. När jag började i den här branschen för tio år sedan var det vanligt att vi highlightade produkter med svensktillverkat i marknadsföringen. Sedan ett par år tillbaka är det inte längre möjligt, säger Camilla Waldmark, pressansvarig på vitvarukedjan Elon Group. Vi tittar närmare på en fabrik i en närliggande bransch: Thermia, som tillverkar värmepumpar i Arvika. Även här har jobb gått förlorade. 2006 fattade de nya ägarna till företaget, Danfoss, ett beslut om att flytta delar av verksamheten till Polen. Totalt försvann ett 50-tal arbetstillfällen från fabriken. Men det var inte hela anläggningen som flyttades. Forskning och utveckling och delar av produktionen blev kvar i Arvika. 2009 inleddes ett effektiviseringsarbete. Vi byggde om produktionen, reducerade produktionsytan och minskade genomloppstiden. Resultatet blev att produktiviteten ökade kraftigt, säger Magnus Glavmo, vd på Thermia. Samtidigt upptäckte ledningen att det var kostsamt att ha två fabriker med omfattande logistik, administration och dubbla lager som följd. I och med att kraven på att snabbt få ut nya produkter på marknaden ökade blev det också viktigare att ha forskning och utveckling och produktion på samma ställe. 2012 fattade ledningen därför beslutet att flytta tillbaka tillverkningen från Polen till Arvika och ett 30-tal arbetstillfällen skapades. Idag jobbar 200 medarbetare i fabriken som omsätter 600 miljoner kronor. Men för att lyckas med att flytta hem produktionen igen måste man ha gjort hemläxan, säger Magnus Glavmo. REGERINGEN LYFTER gärna fram fordonsindustrin som ett exempel på att svensk industri har hämtat sig. Investeringarna i Västsverige får stort utrymme i media. Här Magnus Glavmo, vd på Thermia, flyttade tillbaka produktion till Sverige från Polen. Foto: Hans-Åke Henriksson 29

Foto: TT PRODUKTION Björn Rudström, vd på Pacwire, har bara en västeuropeisk konkurrent kvar. Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen, vittnar om att det finns företagare som flyttar tillbaka produktion till Sverige. skapas tusentals nya jobb, exempelvis i Volvo Personvagnars fabrik i Torslanda. Enligt siffror från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen finns det tecken på att den värsta jobbflytten har stannat av på senare tid. Men är det ett trendbrott? Sedan 2006 har antalet jobb i genomsnitt minskat med 2,1 procent per år i teknikkoncernernas svenska verksamheter samtidigt som de ökat med 6,0 procent per år utomlands. Siffror från myndigheten Tillväxtanalys visar dessutom att förnyelsegraden inom den tillverkande industrin är förhållandevis låg. Totalt startas cirka 3 000 nya tillverkande företag per år, vilket kan jämföras med mellan 10 000 och 11 000 nya företag inom handeln och 3500 inom it-sektorn. Inom industrin ligger förnyelsesiffran på runt sju procent sedan 2011. Det är lågt jämfört med de flesta branscher som har en förnyelsesiffra högre än tio procent. Oroande är också att industriproduktionen inte har hämtat sig sedan krisåret 2008. Enligt Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen, är nyckeln till att behålla produktion i Sverige att behålla kompetensen. Företag som flyttat ut både kunnande och produktion flyttar inte tillbaka den igen. Om du har produktion i hemlandet och kompletterat den med tillverkning utomlands kan bedömningen bli en Före 2008 ökade svensk industriproduktion snabbt. Men efter finanskrisen har det varit tyngre. annan. Då finns chans att företagen gör som till exempel truckfirman Unicarrier och flyttar hem produktion till Sverige, säger han. PACWIRE ÄR en av många små industrier i vårt avlånga land. Företaget ligger naturskönt vid Indalsälvens utlopp och har en industrijätte som granne på andra sidan viken: SCA:s massafabrik i Östrand. För drygt ett år sedan fick Östrandsfabiken en fin present av SCA:s styrelse i form av en investering på 7,8 miljarder kronor, en av Sveriges största investeringar på senare år. Investeringen i fabriken i Östrand kommer på sikt att öka omsättningen och konkurrenskraften samt ge en kostnadsposition i världsklass och högre marginal, sa Magnus Groth, vd och koncernchef på SCA, i samband med att satsningen presenterades. Men för Pacwire, som har SCA som kund, ser det allt annat än ljust ut. Företaget tillverkar ståltråd för emballage, bland annat för pappersbruk. Hela stålindustrin har tuffa tider på grund av att Kina sänker priserna och ställer till med obalanser på marknaden. Kinas behov av stål var extremt stort fram till år 2008. Då byggdes kapaciteten ut. När behovet minskade hade Kina en jättekapacitet, som de inte hade avsättning för. Därför subventionerar Kina sin export, säger Björn Rudström, vd på Pacwire. Björn Rudström har noterat hur konkurrenterna 30

PRODUKTION Industrin som försvann Ända fram till 2010 fanns det flera företag som producerade vitvaror i Sverige, inte minst Electrolux. Electrolux vitvarufabriker 1969 Electrolux vitvarufabriker 2017 Mariestad Kylskåp, frysskåp, frysboxar. Blev en del av Electrolux 1962 då Elektro Helios köptes. Läggs ned 2017. Motala 1969 tillverkades här kylskåp, elspisar och tvättmaskiner. Här koncentrerades spistillverkningen. Lades ned 2010. 240 jobb berördes. Lilla Essingen Lilla Essingen Här producerades dammsugare fram till slutet av 60-talet (då fabriken i Västervik tog över). Kvar blev FoU. Räknas som fabrik i årsredovisning från 1969. Ljungby Ljungby Professionell tvättutrustning (Electrolux Laundry Systems). Togs över 1973 från Wascator. Alingsås Mariestad Alingsås Storköksutrustning. Tillkom i samband med köpet av Elektro Helios. Stängdes redan under neddragningarna 1997. Tygelsjö Motala Ankarsrum Västervik Västervik Dammsugartillverkningen flyttades hit i slutet av 60-talet. 1988 jobbade 1 800 personer här. När fabriken lades ned 2004 berördes cirka 500 anställda. Ankarsrum 1969 tillverkades elspisar och köksmaskinen Assistent. Produktion finns kvar, men med andra ägare (se nedan). Tygelsjö Diskmaskiner och tvättmaskiner. Andra produktionsorter Ingelstad Electrolux ägde också en vitvarufabrik i Ingelstad. Carrier Refrigeration köpte anläggningen 1999. Lades ned 2008. Nygård Tillverkning av dammsugarpåsar. Finns kvar. Fabriker som finns kvar Fabriker som försvann Foto: TT Husqvarna Producerade mikrovågsugnar i Huskvarna, spisar i Norrahammar och kyl och frys i Höör. 1978 köpte Electrolux Husqvarna. Tämligen omgående lades produktionen av vitvaror ned. Idag tillverkar Electrolux Husqvarnas vitvaror på licens. Kockums Tillverkade bland annat spisar. Cylinda/Asko Tillverkning av tvättmaskiner och diskmaskiner i Vara. Under 70-talet tillkom fler produkter som torktumlare. Lades ned 2013. Osby Vitvaror Osby-Pannan producerade tvättmaskiner under en period i Osby. Idag finns varumärket Osby Vitvaror. Whirlpool i Norrköping Whirlpool lade ner sin mikrovågsugnsfabrik med drygt 300 anställda i Norrköping 2014. Källa: Electrolux årsredovisningar, Husqvarna museum, tidningar, Wikipedia och företagssajter. Hova Byske Nimo Tillverkar torkskåp. Ankarsrum Futurum/Franke Tillverkar köksfläktar. Ankarsrum Industries Electrolux sålde fabriken till Traction 2001. Nytt namn: Ankarsrum Industries. 31

PRODUKTION Per Linde, Hjort Conveyor, anlitar polska montörer. Det är för dyrt att anställa svenskar. flyttar längre och längre österut för att sänka kostnaderna. Idag har Pacwire bara en västeuropeisk konkurrent kvar. För oss ökar kostnadsmassan hela tiden samtidigt som konkurrensen jag utsätts för blir tuffare och tuffare, säger han. Björn Rudström har likt många andra industriföretagare uppmärksammat att regeringen och näringsminister Mikael Damberg valt att lägga stort fokus på industrin. I åtgärdsplanen nämns fyra områden: digitalisering, hållbar produktion, kompetensförsörjning och testbäddar. Men Björn Rudström har andra punkter på sin egen önskelista: åtgärder för att rusta upp järnväg och vägar, minskat regelkrångel och garantier för stabila energipriser. Han har också många synpunkter på de regeringsförslag som kommer att försvåra, till exempel kilometerskatten och flygskatten. Det som är så tufft för oss företagare är alla pålagor och allt regelkrångel. Alla är på oss: kommunens arbetsmiljöenhet och länsstyrelsen. Jag som småföretagare måste bygga upp en enorm administration för att svara på myndigheternas krav, säger han. INDUSTRIFÖRETAGARNAS STÖRSTA huvudvärk är dock det höga kostnadsläget i Sverige. För industrin är fackliga lönekrav som är högre än inflationen obegripliga. Därför önskar de att regeringen ska bidra med lindring i form av en förändrad arbetsrätt. Verkstadsföretagaren Per Linde talar om att industriföretagen måste få en motvaluta. Det kan handla om att vi får större flexibilitet i arbetstiderna, alltså en förändrad arbetsrätt. Det är till exempel dyrt att ha personal på plats när det inte finns några arbetsuppgifter. Jag tycker också att Sverige borde inspireras av det danska flexicurity på arbetsmarknaden. Svenska industriarbetare har högre löner jämfört med de flesta konkurrentländerna. Det ger högre arbetskraftskostnad. Sedan början av 2000-talet har tusentals svenska industrijobb gått förlorade. 32

PRODUKTION Där är det lättare att säga upp personal och att behålla den bästa kompetensen, säger han. Ett av Per Lindes företag, Hjort Conveyor i Helsingborg, tillverkar en slags hängbanor för fabriker. Mycket av produktionen går på export. Likt Björn Rudström har Per Linde känt av att konkurrensen hårdnat. Att den svenska kronan är svag för tillfället ger en viss lindring, men Per Linde påpekar att lönegapet mellan Sverige och ett annat höglöneland, Tyskland, minskar. Jämfört med resten av Västeuropa har arbetskraftskostnaden i Sverige ökat snabbare sedan år 2010, med 2,7 procent per år mot 2,2 procent i Västeuropa. Det har gått så långt att Hjort Conveyor tvingats göra som sina konkurrenter och anlita polska montörer när hängbanorna ska monteras i fabrikerna. Det är för dyrt att anställa svenskar som gör jobbet. Men hur resonerar Magnus Glavmo på Thermia, som trots det höga svenska kostnadsläget valde att flytta tillbaka jobben till Sverige? Han ser digitalisering och automatisering som enda möjligheten för svenska industriföretag att öka konkurrenskraften. På den punkten ger han Mikael Damberg rätt. Men även Magnus Glavmo ser kostnaderna som ett problem. Han anser att regeringen måste titta på totalkostnaden. Det handlar inte bara om att lönerna är för höga. Ta till exempel sjukfrånvaron som leder till ökade kostnader på två sätt för företagen: dels för medarbetaren som inte är på plats, dels för den inhyrda ersättaren. Det handlar också om regelkrånglet och Las. Vi vill anställa folk och då är allt som kan underlätta för oss viktigt. I det sammanhanget är totalkostnaden vi har viktig, fortsätter Magnus Glavmo. FÖR INDUSTRIFÖRETAGEN är även svårigheten att locka till sig kompetent arbetskraft en nyckelfråga. Det handlar om att skapa en bättre matchning på arbetsmarknaden, men också att få fler unga att intressera sig för industrin. Klas Wåhlberg, som överlag är nöjd med näringsministerns prioriteringar, lyfter fram just kompetensförsörjning som en av huvudfrågorna för industrin. Sedan gäller det att politikerna har en helhetsbild, och där kan man ha synpunkter på regeringens politik. Det måste finnas en skattepolitik som gör det attraktivt att starta verksamheter i Sverige. Och vi måste ha en arbetsmarknadspolitik där kollektivavtal inte är en begränsning, utan en möjlighet, säger han. Medan företagarna i vissa branscher krigar vidare, och till och med i vissa fall skapar nya jobb i Sverige, har fabrikerna helt tystnat i andra branscher. Som i vitvarubranschen. I april lämnar de anställda på Electrolux fabrik i Mariestad jobbet för sista gången. Men faktum är att 60 personer ska jobba kvar. Ur askan har ett nytt företag Det finns över 40 000 tillverkande företag i Sverige. Men förnyelsetalet (nystartade tillverkningsföretag delat med antalet befintliga företag) är lägre än i de flesta branscher. uppstått, Prodma. Bakom satsningen står tre före detta Electroluxanställda. Förutom att Prodma ska tillverka torkskåp och överskåp till Electrolux kylskåp ska företaget utveckla och producera nya produkter inom kyloch värmeteknik. Jag är övertygad om att det går att ha industriell produktion i Sverige. Det gäller att ha rätt fokus och att nischa sig, säger Jan Kristoffersson, som är vd på företaget. När han får frågan vad som kan underlätta för hans nysatsning tar han spontant upp hur svårt det är att ordna finansiering. Lönerna kan hanteras så länge de inte överstiger inflationen, menar han. HAN ÄR också väl medveten om vad som orsakat den svenska vitvarudöden. Trots att Electrolux kylar och frysar i Mariestad tillhörde det högre prissegmentet höll inte affären. Prodmas affärsidé bygger på att snabbt ställa om efter marknadens krav. Vi har en djup förankring på orten. Vi vill inte att det ska bli ett lagerhotell som Asko i Vara. Vår drivkraft är att skapa fler arbetstillfällen och vi har byggt en business som baseras på utveckling och produktion av nya affärer. Eftersom vi har stenkoll på kostnaderna att tillverka kylmaskiner vet vi att kalkylerna håller. Det är riktigt spännande, säger Jan Kristoffersson. 33

PRODUKTION industrin måste ha en bättre omställningsförmåga Näringsminister Mikael Damberg säger sig ha satt industrin i hjärtat av näringspolitiken. Han tonar ned problemen med det höga kostnadsläget i Sverige, som industriföretagen framhåller. Text: Henrik Svidén Foto: TT I SAMBAND med regeringsskiftet för två år sedan lanserade Stefan Löfven en nysatsning på industrin. Sedan dess har en handlingsplan presenterats som innehåller satsningar på digitalisering, hållbar produktion, kompetensförsörjning och så kallade testbäddar. Näringsminister Mikael Damberg har ansvaret för satsningen: Jag vill ha en ännu starkare konkurrenskraft. Vi måste ha en bättre omställningsförmåga i Sverige, att jobba oss uppåt i värdekedjan. Det är det som är huvudmålet. Men också att driva på automatisering och digitalisering så att vi är effektiva i vår produktion, säger han. Näringsminister Mikael Damberg anser att förutsättningarna att producera i Sverige är bättre än de varit på många år, bland annat eftersom det blir mer betydelsefullt att ha forskning och utveckling och produktion på samma ställe. Enligt honom är erfarenheten att forskning och produktion kopplas ihop igen, och att många svenska industriföretag flyttar hem produktion eftersom det inte blev så billigt i Polen och att det inte gick så snabbt i Kina. INDUSTRIFÖRETAGARNA ÄR överlag nöjda med regeringens satsning, men de är inte ense om åtgärderna som presenterats. Ett huvudproblem som många industriföretagare lyfter fram är det höga kostnadsläget i Sverige, bland annat orsakat av de höga lönelyften i en tid av låg inflation (läs huvudartikel). Mikael Damberg poängterar att lönerna är arbetsmarknadens parters ansvar men han vill ändå nyansera bilden av kostnadsläget. Han påpekar att svenska ingenjörer har konkurrenskraftiga löner jämfört med omvärlden. Det känns ibland som om du och företagarna talar olika språk. Vad är din kommentar till det? Jag har industrisamtal med bransch och företag flera gånger om året. Jag uppfattar att svensk industri generellt är väldigt nöjd med att vi har satt tillbaka industrin i hjärtat av näringspolitiken och att vi har börjat leverera. Sedan kommer det alltid att finnas andra önskelistor. Många ekonomer varnar för att den svaga produktivitetsutvecklingen sedan finanskrisen i kombination med höga arbetskraftskostnader missgynnar Sverige. Damberg anser att produktivitetsutvecklingen är god. Lönekonkurrensspåret har vi valt bort i Sverige. Sedan måste vi ha ett kostnadsläge som är bra, men jag menar att Sverige över tid har haft en väldigt bra produktivitetsutveckling, säger han. MÅNGA INDUSTRIFÖRETAGARE anser att det höga löneläget kan uppvägas av andra åtgärder. De talar om kostnader förknippade med till exempel arbetstidsregler, regelkrångel, sjukfrånvaro samt Lagen om anställningsskydd, Las, och turordningsreglerna. När det gäller Las och turordningsreglerna tycker jag att man ska nyansera de kostnader som är förknippade med att göra sig av med personal. Vad kostar det att lägga ned i ett annat land? Jag anser att vi borde jämföra de kostnaderna lite mer noggrant. Jag tror att undersökningar från OECD kommer att visa att den svenska arbetsmarknaden är mer flexibel och premierar omställning mer än många andra länder gör. I näringsministerns åtgärdspaket finns planer på att minska tiden för att få miljöprövningstillstånd, en huvudvärk för industriföretagare som ser sina investeringar stoppas av långdragna juridiska processer. Här vill regeringen sätta ökad press på myndigheterna och tillsätta en expertgrupp. REGERINGENS SATSNING SMART INDUSTRI Industri 4.0: Stimulera användandet av digital teknik inom industrin. Hållbar produktion: Främja omställning till miljövänlig teknik, effektivisera miljötillståndsprövningen och stimulera återvinning. Kunskapslyft industri: Fler utbildningsplatser som svarar mot industrins behov, öka intresset för teknikutbildningar, mer matematik i skolan, validering och snabbspår för nyanlända. Testbädd Sverige: En slags demonstrationsanläggningar och ökad användning av innovationsupphandling. 34

Grattis! Johan Löf, RaySearch Laboratories AB Johan Löf, RaySearch Laboratories AB, vann utmärkelsen EY Entrepreneur Of The Year 2016. Det gör honom till Sveriges representant i världsfinalen i Monte Carlo som avgörs den 8 11 juni. Ett stort tack till våra sponsorer som tillsammans med oss på EY gör det möjligt att synliggöra entreprenörer och öka intresset för entreprenörskap. Läs mer på eoy.se 2017 Ernst & Young AB. All Rights Reserved. EDNone 2015 Sverige HUVUDSPONSOR OFFICIELL LEVERANTÖR MEDIAPARTNER

SKATTEREGLER Striden om personaloptionerna Personaloptioner är ofta en nyckelfaktor för små tillväxtföretag som vill rekrytera topptalanger. I slutet av förra året lade regeringen fram ett förslag på nya skattelättnader för den här typen av incitamentsprogram. Men förslaget väckte ett ramaskri i startupvärlden. Företag som Spotify och Klarna sågar förslaget eftersom så få bolag omfattas av de nya reglerna. Text: Henrik Nygren Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning. FRÅGA VILKEN svensk startupentreprenör som helst om anledningar till varför att det är svårt att rekrytera topptalanger till nystartade företag. Svaret blir nästan alltid detsamma: bristen på bostäder, särskilt i Stockholm, och den höga beskattningen på personaloptioner. En personaloption är rätten att i framtiden teckna aktier i ett företag till ett i förväg bestämt pris. Det är ett sätt att locka nyckelkompetens till nya företag genom att erbjuda delägarskap istället för hög lön i uppstartsfasen. Personaloptioner har utretts politiskt sedan i mars 2014. Både föregående och nuvarande regering har pressats hårt från startupvärlden att införa skattelättnader på optioner. I dagsläget beskattas personaloptioner när de utnyttjas eller överlåts. Skillnaden mellan marknadsvärdet för aktierna och optionspriset beskattas som inkomst av tjänst. Arbetsgivaren är dessutom skyldig att betala arbetsgivaravgifter för mellanskillnaden, vilket gör dem skattemässigt oförmånliga jämfört med i många andra länder. I USA beskattas optionsvinster med 15 procent, medan skattesatsen i Sverige är 70 procent, enligt en undersökning från revisionsföretaget PWC. När det gäller företag i tidiga skeden, där risken är stor och många av företagen aldrig kommer att bli någonting, är reglerna skattemässigt väldigt dåliga. Talanger lockas inte till den typen av bolag helt enkelt, säger Magnus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning. Han påpekar att ett fungerande system för personaloptioner krävs för att det ska skapas fler kunskapsintensiva företag. Förklaringen är att nyckelpersonerna, som måste rekryteras för att lyfta ett sådant bolag, ofta måste ge upp en mycket säkrare karriär i ett etablerat företag och att det nystartade företaget inte har råd att locka med höga löner. Nyckelpersonerna tar en lägre lön samtidigt som det finns en risk att företaget inte blir något. Får du inte ens komma in och bli delägare med vettiga villkor så blir det inte attraktivt, säger Magnus Henrekson. EN STUDIE från EU-kommissionen, Employee Ownership, visar dessutom att företag som har anställda som delägare också har en ökad produktivitet och skapar fler nya jobb än andra företag. Samtidigt är kunskapen om personaloptioner begränsad i Sverige. Enligt en undersökning som gjordes inom ramen för regeringens utredning svarade 72 procent av 10 000 tillfrågade företag att de inte såg personaloptioner som relevant för verksamheten eller att de inte vill utvidga ägarkretsen. Av de som inte hade incitamentsprogram visste 19 procent inte ens vad en personaloption är. Men inom techsektorn är intresset för optioner betydligt större. Därför blev många startupföretagare nervösa när uppgifter från regeringens utredning läckte i förväg. Enligt läckan skulle inte alla företag omfattas av de nya reglerna, vilket också visade sig stämma. Enligt utredaren Anders Bengtssons förslag, som presenterades i mars förra året, ska aktier förvärvade genom optioner 36

SKATTEREGLER Sagt om optionsförslaget Spotify-grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon: De har nu presenterat sitt förslag och det finns tyvärr bara en sak att göra med utredningen: Kassera den omedelbart! Utredningen beskriver väl fördelarna med personaloptioner, men dess förslag har så många begränsningar att det tar udden av det som är syftet. (Medium 12/4 2016) Birgitta Ohlsson (L): Idag är beskattningen på personaloptioner skyhög för medarbetaren, dyrt för företaget och beskattas innan något verkligt värde ens har uppstått. Det måste ändras, men inte till ett förslag med nya begränsningar. (Breakit 14/4 2016) Niklas Zennström, Skype och Atomico samt Sebastian Siemiatkowski, Klarna, med flera startupföretag: Reglerna för beskattning bör vara generella och oberoende av i vilken bransch man verkar, hur många anställda man har eller hur mycket bolaget omsätter. Lagstiftningen borde uppmuntra företag att växa, inte tvärtom! (Remissvar SOU 2016:23) Annie Lööf (C): Det är för begränsat när det gäller hur stora företagen som omfattas får vara, det är problematiskt med begränsningen av ålder och att man stänger ute vissa branscher är inte bra. (Dagens Industri 8/4 2016) 37

SKATTEREGLER Johanna Wollert Melin driver startupen Trice Imaging som är registreradi USA. Elin Elkehag, vd och grundare av startupen Stilla, tycker att det är positivt att frågan lyfts politiskt. Men hon är kritisk till anställnings- och lönekravet i förslaget. DETTA ÄR EN PERSONALOPTION Personaloptioner är inte värdepapper i sig. En option är en rätt att i framtiden få köpa aktier till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor. Personaloptionen utmärks av att den har inskränkande villkor som knyter en person till en anställning eller ett uppdrag. Personaloptionen kan inte säljas och har i jämförelse med övriga typer av optionsprogram lång löptid, ofta 10 år. Förmånsbeskattning sker när optionen utnyttjas till köp av aktier enligt den så kallade personaloptionsbestämmelsen. Det finns i dagsläget inget krav på att aktierna måste säljas för att beskattningstidpunkten ska inträda. Förmånsvärdet består av skillnaden mellan aktiens marknadsvärde på utnyttjandedagen och vad du betalar för aktien. Källa: Skatteverket inte längre beskattas som inkomst av tjänst utan som inkomst av kapital. Kravet på arbetsgivaravgift slopas därmed också. Men för att ta del av skattelättnaderna får företagen ha max 50 anställda, mindre än 80 miljoner kronor i omsättning och inte mer än sju år på nacken. Dessutom ska företag verksamma inom bland annat revision, finans, bank och försäkring uteslutas. MÅNGA PROTESTERADE, däribland Centerpartiets partiledare Annie Lööf och Liberalerna Birgitta Ohlsson och Mathias Sundin. Men högst av alla skrek grundarna i större startupföretag. Spotifys Daniel Ek och Martin Lorentzon, Klarnas Sebastian Siemiatkowski och Skypes Niklas Zennström ansåg att regeringen helt missat målet. De poängterade att det är svårt för både stora och små startups att locka till sig talanger i världsklass. Entreprenörerna jublade knappast heller när regeringen presenterade det skarpa förslaget före jul i fjol. Förvisso omfattas nu företag som är upp till tio år gamla, men annars var mycket sig likt. Endast nystartade företag med max 50 anställda och en omsättning på högst 80 miljoner kronor omfattas av skattelättnaderna. Sektorer som finans, bank, försäkring och revision är fortfarande undantagna. Det känns inte som att regeringen har pratat med personer som startat företag. Förslaget hjälper inte svenska bolag som vill expandera globalt. Mitt tips är att starta som ett svensk bolag, men sedan konvertera det till ett amerikanskt aktiebolag så fort som möjligt, säger entreprenören Johanna Wollert Melin, minuterna efter att förslaget presenterades i slutet av december. Hon driver startupen Trice Imaging, som erbjuder en tjänst för att lagra medicinska bilder i molnet. Bolaget finns i 25 länder och är registrerat i USA. Hon hade föredragit ett förslag utan begränsningar eftersom reglerna, även utan dem, ändå är mycket mer förmånliga i USA. Hon framhåller att personaloptioner har varit avgörande för Trice, när det kommer till att locka till sig seniora medarbetare vid etableringar på nya marknader. Hon poängterar att alla startupföretag, oavsett storlek, har stor nytta av optioner. I början kanske du använder optioner som betalningsmedel. Sedan när du kommit upp en nivå är det ju inte varenda medarbetare som får personaloptioner i företaget. I vårt fall är det främst de seniora personerna som vi annars inte hade kunnat locka till oss. Vi behöver dessa personer för att kunna ta bolaget till nästa nivå, säger hon. Näringsminister Mikael Damberg (S) poängterar att begränsningarna i förslaget dels beror på att utredaren fick i uppdrag att ändra reglerna för små företag, dels att de är nödvändiga för EU-kommissionens snabba godkännande. Det är komplicerad lagstiftning. Det är fyra lagar som kommer att behöva ändras. Men vi hoppas att detta ska vara up and running i januari 2018, säger Mikael Damberg i samband med presskonferensen där förslaget presenterades. Jessica Stark, vd och grundare för startuphubben SUP46, tycker att förslaget är ett steg i rätt riktning, men att regeringen borde ha varit mer generös. Hon påpekar att startupföretag är lättrörliga och att det finns en risk att vissa bolag lämnar Sverige. Jag tycker att man bör utveckla lagstiftningen till att innefatta även större bolag, Regeringens gränsdragning är för hård. I Storbritannien gäller reglerna bolag med upp till 250 anställda istället för 50. Regeringen menar att de måste få godkänt av EU, men det handlar nog mest om att hålla hårt i statskassan, säger Jessica Stark. Enligt förslaget får en medarbetare först utnyttja personaloptionen efter en intjänandetid på tre år, men senast tio år efter att optionsavtalet har ingåtts. Under den här perioden måste den anställda arbeta i företaget i genomsnitt 30 timmar i veckan och ha en månadslön på minst 22 000 kronor. Vi har satt den här begränsningen eftersom anställda måste kunna leva här och nu. Man kan inte bara leva på en option som man eventuellt kan få i framtiden. Anställda ska ha en lön och vi har satt gränsen på 13 inkomstbasbelopp, det vill säga 22 000 kronor i månaden. Anställda ska dessutom kunna arbeta upp pensionstrygghet och även sjuklönegrundande inkomst, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP). ELIN ELKEHAG, vd och grundare för startupen Stilla, tycker att det är positivt att frågan lyfts politiskt. Men hon är kritisk till anställnings- och lönekravet och påpekar att många inom startupsektorn arbetar med flera bolag samtidigt. Många jobbar även med nya företag vid sidan av ett heltidsjobb och skulle med nuvarande förslag inte kunna få optioner alls. Det känns som att regeringen missar hela frilansekonomin, som är väldigt stor inom techsektorn. Många vill inte vara fastanställda i ett bolag, utan föredrar tryggheten och flexibiliteten i en egen firma. Är man utvecklare eller designer kanske man jobbar med två eller tre olika startups samtidigt. Med tanke på startupens begränsade resurser så kanske man fakturerar en viss del i pengar och får en del i optioner i bolagen istället, säger hon. Professor Magnus Henrekson tycker å andra sidan att kravet på 22 000 kronor i lön är helt rimligt. Vill man anställa personer för att de ska få ta del av optioner och inte ens kan betala en lön på 22 000 kronor är bolaget underkapitaliserat. 22 000 i månaden är en minimilön i en svensk storstad för att man ska kunna hanka sig fram, säger han. Magnus Henrekson påpekar också att det är samhällsekonomiskt effektivt att utesluta branscher med väldigt låg risk, som revisions- och finansbranschen, från skattesubventionerna. Samtidigt anser han att det bästa 38

SKATTEREGLER TURERNA KRING PERSONALOPTIONERNA Mars 2014 Utredning av beskattning av personaloptioner initieras av dåvarande näringsminister Annie Lööf (C). Utredningen skulle varit färdig till oktober 2015, men försenas. Mars 2016 Det försenade men slutgiltiga förslaget överlämnas till finansminister Magdalena Andersson (S). Utredarens förslag väcker ramaskri bland företag i techsektorn. Skatten på personaloptionerna skulle sänkas, men inte för alla företag. De nya reglerna skulle inte gälla bolag med fler än 50 anställda, mer än 80 miljoner kronor i omsättning eller företag som varit verksamma i mer än sju år. December 2016 Regeringen presenterar ett skarpt förslag på nya regler gällande personaloptioner. Förslaget ingår i kommande budgetproposition. Europeiska kommissionen notifieras. 20 februari 2017 Sista datum för Europeiska kommissionen att återkomma till Sverige angående notifieringen. Antingen med beslut eller med fler frågor som behöver besvaras för att beslut ska kunna tas. September 2017 Regeringen lägger fram sin budgetproposition för 2018. December 2017 Budgetomröstning i riksdagen. Januari 2018 De nya reglerna för beskattning av personaloptioner kan börja gälla. hade varit om skattelättnaderna omfattat alla bolag som inte gör någon vinst. Då hade företag som Spotify kunnat få del av lättnaderna också. Meningen är att optioner ska tillämpas i högriskföretag. Syftet med reglerna är att de ska leda till att det startas många nya bolag, säger han. Just Spotify-grundarna har varit en av de skarpaste kritikerna till förslaget. En förklaring är den tuffa konkurrensen från amerikanska bolag som Apple Music och Tidal aktörer som har helt andra möjligheter att använda optionsprogram för att locka toppkompetens. I februari meddelade Spotify att de anställer nästan 1 000 personer i USA. Martin Lorentzon, grundare av Spotify, twittrade att det är mycket enklare att växa i NY än i Stockholm. Om de stora startupföretagen är förlorare, vilka är vinnare på de nya reglerna? Jonas Almeling driver både relationsstartupen Conneqtify och är Norden-chef för startup-nätverket Startup Grind. Enligt honom är förslaget positivt för små startupföretag som har tillräckligt med omsättning för att kunna betala ut den krävda minilönen, men som ännu inte hunnit expandera så pass mycket att de överskrider omsättningskravet. Samtidigt ska man komma ihåg att det går ganska snabbt att komma upp i en omsättning på 80 miljoner kronor, särskilt om företaget satsar globalt. På en internationell marknad är 80 miljoner inte särskilt mycket, säger han. Jonas Almeling påpekar också att ett fungerande system där optionsprogram kan användas även i större bolag leder till ett större inflöde av kapital till den svenska startupscenen. När optioner löses ut innebär det att många personer får väldigt mycket pengar. En stor del av dessa personer kan komma att starta egna företag eller investera i nya svenska startups, säger Jonas Almeling. Expertens 4 tips: SÅ INFÖR DU ETT LYCKAT OPTIONSPROGRAM 1. Tänk på syftet: Många startupföretag uppfattar införandet av alla typer av incitamentsprogram som en skyldighet snarare än en möjlighet. Incitamentsprogrammet ses i detta sammanhang närmast som ett nödvändigt ont i bolagets rekryteringsprocess, dels för att konkurrera med vanliga företag, dels med andra startupföretag. Det här skapar en olycklig situation där startups ofta försöker anpassa optionsprogrammen till att gynna företaget maximalt, med liten Dernhagen, Daniel hänsyn tagen till effekterna för den anställde på längre sikt. partner och jurist, Grundtanken med ett optionsprogram bör därför inte främst Startupjuristerna. handla om att rekrytera talangfull personal. Istället bör fokus ligga på att optionsprogrammet förenklar förutsättningarna för att behålla personal och utveckla en lojal och engagerad företagskultur. 2. Se optionsinnehavarna som delägare från dag ett. Dagens optionsinnehavare bör därför redan initialt betraktas som framtida delägare och denna inställning bör kommuniceras tydligt till de anställda. Exempelvis är det fördelaktigt att redan från början skriva aktieägaravtal med optionsinnehavarna. På så sätt visar man som startup att man har en tydlig vision och struktur för den anställdes framtida delägarskap, samtidigt som den anställde tydligare kan överblicka strukturen för sitt aktieinnehav. 3. Hitta balansen. Som startup måste man helt enkelt tänka: Hur hittar jag den perfekta balansen där nyttan fördelas jämnt mellan mig som arbetsgivare och mina anställda? Startupföretag är idag generellt alldeles för själviska, alternativt alldeles för okunniga, för att kunna maximera den sammanlagda nyttan med ett optionsprogram. 4. Prata med en jurist. Om man som ägare av en startup, utan tidigare erfarenhet, väljer att införa ett optionsprogram är det närmast oansvarigt att inte konsultera en jurist. Den kostnad som detta innebär får i sammanhanget anses vara en extremt billig försäkring mot framtida ekonomiska smällar, både för företaget och dess anställda. Givetvis behöver inte en jurist vara den första personen man konsulterar i dessa frågor. Som egenföretagare och entreprenör kan man med största sannolikhet tillgodogöra sig en stor del av den nödvändiga informationen genom personer i sitt kontaktnät och deras erfarenhet av liknande situationer. 39

SKF försvarar sitt varumärke med egen kraft Med ett aktiekapital på 100 000 kronor lämnade SKF in sin första patentansökan till PRV redan 1907. I dag är koncernen ett globalt imperium av kullager, tätningar och totalt fler än 300 000 olika produkter. För att försvara sitt starka varumärke driver de ett unikt och världsomspännande antiförfalskningsarbete. Tina Åström deltar i hundratals razzior årligen och beslagtar flera ton förfalskade kullager. AV ERIK BACKLUND OCH STINA LILJA Kullagret är en i grunden relativt simpel innovation, som finns i mer eller mindre alla maskiner och apparater som snurrar på något sätt. Fläktar, elvispar och eltandborstar flygplansmotorer, tunnelbanevagnar och elkraftverk. SKF:s produktflora rymmer i dag fler än 300 000 olika artiklar och förfalskningarna av desamma sprids, världen över. Men med en noggrann varumärkesstrategi och varumärkesregistreringar hos såväl PRV (Patent- och registreringsverket) som i andra länder kan SKF sätta hårt mot hårt mot förfalskarna. En viktig del av vårt arbete är upplysning, genom utbildningar, media och andra kanaler. Ett falskt lager är väldigt likt ett äkta till utseendet, och förpackas i kartonger märkta med SKF:s logotyp. Men de säljs ändå för priser nära de äkta varornas, så det är lätt att bli lurad, berättar Tina Åström, Director Group Brand Protection, som leder SKF:s globala anti-förfalskningsarbete. Med en personalstyrka på tolv personer, spridda över tre kontinenter, arbetar hennes team såväl strategiskt som operativt för att förhindra att förfalskningar av företagets produkter når marknaden. Det som gör deras arbete unikt är att de knappast sköter det från skrivbordsstolarna.

ANNONS FRÅN PRV PRV: SKYDDA DIG MOT PIRATKOPIERING Se till att ha dina immateriella tillgångar registrerade i alla länder där du säljer, producerar eller har för avsikt att expandera till. Om du blir utsatt för ett intrång där någon kopierat din produkt ska du göra en polisanmälan. Se till att dokumentera datum, produkt, plats, pris och vem som marknadsför varan. Centret för immateriella rättigheter SKF :s produktflora rymmer i dag fler än 300 000 olika artiklar och förfalskningarna av desamma sprids, världen över. Med en noggrann varumärkesstrategi och varumärkesregistreringar hos PRV kan SKF sätta hårt mot hårt mot förfalskarna. Vi har nära samarbeten med myndigheter världen över och är noga med att alltid vara med på plats och delta i tillslag och razzior. Jag kom själv nyligen hem från södra Tyskland där vi beslagtog tre ton falska lager, berättar Tina Åström. EN SÄKERHETSRISK SOM URHOLKAR VARUMÄRKET Det är framför allt skillnaden i kvalitet som särskiljer förfalskningarna från äkta lager. Genom att förpacka det billigaste tillgängliga standardlagret från en annan leverantör i SKF-märkta förpackningar kan förfalskarna lura köpare som inte har möjlighet att göra en noggrannare kontroll. En lägre kvalitet än utlovat leder i sin tur inte bara till missnöjda kunder och ett försvagat varumärke för SKF:s räkning de orsakar även ekonomiska förluster för slutkunderna i och med en kortare livslängd och betydligt fler produktionsstopp i exempelvis industrier. Dessutom utgör de en stor säkerhetsrisk och bidrar till höga samhällskostnader. Jag har bland annat sett helikoptertillverkare och företag som tillverkar sjukhusutrustning köpa förfalskade precisionslager, något som skulle kunna få oerhört tragiska konsekvenser. Som tur var upptäcktes det innan produkterna började användas, säger Tina Åström. Anti-förfalskningsarbetet går till stor del att motivera med välvilja och en känsla av samhällsansvar men de positiva effekterna för SKF är betydligt större än så. Samtliga medarbetare inom Group Brand Protection har en affärsbakgrund inom koncernen och vet det ekonomiska värdet som kommer av att skydda SKF:s starka varumärke. VINSTERNA ÄR STÖRRE ÄN ETT INTAKT VARUMÄRKE Det här är rakt igenom lönsamt för oss. Enkelt räknat får vi för varje krona vi investerar i att få bort förfalskningar från marknaden vi fyra kronor tillbaka. Alla som har köpt ett förfalskat lager av misstag har bevisligen behovet av ett äkta. Med en egenutvecklad app låter SKF återförsäljare och kunder skicka in bilder på lager de misstänker kan vara förfalskade. Visar sig så vara fallet blir de istället erbjudna att köpa äkta produkter och på så vis har helt ny kund både identifierats och etablerats kontakt med. De immateriella tillgångarna är livsviktiga för SKF och egentligen för vilket företag som helst. Såväl varumärket som företagskulturen är saker som inte går att kvantifiera eller sätta ett värde på, men som betyder oerhört mycket, säger Tina Åström.

TeknikföreDagen 2017 HACK THE WORLD nya förutsättningar nya affärer Nya lösningar som förändrar förutsättningarna för hela marknader har blivit vardagsmat. Disruptiva och oväntade händelser bryter helt plötsligt ny mark och skapar nya affärer eller i värsta fall innebär ett hot. Det är temat för TeknikföreDagen 2017. Det handlar om teknikföretags överlevnad i global konkurrens och hur vi säkrar det svenska välståndet i framtiden. TeknikföreDagen 2017 genomförs i direkt anslutning till Teknikföretagens stämma. PROGRAM 11.30 TeknikföreDagen WarmUp Avtalsrörelsen 2017 analys och diskussion med efterföljande lunch Dunch, designlunch,seminarium årets designpris finalister TALARE Sara Mazur, Ericsson, Christian Sandström, Chalmers, Peter Löfgren, Synerleap, Roger Persson, SAAB Ventures, Kerstin Enochsson, Volvo Cars, Stefan Ytterborn, Ridecake, Klas Wåhlberg, Teknikföretagen, Johan Söderström, ABB Sverige m fl VAR? Sheraton Hotel, Stockholm NÄR? Torsdagen den 11 maj ANMÄLAN Anmälan till de olika momenten eller hela dagen görs på www.teknikforedagen.se senast 3 maj. 14.00 Stämma Teknikföretagen 14.45 TeknikföreDagen Hack the world Året som gått (O)väntade tekniksprång som bryter ny mark och skapar nya affärer Prisutdelning Stora Designpriset 2017 Matigt mingel I EN GLOBALISERAD VÄRLD ÄR KREATIVITETEN SVERIGES STYRKA

SVENSKT NÄRINGSLIV / VD HAR ORDET Hög tid för regeringen att ta sitt ansvar D et växande utanförskapet är en av Sveriges största utmaningar. Bland utrikesfödda är arbetslösheten mer än tre gånger större än för inrikesfödda. Hälften av de inskrivna på arbetsförmedlingen saknar gymnasieutbildning. Över 70 procent av dessa är födda utomlands. Medelåldern är 39 år. Av dem som tidigare flyktinginvandrat till Sverige är hälften kvar i arbetslöshet nio år efter att de fått uppehållstillstånd. Bland kvinnor utan gymnasieutbildning är bara en av tre i arbete efter tio år. Detta är ett slöseri med mänskliga resurser och riskerar att leda till allvarliga samhällsproblem. Ju längre tid människor står utanför arbetsmarknaden, desto svårare får de att lämna bidragsberoende, komma i arbete, tjäna egna pengar och vara med i det svenska samhällsbygget. Vad som krävs är reformer som skapar förutsättningar för nya jobb, reformer som gör att fler både kan bygga sin egen tillvaro och bidra till Sveriges utveckling. Jobben kan finnas där, i ett stort antal branscher, om rätt förutsättningar ges. ATT SITUATIONEN kräver genomgripande åtgärder inser flera bedömare: Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet konstaterar att Sverige har allt för få enkla jobb i förhållande till de behov som finns för dem som står längst från arbetsmarknaden. För över ett år sedan tog Svenskt Näringsliv initiativ till samtal med LO. Förhoppningen var att vi skulle kunna enas om att uppvakta regeringen med gemensamma förslag till åtgärder som ökar möjligheterna för lågt utbildade, inte minst flyktinginvandrare, att få jobb. Men LO vill inte diskutera effektiva åtgärder. Därför måste regeringen ta sitt ansvar. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kan inte ursäkta regeringens passivitet med att skylla på Svenskt Näringsliv. Vi är beredda att ta ansvar. Vårt konkreta förslag är en ny introduktionsanställning där människor får möjlighet att lära sig jobbet på jobbet. Utgångspunkten är den yrkesintroduktionsanställning som finns för ungdomar, men utan åldersgräns, utan krav på formaliserad utbildning och utan krav på kollektivavtal. För att få effekt behöver arbetsgivarens kostnad för anställda i denna anställningsform halveras. Detta kan åstadkommas dels genom justering av lönenivån, dels genom sänkta arbetsgivaravgifter. En viktig poäng är att det ska bli en enkel anställningsform som alla företag kan använda sig av. I annat fall kommer den inte att lyckas bättre än de subventionerade men krångliga anställningsformer som redan finns. ANSTÄLLNINGSFORMEN SKA vara en särskild insats för en särskild grupp. Det handlar alltså inte om att sänka lönerna på jobb som finns i dag, utan om att skapa jobb som i dag inte existerar för att de är för dyra för företagen. LO påstår ofta att klyftorna i Sverige ökar på ett alarmerande sätt. Egendomligt nog väljer LO samtidigt att fortsätta blunda för den största klyftan vi har i Sverige i dag, den mellan att ha jobb och att inte ha jobb. Det är beklagligt att LO inte vill göra det lättare att få ett arbete för dem som står längst från arbetsmarknaden. För de som har jobb är lönespridningen i Sverige fortfarande bland de lägsta i industrivärlden. Regeringen är väl medveten om situationens allvar. För två år sedan sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att en realistisk målsättning var att nyanlända invandrare ska vara i arbete inom två år. Det är fortfarande långt till det målet. Nu är det dags för regeringen att ta ansvar. En viktig poäng är att det ska bli en enkel anställningsform som alla företag kan använda sig av. Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv 43

SVENSKT NÄRINGSLIV Integrationen sker bäst på arbetsplatsen TUDELAD ARBETSMARKNAD Den ena storvulna planen efter den andra för att slussa in nyanlända på arbetsmarknaden går i stöpet. Fack och arbetsgivare kivas om hur en fungerande modell för enkla jobb ska se ut. Samtidigt visar studier att vänskapsband enklast knyts på arbetsplatsen. MITT I brinnande debatt om vem som erbjuder bästa lösningen för ökad integration på svensk arbetsmarknad kommer SCB med ett ampert budskap. Det tar nio år för hälften av en årskull flyktingar att få ett jobb. Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons uttalade målsättning på två år känns långt borta. Beslut om uppehållstillstånd, kommunplacering och därefter språkträning gör att det blir en utdragen asylprocess. Ju längre väntan, desto svårare att få ett jobb, konstaterar arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson. Dessutom finns det få enkla jobb, så konkurrensen är hård. Många av våra invandrare kommer från kulturer där kvinnan vanligtvis inte jobbar, vilket också påverkar hur många som etablerar sig på svensk arbetsmarknad. Att Sverige saknar en väloljad modell för hur nyanlända snabbt kommer in på arbetsmarknaden är ingen nyhet. Förespråkare för fler enkla jobb har stöd i internationella jämförelser där det framgår att Sverige har en låg andel sådana jobb, endast 4,8 procent av samtliga jobb hälften av EU-snittet på 9,2 procent. TIOTUSENTALS MÄNNISKOR är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag som förbereder dem för jobb eller utbildning. Endast fem, sex procent får ett jobb utan subvention efter avslutat program. DRYGT FEM PROCENT ENKLA JOBB 5,5 procent av alla jobb klassas som enkla. Skogsplantör, städare, café- och restaurangbiträde, torgförsäljare, reklamutdelare, fönsterputsare och flyttkarl är några exempel, enligt SCB:s yrkesregister. Jobben kräver ingen särskild yrkesutbildning. En kortare introduktion är tillräcklig för att klara av arbetsuppgiften. Sverige är också ett av de OECD-länder som är sämst på integration på arbetsmarknaden, sett till den stora skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikesfödda. 83 procent av infödda svenskar har jobb; motsvarande siffra för invandrare är 68 procent. Förklaringen är bland annat att Sverige har en hög andel asyl- och anhöriginvandrare jämfört med andra länder där arbetskraftsinvandring dominerar, enligt en studie från Svenskt Näringsliv. Regeringen får ömsom en nypa ljummet beröm, ömsom rågade skopor kritik för genomförda insatser. För närvarande står beredskapsjobb i offentlig verksamhet högst på att-göra-listan. Insatsen införs successivt under året och ska sysselsätta minst 5 000 personer fram till år 2020. ÄVEN ARBETSMARKNADENS parter försöker hjälpa till. Men buden är blandade, och samarbetet kärvar. I slutet på förra året pucklade LO och Svenskt Näringsliv på varandra och beskyllde respektive sida för felaktigheter om enkla jobb. Arbetsgivarna vill se en särskild anställningsform för lågutbildade med heltidsarbete för 75 procent av kollektivavtalets lägsta lön. De vill också ha slopade arbetsgivaravgifter och säger nej till krav på kollektivavtal och utbildning. Arbetsgivarna ser helst att Arbetsförmedlingen håller sig borta från den nya anställningsformen. LO å sin sida vill hellre ha en modell där arbete och utbildning varvas. Facket oroar sig också för att fler enkla jobb kan leda till att den svenska arbetsmarknadsmodellen förstörs, att lägre löner för en särskild grupp spiller över på andra och är början på ett nytt klassamhälle där löneskillnaderna ökar, snarare än minskar. I en kommentar till nyhetssajten Arbetsmarknadsnytt säger Peter Jeppsson, vice vd, att det är dags för politikerna att göra entré, eftersom fack och arbetsgivaren står så långt ifrån varandra. HAN HAR vid flera tillfällen påtalat att enkla jobb är ett eget spår på arbetsmarknaden som inte ska blandas ihop med avtalsrörelsen och diskussioner om minimilöner. Och det brådskar, eftersom utsikterna att få ett jobb varierar mellan olika grupper och sliter isär svensk arbetsmarknad. Men allt är inte elände. Nyligen tecknade parterna inom industrin ett avtal om yrkesintroduktion för nyanlända. Ersättningen är just 75 procent av minimilönen samtidigt som 25-årsgränsen på försök tas bort under en treårsperiod. Fack och arbetsgivare jobbar för fler överenskommelser inom andra sektorer på arbetsmarknaden. 44

SVENSKT NÄRINGSLIV det kan de här intyga Diana Baghdo, från Syrien, jobbar som byggingenjör. För mig är ett arbete det bästa sättet att etableras som ny i ett samhälle. Det innebär att man kan skaffa en bättre bostad, kanske köpa ett hus, bygga en framtid. Så det var otroligt viktigt för mig att skaffa ett jobb. Isma Bogere, från Uganda, jobbar som barassistent. Att arbeta här har förändrat mitt liv. Nu kan jag betala mina räkningar och ha mer frihet. Innan jag fick jobb hade jag inte ens råd att köpa busskort. Walid Saade, från Syrien, jobbar som kock. Jag vet att det är svårt att få jobb, speciellt när man inte kan språket, och jag är väldigt tacksam för den här chansen. Problemet att få ett första jobb spiller även över på utrikesfödda med högre utbildning. Personer som redaktionen intervjuat vittnar om att det krävs en vilja av stål, ett gott humör och en aldrig sinande energi för att hitta ett arbete. ATT SVERIGE saknar inträdesjobb beror på flera faktorer, enligt arbetsgivarna. Höga ingångslöner, höga skatter på arbete och stelbenta regelverk i samband med anställning gör att jobben uteblir. Hittills har den svenska strategin gått ut på att tränga undan enkla jobb till förmån för mer kvalificerade. Följden är att personer som vill jobba lämnas i utanförskap, eftersom de inte kan konkurrera om högkvalificerade jobb, berättar Patrik Karlsson. Vissa personer har kompetenser och färdigheter som bäst tas till vara i yrken med lägre utbildningskrav. Lägre kostnader och mindre risker för arbetsgivaren skulle underlätta vägen in på arbetsmarknaden. Det handlar om anställningsformer och vilken lön en arbetsgivare är benägen att betala för mindre kvalificerad personal. Peter Jeppsson konstaterar att även låga inkomster beskattas hårt i Sverige. Därför bör politikerna se över hur systemet fungerar, anser han. Patrik Karlsson har liknande tankar. Vid sidan av effektiv språkträning och en möjlighet att erbjuda bostad på platser med stor efterfrågan på arbetskraft, så är fler enkla jobb framförallt en fråga om lönekostnad. De enkla jobben växer fram om den totala arbetskraftskostnaden är avsevärt lägre än i dag, säger han. Rami Sabbagh, från Syrien, jobbar i musikbranschen. Det vi, som kommer från andra länder, saknar är nätverket. Vi måste bara få in fot. Min chef såg att jag var motiverad och verkligen ville stanna kvar. Jag blev anställd. Det förändrade mitt liv innan hade jag ingenting att hoppas på. Melat Tsegai, från Saudiarabien, jobbar i äldrevården. Det känns bra att ha ett arbete. Jag trivs så bra här. Drömmen är att bli barnmorska. Citaten är hämtade från svensktnaringsliv.se. Och företagen är en viktig plattform för fungerande integration. Studier gjorda vid Göteborgs universitet pekar på vikten av vänskapsband som knyts på arbetsplatsen. Spontana samtal, vardaglig hygglighet och ett öppet bemötande av andra är integrationens största tillgång, enligt forskarna. Arbetsplatsen är avgörande. Där skapas vänskap, gemenskap och förtroende, vilket är extra viktigt för integrationen. Därför måste svensk arbetsmarknad bli mer öppen och inkluderande, så att fler får chansen på arbetsmarknaden, säger Patrik Karlsson. Peter Ceder 45

SVENSKT NÄRINGSLIV Ökat fackligt inflytande pressar utländska företag ARBETSMARKNAD Regeringen river upp lex Laval. Svenskt Näringsliv ser det som ett protektionistiskt förslag som försvårar för utländska företag att göra affärer när fackens makt ökar. Arbetsrättsjurist Niklas Beckman befarar att företag som följer kollektivavtal ändå riskerar att utsättas för stridsåtgärder. Niklas Beckman, arbetsrättsjurist. REGERINGEN HAR länge försökt stärka den svenska arbetsmarknadsmodellen på EU-nivå. Marita Ulvskog (S), tf ordförande i Europaparlamentets sysselsättningsutskott, har talat om att återta ordning på arbetsmarknaden som rådde före Lavaldomen. Mot den bakgrunden lägger regeringen inom kort ett förslag om nya utstationeringsregler. Skyddet för arbetstagare, från ett annat EU-land, som jobbar här tillfälligt ska utvecklas, anser regeringen. Lex Laval ska rivas upp och bevisregeln tas bort. Svenska fackförbund får rätten att ta till stridsåtgärder när utländska arbetare saknar kollektivavtal. Niklas Beckman, arbetsrättsjurist, är kritisk till lagförslaget. Han ser det som en protektionistisk propå som försvårar för utländska företag att göra affärer när fackens makt ökar. Ändringarna innebär bland annat att företag som redan följer EU:s lagstiftning och ger sina anställda villkor enligt kollektivavtalen kommer att kunna utsättas för stridsåtgärder. Dessutom föreslår regeringen flera andra regler som ökar företagens administrativa bördor och kostnader för att verka i Sverige, säger Niklas Beckman. OM ÄNDRINGARNA införs kommer det att få negativa konsekvenser. Det skulle försvåra för utländska företag och deras anställda att arbeta i Sverige. Utstationering förekommer Svenskt Näringsliv anser att regeringens förslag är protektionistiskt och omotiverat. Den slopade bevisregeln innebär att svenska fackförbund får rätt att vidta stridsåtgärder mot utländska företag även om de följer EU:s lagstiftning, menar arbetsgivarna. i de flesta branscher och att kunna samarbeta med utländska tjänsteutövare är av stor betydelse för både den privata och offentliga sektorn. Försvåras detta leder det till ökade kostnader och att vissa projekt blir försenade eller helt enkelt inte blir utförda, befarar Niklas Beckman. Det skulle också gå emot utvecklingen i näringslivet, där gränsöverskridande projekt och samarbeten blir allt vanligare och viktigare. Dessutom bidrar utstationerad arbetskraft med stora samhällsekonomiska värden. Svenskt Näringsliv har gett analysföretaget Damvad i uppdrag att titta närmare på frågan. Sammanställningen visar att de utländska företagens verksamhet värderas till 4,1 miljarder kronor och att skatteintäkterna uppgår till knappt 900 miljoner kronor per år. FLEST UTSTATIONERADE återfinns inom byggoch tillverkningssektorn, enligt rapporten. Två av tre representerar dessa branscher. Polen dominerar bland enskilda länder. 2015 kom 8 500 polacker, ungefär 23 procent av de utstationerade, till Sverige för att jobba. Andra dominerande länder är Tyskland och Litauen med drygt 4 000 utstationeringar vardera. Peter Ceder Foto: Claus Gertsen/TT sha A-kassa för företagare SHA, Svensk Handel A-kassa, ger dig som företagare trygghet vid arbetslöshet. Medlemsavgiften är 129 kronor i månaden. Mer information finns på akassan.com eller kontakta Tom Witt, marknadsansvarig, telefon: 08-506 471 16, växel: 506 471 00. Skatter i strålkastarljuset NY BLOGG Höjda skatter är regeringens paradgren: 60 miljarder kronor, hittills. Mot den bakgrunden startar Svenskt Näringsliv bloggen Fokus på skatterna. Bland företagare är skatteengagemanget stort. Inte minst bland de mindre företagen är många bekymrade över illavarslande förslag om försämringar för entreprenörer. Vi ser att skattefrågor hamnar högt på agendan framöver och bloggen fungerar som en kanal för att nå ut med information, analyser och kommentarer, säger skattechef Johan Fall. 46

SVENSKT NÄRINGSLIV Foto: Sören Andersson Allt fler kvinnor visar framfötterna och når en chefsposition, enligt Carina Lindfelt, chef på Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsavdelning. Nu tar kvinnorna över chefsjobben JÄMSTÄLLDHET Ute på företagen pågår ett ständigt arbete med att förbättra jämställdheten. År efter år ökar andelen kvinnor som har ett chefsjobb. Vår statistik visar att allt fler kvinnor tar en chefsposition, sade Carina Lindfelt från Svenskt Näringsliv under ett seminarium. UNDER SEMINARIET Fler kvinnor i ledning i näringslivet presenterades siffror på hur det egentligen ser ut på de svenska företagen. Tar kvinnorna för sig? Vår statistik visar att allt fler kvinnor tar en chefsposition. För vilka är det som tar för sig i utbildningsnätverket nu för tiden? Det är tjejerna. Och sedan går de vidare och hittar en chefsposition, sade Carina Lindfelt, chef på Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsavdelning. DAVID MORGENSTERN, chef för kompetensförsörjning på Ericsson, och Johanna Wiberg, HR-specialist på Stockholms Hamnar, berättade om sitt jämställdhetsarbete. Båda organisationerna arbetar aktivt i frågan, men talar hellre om mångfald. Det handlar om att få en bra mix i verksamheten. Vi kommer alltid tillbaka till den fundamentala premissen att talang och skarpa hjärnor är normalfördelade bland kvinnor och män. Har vi en skev representation på vår arbetsplats har vi minskat chanserna att hitta de bästa, sade David Morgenstern. På Stockholms Hamnar har man tagit ett helhetsgrepp för att förbättra jämställdheten. Vi har arbetat med hållbarhetsfrågor inom miljö men inte så mycket med social hållbarhet. Vi har satt upp långsiktiga mål, vi arbetar med arbetsmiljön och utbildar om varför det är bra att vi är olika, sade Johanna Wiberg. TILL SYVENDE och sist är det en rekryteringsfråga. Det är där vi kan göra den stora skillnaden, sade David Morgenstern. Även kvotering och att med tvång öka jämställdheten diskuterades under seminariet. Carola Lemne, vd på Svenskt Näringsliv: Vi är emot kvotering eftersom vi tycker att det är fel metod. Men vi är för jämställdhet det är faktiskt en överlevnadsfråga för företagen, sade hon. Henrik Svidén Hallå där, Erik Haara, vd på Glasbranschföreningen Föreningen är medlem i Svenskt Näringsliv sedan drygt ett år tillbaka. Har ni haft någon nytta av medlemskapet? Det har ett stort mervärde för våra medlemsföretag. Jag tänker bland annat på Svenskt Näringslivs regionverksamhet, tillgången till expertkompetens och samverkan vid avtalsförhandlingar. Näringslivet behöver en samlad röst. Glasbranschföreningen har ungefär 550 medlemsföretag som tillsammans omsätter sex miljarder och sysselsätter cirka 5 000 personer. Vilka är de viktiga frågorna för er? Vi måste säkerställa en stark konkurrenskraft. Rekryteringsbehovet är stort. Branschen tar ett betydande ansvar för utbildningen. Därför har vi Glasskolan i Katrineholm med elever från hela landet. En komponent i konkurrenskraften är att ha tillgång till yrkeskunniga medarbetare. Hur ser du på den stundande avtalsrörelsen? Det handlar om att få ett avtal som är attraktivt för båda parter. Förra året kunde vi komma överens om större flexibilitet när det gäller arbetstidens förläggning. Jag hoppas på samma positiva anda i år. Ytterst är det förstås jobben som står på spel. Då får inte kollektivavtalen utformas som en tegelsten från 1970-talet, utan måste vara en spegel som återger dagens verklighet. Sören Karlsson Glasbranschen bygger på stolta traditioner i kombination med nya tekniska lösningar, enligt vd Erik Haara. 152 000 följare registrerades i Svenskt Näringslivs sociala medier under förra året. 47

SVENSKT NÄRINGSLIV / SMÅTT OCH STORT Foto: Tomas Oneborg/TT Foto: Anna Gerdén, Tekniska museet Färre skador vid snöröjning Projekt Skotta säkert är en veritabel succé. Efter fyra år kan en av initiativtagarna, Plåt & Ventföretagen, konstatera att säkerheten har blivit bättre vid skottning av tak. Skador på personer, fastigheter och annan egendom har sjunkit de senaste vintrarna. Vad ska en fastighetsägare då göra för att få tak skottade? Enligt Alexander Iliev, ansvarig på Plåt & Ventföretagen, är bästa sättet att ta kontakt och skriva avtal med en entreprenör med Skotta säkert-licens. Läs mer på skottasakert.se. Publikfavorit under jord moderniserad Gruvan, en närmare 80-årig attraktion på Tekniska museet i Stockholm, har en modern fräschör efter en omfattande renovering. Gruvbussen tar besökaren ned i underjorden. Där väntar bland annat moderna gruvgångar, kontrollrum med skärmar, sprängeffekter och en borrsimulator som tillsammans skapar en äkta gruvmiljö. Den nya utställningen har förverkligats tack vare bidrag från Svemins medlemsföretag. Vi ger en ny generation besökare möjlighet att uppleva den moderna svenska gruv- och mineralnäringen, även de som bor långt från våra verksamheter, säger Per Ahl, vd för Svemin. Sänkt rotavdrag tynger måleribranschen Kraftigt minskad efterfrågan och fler svarta jobb. Det är vardagen för måleriföretag ett år efter det att rotavdraget sänktes. Det visar en undersökning från Måleriföretagen. Vart fjärde företag svarar att det finns risk för att de tvingas säga upp medarbetare. Vissa har redan sagt upp personal på grund av tuffare villkor. Ett av våra medlemsföretag skickade under 2015 ut cirka 1 700 fakturor för rotarbeten, jämfört med 850 fakturor under förra året, säger Björn Hellman, vd på Måleriföretagen. Fakta: Skatteavdraget minskar från 50 till 30 procent på belopp upp till max 50 000 kronor per kalenderår. Foto: Henrik Montgomery/TT Sug efter svenska kontorsstolar Ett allmänt intresse för möbler och design samt ett ökat bostadsbyggande bidrar till att Sverige står stark som möbelnation. Möbler produceras till ett värde av nästan 23 miljarder kronor. Exporten har ökat två år i rad, förra året med 17 procent, enligt siffror från Trä- och Möbelföretagen, TMF. Störst är suget efter kontorsstolar. Sverige är en toppnation när det gäller inredning av kontorsmiljö. Vi exporterar bra arbetsmiljö, säger Cecilia Ask Engström, chef för branschutveckling på TMF. Foto: Colourbox Foto: Hasse Holmberg/TT Lastpallen bortglömd Det kommer positiva signaler från EU. En handlingsplan för en cirkulär och biobaserad ekonomi tar form. Återvinningsmål för förpackningar är en viktigt ingrediens. För papper och kartong finns en relativt god samsyn om en nivå på omkring 80 procent, säger Ingrid Haglind, som arbetar med produktsäkerhet på Skogsindustrierna. Hon är kritisk till att ingen hänsyn tas till den mest använda träförpackningen, lastpallen, som kan återanvändas många gånger. Vi får ständigt missionera om att en träfiber klarar att återvinnas upp till sju gånger, säger hon. 48

worldskills.se GULD Johannes Johnsson, industrielektriker, SILVER Andreas Sjöberg, lastbilstekniker, BRONS Daniel Carlberg, murare, BRONS Patrik Eriksson, VVS-montör, SILVER Evelyn Piros, hotellreceptionist, GULD Lovisa Petri, hudterapeut. TVÅ GULD, TVÅ SILVER, TVÅ BRONS OCH FLERA TOPPLACERINGAR För första gången kunde det svenska Yrkeslandslaget tävla på hemma plan och vara med om den hårda medaljstriden i en av Europas största tävlingar, EuroSkills i Göteborg 2016. I början av december stod det klart att vårt vassa Yrkeslandslag lyckades med att kamma hem inte mindre än sex medaljer, två guld, två silver och två brons samt 11 hedersmedaljer och ett flertal placeringar strax utanför pallen. Ett fantastiskt resultat värt all respekt. Ca 450 tävlande ungdomar från 28 länder slogs inför över 70 000 besökare om medaljer i 35 yrkesgrenar. YRKESLANDSLAGET GOES YRKES-VM I ABU DHABI 2017! Det svenska Yrkeslandslaget tävlade i 28 av dessa, med den äran! Tala om att vara goda ambassadörer för en yrkesutbildning i världsklass! Läs mer om landslaget och samtliga resultat på worldskills.se. Du kan också Gilla dem på Facebook. Det är de värda! Sveriges satsning på yrkestävlingar som Yrkes-VM, EM och SM och det svenska Yrkeslandslaget görs för att fler ungdomar ska upptäcka att de yrkesinriktade programmen är ett smart val och en bra start på karriären samt för att öka kvalité, status och intresse för yrken inom bygg, design, industri, it, service, vård- och tekniksektorn. WorldSkills Sweden är ett trepartssamarbete mellan LO, Svenskt Näringsliv och Staten genom Utbildningsdepartementet, Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan. #Ylaget facebook.com/yrkeslandslaget instagram.com/yrkeslandslaget youtube.com/worldskillssweden twitter.com/worldskillsswe worldskills.se INITIATIVTAGARE HUVUDSPONSORER SPONSORER WORLDSKILLS SWEDEN ÄR ETT TREPARTSSAMARBETE MELLAN LO, SVENSKT NÄRINGSLIV OCH STATEN GENOM UTBILDNINGSDEPARTEMENTET, SKOLVERKET OCH MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN.

SVENSKT NÄRINGSLIV Foto: Per Knutsson/TT När blev ni medlemmar i Svenskt Näringsliv? Ingen aning. När jag och min bror tog över från våra föräldrar var vi redan medlemmar och det var 25 år sedan. Jan-Olow Engström känner inte att Svenskt Näringsliv driver de frågor som hans företag har nytta av. Det blir mer en övergripande generalisering av alla företag, säger han. Familjärt vägstopp på rask frammarsch PROFILEN Du lämnar in ditt fordon på service. Under tiden kopplar du upp datorn, jobbar och äter lunch på restaurangen. Engströms, ett amerikanskt truckstop i svensk tappning, samlar servicetjänster på ett ställe. VI FÖRSÖKER hitta nya typer av lösningar som ger en högre servicegrad och underlättar för kunden. Intresset för Örebro Truckstop är stort. Det har kommit nyfikna besökare från många olika länder, men även svenska kommuner, politiker och regeringsmedlemmar. Det säger Jan-Olow Engström som, tillsammans med sin bror, stod vid ett vägskäl för åtta år sedan: skära ner verksamheten eller satsa. De valde det senare. I dag är utveckling och kvalitet framgångsfaktorer. Vi jobbar med teknik- och transportutveckling. Vi tillverkar släp och bygger på lastbilarna med nya funktioner. Samtidigt jobbar vi med personalen. Vi tittar på ett system som involverar personalen i ekonomin. Kärnan i satsningen är Örebro Truckstop, en anläggning som stod klar sommaren 2014. Här samlas olika typer av serviceföretag. Det är designat på samma sätt som ett köpcentrum. Allt finns på samma ställe. Chauffören kan äta mat samtidigt som lastbilen får nya däck, genomgår en reparation eller besiktigas. Grundtanken är att se till att chaufförerna mår bra. Det innebär mindre alkohol, färre avåkningar och färre som lider av psykisk ohälsa, men också till att motorerna är i topptrim. INSPIRATIONEN HAR Jan-Olow Engström fått från USA, där truckstops är vanligt förekommande som ett helhetskoncept för lastbilar. Vi har gjort det i ett svenskt format och kompletterat med att erbjuda service även för entreprenadmaskiner, personbilar och pickuper. Jan-Olow Engström vill se mer kvalitetstänkande. Alltför många kunder, både privata och offentliga, har som enda mål att få transporterna utförda till ett så lågt pris som möjligt, anser han. Trots att lastbilstillverkarna är duktiga inom teknikutveckling är slutanvändarna ointresserade av hur transporterna går till, konstaterar han. Det finns inget kvalitetstänk i politiska beslut längre. Även om det talas om miljöförbättring, blir det bara sämre och sämre. Det leder till misär både när det gäller miljö och trafiksäkerhet. DET OMDEBATTERADE förslaget om att införa en kilometerskatt för yrkestrafik tror Jan-Olow Engström i grunden är bra, om det utformas rätt. Men samtidigt ser han risker. Jag är rädd för att politikerna inte ser vad de olika lösningarna får för konsekvenser. Åkarna säger nej, för att risken är stor att systemet slår fel och att de får en skattebörda som gör att de slås ut. Engströms har 225 anställda, men jobbar för att företaget ska behålla en familjär stämning, som i ett mindre företag. Jag brukar säga till personalen att det är en rättighet att alltid ha roligt på jobbet. Det ska vara kul och utmanande. Alla ska känna att de har något att dela med sig av. Eftersom föräldrarna var egna företagare fick han företagandet med modersmjölken. Det ligger i släkten. Det som driver mig är att jag tycker om att jobba. Jag gillar utveckling, utmaningar och tekniska lösningar, säger Jan-Olow Engström. Karin Myrén Vilka fördelar ger medlemskapet? Jag känner inte av att Svenskt Näringsliv driver frågor som vi har direkt nytta av. Det blir mer en övergripande generalisering av alla företag. Inom mitt område tror jag att det enda rätta är att sikta på högre kvalitet för att minska miljöbelastningen och trafikskadorna. Det hade varit bra om Svenskt Näringsliv drev de frågorna, men det är inget jag har sett hittills. På vilket sätt är du aktiv i Svenskt Näringsliv? Ganska lite, mest på formella träffar. All tid äts upp av verksamheten och om inte Svenskt Näringsliv är tillräckligt aktivt mot oss har jag inte möjlighet att vara aktiv från mitt håll. Jag säger inte att Svenskt Näringsliv är dåligt, men kopplat till oss skulle vi behöva jobba på ett annat sätt. Men då måste vi först sätta oss ner och bena ut vad det är som inte är bra, och hur vi kan samarbeta annorlunda framåt. Jan-Olow Engström längtar efter politiker som fokuserar på kvalitet, som det var på 70-, 80- och delar av 90-talen. 50

DIN AKTIEGÅVA RÄDDAR LIV Att skänka din aktieutdelning är ett smart sätt att stödja Röda Korset. Som ideell organisation är vi skattebefriade och kan använda hela summan till vårt arbete runt om i världen. Läs mer på redcross.se/aktiegavan

I PRAKTIKEN FRÅN RENA VILDA VÄSTERN TILL ÄVENTYRSPARK FÖR FAMILJER Foto: High Chaparall KUNDFOKUS Nöjesparken High Chaparral var länge synonym med en del bråk och fylla. Men den nya generationen i familjeföretaget har ändrat riktning och satsar numera helt och fullt på barnfamiljer som målgrupp. Det är bättre att bli bäst på en sak än att försöka göra allt, säger ägaren Emil Erlandsson. EMIL ERLANDSSON driver High Chaparral med sin bror Philip Erlandsson. De senaste fem åren har de gjort ett enormt arbete för att ändra parkens målgrupp och stärka dess varumärke. Det var brödernas farfar Big Bengt Erlandsson som en gång startade parken och under årens lopp har här varit nattklubb, mc-träffar, countryfestivaler och alla möjliga festevenemang. Att dricka tequila i Mexikodelen av parken var populärt och en stor kassako för företaget. I början av 2000-talet växte parken, men sedan började det gå nedåt. Vi hade inget tydligt fokus eller någon vision i organisationen, vi gjorde allt och det var en salig röra av allting, berättar Emil Erlandsson. Parken hade fått dåligt rykte om att vara en plats med fylla och bråk rena rama High Chaparral! Den yngre generationen Erlandsson ville tvätta bort den stämpeln och förbättra parken. Vi ville ha fokus och skapa en tydlig riktning för verksamheten. Vi tog kontakt med en företagsutvecklare som hjälpte oss att strukturera upp arbetet. DE FÖRSTA frågorna gänget på High Chapar ral ställde sig var För vem finns vi och varför?, Vad vill vi? samt Vad kan vi och vad kan vi inte konkurrera med?. Svaren blev att High Chaparral ska finnas till för barnfamiljer som ska ha en rolig upplevelse och bli en del av äventyret. Vi vill vara världens bästa vilda västernpark för barnfamiljer. Det vi kan konkurrera med är vår särprägel med västerntema och att vi bjuder in besökarna att vara delaktiga i upplevelsen. Hit kommer man inte för att åka runt i någon attraktion, utan barnen får vara med i teatern och råna banken för att sedan kanske byta sida när Lucky Luke dyker upp. Det gör oss unika och det ska vara tydligt i vårt varumärke, konstaterar Emil Erlandsson. Att komma fram till visionen för företaget var inte ens halva jobbet. Vi trodde att vi gjort ungefär 80 procent av jobbet då, men det visade sig snarare vara tio procent. Emil Erlandsson driver som tredje generation familjeföretaget High Chaparral tillsammans med sin bror. Efter en svacka i besöksantalet ändrade de riktning genom att snäva till nöjesparkens målgrupp. FÖR SEDAN kom det tuffa jobbet med att få med sig medarbetarna. De flesta som då var anställda på High Chaparral var vana vid att arbeta med festevenemang. Bröderna Erlandsson valde att plocka bort allt det och enbart behålla familjebiten. När man har valt sitt fokus gäller det att stenhårt hålla fast vid det och våga säga nej till allt annat. Andra event och fester är snabba pengar, men det passar inte in i vårt varumärke. Det var hård kritik både internt och från kunder när alkoholen plockades bort. 52

I PRAKTIKEN Emil Erlandssons 3 tips: Hitta din målgrupp Foto: Mostphotos 1) Vad du vill göra? 2) Varför vill du göra en förändring? 3) För vem vill du göra allt detta? Har du svaren på de här tre frågorna kommer de att leda dig till din målgrupp. Vet du bara vad du vill så är allt det andra enkelt. Det kostade oss tolv miljoner kronor att ta bort tequilan och ölen i parken, vi tappade många kunder men vi är övertygade om att alkohol inte hör hemma i en park för barnfamiljer. EN EFTER en slutade den gamla personalen, och i dagsläget finns endast en anställd kvar från tiden före omgörningen. Men tack vare sin nya tydliga profil och målgrupp kunde High Chaparral attrahera rätt personal. Du måste ha personal som är helt och hållet med på tåget, för det är den som ska driva verksamheten. Vi är tydliga med slutmålet, men personalen har eget ansvar att hitta vägen dit. Det är viktigt att låta det ta tid och bli fel, så att man kan göra om och göra rätt. Emil framhåller att det handlar om att hålla helt och hållet fokus på kunden och vad den vill, kosta vad det kosta vill. Du måste vara ärlig i vad du vill, har du inte kunden med dig går det inte. FÖRETAGET HAR skapat kärnvärden som alla arbetar mot: orden äventyrligt, tillsammans och omtanke leder fram till High Chaparrals löfte gentemot sina kunder att bli en del av äventyret. Utåt har man kommunicerat det här genom att rikta sin marknadsföring mot kvinnor och barnfamiljer, i stället för mot män. Man har tappat många kunder, men i stället hittat nya. Till en början gick siffrorna nedåt, men snart fyllde barnfamiljerna upp tappet och nu har besökarantalet ökat och både omsättning och lönsamhet går uppåt. Maria Lindberg EXPERTENS 5 TIPS: SÅ STÄRKER DU DITT VARUMÄRKE 1 Börja med att hitta din målgrupp. Att kunna identifiera sina kunder är essentiellt för varje företag. Det är först när du känner dina kunder som du kan ta reda på deras faktiska behov och vad de gillar, för att sedan kunna erbjuda en lösning och fylla ditt varumärke med rätt värden. 2 Grunden till ett engagerande och starkt varumärke ligger i dess syfte. Varumärket måste finnas av en orsak, ha ett reason for being. Kunderna upplever nämligen företag som uppvisar ett tydligt syfte som mer intressanta och värdeskapande. 3 4 En tydlig vision är ett måste om du vill lyckas med varumärkesarbetet. Visionen ger en bild av en önskad framtid och beskriver vad varumärket ska uppnå. Kärnvärden visar hur varumärket ska kännas och upplevas och skiljer företag från varandra. De är en uppsättning tidlösa principer som vägleder allt och alla inom företaget och fungerar som riktlinjer för vardagens beteenden och beslut. Kärnvärdena är företagets samlade förmåga att genom handling nå sina mål och skapa resultat. Kärnvärden är de allra mest fundamentala värderingarna och de är tätt kopplade till visionen. 5 Varumärkets kärna är varumärkets löfte: Vad ni lovar era kunder då de väljer er framför konkurrenterna, vilka faktorer som gör det möjligt att skilja er från konkurrenterna. Det anger ert erbjudande på ett funktionellt och på ett emotionellt plan. Kärnan ska vara enkelt formulerad och det ska inte finnas någon tvekan på tolkningen. Er kärna tillhör er och ingen annan, och är er bärande idé i hela varumärket. Irene Falkbrink Norrman, varumärkeskonsult som hjälper företag att stärka sitt varumärke. 53

I PRAKTIKEN TRÄFFSÄKER VÄRVNING TACK VARE VIDEO REKRYTERING Ica-handlaren Pernilla Eskils har halverat sin anställningsprocess med hjälp av videorekrytering. Social kompetens står högst upp på önskelistan när hon letar personal. Jag provade och är fast. I dag kan jag inte klara mig utan det här verktyget för att hitta rätt personer till butiken, säger hon. ETT STORT leende och förmågan att möta alla sorters människor på ett välkomnande sätt slår ett fint cv, i alla fall i den här branschen där vi sysslar med service, säger Pernilla Eskils, personalchef på Ica Maxi i Örebro. Hon är näst intill uppväxt i en Ica-butik, då hennes pappa drivit olika livsmedelsbutiker. Tillsammans med sin man Erik Eskils driver hon Ica Maxi i Örebro. När de bestämde sig för att driva upp den nybyggda butiken ett stenkast från universitetetsområdet stod Pernilla Eskils inför en rejäl utmaning: anställ 93 personer till öppningsdagen, ett halvår senare, den 11 mars 2015. Folk i branschen varnade mig för att jag skulle få in mellan 3 000 och 5 000 ansökningar. En övermäktig uppgift. Jag såg framför mig hur jag slängde halva högen i sopkorgen bara för att jag inte orkade läsa igenom allt, och därför missade rätt personer, säger Pernilla Eskils. I DEN tidigare butiken i Kumla hade hon redan provat på videorekrytering när hon anställde en kock till restaurangköket. Eftersom det gick smidigt bestämde hon sig för att all rekrytering skulle ske via video. Inget annat. Rekryteringsannonser lades som vanligt ut på Blocket och i lokaltidningarna. De sökande fick skicka in sin ansökan via videorekryteringsplattformen Yobber. I alla annonser fanns en länk till jobbansökningsplattformen. När ansökningsperioden var slut kunde en något lättad Pernilla Eskils räkna till totalt 350 ansökningar. Visst skalar videoinspelningen bort en del människor. Å andra sidan har de som sökt jobbet fått anstränga sig lite extra, vilket ger en signal om att de verkligen vill ha tjänsten. Två korta frågor skulle besvaras av de sökande: Beskriv dig själv och Vad kan du tillföra tjänsten? Precis som i de personliga breven finns det fortfarande de som inte håller sig till ämnet utan pratar om annat, sina katter till exempel. De sorterar jag bort lika snabbt som förr, i de fallen spelar inte ett glatt leende någon roll jag vill ha svar på mina frågor. PERNILLA ESKILS bestämmer själv hur långa videoinspelningarna ska vara hon har satt maxtiden till en och en halv minut. Hon konstaterar att, som med allt annat nytt, tar det en stund innan man får grepp om tjänsten. Numera går det av bara farten. Hon har arbetat sig fram till ett system där alla videoansökningar sorteras in i olika mappar efter en första tittning under rubrikerna ointressant, titta på en gång med någon från kontoret samt till intervju. 54

I PRAKTIKEN Foto: Per Knutsson/TT EXPERTENS 9 TIPS: SÅ LYCKAS DU MED VIDEOREKRYTERING 1 Uteslut personliga brev genom att be kandidaterna att berätta om sig själva i första intervjufrågan. 2 3 Ställ två till fyra intervjufrågor utifrån kravprofilen. Fortsätt med kompetensbaserade frågor relaterade till tjänst och kravprofil. Beroende på förutsättningarna för rekryteringen kan videointervjun läggas som ett första filter för urval, eller läggas senare i processen med en inbjudan till videointervju. 4 Konkurrensutsätt bedömningen och gör som Google, där flera personer är med i det initiala urvalet. Ta med nyckelpersoner ur personalgruppen för att undvika att personliga preferenser avgör. 5 6 7 Testa om språkkunskaperna stämmer. Är kravet att kandidaten ska kunna exempelvis engelska, be kandidaten att svara på engelska. Validera klassiska påståenden. Kandidaten kan i skrift hävda att hen är motiverad. Med kroppsspråk och tonläge i ett videosvar kan detta påstående styrkas eller försvagas. Nyttja fördelarna med strukturerad intervju. Exakt samma frågor till alla kandidater ger dig möjlighet att träffsäkert jämföra och förutsäga deras arbetsprestationer. 8 Ta bort formella dokument vid enklare tjänster som säsongsarbete eller serviceintensiva tjänster. Då kandidaterna ofta är unga eller nysvenskar blir bedömningsunderlaget mer relevant med video. Pernilla Eskils letar efter sociala personer redo att bränna av ett leende till sin Ica Maxi-butik. Numera använder hon bara videorekrytering när det är dags att anställa. Det är så skönt att snabbt få ett ansikte på personen bakom ansökan och en känsla för om hon eller han passar ute på butiksgolvet, säger hon. 9 Kombinera videointervjun med urvalsfrågor med grundkrav som erfarenhet (kassa- eller bokningssystem) och utbildning, eller ställ direkta frågor om arbetstider för att underlätta din schemaläggning. Peter Röseberg, vd för Yobber. Jag får snabbt en känsla för personen. En del säger att du väljer bara de snygga, men så är det inte. I stället handlar det om att visa en positiv inställning och att kunna ge ett leende grunden i serviceyrket det vi vill ge våra kunder. Kan du ge ett glatt leende och dessutom vill jobba olika tider ja, då är jobbet nästan i hamn, säger hon. Aspiranterna måste fortfarande skicka in ett personligt brev och ett cv men hon läser ytterst sällan breven. Cv:t ger en hint om hur benägen en person är att stanna på en arbetsplats, eftersom det visar hur ofta man bytt jobb den senaste tiden. Men filmerna är helt suveräna för att få en bild av vad för slags person du har att göra med. Det handlar om leende, blick och tilltal. TRÄFFSÄKERHETEN I rekryteringsprocessen har ökat avsevärt och därmed förkortat processen avsevärt. Om jag anställde två personer av tio förut så är siffrorna omvända i dag. Nu anställer jag varannan person som jag kallar till intervju utifrån videofilmerna. Jag skulle inte klara mig utan detta, säger hon. Eftersom personalstyrkan är ung är rekryteringsprocessen alltid en del av Pernilla Eskils arbetsvardag. Det finns många fördelar med att starta en butik från grunden, men det innebär en övervägande del unga personer i personalen som vill prova annat i livet. I höstas hade vi 18 personer som gick till studier, vilket innebär en rekryteringstopp. Men genom videorekryteringen går det avsevärt snabbare i dag att hitta rätt person till rätt plats. Pernilla Holmlund 55

Skicka din fråga till: fragor@entreprenor.se. Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi fixar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma. EXPERTERNA FRAMFÖRANDE GÖRAN WIDHAM Manager of expectations Relevent Communication FÖRSÄKRING JURIDIK RISKKAPITAL STARTA EGET ANNA LYCK Försäkringskonsult Svenskt Näringsliv CHRISTINA WAINIKKA Jurist Wainikkas Innovationsbyrå TED ELVHAGE Stockholms Affärsänglar www.stoaf.se JAN JANSSON Rådgivare Nyföretagarcentrum FÖRSÄLJNING TILLVÄXT PR & KRISKOMMUNIKATION MARKNADSFÖRING PATRIK NORDKVIST Rådgivare Försäljningschefen.se THOMAS AHRENS Tillväxtkonsult thomas@ahrensinvest.se MATS HEDBERG Partner PR mats.hedberg@partnerpr.se JOHAN DRAKENBERG Mediestrateg drakenbergmedia.se SKATTER MAGNUS BODÖ Skattejurist Skattebetalarna Vilka webbsidor får ha personinformation? VARFÖR FÅR vissa sidor på nätet ha hur mycket information som helst om enskilda personer medan andra säger att de inte får ha det? Vad är det för regler som gäller egentligen? DET ÄR flera olika regelverk som gäller vid publicering på nätet. Konsekvensen är att på vissa sidor får man knappt ens nämna en enskild person, medan det på andra är fritt fram att skriva om olika personer. En vattendelare är om hemsidan har utgivningsbevis enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Finns ett utgivningsbevis, som kan fås från Myndigheten för press, radio och tv, gäller i princip samma regler som för andra medier. Precis som det är tillåtet i tryckta tidningar och i radioprogram får man alltså på dessa hemsidor skriva om såväl offentliga personer som privatpersoner. OM DET inte finns ett utgivningsbevis kan det vara personuppgiftslagen (PUL) som gäller för publiceringen på en hemsida. PUL innebär att det måste finnas stöd för att få publicera något alls om en fysisk person. Reglerna i PUL gäller inte bara publicering av namn utan även av bild, smeknamn och Utan utgivningsbevis är det svårare att publicera information om enskilda personer på internet. så vidare. Stöd kan utgöras av till exempel att personen det handlar om har lämnat sitt samtycke. DET ÄR dock tyvärr inte riktigt så enkelt att det antingen är YGL eller PUL som gäller. Enligt PUL finns ett undantag som gör att användning av personuppgifter för journalistiskt ändamål eller till exempel konstnärligt skapande är tillåten. Det blir därför som en glugg mellan YGL och PUL. Illustration: Mostphotos I denna glugg är det dock inte fritt fram att göra vad som helst. Regler i brottsbalken och skadeståndslagen kan åberopas. En klurighet, inte minst för företag som använder sig av många olika sätt att publicera material, är att olika publiceringssätt lyder under olika regelverk. När det gäller sociala medier måste man dessutom inte bara ta hänsyn till lagstiftningens krav utan också de olika sociala mediernas användarvillkor. FRÅN DEN 25 maj 2018 upphör PUL att gälla. PUL efterträds då av dataskyddsförordningen. Detta regelverk innebär många förändringar, men det komplicerade förhållandet att olika regler gäller för olika typer av nätpublicering kommer att bestå. Christina Wainikka Att tänka på: Gör en genomlysning av vilka regler som gäller för era olika sätt att publicera material på nätet. Om ni inte har utgivningsbevis för er hemsida bör ni noga överväga att skaffa det. I så fall måste ni också utse en ansvarig utgivare. Tänk på att publicering i sociala medier kan innebära ett personligt ansvar för den som skriver. Vad är det som styr och vad driver framåt? VÅR LEDNINGSGRUPP består av fem personer. Jag är produktionschef. Problemet är att alla utom ekonomichefen är säljare i själ och hjärta. Det tycker alla jag pratar med låter bra kunden i centrum och så. Hur ska en bra ledningsgrupp se ut? VAD HAR en gepard och en F1-bil gemensamt? De har mycket kraft i bakben och bakhjul, men det är framben och framhjul som styr. På samma sätt ska det helst se ut i ett ledningsteam. Tänk F1-bil. Framhjulen = marknadsutveckling och produktutveckling styr vart vi ska. Vd har förhoppningsvis en ratt och en styrväxel så att båda framhjulen pekar åt samma håll och inte bromsar genom att bli en plog. Bakhjulen = sälj och leverans. Det är bra om vd har koll på gas och broms och att det finns en diffbroms så att inte det ena hjulet spinner loss medan det andra står stilla. Det är inte ovanligt i säljstyrda företag att man säljer så det ryker, men kan man inte leverera slutar det i missnöjda kunder och säljare som inte vågar sälja. Instrumenten = ekonomichefen ser till att det finns ett fåtal, avgörande nyckeltal som ledningsteamet kan hålla koll på. Säljarna ska alltså inte styra, de ska sälja det vi har. Thomas Ahrens 56

LÄS MER I En tidning om entreprenörskap, innovation och småföretagande Prenumerera gratis www.esbri.se/prenumeration Dagsmöte TILL HAVS Gör en trevlig utflykt med dina samarbetspartners eller kolleger. Våra mötesrum med havsutsikt ger extra krydda åt kreativiteten. Ombord finns mötesrum för 10 80 personer. Håll mötet på utresan och njut av vårt stora skärgårdsbord på returen. Koppla av med nöje och fynda i vår fräscha taxfreebutik. Vi skräddarsyr resan efter dina önskemål. MÖTESPAKET från 300: /person inkl. anslutningsbuss, båtresa t/r, skärgårdsbord och mötesrum. Är ni fler än 30 personer ingår egen buss i priset. Boka på tel. 0175-258 00/tryck 3, grupp@eckerolinjen.se

EXPERTERNA Bonus är inte alltid rätt lösning VI HAR en hetsig diskussion i ledningen och i styrelsen om vårt bonussystem. Det finns alla varianter om att inte ha det alls till att det ska genomsyra hela företaget. Bonus på vinst? På omsättning? På avkastning på insatt kapital? Hur gör de framgångsrika snabbväxarna? GRUNDPRINCIPEN ÄR att du får vad du mäter. Mäter du vinst så får du det åtminstone kortsiktigt. Mäter du omsättningstillväxt så får du tillväxt. Mäter du kundnöjdhet får du nöjda kunder. Den andra sidan av det är att alla måste förstå målet och hur man kan bidra till att nå det. Valutadopade resultat som vi har mycket av i dag är inte bra för moralen. Att mäta kan ta sig olika former: Bonus är en. Att följa upp varje avdelning, varje individ på måluppfyllelsen en annan. Att exponera inför alla hur man ligger till jämfört med målen att alla varje dag ser och kan diskutera vad som kan göras för att nå målen är oftast det mest effektiva och det mest osvenska. Så bonus är inte alltid svaret på frågan. Det är oftast den dyraste formen av belöningar, dyrare än gemensamma personalevent, uppmärksamhet för de som lyckas, spännande projekt för de som tar egna initiativ med mera. Det finns också många exempel på där bonus skapar mer problem än det löser. SÄLJBONUS TILL säljarna slår fel om det faktiskt är så att kunderna köper mer än att säljarna säljer (vanligare än ledningen tror), speciellt om det är kundtjänst, servicetekniker med flera som egentligen får kunden att köpa. Teamet skapar värde, en i teamet får bonus. Inte bra för samarbetet. Om ledningen eller säljarna får bonus på att de överträffar budgeten, blir oftast effekten att man taktik-budgeterar. Man lyfter fram alla hinder, tappade kunder med mera och får accept för en försiktig budget, som man sedan slår med råge. Wow! Vilka lättförtjänta pengar! Än värre sätter man låga mål som inte triggar de anställda att satsa på tillväxt. Att växa 5 10 kan de flesta företag göra utan att satsa speciellt hårt, så då blir det BAU (Business As Usual) och konkurrenterna springer förbi. Att använda bonus för att få ledningen att göra ett bra jobb hör jag ofta. Ok, om de har en låg lön, som i många startupföretag, men annars borde en marknadsmässig lön för att göra ett bra jobb räcka. Att hålla kvar en ledning med bonus för att de kanske slutar annars skapar fel incitament och en inflation i bonus i resten av organisationen. SLUTSATS LÄGG bonusdiskussionen åt sidan ett tag och diskutera vad ni vill åstadkomma. Maximal tillväxt? Tillväxt, men med positivt kassaflöde? En stärkt position på marknaden? Att säkra och maximera merförsäljningen på befintlig kundbas? Att kvalitetssäkra leveranserna? (Om vi levererar med låg kvalitet så vågar till slut inte säljarna sälja). Öka vinsten och säkra soliditeten? Börja där och fundera sedan på om bonus är svaret på frågan. Det finns kanske bättre och billigare sätt att få resultat? Thomas Ahrens Kvitta underskott mot pension? HAR JAG möjlighet att kvitta underskott från min nystartade näringsverksamhet mot min allmänna pension? Kan underskottet även kvittas mot tjänstepensionen och mot inkomster från min privata pensionsförsäkring? DU FÅR dra av underskott för nystartad näringsverksamhet som allmänt avdrag, det vill säga från inkomst av annan näringsverksamhet och från inkomst av tjänst. En förutsättning är dock att den nystartade näringsverksamheten är att betrakta som aktiv. Enskild näringsverksamhet är alltid aktiv om du arbetar minst 500 timmar per år i verksamheten. Om verksamhetens intäkter närmast uteslutande är hänförliga till din arbetsinsats (till exempel om du arbetar som konsult) kan näringsverksamheten vara aktiv även vid färre arbetade timmar. All svensk pensionsinkomst beskattas i Sverige som inkomst av tjänst. Det innebär att inkomsterna får kvittas mot underskott i din nystartade näringsverksamhet. Avdrag får göras de första fem åren. Varje års avdrag får uppgå till högst 100 000 kronor. Att det i underskottet ett visst år även ingår ett inrullat underskott från föregående år saknar betydelse. Magnus Bodö Gäller kollektivförsäkringar hemma? VI HAR en säljare som vill arbeta hemifrån vissa dagar i veckan. Vi ser inga problem med det men vill vi först stämma av om det är något kring de kollektivavtalade försäkringarna som kan komma att påverkas när anställda arbetar hemifrån? DE KOLLEKTIVAVTALADE försäkringarna gäller även när anställda arbetar hemifrån. Dock bör man komplettera med en heltidsolycksfallsförsäkring. Detta därför att arbetsskadeförsäkringen, den så kallade TFA-försäkringen, gäller vid arbete hemma men mer begränsat. Om den anställde till exempel ramlar och skadar sig i köket på jobbet gäller TFA-försäkringen, men om den anställde ramlar och skadar sig i köket hemma gäller den inte. TFA-försäkringen gäller i hemmet endast då den anställde sitter vid sin arbetsplats. Heltidsolycksfallsförsäkring Kollektivavtalade försäkringar gäller kan tecknas i inte om man valfritt försäkringsbolag. arbetar hemifrån. Anna Lyck Foto: Mostphotos 58

Entreprenör inspirerar mig på tre sätt: den väcker lust att agera, jag blir glad över unga människors innovativa idéer och jag blir alltid upplyst om något som jag bör hålla ögonen på. Är du också småföretagare? Kom ihåg a-kassan! Dobedai, specialister på radioreklam, ljud- och musikproduktion samt medlemmar i SMÅA. Salka B Eynon, äger och driver Green Hotel i Tällberg Prenumerera nu! Du håller just nu ett nummer av tidningen Entreprenör i din hand. Se till att du inte missar nästa. Gör som Salka B Eynon och prenumerera på Sveriges största tidning för entreprenörer. Med SMÅA i ryggen vågar du satsa på ditt företagande. Bli medlem på www.smakassa.se Beställ din prenumeration på: www.prenservice.se 08-762 61 40 prenumeration@entreprenor.se

12 Startår: 2012 Jakob Stenberg VAD HÄNDE SEN Rullande frisersalong gasar vidare Jag kan klippa och jag kan köra bil. Med de två kompetenserna i bagaget startade Sandra Wik frisörföretaget Cut and drive. Det är en affärsidé som rullar på i allt högre hastighet och nu också kompletterats med en fast salong. Foto: TT Bild/Linn Mallén DET är full rulle och har faktiskt varit det sedan 2013. Det säger Sandra Wik som svar på frågan vad som hänt i företaget sedan Entreprenör skrev om företaget senast. Då var Cut and drive, med rötterna i Ung Företagsamhet, ett nykläckt företag hemma i Karlstad, ensamt med affärsidén att åka ut till kunderna där de fanns, hemma eller på arbetet. Så har det fortsatt. Det stämmer, jag är fortfarande ensam om att åka ut till kunderna. Men då hade jag ju ingen aning om att det var ett vinnande koncept. Jag var 20 år och visste att jag kunde klippa och att jag kunde köra bil. När jag varit igång ett år insåg jag att shit, det här funkar ju. DET FAKTUM att det fungerar är det inte bara Sandra Wik själv som upptäckt. Redan första året tilldelades hon Anders Wall-stipendiet och två år senare utsågs hon till Årets mest företagsamma i Värmland. Men framför allt är det kunderna som, efter den lilla tvekan som alla nymodigheter skapar, uppskattar att få håret gjort när det passar och där det passar. Jag är ofta ute på äldreboenden, det var ju så hela idén egentligen föddes när min gammelfarmor fyllde 100 år och ville bli fin i håret. Sedan är det ofta småbarnsföräldrar som tycker att det är enklare att jag kommer till dem, på samma sätt som jag ofta åker ut till bröllop, stora fester och olika event. Det ger i sig en annan sorts kontakt med kunderna än den som uppstår i en salong och Sandra Wik (i mitten) startade Cut and Drive för fyra år sedan. Nu finns också kollegorna Pernilla Haglund (till vänster) och Elin Seth med. Nedtill en glad kund. som med all säkerhet ligger bakom tillväxten i företaget. Det är speciellt att komma ut till människor, jag blir delaktig i deras liv på ett annat sätt. Vi vill ju alla känna oss fina och omvårdade. DEN RULLANDE verksamheten till trots finns nu Cut and drive också i fast form. Efter ett drygt år ute på vägarna hade tillräckligt många frågat om det inte också fanns en salong att gå till. Då tänkte jag att "jag kör!" Med tre anställda i dag har Sandra Wiks företagande fått ytterligare en dimension. När jag var ensam var det annorlunda, nu är vi ett team, vi gör jobbet ihop och alla har sin viktiga roll. Utgångspunkten är alltid: Hur vill mina anställda ha det? Tänker de som jag eller har de andra, bättre idéer? PERSONALANSVARET GÅR å andra sidan att se som en del i den framtida expansionen. Konceptet med hembesök har en betydligt större marknad i storstadsområdena, det har Sandra Wik redan upptäckt. En veckas uppsökande arbete i Stockholm, hos i första hand barnfamiljer, snappades upp av en mammabloggare och intresset spred sig blixtsnabbt. Mobil frisörsalong ska erövra Sverige. Entreprenör nummer 9 2013. Sandra Wiks företag Cut and Drive växer så det knakar. Idag finns den mobila frisörsalongen inte bara i Värmland utan även i Stockholm och på sikt också i luften. SANDRA WIKS GAMMELFARMOR fyllde 100 Karlstad. Bland kunderna finns allt från bröllopspar och stressade barnfamiljer till äldre- år och var missnöjd. Ingen hade hjälpt henne att fixa håret innan gästerna kom till kalaset. boenden och personer som av olika anledningar inte kan ta sig till frisören. Några år senare, när Sandra Wik gick i trean på gymnasiet och under skoltid skulle starta Det är ett enkelt koncept. På exempelvis ett UF-företag, kom bilden av hennes gammelfarmor tillbaka till henne. anställda upp sig på en lista. Sen kommer vi dit en arbetsplats eller ett äldreboende skriver de Jag tyckte att det var fel att personer som och klipper. Även om vi bara har funnits i lite inte kunde ta sig till frisören inte skulle ha mer än ett år så har responsen varit fantastisk, möjlighet att bli fina i håret. Mitt UF-företag berättar Sandra Wik. fick namnet Cut and Drive och var just en Idag har hon en anställd och ett antal mobil frisör, säger Sandra Wik. frisörer på timanställning. Att driva företag var okänd mark för Sandra Wik, som inte kommer från en företagarfamilj. vann pris som bästa UF-tjänst, var med i dokumentären De som vågade och uppmärksammades i media. Sandra Wik, idag 20 år, familjen och dels av bekanta som är företagare. bestämde sig för att fortsätta att driva företaget efter att gymnasiet var slut. I juli förra det skulle vara svårare att driva företag, men Det har betytt väldigt mycket. Jag trodde att året startade företaget på riktigt hemma i det var mycket roligare än jag först trodde. IDÉN TESTADES - och fungerade. Företaget MEN JAG har fått mycket stöd, dels av Nummer 9-2013 www.entreprenor.se Sedan starten har ett nätverk byggts upp hemma i Värmland och uppmärksamheten har inte avtagit, snarare tvärtom. Tidigare i år vann hon, som första kvinna i Värmland, Anders Walls stipendium på 100 000 kronor. Att en ung företagare får priser och utrymme i media är positivt, menar Sandra Wik, eftersom det innebär att företaget är seriöst och visar att unga kan lyckas om man bara vill. Även om basen ligger i Karlstad blickar Cut and Drive utanför Värmlandsgränsen. Under det gångna året har hon klippt passagerare på färjan Oslo-Fredrikshamn och hon åker regelbundet på klippningar till Stockholm. På sikt vill jag expandera verksamheten i Stockholm. Det är lite lättare där, eftersom den här typen av mobil verksamhet är mer accepterad där. I Stockholm är det vanligare att man beställer hem mat och städning. Men det är på gång mer och mer här i Värmland också. Förhoppningen är att vi ska finnas i hela landet, säger Sandra Wik. Framöver planerar hon att lansera konceptet Cut and Fly där hon i samarbete med flygbolag vill erbjuda resenärer möjligheten till en klippning under flygresan. Cut and Drives egen resa har bara börjat. Det här skulle jag gjort annorlunda Inte mycket, faktiskt. Jag har lärt mig på vägen och det har fungerat bra. Tre saker jag lärt mig Att vara öppen för att saker händer och ta hand om dem när de kommer. Våga stå för och lita på min affärsidé. Alltid fråga: Varför gör vi det här för kunden. Det måste finnas en tanke bakom det vi gör. Att bygga upp ett Cut and drive i Stockholm är alltså ingen omöjlighet. Jag kommer aldrig att släppa arbetet utanför salongen. Samtidigt vill jag inte splittra mig för mycket, min bas är här i Karlstad. Men visst, om du ringer igen om fyra år, så har jag fem salonger och en av dem ligger antagligen i Stockholm. Anders Carlsson FOTO: DANIEL DAHLGREN NYKLÄCKT I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och affärsidéer. Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se MOBIL FRISÖRSALONG SKA ERÖVRA SVERIGE Cut and Drives affärsidé är enkel: frisören kommer till kunden istället för tvärtom. Sandra Wiks företag har på kort tid blivit en succé och nu vill hon expandera utanför Värmland. CUT AND DRIVE Grundare: Sandra Wik Anställda: 2 heltidsanställda och ett antal timanställda. Ort: Salongen ligger i Karlstad, men verksamheten är mobil. Affärsidé: Mobil frisörsalong där frisören kommer till kunden. Målgrupp: Företag och privatpersoner. DÄRFÖR KOMMER JAG ATT LYCKAS: Jag ger aldrig upp. Jag vågar chansa och vet att det krävs för att lyckas. Jag tänker alltid positivt. Allt blir vad man gör det till. 60

leif.se Sverige har bland de högsta arbetskraftskostnaderna i EU. SVERIGE +57% TYSKLAND +28% Det är mer än 50 % dyrare att anställa i Sverige än i ett genomsnittligt EU-land. Alltid aktuellt på ekonomifakta.se Arbetslöshet DEC 2016 6,5 % Ungdomsarbetslöshet DEC 2016 16,4 % Nyanmälda platser DEC 2016 102 345 BNP Kv 3, 2016 0,5 % Konjunkturindex JAN 2017 112 Inflationstakten DEC 2016 1,7 % Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Vi är en del av Svenskt Näringsliv och vill inspirera till samtal kring Sveriges utmaningar och möjligheter.

TIPS & TRIX Sov gott och bli mer produktiv Sova på jobbet brukar räknas som en dödssynd. Fel! Det har självaste Nasa bevisat: En 20 minuters powernap ökar koncentrationen med 34 procent och i förlängningen av det, kreativiteten. Alltså har mängder av de unga, vassa företagen ställt in sängar lite här och var. Varför inte en Nap Pod med inbyggda högtalare och timer som väcker dig när det är dags? Ser ut som något från en intergalaktisk farkost men lovar höja produktiviteten på kontoret. Kostar blott 16 000 dollar hos www.hammacher.com. Digital penna med öron Koppla ihop din smartpen med datorn via usb-sladden och anteckningarna och skisserna dyker upp på skärmen. Sparar tid och mödan att tyda de egna kråkfötterna på papperet. Ännu bättre: Byt upp dig till en penna som spelar in samtalen på mötet samtidigt som du gör sparsamma anteckningar. Gå sedan tillbaka, peka på ett ord i anteckningarna och få ljudet uppspelat från mötet igen vid samma tidpunkt du skrev just det ordet. Nu börjar det bli rocketscience www.livescribe.com. 10,72Så många procent av arbetsgivaravgiften är numera ren skatt. De olika poster som ingår i arbetsgivaravgiften, bland annat arbetsmarknadsavgift, sjukförsäkringsavgift och ålderspensionsavgift, är från och med i år passerade av den så kallade allmänna löneavgiften. 10,72 procent av den sammanlagda lönen före vanlig skatt är alltså skatt. Gaffeln ingen blir putt på Du står vid buffébordet, glas och tallrik i ena handen och med den andra handen har du just plockat upp lite läckert med en gaffel. Men det läckra släpper inte taget om gaffeln. Vad göra? Börja pilla med fingrarna medan paniken river i kroppen? Nej, detta förfärande sociala skräckscenario undviks enkelt med en avputtargaffel. Den är utrustad med en skjutbar skena som enkelt puttar av plockmaten till tallriken. Denna ansiktsräddare kostar 25 spänn och tål maskindisk. Ladda för elbilsköpet Tesla är dyrast och snyggast men går också längst på en laddning, 488 kilometer, en hållbar njutning som går lös på cirka 2 250 kronor per kilometer. Med Sveriges mest sålda elbil, Nissan Leaf, är varje kilometer en tusenlapp billigare, men det kräver å andra sidan laddning efter 25 mil. Men både Volvo och Audi har bilar med 500 kilometers räckvidd på gång. Audi e-tron är här nästa år och Volvo XC60 året efter. Lika bra att ladda för det redan nu. Semestertips: Fly från Alcatraz Sugen på lite strapatser på semestern? Då kan väl en simtur i kallt vatten, där strömmarna är lika starka som oberäkneliga, vara något. Det kallas The impossible swim och handlar om de 2,4 kilometrarna från fängelseön Alcatraz till fastlandet. Enligt sägnen är det bara tre fångar som lyckades med bravaden, alla andra drunknade. Nu går det att göra varje månad, i något mer kontrollerade former och utan vakter i hälarna. waterworldswim.com 62

Utan entreprenör er stannar Sverige. Utan Entreprenör stannar min kreativitet. Douglas Roos, entreprenör Prenumerera nu! Du håller just nu ett nummer av tidningen Entreprenör i din hand. Se till att du inte missar nästa. Gör som Douglas Roos och prenumerera på Sveriges största tidning för entreprenörer. Beställ din prenumeration på: www.prenservice.se 08-762 61 40 prenumeration@entreprenor.se

TIPS & TRIX NÄSTA NUMMER Böcker, böcker, böcker En manual för det omöjliga Det finns många nu-ska-vi-ta-oss-ikragen-böcker, men de flesta bleknar efter att ha läst hur Aron Anderssons tagit sig an livet efter att cancern slog till när han var sju år gammal. Ett liv i rullstol har inte hindrat honom från att bestiga Kebnekaise! Äventyren till trots handlar boken lika mycket om en liten killes och en växande ung mans vilja att skapa ett äkta liv, i både med- och motgång. Med den berättelsen i botten behövs knappast de ibland lite väl goda råden. Möjligheter Aron Andersson Lava Förlag Så återstartar du hjärnan Det var 2008 som allt förändrades. Då slog hela den digitala revolutionen igenom med full kraft. Och det gick ut över våra hjärnor. Det menar i alla fall Thomas Dalström, som nu arbetar på att rädda denna vår viktigaste muskel. Boken är dels en genomgång av alla de störmoment vi utsätts för, typ varannan minut och som rubbar hjärnans arbete, dels en beskrivning av motkrafterna: Det har aldrig varit lättare att lyckas. Intressant! Din hjärna från 2008 är effektivare än den du har i dag Thomas Dalström Meetings International Publishing Räddade av skattepengar Vad i helvete har dom för sig in i banken efter tre, skaldade Hasse&Tage i revyn Lådan. I dag ställer Andreas Cervenka samma fråga i sin bok Vad gör en bank?. Svaret är en serie hårdhänta genomgångar av hur världens banker och framför allt världens bankmän varit på vippen att stjälpa hela världsekonomin, men räddats av skattepengar. Och kommer att göra det igen. Det är välskrivet, uppfriskande, kunnigt, pedagogiskt och bitvis mördande roligt. Köp. Läs! Vad gör en bank? Andreas Cervenka Natur och Kultur Nästa nummer kommer ut den 7 april Bygdens son blev räddaren i nöden 2015 stod Reijmyre glasbruk på randen till konkurs. Då bestämde sig bygdens son, Ulf Rosén, för att efter flera decennier flytta hem till Östergötland och försöka rädda bruket. Entreprenör har besökt bruksorten, och under en rundvandring i glasbruket berättar Ulf Rosén om utmaningarna i att ta över ett konkursbo och hur det är att axla rollen som hans far en gång hade, som ägare och vd för anrika Reijmyre. E-hälsa lockar riskkapitalister och unga techföretag Regeringen har satt som mål att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Det har fått unga techföretag att flockas kring e-hälsa och ta fram nya innovativa lösningar för digitalisering inom vården. E-hälsa är även en av de hetaste trenderna på riskkapitalmarknaden och förra året investerades nästan en halv miljard kronor i medtechsektorn. 64 Boka din Styrelseutbildning för 2017! Professionellt styrelsearbete Ordförandekurs Ekonomi för styrelseledamöter Nya utbildningar: Styrelsen och den digitala transformationen Kurs för Styrelsesekreterare Mer info och anmälan på mbbv.se eller 08-663 90 00. Välkommen!

450 olika wellådor till låga priser! PANGPRIS! Från 0,99 kr/st Vi har allt ni behöver för att packa era varor. Alltid leverans nästa vardag, alltid fraktfritt när du handlar för 2000:- Beställ någon av våra 7000 emballageartiklar på: www.packoplock.se eller 020-50 58 50 www.packoplock.se

10 FRÅGOR Jag är ett vanligt popsnöre som halkade in på investeringar och entreprenörskap Han började sitt yrkesliv som låtskrivare och har flera listettor med världsartister på sin cv. Sedan dess har Andreas Carlsson startat skolor, suttit i juryn för Idol och X Factor och blivit en investerare av rang. Bäst mår han när han är på språng. 1 Varför valde du att satsa på just musik och skolor? Min väg framåt utvecklar sig hela tiden efter hur mina drömmar förändras. Min mentor sa en gång dream another dream. Det innebär att inte fastna i något utan att hela tiden komma framåt, djupare in i det man är bra på och kan. Även om det jag pysslar med kan se fragmenterat ut vid en första anblick så hänger allt ihop om man kikar närmare på det. Det håller mitt liv spännande! 2 Vem ringer du när det är motigt? Det är alltid motigt på sätt och vis. Man märker sällan när det går bra, bara när det går dåligt. Men jag pratar med mig själv, och jag har högt flygande drömmar som jag fokuserar på i stället för motgångar jag möter. Annars blir man inte framgångsrik. Att vara entreprenör är motigt, det är att vandra på en stig som ingen har gått på innan. 3 Vem firar du dina framgångar med och hur? Jag är fruktansvärt dålig på att fira mina framgångar faktiskt. Jag kan ta ett glädjeskutt för mig själv, men det är nog allt. En gång när jag fick en listetta i USA firade jag där genom att ha en stor fest. Men då kom det oinbjudna gäster som förstörde huset, och då slutade jag bjuda hem folk! trött på att inte jobba på ett vanligt jobb, att gå upp på morgonen till något som väntar och inte behöva rida runt på en tiger varje dag. Men jag vill för mycket. 5 När mår du som bäst? När jag är på väg och är i farten. 6 Vad inspirerar dig? Entreprenörskap och andras visioner. Att få höra på berättelser om hur andra har gjort det till synes omöjliga och tagit sig fram och skapat något som andra hade dömt ut. 7 Vad längtar du efter? Min stora dröm är att jag lyckas bygga en verksamhet som är välmående och att kunna komma på besök och ingen vet vem jag är. Jag vill etablera något som jag är initiativtagare till men som har en organism som klarar sig utan mig, att ingen fäster uppmärksamhet till mig som person i relation till det. Där vill jag hamna på livets höst. 8 Vilka är dina styrkor och svagheter som entreprenör? Styrkor är att jag vet hur jag ska paketera och presentera projekt. Min största svaghet är mina bristande kunskaper inom affärer. Jag är inte en kille som har gått en lång utbildning på Handels, jag är ett vanligt popsnöre som halkade in på investeringar och entreprenörskap. 9 Hur viktigt är det att tjäna pengar? Pengar är en bekräftelse på hur man klarar sig för många, det är ett bevis på hur långt man kommit. Utöver det är pengar en nödvändighet för att klara sig i vardagen. Men för mig har lycka blivit en större morot än vad pengar är. Är måndagen den bästa dagen på veckan så har man lyckats, för mig handlar livet inte om att vinna utan hela vägen dit. 10 På vilket sätt är entreprenörer viktiga för samhället? Samhället är ju uppbyggt av entreprenörer. En av de stora är Columbus, han var en riktig entreprenör. Han lånade pengar och åkte över havet för att hitta en ny värld. Alla initiativtagare som är doers och inte followers är entreprenörer. Det är folk som tagit onödiga risker och offrat delar av sitt liv för risker som andra inte kan se. Louise Wachtmeister 4 Har du någonsin känt att nu lägger jag av och tar ett vanligt jobb? Ja, mer och mer med åldern. Jag kan vara SKÖNSJUNGANDE ENTREPRENÖR Namn: Andreas Carlsson. Ålder: 43 år. Familj: Sonen William Graaf Carlsson. Gör: Njuter av livet. Aktuell med: Film i USA, tv-serie, Broadwayshowen Paramour samt skolkonceptet AXB. Omsättning: Alldeles för lite. Är måndagen den bästa dagen på veckan så har man lyckats, menar Andreas Carlsson. 66

FÖRSÄLJNINGEN SER BRA UT I WEBSHOP OCH VÅRA BUTIKER SÅ JAG JOBBAR HÄR EN VECKA TILL NU, HÄLSA DE ANDRA! E-handel + butiker blir enkelt med rätt system! Med Specters webbaserade affärssystem kan du enkelt koppla samman dina butiker med webshop, leveranser och lagersaldo på ett smart sätt. Våra funktioner effektiviserar ditt arbete för att spara tid och pengar, och självklart kan du jobba precis var du vill. Framtidens affärssystem 0304-64 94 00 sales@specter.se www.specter.se

i 3 månader Eventuell a-kasseavgift tillkommer. Läs mer på unionen.se/egenforetagare0:- Värde 1.125 kr exkl moms. Gäller inte om du redan är medlem i Unionen. Inkomstförsäkring. När ditt jobb är ett helt företag. Är ditt jobb ett helt företag? Gå med i Unionen Egenföretagare så får du skräddarsydda tjänster och förmåner som ger dig extra stöd och trygghet som företagare. Till exempel ingår vår inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan och gör att du totalt kan få upp till 80 % av tidigare inkomst om du skulle bli arbetslös. Det innebär en trygghet som gör att du vågar satsa lite hårdare på din affärsidé. Som egenföretagarmedlem får du också bland annat affärsjuridisk rådgivning, bidrag till kompetensutveckling och förmånliga erbjudanden på till exempel en sjukvårdsförsäkring. Läs mer och bli medlem direkt på www.unionen.se/egen Dessutom ca resten av första året om du nyligen har eller tänker starta eget. Värde 1.674 kr exkl moms. Läs mer och bli medlem direkt www.unionen.se/egen