Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare: Bengt Sjödin, odont. dr Odontologiska fakulteten Umeå 1
Bakgrund Parodontit, tandlossning, är en av de två vanliga sjukdomstillstånd som kan drabba tandens stödjevävnad. Den definieras som en infektionssjukdom som i sin allvarligaste form orsakar tandförlust genom bennedbrytning. Sjukdomen orsakas av att bakterieansamlingar på tanden skapar en inflammationsreaktion med stödjevävnadsförlust som följd. Detta kan kliniskt verifieras genom ett ökad fickdjup alternativt genom mätning av benförlust på röntgen. Epidemiologiska studier gjorda i Norden (1-3) visar på en prevalens på mellan 10-20% av en mer avancerad parodontit. Publicerade studier från Dalarna och Jönköping har beskrivit förändringen i prevalens över 30 år. Dessa visar att prevalensen av sjukdomen sjunker vilket tillskrivs en förbättrad munhälsa samt tillgång till regelbunden förebyggande tandvård (4,5). Andelen jämförbara studier är dock relativt få då det saknas en golden standard för hur parodontal sjukdom ska definieras. Idag är andelen tandlösa färre. Att man behåller sina tänder längre i livet borde innebära att vi har en ökande äldre del av befolkningen som har parodontit vid en eller ett par tänder. I Norrbotten har vid tre tillfällen en tvärsnittsundersökning utförts 1991, 2001, 2011. Dessa har legat till grund för vårdplanering. I studien har många kliniska variabler registrerats. Dessa kan kopplas samman för att öka förståelsen för hur parodontiten utvecklats de senaste 30 åren i Norrbotten avseende sjukdomsgrad och prevalens. Parodontit är en sjukdom som utvecklas initialt stort sett symptomfritt. Upplever patienten med svår parodontit några symtom? Hur medveten är man om sin sjukdom? Studier har påvisat samband mellan allmänsjukdomar och parodontit(5), är det så även i Norrbotten? Kan vi se ett samband mellan patientens parodontala status och allmänhälsa? Syfte Jag vill med denna studie undersöka den parodontala sjukdomen i Norrbotten 2011 avseende: 1. Prevalens 2. Sjukdomsgrad 3. Koppling till allmänhälsa samt förändringarna i ovanstående faktorer mellan registreringarna 1991,2001,2011. 2
Material och Metod En tvärsnittsundersökning har genomförts år 2011 i Norrbotten. Undersökningen omfattar munhälsa samt attityder till tandvård hos vuxna i åldersgrupperna 35, 50, 65, 75 samt 85år. Population Norrbottens län omfattade 2011 en population på ca 248000 invånare (6). Ur populationen valdes 5 åldersgrupper ut: 35,50, 65,75 samt 85- åringen. Länet delades in i 4 olika regioner avseende demografisk struktur. I varje region valdes slumpmässigt 350 individer ut. Bortfall 76 % av de utvalda svarade på enkätfrågor. 69 % deltog även vid den kliniska undersökningen. 82 % av dem som avstod att delta uppgav inte någon särskild anledning till att avstå från att delta. 5,9 % hade flyttat eller gick inte att nå. 3,7 % hade avlidit eller var för sjuka för att delta. Bortfallet från kliniska undersökningen var störst i åldersgruppen 85år. Enkätundersökningen Samtliga i urvalspopulationen fick en enkät hemskickad. Den bestod av 40 frågor av flervalstyp och omfattande civilstånd, utbildningsnivå, allmänhälsa, munhälsa, tandvårdsvanor. Attityder till och bedömning av tandvårdens kvalité samt ekonomiska aspekter kartlades. Till dem som inte svarat skickades en påminnelse och de som sedan inte svarade på den kontaktades per telefon. Enkätsvaren registrerades sedan in i EpiDATA Klinisk undersökning 21 erfarna tandvårdsteam deltog i undersökningen. Före studien genomfördes en utbildningsdag för att säkerställa kalibrering. De kliniska undersökningarna följde ett bestämt flödesschema. Röntgenbilder i form av bitewings exponerades för diagnostik av karies samt parodontit i bettets sidopartier. Efter den kliniska undersökningen informerades patienten om resultatet och en vårdbehovsbedömning genomfördes i samråd. Kliniska parametrar Tandantal: Antalet tandlösa individer registrerades. Antalet erupterade molarer, premolarer, caniner samt incisiver registrerades. Visdomständer uteslöts ur registreringen. Parodontalt status Det index som användes för parodontal registrering är en modifiering av CPITN index (7). CPITN är utvecklat av WHO för epidemiologiska studier av parodontal hälsa. I denna studie utfördes CPI registrering på tandnivå. CPI 0: Kliniskt frisk gingiva CPI 1: Blödning vid sondering 3
CPI 2: Förekomst av tandsten el fyllningsöverskott CPI 3: Förekomst av tandköttsfickor > 4 < 5,5mm CPI 4: Förekomst av tandköttsfickor > 6mm CPI 5: Tand som bedöms extraktionsmässig av att parodontala skäl. Övriga variabler Utöver ovanstående registrerades även kariesförekomst, slemhinneförändringar. Resultatredovisning I studien kommer följande att redovisas. Deskriptiva data avseende: Antalet tandlösa relaterat till ålder. Antalet tänder Parodontala registreringar på individnivå och gruppnivå. Självupplevd tandhälsa. Relationen allmänhälsa och parodontal sjukdom. Utöver detta kommer jämförande analyser av det data som framkommit i studierna 1991, 2001 samt 2011 att göras. Data ska analyseras och bearbetats med hjälp IBM SPSS Statistics 21 Etiskprövning Inför studien 1991samt 2001 gjordes en etisk prövning. Den aktuella studien kommer enbart att behandla redan insamlade data, dessa är avkodade. Inget journalmaterial hanteras. Ett rådgivande yttrande kommer dock att ställas till Etikprövningsnämnden före användning av undersökningsmaterialet. Tidplan Projektet beräknas hinna utföras inom ramen för ST utbildningen då datainsamlingen redan är utförd. 4
Referenser: (1) Norderyd O, Henriksen BM, Jansson H. Periodontal disease in Norwegian old-age pensioners. Gerodontology 2012 Mar;29(1):4-8. (2) Krustrup U, Erik Petersen P. Periodontal conditions in 35-44 and 65-74- year-old adults in Denmark. Acta Odontol Scand 2006 Apr;64(2):65-73. (3) Wahlin A, Jansson H, Klinge B, Lundegren N, Akerman S, Norderyd O. Marginal bone loss in the adult population in the county of Skane, Sweden. Swed Dent J 2013;37(1):39-47. (4) Hugoson A, Sjodin B, Norderyd O. Trends over 30 years, 1973-2003, in the prevalence and severity of periodontal disease. J Clin Periodontol 2008 May;35(5):405-414. (5) Edman K, Ohrn K, Holmlund A, Nordstrom B, Hedin M, Hellberg D. Comparison of oral status in an adult population 35-75 year of age in the county of Dalarna, Sweden in 1983 and 2008. Swed Dent J 2012;36(2):61-70. (6) 2013M09 - Statistiska centralbyrån. Available at: http://www.scb.se/pages/producttables 25795.aspx. Accessed 11/15/2013, 2013. (7) Ainamo J, Ainamo A. Validity and relevance of the criteria of the CPITN. Int Dent J 1994 Oct;44(5 Suppl 1):527-532. 5