EpiWux Munhälsa och tandvård i Dalarna

Transkript

1 EpiWux 2013 Munhälsa och tandvård i Dalarna En tvärsnittsstudie i Dalarna 2013 avseende åringars munhälsa och attityder till tandvård samt analys av personalresurser inom tandvården i Dalarna. Birgitta Nordström Folktandvårdens kansli, Falun Kristina Edman Centrum Oral Rehabilitering, Falun

2 EpiWux2013 Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning... 3 Introduktion... 4 Material och metod... 6 Population och urval... 6 Metod... 6 Personalresurser... 8 Bortfall... 8 Etiska aspekter... 8 Statistisk metod... 8 Resultat... 9 Patientenkät... 9 Klinisk undersökning Beskrivning av munstatus i de olika åldersgrupperna Personalresurser Diskussion Referenser Ordlista Bilaga 1 Patientenkät... Bilaga 2 Bortfallsanalys... Bilaga 3 EpiTab Bilaga 4 Tandvårdspersonal i Dalarna... Bilaga 5 Utveckling under 30 år... < Sid 1/29 >

3 EpiWux2013 < Sid 2/29 >

4 EpiWux2013 EpiWux 2013, munhälsa och tandvård i Dalarna. En tvärsnittsstudie i Dalarna 2013 avseende åringars munhälsa och attityder till tandvård samt analys av personalresurser inom tandvården i Dalarna. Sammanfattning Bakgrund: För att Landstinget Dalarna med sitt planeringsansvar för tandvården i Dalarna, ska kunna leva upp till Tandvårdslagens krav att ge hela befolkningen tandvård på lika villkor krävs ett gott planeringsverktyg. Det behövs aktuella fakta om befolkningens munhälsa, hälsoutveckling över tid, befolkningens attityder om tandvård och munhälsa samt analys av personalbehov. I Dalarna har därför tvärsnittsstudien EpiWux genomförts vart femte år sedan Studien år 2013 är den sjunde i ordningen. Metod: Tvärsnittsundersökningen baserades på en patientenkät och en efterföljande klinisk undersökning. Urvalet bestod av individer slumpade ur Dalarnas befolkningsregister (samtliga mantalsskrivna personer i Dalarna i åldersintervallet år, totalt personer). För att möjliggöra jämförelser med tidigare EpiWux-undersökningar, delades urvalet in i fem åldersgrupper; 35, 50, 65, 75 och 85 år. Personalresurser inom tandvården i Dalarna kartlades för Folktandvårdens del via Landstinget Dalarnas personaladministrativa datasystem Heroma samt för privata vårdgivare via en postenkät. Resultat: Enkätundersökning De flesta av de svarande besöker tandvården regelbundet. Besök enbart vid akuta besvär uppgav 11 %. I 35-årsgruppen har dock var tredje individ inte besökt tandvården under de senaste två åren. Den främsta orsaken i alla åldersgrupper till att inte besöka tandvården regelbundet var ekonomi. Totalt var det 8 % som inte hade någon tandvårdskontakt. Tillgänglighet till tandvård upplevdes god i länet hos majoriteten av de svarande. Att bli kallad regelbundet uppgavs som det viktigaste i kontakt med tandvård oavsett åldersgrupp. Att få samma behandlare var mer viktigt för de äldre åldersgrupperna (65+). Att få ett gott bemötande var mycket viktigt för var tredje individ, de flesta fanns bland 35-, 50- och 85-åringarna. 95 % av samtliga upplever bra bemötande och ett gott omhändertagande hos tandvården. De flesta missnöjda med detta fanns i de yngsta åldersgrupperna. Majoriteten borstade tänderna dagligen och använde tandkräm med fluor, men 9 % uppgav att de ofta/ibland använder tandkräm utan fluor här fanns de flesta bland de äldre. Röker dagligen gjorde 10 % och 11 % var dagligsnusare. Med verktyget Oral Impact on Daily Performance (OIDP) som mäter munhälsorelaterad livskvalitet uppgav 32 % att de upplevde någon form av munhälsorelaterad påverkan i sitt dagliga liv. Klinisk undersökning Total tandlöshet fanns hos 2 % i hela urvalet och enbart bland 65-, 75- och 85-åringar. Bettdysfunktion av olika grad förekom hos 7 % av samtliga undersökta. Karies fanns hos en tredjedel. Individer som hade flest antal kariesangrepp per person (tre angrepp eller fler) fanns i den yngsta gruppen (13 %), i övriga åldrar låg denna siffra mellan 8-9 %. Tandstödd brokonstruktion oavsett utsträckning fanns hos 20 % av urvalet och flest hos de äldre. Implantat förekom hos 7 % av urvalet. Fästeförlust 6 mm på premolarer och molarer förekom hos 12 % och moderat parodontit diagnostiserades hos 35 %. Tandsten synlig på röntgenbild i sidopartiet förekom hos en tredjedel av urvalet. < Sid 3/29 >

5 EpiWux2013 Personalanalys En stor generationsväxling sker inom allmäntandläkarkåren, framför allt inom folktandvården. Tandläkare är idag mer lättrekryterade än tidigare. Även bland tandhygienister är en generationsväxling på gång. Rekrytering kommer att bli svårare i framtiden i Dalarna då utbildningen i Falun är nedlagd och närmaste utbildning vid Högskolan i Karlstad har beslutat lägga ned. Redan idag är det också svårt att rekrytera tandsköterskor. Även här kommer resursbristen att bli stor eftersom närmare 50 % av yrkeskåren kommer att uppnå pensionsålder inom tio år. Konklusion: Bland 35-,50- och 85-åringarna fanns flest individer som inte har regelbunden kontakt med tandvården. Det var i dessa grupper de mest kariessjuka individerna fanns. Moderat parodontit förekom hos 35 % av urvalet, mest utbrett i de tre äldre åldersgrupperna. En stor utmaning för att bibehålla/förbättra munhälsan i Dalarna är att motivera de yngre vuxna till goda munhygienvanor samt regelbundna tandvårdsbesök. En annan stor utmaning är att, för de s.k. sköra äldre, säkra en fortsatt regelbunden egenvård och fortsatt tandvårdskontakt. Här bör samarbete ske med de som finns runt dessa individer i deras dagliga tillvaro. Det finns starka skäl för att utföra en ny EpiWux-studie år 2018, dels för att långsiktigt följa tandhälsoutvecklingen i länet och befolkningens syn på sin munhälsa och dels följa utvecklingen av tillgång på personal. Introduktion Planering av tandvård Munhälsan är en del av allmänhälsan och bidrar till en god folkhälsa. För att Landstinget Dalarna med sitt planeringsansvar för tandvården i Dalarna, ska kunna skapa förutsättningar för en god munhälsa till befolkningen och leva upp till Tandvårdslagens krav att ge hela befolkningen tandvård på lika villkor (1), krävs ett gott planeringsverktyg. Ett verktyg som ger en tillförlitlig bild över munhälsoutvecklingen hos befolkningen samt visar en bild över befolkningens syn på tandvården och vad munhälsan betyder för den totala hälsan. I Dalarna har därför tvärsnittsstudien EpiWux genomförts vart femte år sedan 1983 (2-8). Tidigare EpiWux-studier har beskrivit aktuellt munhälsoläge, hälsoutveckling, befolkningens åsikter om munhälsa och befolkningens syn på tandvården. Förutom detta har en personalanalys genomförts, där nuläge analyserats och en bedömning gjorts av vad som kan ske på fem års sikt. Studien år 2013 är den sjunde i ordningen. Synen på hälsa/munhälsa har förändrats sedan EpiWux-studierna startade. Traditionellt har munhälsa beskrivits genom kliniska data som antalet tänder, förekomst av tandlossningssjukdom och kariessjukdom, alltså med biomedicinska mått. På senare år har patientperspektivet, d.v.s. människors upplevelse av den egna hälsan och livskvaliteten alltmer uppmärksammats. För den upplevda munhälsan krävs andra instrument än vad den kliniska undersökningen i de flesta fall ger, det vill säga intervjuer och/eller enkäter. Epidemiologiska studier om munhälsa hos vuxna, nationellt och regionalt i Sverige Nationella epidemiologiska studier om klinisk tandhälsa hos den vuxna befolkningen finns idag inte i Sverige. Däremot har ett Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) byggts upp sedan 2007 (10). Data rapporteras automatiskt till SKaPa-registrets databas från deltagarorganisationernas journalsystem. Trots det stora antalet individer så speglar data ännu < Sid 4/29 >

6 EpiWux2013 inte hela befolkningen, eftersom en klar majoritet är Folktandvårdens patienter. Inte heller finns data på den del av befolkningen som inte besöker tandvården. En annan brist är att patientupplevelser inte kan rapporteras, men här finns utvecklingsplaner. Socialstyrelsens tandhälsoregister innehåller information om tandvård inom det statliga tandvårdsstödet (11). Registret omfattar de individer som har tillgång till tandvård och fått ersättning genom tandvårdsstödet. Ingen data över patientupplevelser finns. Regionala studier finns sedan tidigare, till exempel de så kallade Jönköpingsundersökningarna där 3 80 åringar undersökts vart 10:e år sedan 1973 i Jönköpings kommun (12). I Norrbotten genomfördes en ny tvärsnittsstudie 2011 av EpiNorr, en undersökning vart 10:e år sedan 1991 (13). Västerbottenundersökningen 2002 (14) samt TE-studierna i Östergötland och Örebro där enkäter sänts ut vart femte år från 1992 och den senaste 2012 till personer födda 1942 (15). Dessa undesökningar har visat att tandlösheten och antalet avtagbara ersättningar minskat i den vuxna befolkningen, att tandlossningssjukdomen har minskat men att karies kvarstår, dock i något mindre omfattning. Personalresurser Tandvårdens personalresurser minskar i Sverige och de som finns är ojämnt fördelade. I Socialstyrelsens rapport Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2011 redovisas jämförelsetal över alla landsting angående legitimerad personal, med måttet antal tandläkare/ invånare respektive antalet tandhygienister/ invånare (16). För kategorin tandläkare (offentlig och privat vård sammanslaget) ligger Dalarna på tredje plats från slutet med lägst antal i landet, 67 tandläkare/ invånare. Det kan jämföras med de tandläkartätaste områdena Stockholm och Västra Götaland med 87 respektive 89 tandläkare/ invånare. Tillgången på tandhygienister är god i Dalarna jämfört med många andra delar av landet. Trots detta har tillgången minskat mot tidigare från 70 (2009) till 59 (2011) tandhygienister/ invånare. Tandhygienisttätast är fortfarande Värmland och Gävleborg med 75 respektive 73 tandhygienister/ invånare. Kronoberg har lägst antal, 29 tandhygienister/ invånare. För att bedöma framtidens rekryteringsbehov krävs aktuell kunskap om befolkningens hälsa och vårdbehov och där utgör EpiWux-undersökningarna ett underlag vid planering av framtidens tandvårdsresurser. Syfte med EpiWux 2013: studera aktuellt munhälsoläge i Dalarnas vuxenbefolkning jämföra 2013 års resultat med tidigare års studier, för att följa den utveckling som skett under de senaste 30 åren och göra en bedömning av framtiden studera vuxenbefolkningens uppfattning om sin munhälsa och hur livskvaliteten påverkas studera vuxenbefolkningens uppfattning om den tandvård som erbjuds idag studera hur vissa faktorer t.ex. hälsobeteende, ekonomi m.m. påverkar munhälsan studera fördelningen av personalresurser, hur utvecklingen har skett över tid och bedöma hur den närmaste framtiden kan se ut kunna göra en bedömning av befolkningens framtida behov av tandvård < Sid 5/29 >

7 EpiWux2013 Material och metod Population och urval Urvalet bestod av mantalsskrivna personer i Dalarna i åldersintervallet år. Totalt slumpades personer ur Dalarnas befolkningsregister den 19 december 2012, d.v.s. samtliga individer i ålders-intervallet år. Excel-filen från folkbokföringsregistret exporterades till en SPSS-fil och det slutliga slumpmässiga urvalet utfördes i IBM SPSS 19.0 (Inc, Chicago, IL, USA). Från det totala urvalet stratifierades för kön och geografiskt område (Falun, Borlänge, Västerbergslagen, Norra Dalarna, Södra Dalarna och Mellersta Dalarna). Urvalet delades in i elva åldersgrupper och samliga individer gavs ett slumpnummer varefter 204 individer i varje grupp slumpades fram. En (1) person i åldersintervallet år fick exkluderas på grund av skyddad adress. Detta resulterade i individer (1 121 kvinnor och män) vilket utgör 1,2 % av Dalarnas befolkning i åldrarna år. För att möjliggöra jämförelser med tidigare EpiWux-undersökningar delades urvalet vid analys in i åldersgrupper; 35, 50, 65, 75 och 85 år. Metod Undersökningen omfattade en patientenkät och en efterföljande klinisk undersökning hos ordinarie behandlare. Saknades tandvårdskontakt erbjöds ett fritt val inom tandvården i Dalarna och undersökningen var kostnadsfri för deltagande personer. Inför undersökningen inventerades vilken röntgenteknik som användes i länet. Samtliga folktandvårdskliniker använder digitalt system (Schick, Unident). Majoriteten, 86 %, av de privata vårdgivarna använder digital teknik. Innan utskick av enkäten genomfördes en pilotstudie på 20 personer, fyra individer i varje åldersgrupp. Avsikten var att undersöka förståelsen för formuleringarna i enkätens frågor och om tolkningssvårigheter förekom, justerades utformningen av frågan. Samtliga i urvalet erhöll tillsammans med enkäten ett följebrev med en inbjudan att delta samt information om studien. Informationen omfattade syftet med studien och att det förutom enkäten ingick en frivillig, kostnadsfri klinisk undersökning som inkluderade röntgenbilder. För att möjliggöra jämförelser med tidigare EpiWux-undersökningar användes i stort sett samma frågor som tidigare. Enkätformuläret (bilaga 1) omfattade 74 frågor rörande socioekonomiska förhållanden, tandvårds- och munhälsovanor, kost, alkohol och tobaksvanor. För att mäta munhälsorelaterad livskvalitet användes instrumentet Oral Impact on Daily Performance (OIDP) som utgjorde 9 av de 74 frågorna i enkäten. OIDP är ett av de internationellt vanligaste instrumenten för att mäta munhälsorelaterad livskvalitet och dessutom testat för svenska förhållanden (17). Syftet med OIDP är att mäta individens upplevelse av muntillståndets inverkan på det dagliga livet och innehåller frågor rörande fysiologiska (äta, tala, rengöra tänderna), psykologiska (sova, le) och sociala dimensioner (gå ut, arbeta). Yrkestillhörighet (nuvarande samt före eventuell pension) delades vid bearbetning in i sex olika grupper. Indelningen har utförts enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) socioekonomiska indelning, SEI (18). Två påminnelser skickades ut med tre veckors intervall. Med första påminnelsen sändes en ny enkät tillsammans med ett frankerat svarskuvert. Ofullständigt ifyllda enkätformulär kompletterades via telefonintervju. Den kliniska undersökningen genomfördes utifrån ett utsänt formulär. Olika förutsättningar fanns för insändande av kliniska data. På grund av detta användes två typer < Sid 6/29 >

8 EpiWux2013 av standardiserade formulär, ett inom folktandvården och ett inom privattandvården. Folktandvården i Dalarna använder sig av det digitala journalsystemet T4. Data avseende tidigare tandvård, kariesstatus och parodontalstatus sändes via en elektronisk remiss till en remissinstans som benämndes EpiWux De delar som inte kunde remitteras digitalt, sändes via ett undersökningsformulär per post. Eftersom andra digitala journalsystem än T4 används inom privattandvården, registrerade privata vårdgivare data på samtliga kliniska uppgifter i ett standardiserat undersökningsformulär som sändes per post. Registrering av kronkaries grundades på klinisk undersökning och den röntgenologiska diagnosen D3. Rotkaries omfattade endast aktiva skador. Primära och sekundära skador registrerades separat för både kron- och rotkaries. För att kunna jämföra 2013 års studie med tidigare EpiWux-studier, har samma underlag använts för klassificering av parodontal sjukdom. I den parodontala undersökningen ingick registrering av tandköttsfickor 6 mm, samt blödning vid sondering. De parodontala förhållandena med avseende på benförlust på molarer och premolarer diagnostiserades på bitewing röntgen. Resultatet har sammanförts i tre grupper: Frisk; normal benhöjd i molar/ premolar områden, d.v.s. 2 mm avstånd från emalj/cementgränsen och benkant enligt kriterier av Källestål med medarbetare (19). Moderat parodontit; benförlust som inte överskrider 1/3 av rotlängden, furkationer grad II och III, vertikal bendefekt vid 3 tänder i molar/premolarområdet. Avancerad parodontit; benförlust omfattande mer än 1/3 av rotlängden, vertikala benfickor, fästeförlust i furkationer vid > 3 tänder. Då molarer saknades sattes diagnosen avancerad parodontit vid benförlust > 2/3 av rotlängden och > 50 % av befintliga premolarer. Denna klassificering utfördes av en tandläkare och en tandhygienist i projektgruppen. Bettfysiologiska förhållanden undersöktes genom tre anamnestiska frågor som ställdes av behandlaren vid undersökningstillfället och avsåg att undersöka om individen någon gång/vecka eller oftare: 1: Ständig eller ofta återkommande har besvär av värk i käken eller ansiktet. 2: Ofta blir trött eller utmattad i käken av exempelvis tuggning. 3: Ständigt eller ofta har återkommande besvär med att käken hakar fast, låser sig eller av att det är svårt att gapa upp (20). De behandlare som använde analog röntgenteknik sände in bitewing röntgen från undersökningstillfället (alternativt tidigare röntgen, ej äldre än 6 månader) till projektgruppen som returnerade dessa efter granskning. Beroende på tandantal, har två alternativt fyra röntgenbilder i sidopartierna kompletterat den kliniska undersökningen (stående bitewing). I vissa fall har även sex bitewing röntgen tagits för att uppnå de utsatta kriterierna, d.v.s. synliga approximalytor från distalt på hörntänderna till sista molarens distalyta. Med hjälp av de insända röntgenbilderna har klinisk data kunnat verifieras i sidopartierna, t.ex. antal tänder, tidigare terapi, karies (till viss del), fästeförlust, tandsten m.m. Förutom aktuellt status insändes uppgifter angående kariesrisk, parodontitrisk och teknisk risk samt information om eventuell progression av karies och parodontit. Utförliga anvisningar avseende kliniska variabler sändes till undersökarna. Digitala röntgenbilder sändes till projektgruppen via C-Takt Link (ett krypterat e- postsystem där känsliga personuppgifter < Sid 7/29 >

9 EpiWux2013 kan skickas) eller CD-skiva. Bilder via CD-skiva lades i Schicks bildarkiv för granskning. Röntgenmaterial granskades av två personer i projektgruppen förutom ordinarie behandlare. Som hjälpmedel vid granskning av analoga röntgenbilder användes röntgenbetraktare med 1½ gångers förstoring (Mattson-kikare). Där tveksamheter förekom vid bedömning av materialet har dessa fall diskuterats, tills enighet uppnåtts. Data från den kliniska undersökningen sammanställdes på ett s.k. överföringsformulär. Samtliga enkäter och överföringsformulär skannades för databearbetning. Data från enkät och klinisk undersökning redovisas efter ålder och kön. Personalresurser Kartläggning av personalresurser har skett avseende tandläkare och tandhygienister i enlighet med tidigare års EpiWux-studier. I 2013 års undersökning har även tandsköterskor beskrivits. Uppgifter angående folktandvårdens personal har hämtats från det personaladministrativa systemet Heroma Från privattandvården har motsvarande uppgifter inhämtats via enkät till privata vårdgivare, aktiva inom Dalarna (tandläkare samt egenföretagande tandhygienister). Bortfall patientenkät och patientundersökning Hela urvalet utgjordes av personer, män (50 %) och kvinnor (50 %). Av urvalet svarade personer (61 %) på utsänt enkätformulär. Vanligaste orsakerna till att avstå från att besvara enkäten var sjukdom. Den kliniska undersökningen omfattade personer (83 % av ifyllda enkätsvar, 51 % av totala urvalet). Vanligaste orsaken till att avstå var sjukdom. En mer detaljerad sammanställning av bortfall och dess orsaker, avseende enkät och klinisk undersökning, framgår av bilaga 2. Privat vårdgivarenkät Enkäten till de privata vårdgivarna besvarades av 59 personer (av 64), d.v.s. 92 % av samtliga. Etiska aspekter Studiedeltagarna har informerats skriftligt om studien samt att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas utan att orsak behövde anges. Vid besök för klinisk undersökning har studiedeltagarna undertecknat ett samtycke till att medverka. Påskrivet samtycke sändes in till projektgruppen tillsammans med det ifyllda undersökningsformuläret. Deltagarna fick även information om vem som är personuppgiftsansvarig i Landstinget Dalarna samt att de kostnadsfritt kunde ta del av insamlad data gällande dem samt få eventuella fel rättade. Etiska kommittén i Uppsala har godkänt studien (diarienummer: 2012/405). Statistisk metod För statistisk dataanalys har programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS, version 19.0 Inc., Chicago, IL, USA) använts. Resultaten har i sin helhet bearbetats och sammanställts i form av frekvens- och korstabeller och i lämpliga fall har Pearson s chi-två test och t-test använts för analys av materialet. Ett p-värde <0.05 har ansetts som statistiskt signifikant. < Sid 8/29 >

10 EpiWux2013 Resultat Resultaten från både enkätundersökningen och den kliniska undersökningen redovisas även i tabellform EpiTab där antalet personer som svarat/blivit undersökt anges som (n=), se bilaga 3. I texten kommer Folktandvården att benämnas som FTV och Privattandvården med PT. Patientenkät Svarsfrekvens Enkäten sändes ut till individer och besvarades av personer, 732 kvinnor 54 %, 634 män 46 %, vilket motsvarar 61 % av totala urvalet. Svarsfrekvensen var högst bland 65- och 75-åringar (72 %) och lägst bland 35- åringar (49 %). Sociodemografiska data, vårdformstillhörighet Majoriteten, 97 %, har bott i Sverige i mer än 20 år. Samtliga 75- och 85-åringar har bott i Sverige i mer än 20 år liksom 91 % av 35-åringarna. Av 35-åringarna har 8 % bott i Sverige i maximalt 10 år. I urvalet är 48 % kunder hos FTV och 44 % kunder hos PT. De flesta i 35- och 50-årsgruppen är kunder hos FTV och från och med 65 år besöker majoriteten PT. En klar majoritet av deltagarna uppger sig ha en etablerad tandvårdskontakt, dock saknar 8 % helt tandvårdskontakt och de flesta återfinns bland 35-åringarna (13 %). Med stigande ålder ökar antalet som har tandvårdskontakt förutom i den äldsta gruppen där andelen åter minskar. Tandvårdsvanor besöksfrekvens Av de som svarat på enkäten besöker 79 % tandvården regelbundet d.v.s. minst vartannat år. På svarsalternativet enbart akut svarar 11 %. Bland 35-åringarna uppger 31 % att de inte besökt tandvården de senast två åren. Motsvarande siffra för 50-åringar är 26 %, 65- och 75-åringar är 13 % och i 85-årsgruppen 22 %. Av samtliga som inte besöker tandvården minst vartannat år uppger 32 % att främsta orsaken är av ekonomiska skäl. Jämförs åldersgrupperna, är ekonomin det vanligaste skälet i alla grupper, förutom bland 85-åringar. De två vanligaste orsakerna i den äldsta åldersgruppen är upplever inget behov av tandvård och annat (vardera 22 %). Under annat angav deltagarna, oavsett åldersgrupp, till exempel sjuk, ej blivit kallad, jobbar på annan ort, har löständer och tandläkarens förslag. Skillnad i orsak till färre besök när jämförelse sker mellan kunder hos FTV och kunder hos PT, ses i tabellen nedan (deltagarna kunde ange max tre olika orsaker, därför överstiger procenttalen 100). 469 personer uppgav att besöken blivit färre de senaste två åren (FTV: n=260, PT: n=110, Ej regelbunden tandvård n=99). Tabell 1 Främsta orsakerna till att tandvårdsbesök minskat (procent). Stjärna i tabellen anger signifikans mellan FTV och PT. Ej regelbunden FTV PT tandvård Svårt att få en tid 24 1* 3 Tandvårdsrädsla Blir inte av 24 13* 29 Transportproblem Ser inget behov Prioriterar annat Ekonomiska skäl Annat Upplevd tillgänglighet och service En klar majoritet upplever en god tillgänglighet till tandvård i länet. Ganska lätt/lätt att få tid upplever 74 %, ingen skillnad ses mellan könen och 15 % har ingen åsikt om detta. De som anser att det är ganska svårt/svårt att få tid, är totalt 11 %. Majoriteten finns i de två yngre < Sid 9/29 >

11 EpiWux2013 åldersgrupperna (cirka 15 %). I de tre äldre grupperna anser mellan 4-8 % att det är ganska svårt/svårt att få tid. Bland kunder hos FTV är det 40 % som uppger sig ha minskat antalet tandvårdsbesök under de senast två åren. Majoriteten av dessa finns i de yngsta åldrarna och minskar sedan upp till 65-årsgruppen, därefter ligger andelen på samma nivå. Motsvarande siffra bland kunder hos PT är 18 %. Även här finns de flesta i den yngsta åldersgruppen för att sedan minska något i de övriga åldrarna förutom en halvering bland 65-åringarna. Öppettider, före och efter Tabell 2. Procentandel av befolkningen som har önskemål om öppettider utöver kontorstid. ( <66 år n=846, >65 n=520) Falun Före Efter Lördag Söndag år år Borlänge år år Norra Dalarna år år Västerbergslagen år år Södra Dalarna år år Mellersta Dalarna år år Dalarna år år Viktigast i kontakt med tandvården På frågan Vad är viktigast i din kontakt med tandvården? fanns tio olika alternativ att välja mellan och deltagarna kunde välja maximalt tre av dessa. För hela urvalet ses resultatet i Figur 1 (sid 10). Att bli kallad regelbundet är det som de flesta i alla åldersgrupper ansett mest viktigt i kontakten med tandvården, från 52 % hos 35-åringarna till % hos övriga. Trygg i behandlingsstolen anser 27 % av 85-åringarna är en av de tre viktigaste faktorerna i kontakten med tandvården, medan 50 % av 35-åringarna anger detta. Generellt kan sägas att betydelsen av detta minskar med ökad ålder. I 85-årsgruppen är det alternativet rankat som nummer fyra. Samma behandlare anser 19 % av 35- åringarna är ett av de tre viktigaste faktorerna i kontakten med tandvården. Få ett gott bemötande på kliniken anger mellan % som det viktigaste i kontakten med tandvården. Omdömen om tandvårdsbesök avseende smärta, obehag, omhändertagande och bemötande På en femgradig skala angavs upplevelse vid det senaste tandvårdsbesöket angående smärta, obehag, omhändertagande i behandlingsstolen och bemötande. De allra flesta, 80 %, av samtliga upplevde senaste besöket smärtfritt/nästan smärtfritt, 1 % upplevde olidlig smärta. Åldersuppdelat upplevde de två yngsta grupperna mest smärta, 13 respektive 11 % upplevde någon form av smärta. Motsvarande siffra i årsgruppen var 3-6 %. Tabell 2 redovisar önskemål om utökade öppettider, uppdelat dels i olika områden i Dalarna samt åldrar över eller under 65 år. < Sid 10/29 >

12 EpiWux2013 Vad är viktigast inom tandvården? Kallad regelbundet (65%) Trygg i behandlingsstolen (40%) Samma behandlare (33%) Gott bemötande (32%) Info kostnad (23%) Förebyggande (21%) Info behandlingsalternativ (20%) Snabb kontakt (18%) Påverka besökstiderna (11%) Kort tid i väntrummet (10%) % Figur 1. Resultat av frågan: Vad är viktigast i din kontakt med tandvården? Maximalt tre alternativ fick fyllas i. Inga signifikanta skillnader kan ses mellan FTV och PT. Fyra av fem personer av samtliga upplevde inget/litet obehag vid senaste undersökningen. Obehagskänslor minskade med ökad ålder. Enbart ett fåtal, 3 %, uppger känslan stort obehag vid senaste tandvårdsbesöket. Även här minskar den känslan med stigande ålder, från 5-6 % hos de under 65 år till 0-2 % bland 65 år och äldre. Huvudparten av urvalet, 94 %, upplevde ett mycket gott/gott omhändertagande vid senaste tandvårdsbesöket, från 90 % bland 35-åringarna upp till 97 % i de högsta åldrarna. Mycket dåligt omhändertagande upplevde mindre än 1 % av deltagarna och enbart i 35- och 50-årsgruppen. En klar majoritet, 95 %, upplever tandvårdens bemötande gott/mycket gott. Nöjdheten ökar med stigande ålder, från 91 % i 35-årsgruppen till % bland 75- och 85-åringar. Information vid senaste tandvårdsundersökningen Mer än hälften, 63 %, uppger att de vid den senaste undersökningen fått information angående munhygien, 12 % minns inte. Ju yngre åldersgrupp, desto större andel har fått munhygieninformation. Av 35-åringarna svarar 72 % att de har fått denna information. Motsvarande siffra hos 85-åringarna är 57 %. Information om kost svarar 12 % av samtliga att de har fått, 18 % minns inte. I 35- årsgruppen uppgav 19 % att de fått kostinformation. Andelen minskade sedan till 10 % bland 85-åringarna. Fluorinformation svarar nästan hälften av alla deltagare att de fått vid den senaste tandvårdsundersökningen, inga större skillnader kan ses mellan åldersgrupperna. Information om muntorrhet varierar från 12 % i 35-årsgruppen till 23 % i 85- årsgruppen. Tobaksinformation uppger 20 % av samtliga ha fått vid undersökningstillfället. Mest information, 28 %, har 35-årsgruppen svarat att de fått, för att sedan minska med stigande ålder till 8 % bland 85-åringarna < Sid 11/29 >

13 EpiWux2013 Behandlingsalternativ, uppger ungefär en tredjedel av samtliga att de fått vid senaste undersökningen. Förslag på behandlingskostnad anger cirka 40 % att de fått. Ingen skillnad kan ses mellan åldersgrupperna. Munhygienvanor I stort sett alla, 97 %, borstar tänderna minst en gång per dag. Minst två gånger per dag svarar 80 %. Nästan samtliga, 97 %, använder tandkräm med fluor. Tandkräm utan fluor använder 9 % ofta eller ibland. De mest frekventa användarna av tandkräm utan fluor finns bland de äldre. Extra fluor förutom i tandkräm några gånger per vecka eller mer (till exempel fluorsköljning, fluortuggummi, fluortabletter) nyttjar 43 %, användandet minskar med stigande ålder. Bland 85-åringarna är det 36 % som använder extra fluor. Motsvarande siffra bland 35-åringarna är 56 %. Fler kvinnor använder extra fluor, 50 %, än män, 35 %. Rengöring mellan tänderna, svarar 42 % att de utför minst en gång per dag. Daglig användning av approximala hjälpmedel ökar med stigande ålder, från 15 % av 35- åringarna till 62 % av 85-åringarna. Fluoranvändning hos tandförsedda individer Av de som undersöktes klinisk och hade egna tänder använder 95 % fluortandkräm minst en gång per dag. Ingen skillnad i användandet ses mellan åldersgrupperna. Tandkräm utan fluor använder ca 5 % av de med egna tänder. Användningen ökar med stigande ålder, från 3 % bland 35- åringarna och upp till 7-10 % bland 75- och 85-åringarna. Av dem som blivit bedömda att ha förhöjd kariesrisk är det 23 % som använder extra fluor utöver tandkräm dagligen. Ingen skillnad mellan de olika åldersgrupperna kan ses. Upplevd mun- och tandhälsa För att på olika sätt belysa faktorer som kan påverka den egenupplevda mun- och tandhälsan, ställdes frågor om upplevda besvär under de senaste sex månaderna när det gäller ilningar, smärta, tuggfunktion och muntorrhet. Ilningar i tänderna minst varje vecka under de senaste sex månaderna uppger 11 % av samtliga. Dessa besvär är mest vanliga bland 35- och 50-åringarna, 14 respektive 17 %. Besvären minskar med stigande ålder, 65-, 75- och 85-åringar; 9, 4 respektive 1 %. Smärta från tänderna minst varje vecka anger 5 %. Inga större skillnader mellan åldersgrupperna återfinns upp till och med 75 år. Bland 85-åringarna uppger enbart 2 % smärta varje vecka. Ömhet från tänderna minst varje vecka uppger 6 %. Ingen skillnad ses mellan åldersgrupperna. Besvär från käklederna minst varje vecka uppger 6 %. Ingen skillnad ses mellan åldersgrupperna, förutom i den äldsta gruppen där endast 2 % anger detta. En liten överrepresentation kan ses bland kvinnor. I stort sett alla, 93 %, anser att den egna tuggfunktionen är mycket/ganska bra. Ingen större skillnad ses mellan åldersgrupperna. Andelen som upplever sig muntorr dagtid varje eller nästan varje dag ökar med stigande ålder, från 8 % bland 35-åringarna till 19 % i 85-årsgruppen. Cirka 70 % av de muntorra uppger sig åtgärda sin muntorrhet. Majoriteten av dessa, 71 % dricker oftare, 28 % använder sig av salivstimulerande/ersättande medel och 1 % uppger sig göra annat. Ingen större skillnad ses mellan åldersgrupperna förutom att användning av < Sid 12/29 >

14 EpiWux2013 salivstimulerande/ersättande ökar något med stigande ålder. På frågan om hur viktig en god munhälsa är svarar 98 % att det är ganska viktigt/ mycket viktigt. Ingen skillnad ses mellan åldersgrupperna. Däremot anser majoriteten kvinnor, 83 %, att det är mycket viktigt, jämfört med 58 % av männen. Upplevd allmänhälsa, läkemedel Majoriteten av deltagarna upplever sig må bra/oftast ganska bra. Det svarar 80 % av samtliga. Mår inte så bra, krasslig då och då uppger 9 % och mår ofta dåligt svarar 3 %. I den yngsta gruppen ses ingen könsskillnad, men med ökad ålder är tendensen att kvinnor mår sämre än män bland 85-åringar mår 1 % av männen dåligt och 6 % av kvinnorna. Dagligt intag av receptbelagda mediciner ökar kraftigt med stigande ålder, från 38 % av 35-åringarna till 88 % av 85-åringarna. Minst tre mediciner per dag intas av en knapp tredjedel av deltagarna. Andelen ökar med stigande ålder från 8 % hos 35- åringarna till 59 % hos 85-åringarna. Minst fem mediciner varje dag intar 2 % av 35- åringarna, en ökning ses med stigande ålder till 32 % av 85-åringarna. Vid frågan om orsak till medicinering fanns åtta olika alternativ att välja mellan samt annat. Totalt i urvalet är hjärtkärlsjukdom den vanligaste anledningen bland de som medicinerar. Uppdelat i åldersgrupper varierar orsakerna. I 35- årsgruppen dominerar alternativet annat med 38 % följt av preventivmedel tillsammans med psykisk ohälsa med vardera 21 %. Under annat finns bland annat orsakerna smärtstillande och sköldkörtelproblematik. Bland de som intar mediciner dagligen ökar intag av läkemedel mot benskörhet med stigande ålder, framför allt bland kvinnor. Från 2 % bland dagligmedicinerande 50-åriga kvinnor upp till 29 % bland 85-åriga kvinnor. Psykisk orsak till intag av läkemedel minskar med stigande ålder, från 21% bland 35-åringar som dagligen intar mediciner till 5 % bland dagligmedicinerande 85-åringar. Kostvanor Mellanmål är viktiga för att undvika småätande som är olyckligt ut kariologisk synvinkel. I totala urvalet uppger 46 % tre huvudmål om dagen och en klar majoritet, 83 %, mellanmål 1-3 gånger/dag. Vissa variationer finns mellan de olika åldersgrupperna. Tre huvudmål äter 67 % av 35-åringarna, jämfört med ca. 30 % av 75- och 85-åringarna. Bland 75- och 85- åringar är det vanligast med två huvudmål och 1-3 mellanmål. Färre än 1 % av samtliga äter >6 mellanmål/dag dessa individer finns bland 35- och 75-åringar. Tobaksvanor I hela urvalet är 10 % dagligrökare. De flesta finns till och med 65-årsgruppen. Bland 75-åringarna röker 7 % dagligen och motsvarande siffra bland 85-åringarna är 5 %. Upp till och med 65-årsgruppen röker fler kvinnor än män. Av samtliga rökare röker 50 % mindre än 10 cigaretter/dag, 47 % röker mer än tio cigaretter per dag och 3 % mer än 20 cigaretter/dag. Av de som röker eller tidigare har rökt har 35-åringen i genomsnitt rökt i cirka 12 år och 85-åringen i 27 år. Totalt i urvalet är 11 % dagligsnusare och majoriteten är män. Främst nyttjas snus av 35-, 50- och 65-åringar. Ungefär hälften av snusarna, 42 %, snusar 2-3 dosor i veckan. Största konsumenterna av snus finns bland 50-åriga män där nästan hälften, 46 %, snusar mer än tre dosor/vecka. Alkoholvanor Som mått på alkohol definierades en drink med 50 cl starköl/cider/alkoläsk, 15 cl vin eller 5 cl starksprit. < Sid 13/29 >

15 EpiWux2013 Medeltalet drinkar/månad är 6,6 i hela gruppen. Alkoholkonsumtionen är lika stor i de tre yngre åldersgrupperna (cirka 7,5 drinkar/månad) och halveras nästan i de två äldsta grupperna (cirka 4 drinkar per månad). Män dricker jämförelsevis nästan dubbel mängd jämfört med kvinnor, 8,7 drinkar i medeltal hos män jämfört med 4,8 drinkar/månad hos kvinnor. Inget samband kunde ses angående alkoholkonsumtion och tandsjukdom eller slemhinneförändring. Huvudsaklig sysselsättning Flest förvärvsarbetande finns av naturliga skäl i grupperna under 65 år, 79 % bland 35-åringar och 88 % bland 50-åringar. Bland 65-åringar svarar 38 % att de huvudsakligen förvärvsarbetar. Bland 35-åringar är det 21 % som inte förvärvsarbetar. De vanligaste orsakerna är föräldraledighet (12 %), studier (8 %) eller arbetssökande samt långtidssjukskriven (>1 månad alternativt sjukersättning) med vardera 5 %. Bland 50-åring som inte förvärvsarbetar är ungefär hälften sjukskrivna/har sjukersättning (totalt 8 %) och knappt en fjärdedel är arbetssökande (totalt 5 %). Yrkestillhörighet I enlighet med SCBs Socioekonomiska indelning kategoriserades yrkestillhörighet (före pensionering). Majoriteten av de svarande är Tjänstemän på mellannivå, 27 %, samt Arbetare ej facklärda / Arbetare, facklärda, 22 respektive 21 %. En jämn fördelning ses mellan åldersgrupperna. Utbildningslängd På förfrågan om vilken den högsta utbildningen är som personen har genomfört svarar deltagarna enligt Tabell 3. Civilstånd, boende, daglig hjälp Största delen av urvalet, 72 %, är sammanboende/gift. Ensamboende ökar med stigande ålder, från 22 % bland 35- och 50- åringar till 50 % bland 85-åringar. De allra flesta, 94 %, av de svarande klarar sig utan hjälp i vardagen och i stort sett alla har eget boende, 99 %. Behov av hjälpinsatser ökar med stigande ålder. I 85- årsgruppen uppger 18 % ha någon form av hjälp i hemmet. Tabell 3. Utbildning, procentuell fördelning Utbildning Folk-/ Grundskola/ Realskola Folkhögskola/ Gymnasium/ Eftergymnasial utbildning Högskola/ Universitet 35 år 50 år 65 år 75 år 85 år Ekonomi Hela hushållets totala gemensamma inkomst varierar med hur stort hushållet är och hur många av dessa som har en inkomst, men det kan vara en fingervisning om s.k. köpkraft av exempelvis tandvård. Av dem som vet hushållets gemensamma inkomst uppger 25 % maximalt kr, 23 % mellan kr, 13 % mellan kr, 23 % mellan kr och 6 % uppger kr. Alternativet Vet ej anges av 9 %. Ekonomi, tandvårdskostnader, val av tandvård Av dem som har svarat om sina tandvårdskostnader det senaste året, svarade 53 % att de maximalt betalat 3,000 kr. Tandvårdskostnad mellan 3,001 15,000 kr uppger 13 % och 2 % uppger att de betalat mer än 15,000 kr. 25 % uppger att de inte betalat något alls och 9 % minns inte. De flesta som betalat mer än 3,000 kr för tandvård det senaste året finns bland de äldre. 20 % av 65- och 85-åringarna uppger detta samt 25 % av 75-åringarna. I de två yngsta grupperna är det ungefär 10 % som har haft de kostnaderna. < Sid 14/29 >

16 EpiWux2013 Totalt uppger 15 % att de avstått helt eller delvis från tandvård på grund av ekonomi. I hela urvalet ses ingen skillnad beroende på kön, förutom i den yngsta åldersgruppen där dubbelt så många kvinnor avstår tandvård, 26 %, mot 13 % av männen. Av 35-åringarna uppger 20 % förändrade tandvårdsvanor på grund av ekonomiska orsaker. Billigare behandlingsalternativ väljer 6 % och 14 % avstår helt från att söka tandvård. Ungefär motsvarande värden ses hos 50-åringarna, dock något färre i den grupp som helt avstår från tandvård. Bland 65- och 75-åringarna är det 11 % respektive 15 % som uppger att de avstått tandvård. I 85-årsgruppen minskar andelen ytterligare till 9 % som avstått tandvård helt eller tvingats välja billigare behandlingsalternativ av ekonomiska skäl. Glesbygd Med Tillväxtverkets (f.d. Glesbygdsverkets) definition av glesbygd d.v.s. ett område som har mer än 45 minuters bilresa till tätort med mer än 3,000 invånare, bor 84 % av urvalet inte i glesbygd, 8 % bor i glesbygd och 8 % vet ej. Vid en närmare analys av de som upplevde dålig tillgänglighet och de som bor i glesbygd, kunde inget samband ses. Samband mellan munhälsa och upplevd munhälsorelaterad livskvalitet (OIDP) I urvalet uppgav 32 % minst en påverkan på den dagliga munhälsorelaterade livskvaliteten de senaste sex månaderna. Den vanligaste påverkan var att inte kunna äta och njuta av mat, 5 %, skratta och visa tänderna utan att bli generad, 5 % samt rengöra tänderna, 4 %. Individer med färre tänder, bettfysiologiska besvär och karies rapporterade i signifikant högre grad en munhälsorelaterad påverkan på livskvaliteten jämfört med individer med fler kvarvarande tänder, kariesfria och individer utan bettfysiologiska besvär. Inget samband kunde dock ses mellan munhälsorelaterad livskvalitetet och moderat eller avancerad parodontit. Klinisk undersökning Bortfall klinisk undersökning Av de som besvarade enkäten, personer, undersöktes personer kliniskt hos sin ordinarie behandlare. Det motsvarar 83 % av dem som svarat på enkäten och 51 % av det ursprungliga urvalet. Av de undersökta var en något större andel kvinnor, 53 %. Till klinisk undersökning kom 41 % av totala urvalet av 35-åringar, 48 % av 50-åringar, 61 % av 65-åringar, 58 % av 75-åringar och 46 % av 85-åringar. Av samtliga undersökningar utfördes 53 % inom FTV och 47 % inom PT. Antal tänder/ tandlöshet Total tandlöshet finns hos 2 % i hela urvalet. Uppdelat i åldersgrupper finns ingen total tandlöshet i de två yngsta grupperna, hos 1 % i 65-årsgruppen, 3 % i 75- årsgruppen och hos 8 % i 85-årsgruppen. 20 tänder eller fler är ett äldre begrepp för ett värde där tuggfunktion och estetik med stor sannolikhet är tillräcklig. Av 35- åringarna har 99 % minst 20 tänder, liksom 98 % av 50-åringarna, 89 % av 65- åringarna, 61 % av 75-åringarna och 54 % av 85-åringarna. Av dem som har egna tänder har 35- åringen i medeltal 29,6 tänder, 50-åringen 27,7 tänder, 65-åringen 24,7 tänder, 75- åringen 20,5 tänder och 85-åringen 19,2 tänder. Förekomst av avtagbar protes Avtagbara tandersättningar finns från 50- årsgruppen och äldre. När det gäller överkäken har 1 % av 50-åringarna löstagbar tandersättning. Andelen ökar med stigande ålder upp till 20 % av 85-åringarna. När det gäller underkäken har 1 % av 50-åringarna löstagbar partialprotes/konuskonstruktion, inga helproteser förekommer. Förekomst av partialprotes/konus i underkäken i 65-årsgruppen är 2 % och i 75- och 85-årsgruppen 10 %. < Sid 15/29 >

17 EpiWux2013 Hos de med minst en käke totalt tandlös, dominerar löstagbara ersättningar. Hel protes i överkäken har 2 % av 65-åringar, 6 % av 75-åringar och 14 % av 85-åringar. Avsaknad av minst 12 tänder, orsak Av alla undersökta saknade 14 % minst 12 tänder. Från 1 % av 35-åringarna, 4 % av 50-åringarna, 11 % av 65-åringarna, 35 % av 75-åringarna och 41 % av 85- åringarna. Ingen skillnad sågs mellan könen. Det var betydligt vanligare med tandförluster orsakade av karies i 75- och 85-årsgrupperna jämfört med övriga åldersgrupper. Tandförluster av parodontala skäl var vanligast i 65-, 75- och 85- årsgrupperna. Bedömning av bettdysfunktion Bettdysfunktion förekommer hos 7 % av samtliga undersökta, med en spridning mellan 3 9 % i de olika åldersgrupperna. De äldsta grupperna, 75- och 85-åringar samt 35-åringar upplevde minst besvär 3-4 %. Bland 50- och 65-åringar upplevde 8 % respektive 9 % funktionsstörningar av något slag. Vanligast är smärta 4 %, följt av trötthet i käkarna 3 % och minst vanligt är låsningar 2 %. Bedömning av munslemhinna Munslemhinneförändringar finns hos 13 %. Spridningen mellan åldersgrupperna är liten, mellan % förutom hos 85-åringar där förekomsten är något högre, 18 %. Av de kliniskt undersökta hade 143 personer slemhinneförändringar. Det är vanligast med vita förändringar, 64 % och en majoritet finns bland män. Röda förändringar förekommer hos 40 % och öppna sår hos 6 %. Av undersökaren bedömd progression av karies och parodontit sedan förra undersökningen Av alla undersökta bedömdes 20 % ha progression av karies. Störst andel finns bland 85-åringarna med 24 % och lägst bland 75-åringarna med 15 %. Bland 35-, 50- och 65-åringar bedömdes progressionen i respektive åldersgrupp till 22 %, 20 % och 19 %. Motsvarande siffror för progression av parodontit var för hela gruppen 13 %. Andelen med progression bland 35-åringar var 8 % och bland 50-, 65-, 75 och 85- åringar 14 %. Bedömning av karies-, parodontit- och restaurationsrisk Vid den kliniska undersökningen bedömdes förhöjd risk för karies, parodontit och s.k. teknisk risk (Tabell 4). Tabell 4. Riskbedömning avseende karies, parodontit och teknisk risk. Procent.. Förhöjd Förhöjd Förhöjd Åldersgrupp kariesrisrisk risk parodontit- teknisk Totalt Den bedömda kariesrisken är marginellt högre i den äldsta och den yngsta åldersgruppen. Den bedömda parodontitrisken och den tekniska risken ökar med stigande ålder till 65 år, för att sedan vara relativt konstant. Tänder antal samt intakta tänder Av de tandförsedda individerna har i stort sett alla 35- och 50-åringar samtliga tolv framtänder. Tandantalet minskar något med stigande ålder. Även i sidopartierna ökar tandförlust med stigande ålder. Karies En klar majoritet inom varje åldersgrupp är fri från aktiv karies, totalt 66 %. Hos individer med karies har majoriteten maximalt två aktiva kariesangrepp. En liten grupp individer har många kariesskador, det vill säga fler än sex angrepp. < Sid 16/29 >

18 EpiWux2013 Tabell 5. Kariesskador och mått per individ (medelvärden) Kron prim Kron sek Rot prim Åldersgrupp Totalt 0,5 0,4 0,2 0,1 0,1 0,3 0,3 0,4 0,5 0,5 0,7 0,5 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Rot sek 0,0 0,0 0,1 0,1 0,4 0,1 DT 0,8 0,8 0,7 0,6 1,2 0,8 DFT 6,5 11,6 15,7 15,0 14,7 12,6 DFSa 4,1 10,7 21,3 23,6 23,7 15,6 Bland 85-åringarna är det 4 % som har > 6 kariesangrepp. I hela urvalet har 34 % aktiv karies, något fler män än kvinnor, 41 % respektive 28 %. Tabell 5 visar fördelning av karies inom hela urvalet. Rotfyllda premolarer och molarer I de två yngsta åldersgrupperna saknar majoriteten rotfyllningar. I de två äldsta åldersgrupperna har 75 respektive 80 % av alla tandförsedda, en eller flera rotfyllningar. Bland 65-åringar har 58 % minst en rotfylld premolar eller molar. Kron- och broprotetik Majoriteten av fast tandstödd protetik (kronor, broar) finns i 65-årsgruppen och äldre. Alla typer av tandstödd fast protetik ökar med stigande ålder. Enstaka kronor förekommer hos 38 % av totala urvalet, hos 6 % av 35-åringarna och hos 71 % av de äldsta. Av alla individer med singelkronor har 90 % maximalt fyra kronor. Tandstödd brokonstruktion oavsett utsträckning finns hos 20 % av urvalet, från 2 % av 35-åringar till 44 % av 85-åringar. Mindre broar (maximalt tre led) finns hos 2 respektive 3 % av 35- och 50-åringar för att sedan öka till 28 % i den högsta åldersgruppen. Större brokonstruktioner ( 6 led) förekommer hos 1 % av 35- och 50-åringar och ökar till 11 % hos 85-åringar. Antalet Tand- och Implantat Stödd Bro (TISB) är väldigt få i hela urvalet. Totalt sju personer och dessa finns bland åringar. Implantat Av de kliniskt undersökta har 7 % dentala implantat, vilket betyder 77 personer. Uppdelat per åldersgrupp förekommer implantat hos 4 % av 35-åringar, 1 % av 50-åringar, 8 % av 65-åringar, 15 % av 75-åringar och hos 14 % av 85-åringar. Helt tandlösa i bägge käkarna och med implantatstödda broar var totalt fem personer: två 75-åringar (män) och tre 85- åringar (två män och en kvinna). Implantatbroar 2-3 led förekom hos 2 % av urvalet, 4-6 led hos 1% och > 6 led hos 1 % av urvalet (exklusive helt tandlösa individer). Parodontal förändring/ tandsten synligt på röntgen i sidopartierna Tänder med fördjupade tandköttsfickor ( 6 mm) finns i samtliga åldersgrupper, totalt 22 %. Frekvensen ökar med stigande ålder, från 8 % hos 35-åringar till cirka 30 % i de äldsta åldersgrupperna. Implantat med fördjupade tandköttsfickor ( 6 mm) är väldigt få, enbart hos fyra av de totalt 77 personer som har implantat. Parodontal fästeförlust vid premolarer och molarer, 6 mm förekommer hos 12 % av samtliga, 3 % hos 35-åringar och upp till 26 % av 85-åringar. Vanligast är maximalt två drabbade tänder. Fästeförlust 6 mm på fler än 6 tänder finns enbart hos 1 % av 65- och 85- åringarna. Åldersfördelningen bland dem som diagnostiserats ha moderat eller avancerad parodontit visas i Figur 2 och 3 (sidan 17). Tandsten i sidopartierna förekommer hos 33 % av urvalet och är vanligast hos män. Variationerna mellan åldersgrupperna är %. < Sid 17/29 >

19 EpiWux2013 Figur 2. Fördelning av sjukdom bland de med diagnos moderat parodontit i urvalet (n=390). tänder i fronten, i stort sett alla är intakta (11,3 dvs 96 %). I sidopartierna finns 17,7 tänder av maximalt 20. Dessa finns jämnt fördelade i bägge käkarna. Mer än hälften av premolarer och molarer är intakta (11,7 tänder d.v.s. 66 %). 35-åringen har få protetiska restaurationer i sin mun, 5 % har en singelkrona, 2 % har en liten bro (maximalt tre led) i sin mun och 4 % har minst ett implantat. Inga löstagbara proteser finns bland 35-åringarna. Antalet karierade och fyllda tänder (Decayed Filled Teeth, DFT), är 6,5 vilket betyder 22 % av befintliga tänder. Karierade och fyllda approximalytor dvs mellanrumsytor (Decayed Filled Surfaces approximal, DFSa) är 4,1 %. Figur 3. Fördelning av sjukdom bland de med diagnos avancerad parodontit i urvalet (n=78). Parodontalt status/rökvanor Av de personer som aldrig rökt uppvisar 3 % diagnosen avancerad parodontit. Motsvarande värde för dagligrökare är 17 % (Tabell 6). Tabell 6. Procentuell fördelning av parodontal sjukdom i förhållande till rökvanor Rökvanor Parodontal sjukdom Aldrig Slutat Röker rökt Frisk Moderat benförlust Avancerad benförlust Beskrivning av munstatus i de olika åldersgrupperna 35-åringens munstatus Samtliga 35-åringar har i medeltal 29,6 tänder, varav 23,0 är intakta. Det motsvarar 78 % av befintliga tänder. 35-åringen har i genomsnitt 11,8 (av maximalt 12) I genomsnitt är få tänder angripna av karies (0,8), men 33 % av 35-åringarna har aktiv kariessjukdom i sin mun. Där karies finns är det övervägande primärkaries på kronytor. Var tredje 35-åring är bedömd att ha förhöjd risk för karies och 14 % bedöms ha förhöjd teknisk risk d.v.s. risk för komplikationer utan sjukdomsorsak. Parodontal sjukdom (moderat eller avancerad parodontit) har 5 % av 35-åringarna. Var fjärde individ har tandsten synlig på röntgen i sidopartierna och nästan var femte individ bedöms ha förhöjd risk för parodontal sjukdom. Minst en rotfyllning i sidopartierna har 16 %. Symtom på bettfysiologisk funktionsstörning finns hos 4 %. Slemhinneförändringar har 11 %, övervägande vita. 50-åringens munstatus Den tandförsedda 50-åringen (d.v.s. samtliga) har i medeltal 27,7 tänder. Av dessa är 16,0 intakta, vilket motsvarar 58 % av befintliga tänder. Antalet tänder i fronten är 11,8 av maximalt 12. Av fronttänderna är 85 % intakta, d.v.s. 10,0 tänder. I sidopartierna finns 15,9 tänder av maximalt 20. Dessa finns jämnt fördelade i bägge käkarna. I sidopartierna är 6,0 tänder intakta, < Sid 18/29 >

20 EpiWux2013 d.v.s. 38 % av befintligt antal premolarer och molarer. Knappt en tand är karierad (0,8). Aktiv karies har 33 %. Det är lika ofta primärkaries som sekundärkaries på kronytor. Antalet karierade, fyllda tänder (DFT) är 11,6 vilket betyder 42 % av befintliga tänder. DFSa är 10,7 d.v.s. 19 % av befintliga approximalytor. Var fjärde 50-åring är bedömd att ha risk för karies och var tredje är bedömd att ha förhöjd teknisk risk. Minst en singelkrona har 21 %, en liten bro har 3 % och minst ett implantat har 1 %. Löstagbar protetisk konstruktion finns hos 1 % (partialprotes). Parodontal sjukdom (moderat eller avancerad parodontit) finns hos 30 % och tandsten synlig på röntgen finns hos 31 %. Av 50-åringarna har 27 % blivit bedömd att ha förhöjd risk för parodontit. Minst en rotfylld premolar/molar har 34 %. Symtom på bettfysiologisk funktionsstörning finns hos 9 % och 14 % har en slemhinneförändring, mest frekvent är en vitaktig förändring. Den tandförsedda 65-åringens munstatus I medeltal har den tandförsedda 65-åringen d.v.s. 99 % av alla 65-åringar, 24,7 tänder, varav 9 tänder är intakta (36 %). I fronten finns 11,2 tänder och drygt hälften (62 %) är intakta. I sidopartiet finns 13,5 tänder, varav 2,1 är intakta (16 %). Drygt hälften (55 %) har minst en singelkrona, 14 % har minst en liten bro och 8 % har minst ett tandimplantat. 59 % har minst en rotfylld tand i sidopartierna. Löstagbar partialprotes har 2 %, 1 % har en hel protes i någon käke. DFT är 15,7 vilket betyder 64 % av befintliga tänder. DFSa är 21,3. Av samtliga 65- åringar har 35 % minst en karierad tand. I medeltal är 0,7 tänder karierade lika ofta primär- som sekundärkaries. Bedömda att ha förhöjd kariesrisk är 26 %. Ökad teknisk risk bedöms 60 % ha. Parodontal sjukdom (moderat eller avancerad parodontit) har 61 %, synlig tandsten på röntgen i sidopartierna har 39 %. En ökad risk för parodontal sjukdom bedöms 37 % ha. Bettfysiologiska symtom har 8 % och 12 % har någon slemhinneförändring. Det är lika vanligt med röda som vita förändringar. Den tandförsedda 75-åringens munstatus Den tandförsedda 75-åringen (97 % av alla 75-åringar) har 20,5 tänder i medeltal, av dessa är 5,4 intakta d.v.s. 26 %. I fronten finns 10,5 tänder och 44 % av dessa är intakta. I sidopartierna finns 10 tänder, 9 % är intakta (0,9 tänder). Tre av fyra 75-åringar har minst en rotfylld tand i sidopartierna. Singelkronor finns hos 59 % och minst en treledsbro finns hos 23 %. Minst ett implantat har 16 %. Löstagbara delproteser finns hos 10 % och en hel protes i minst en käke har 2 %. Karies i minst en tand finns hos 28 % av 75-åringarna, i medeltal är 0,6 tänder karierade. Förhöjd kariesrisk bedöms 24 % ha. DFT är 15,0 vilket motsvarar 73 % av samtliga tänder. DFSa är 23,6. En förhöjd tekninsk risk anses 57 % ha. Parodontal sjukdom, moderat eller avancerad parodontit har 64 % och hos 34 % ses tandsten på röntgen i sidopartierna. Ökad parodontitrisk bedöms 32 % ha. Symtom på bettfysiologisk dysfunktion har 3 % och hos 12 % finns slemhinneförändringar (majoriteten vita). Genomsnittlig bild av den tandförsedda 85-åringens munstatus I medeltal har den tandförsedda 85-åringen (92 % av alla 85-åringar) 19,2 tänder, varav 4,5 är intakta vilket motsvarar 23 % av befintliga tänder. < Sid 19/29 >

21 EpiWux2013 Totalt antal fronttänder är 10,1 och av dessa är 4,0 (40 %), intakta. I sidopartierna finns i genomsnitt 9,0 tänder och av dessa är 0,5 intakt, d.v.s. 6 % av befintligt antal premolarer och molarer. Drygt en tand (1,2) är karierad, övervägande sekundärkaries på kronytor. I genomsnitt finns minst en singelkrona hos 72 % av 85-åringarna och minst en treledsbro har 28 %. Tandimplantat finns hos 14 %. Löstagbara protetiska ersättningar finns hos 10 %. Hel löstagbar protes i någon käke har 5 % av 85-åringarna. DFT är 14,7 vilket betyder 76 % av befintliga tänder. DFSa är 23,7 d.v.s. 62 % av befintliga approximalytor. 35 % är bedömda att ha en förhöjd kariesrisk och en teknisk risk är 58 % bedömd att ha. Parodontal sjukdom (moderat eller avancerad parodontit) har 64 % och tandsten i sidopartierna är synligt på röntgen hos 31 %. 35 % bedöms ha en förhöjd risk för parodontit. Bettfysiologiska symtom finns hos 4 % av 85-åringarna och slemhinneförändringar finns hos 18 % (mestadels rodnade förändringar). Personalresurser (se även bilaga 4) Tandsköterskor Tillgång på tandsköterskor i länet är tidigare inte kartlagt via EpiWux-studierna. Därför kan inga jämförelser med tidigare EpiWuxundersökningar ske. Antalet tandsköterskor (ortodontiassistent, operationssköterska, första tandsköterska inräknat) i Dalarna är 319 personer, 224 inom FTV och 95 inom PT. Av dessa har 10 personer passerat pensionsålder. Under den kommande femårsperioden kommer 72 personer 60 inom FTV och 12 inom PT att fylla 65 år. Inom 10 år kommer ytterligare 73 tandsköterskor, 54 från FTV och 19 från PT att fylla 65 år, d.v.s. 47 % av yrkeskåren passerar pensionsåldern inom en 10-årsperiod, 53 % inom FTV och 33 % inom PT (se Figur 4). Figur 4. Antal tandsköterskor inom tandvården Dalarna 2013, samt beräknade pensioneringar inom fem och tio år. Tandhygienister I Dalarna finns 160 tandhygienister, 95 inom FTV och 65 inom PT. För Dalarnas del betyder det 58,2 tandhygienister per invånare (räknat på antalet personer, ej på antalet heltidstjänster). Genomsnittsåldern bland tandhygienister inom FTV är 48 år och inom PT 46 år. Antal Tandhygienister År Folktandvården Privattandvården Totalt Figur 5. Antal tandhygienister inom tandvården Dalarna Under den kommande femårsperioden kommer 18 tandhygienister att uppnå pensionsåldern, vilket motsvarar drygt 9 % av den totala yrkeskåren. Majoriteten av dessa, 14 personer, arbetar inom FTV. Allmäntandläkare Det finns sammanlagt 138 allmäntandläkare i Dalarna (till och med 65 år), 85 inom FTV och 53 inom PT. Dessutom tillkommer 8 allmäntandläkare som är över 65 år samt 6 tandläkare inom PT som inte uppgivit sin ålder (Figur 6). Totala antalet allmäntandläkare, oavsett ålder, är 152 personer. < Sid 20/29 >

22 EpiWux2013 Av dessa arbetar 91 inom FTV och 61 inom PT. Medelåldern i allmäntandläkarkåren (exkl. de över 65 år) inom FTV är 40 år och inom PT 52 år. Antal Allmäntandläkare År Folktandvården Privattandvården Totalt Figur 6. Antal allmäntandläkare tandvården Dalarna Under den närmaste femårsperioden kommer 17 tandläkare inom allmäntandvården att ha uppnått 65 år, 7 inom FTV och 10 inom PT. Det motsvarar 12 % av hela kåren (upp till 65 år). Inom PT är det 7 personer av de 10 som uppger sig sluta helt inom den närmaste femårsperioden. Tandläkare inom specialisttandvård Totalt i länet arbetar 19 specialisttandläkare (sjukhustandläkare inräknat), 16 inom FTV och 3 inom PT (Figur 7). Inom FTV s specialistvård arbetar också allmäntandläkare med extra kompetens. Dessa räknas här in bland allmäntandläkare. Medelåldern uppgår till 49 år. Ingen övertandläkare inom specialisttandvård och sjukhustandvård har passerat pensionsåldern. En övertandläkare når pensionsåldern inom den närmaste femårsperioden. Antal Specialisttandvården År Folktandvården Nisch + ST Ftv Privattandvården Figur 7 Antal tandläkare inom specialisttandvården Dalarna Diskussion Det är idag väl känt att andelen äldre ökar i befolkningen och att fler tänder behålls allt högre upp i åldrarna. Liksom andra studier i Sverige visar EpiWux att munhälsan förbättrats över tid i alla åldrar. Men når vi alla i tvärsnittsstudier? Speglar dessa hela befolkningen eller missar vi någon väsentlig del? Vid bortfallsanalysen för EpiWux ses att årets bortfall är stort trenden genom åren har varit att bortfallet har ökat för varje EpiWux-studie som skett. Bortfallet på enkäten år 1983 var 9,9 % och %. Största bortfallet finns bland de yngre individerna och bland de allra äldsta. När det gäller de äldsta har vi tappat 43 % i enkäten och i den kliniska undersökningen är det ytterligare 11 % (av samtliga i urvalet) som väljer att avstå, trots att enkäten är inskickad. Med stor sannolikhet är dessa individer de mest sjuka, men även de som vi ibland kallar den sköra äldregruppen. Individer som i allt större utsträckning behöver stöd i sitt dagliga liv av anhöriga eller hemtjänst och som av olika anledningar inte orkar med en undersökning. En grupp det är viktigt att tandvården inte tappar kontakt med, eftersom omständigheterna kan leda till snabbt försämrad munhälsa som skapar stort mänskligt lidande och i ett senare skede kräver stora resurser. Det finns en risk att det är just dessa individer som vi missar i vår rapport. Det är inte enbart de äldre som avstår tandvårdskontakter, det sker i alla åldrar och den största orsaken är ekonomi. Det nuvarande tandvårdsstödet i Sverige infördes den 1 juli 2008 (21) och med en utökning av stöd till vissa patientgrupper den 1 januari Stödet består av: ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB), ett särskilt tandvårdsbidrag (STB) och ett högkostnadsskydd. Högkostnadsskyddet innebär att individen betalar hela kostnaden upp till kr. Kostnader mellan kr ersätter staten med 50 % och kostnader < Sid 21/29 >

23 EpiWux2013 överstigande kr ersätts med 85 % (efter en referensprislista). Stödet är avsett att upprätthålla en god tandhälsa och ge tandvård till en rimlig kostnad, för de med stora behov. Högkostnadsskyddet kräver att individen ska kunna betala minst kr och upp till kr för att få ta del av skyddet. I urvalet är det enbart 15 % som anger att de har kunnat ta del av högkostnadsskyddet senaste året 13 % har betalat mellan kr och 2 % har betalat över kr (Figur 8). Figur 8. Tandvårdskostnader det senaste året. De stora folksjukdomarna i munnen, karies och parodontit, utveckling års EpiWux-studie visar att var tredje vuxen individ (33 %) har minst ett aktivt manifest kariesangrepp. Utvecklingen från tidigare studier visar en förbättring. För 10 år sedan var andelen 40 %. Drygt var tredje person har tandsten synlig på röntgen i sidopartierna, var fjärde 35- åring och minst var tredje i övriga åldrar. Diagnosen moderat parodontit har ökat sedan EpiWux-studien 2008 (se även rubrik Parodontal sjukdom, sidan 24). En av tandhygienistens huvuduppgifter d.v.s. patientundervisning och sjukdomsbehandling är av yttersta vikt för att både bibehålla och ge befolkningen ökade möjligheter att förbättra sin munhälsa. Eftersom de äldre behåller sina tänder allt högre upp i åldrarna och även sjukdomserfarenheter följer med, kommer behovet av lagningar av tekniska orsaker att finnas kvar under lång tid framåt. Men framtidens äldre kommer också med stor sannolikhet att ha allt fler tänder som är intakta. Här kommer ett stort behov av tandvård att finnas inom tandhygienistens specialområde. Det gäller att bibehålla kontakt med patienten och det blir extra viktigt den dag då individen hamnar i det s.k. sköra stadiet när munhälsan av olika anledningar snabbt kan raseras. Då kommer sannolikt tandläkarkompetens med rehabiliterande åtgärder åter att öka, parallellt med tandhygienistens huvuduppgifter. Teamarbetet med patienten i fokus kommer att bli av yttersta vikt framöver, så personalresurser nyttjas på bästa sätt och där en noggrann planering, prognosbedömning och uppföljning för varje individ sker. Under de senaste 20 åren har indextalet Decayed, Filled Teeth (DFT) följts upp via EpiWux-studierna. DFT beskriver karierade och fyllda tänder, d.v.s. en blandad bild av nuläge och historik. Följs utvecklingen i de olika åldersgrupperna exempelvis 35-årsgruppen så har DFT-talet minskat det har mer än halverats från DFT:13,5 år 1993 till 6,5 år Bland de äldre (65 år och uppåt) har DFTtalen inte minskat utan det har istället ökat. De äldre har mest sannolikt inte blivit mer sjuka utan fler tänder finns kvar i munhålan, som kunnat lagas i stället för att ha tagits bort. EpiWux-studierna är inga longitudinella studier utan upprepade tvärsnittsundersökningar. Det betyder att det är samma åldersgrupper, men inte samma individer. Här kan man med viss försiktighet bilda sig en uppfattning om hur utvecklingen sker för respektive åldersgrupp. I Tabell 7 är åldersgrupper sammankopplade med varandra (efter födelseår) och man kan jämföra hur förändringar av DFT-tal skett under årens lopp. < Sid 22/29 >

24 EpiWux2013 Tabell 7. DFT, utveckling under 20 år i Dalarna. Trenden visar att det inte hänt mycket under åren. Årskullarna behåller sina historiska sjuktal genom åren, ingen ökning har skett. Även 19-åringarna har följts i Dalarna, dagens 50-åring var 19 år 1982 och dagens 35-åring var 19 år När dagens 35-åring (som tillhör den s.k. Fluorgenerationen ) var 19 år, var den åldersgruppens DFT= 3,65. Här har nästan tre tänder insjuknat och lagats till 35- årsåldern. Dagens 50-åring som också under sin uppväxt fått ta del av fluortandkräm och fluorsköljning i skolan, var 19 år 1982 och hade då DFT=9,0. Här har ungefär 2,5 tänder insjuknat och lagats under de 30 år som gått. Trots att var tredje vuxen individ har aktiv karies idag, är den hypotetiska slutsatsen att det inte är många nya tänder som blir skadade utan vi kommer också fortsättningsvis att laga tänder som tidigare behandlats, med reservation för den yngsta gruppen där lika mycket primärkaries ses som sekundärkaries. En djärv tanke är att försöka uttala sig något om den framtida patienten, hur den kommer att se ut i sin mun. Kanske kan vi förvänta oss en fortsatt utveckling, där DFT-talet står sig över tid efter individen uppnått år. Dock gäller det att komma ihåg att detta är enbart spekulationer, ingen longitudinell uppföljning har skett. Men rimligtvis borde den slutsats man kan dra vara, att det är oerhört viktigt hålla det friska frisk och inte heller tappa unga vuxna från tandvården. Det gäller att behålla det hälso- kapital som investerats inom barn- och ungdomstandvården. DFT-talet visar en blandad bild av både karierade (decayed D ) och lagade/fyllda (filled F ) tänder. Epidemiologiskt index DT (decayed teeth) visar bilden av kariessjukdomens nuvarande omfattning. I Figur 9 visas procentuell andel vuxna utan aktiv karies (DT=0) i Dalarna genom åren vid EpiWuxstudierna. Figur 9. Andelen vuxna utan aktiv karies i Dalarna (procent) Inom samtliga grupper ses en uppåtgående trend, d.v.s. fler individer inom åldersgruppen är utan aktiv karies. Muntorrhet, medicinering Muntorrhet är ett problem som finns i alla åldrar. En vanlig orsak till muntorrhet är intag av mediciner och bland de yngre (35- årsgruppen) har daglig medicinering ökat från 21 % 2008 till 38 % år 2013, d.v.s. nästan en fördubbling. I senaste studien ser vi att 8 % av dessa medicinerar med psykofarmaka (ingen jämförande siffra finns för 2008) och muntorrhet är en känd biverkan till vissa av dessa läkemedel. Granskas medicinering av psykisk orsak finns inga större skillnader mellan de olika åldersgrupperna, en marginell minskning med stigande ålder, från 8 % till 5 %. < Sid 23/29 >

25 EpiWux2013 Noterbart är att medicinering och upplevd muntorrhet ökar kraftigast i den yngsta vuxengruppen. Av 35-åringarna har 8 % uppgett att de känner sig muntorra i stort sett dagligen och 39 % vid enstaka tillfällen uppgav 3 % att de ofta var muntorra dagtid och 23 % ibland muntorr dagtid. Siffrorna är i stort sett oförändrade i den äldsta gruppen mellan år 2008 och 2013 när det gäller upplevd muntorrhet. Känt är att tandvården bör uppmärksamma de med muntorrhet, speciellt med tanke på riskerna för att utveckla karies. Tidigare förknippades muntorrhet i första hand med äldre individer och speciellt kvinnor. Nu visar EpiWux att det finns all anledning att påpeka att stort fokus bör läggas även mot de yngre åldersgrupperna. Från 50-årsgruppen, med klar majoritet bland kvinnor, ökar intag av läkemedel mot benskörhet. Från 1 % bland 50-åringar upp till en fjärdedel av 85-åringarna. Tandvården bör vara mycket uppmärksam ifall bisfosfonater intas eftersom risken för bennekros då ökar vid extraktion. Parodontal sjukdom Andelen individer med diagnos moderat parodontit har ökat från 16 % 2008 till 35 % Till viss del kan detta förklaras av att urvalet 2013 (30-85 år) i högre grad representerar Dalarnas befolkning, jämfört med 2008 då urvalet speglar munhälsotillståndet i de specifika åldersgrupperna 35, 50, 65, 75 och 85 år. Det föreligger dock en risk för underdiagnostik då de parodontala diagnoserna i huvudsak baserats på bitewing röntgen enbart i sidopariterna och s.k. Förenklad Parodontal Undersökning (22) där endast approximala fördjupade tandköttsfickor och approximal benförlust registrerats. Det finns således en risk för att prevalensen av parodontit kan vara något högre. Även andelen individer som har tandsten synlig på bitewing röntgen har ökat från 22 % 2008 till 32 % Subgingival tandsten är en känd riskfaktor för progression av parodontit och bör avlägsnas av detta skäl men också för att möjliggöra för patienten att upprätthålla en god munhygien. Avancerad parodontit däremot ligger kvar på samma nivå som tidigare, vilket stämmer väl överens med andra studier (23,24). Av de 77 individer som hade minst ett implantat bedömdes, utifrån röngten, benförlust förekomma vid implantat på nio individer, 12 %. Då vi inte har samtliga kliniska parametrar för att diagnostisera periimplantit kan vi inte uttala oss om detta men av de 9 individerna bedömdes 5 som misstänkt periimplantit. Internationellt ses en stor variation i den rapporterade prevalensen av periimplantit, från 1 % upp till 47 % (25) beroende på undersökningsmetodik och uppföljningsår. En svensk undersökning visar en prevalens av periimplantit på 16 % (26). Upplevd munhälsorelaterad livskvalitet Det finns ett antal olika instrument för att mäta munhälsorelaterad livskvalitet. Det har diskuterats att ett formulär som OIDP ska kunna användas vid klinisk undersökning, för att i större mån kunna tillgodose patientens upplevda behov av tandvård. Av urvalet uppgav 352 personer, 32 %, någon form av daglig påverkan på den munhälsorelaterade livskvaliteten vilket stämmer väl överens med en annan svensk studie, där samma instrument användes och där 39 % uppgav någon daglig påverkan (17). Tandvårdens personalresurser En stor generationsväxling har skett och sker fortfarande inom allmäntandläkarkåren och speciellt inom Folktandvården där medelåldern minskat till 40 år. Medelåldern inom Privattandvården ligger över 50 år och även här kommer inom en snar framtid en stor generationsväxling att ske. Det viktigaste för att säkra en god munhälsa i framtiden är den förebyggande och sjukdomsbehandlande vården. Tillgången på tandhygienister idag är god inom tandvården i Dalarna, men även här är ett generationsskifte på gång. Tyvärr är utbildningen nedlagd i Falun och även den nu < Sid 24/29 >

26 EpiWux2013 närmast belägna tandhygienistutbildningen (Karlstad) har beslutat att lägga ned. Det kan medföra stora svårigheter att rekrytera tandhygienister i framtiden. Ett annat stort hot för resursbrist inom tandvården Dalarna närmaste framtiden är tandsköterskeresursen, eftersom närmare 50 % av yrkeskåren uppnår pensionsålder inom tio år. En ljuspunkt är dock att tandsköterskeutbildning har startats på flera orter i landet, bland annat i Falun hösten 2014 med ett intag av 25 elever varje år under de närmaste två åren. Metoddiskussion En nackdel med en enkätundersökning är, till skillnad från en personlig intervju, att det inte med säkerhet kan sägas vem som besvarat frågorna. Språksvårigheter kan vara en orsak till bortfall när det gäller enkätundersökningar. Det finns även rapporterat skillnader i socioekonomiskt status bland de som väljer att delta i en undersökning och de som avstår och att de som avstår ofta har en sämre hälsa (27,28). I och med det stora bortfallet, 49 %, kan det inte uteslutas att munhälsan är något sämre bland Dalarnas befolkning än vad som rapporterats här. Tas hänsyn till att majoriteten (97 %) borstar tänderna dagligen, besöker tandvården regelbundet (79 %) och att endast ett fåtal uppger sig bo i särskilt boende (1 %) eller behöver daglig hjälp i hemmet (6 %), kan det också antas att de flesta deltagarna är förhållandevis friska. Den kliniska undersökningen har utförts hos urvalens ordinarie behandlare vilket betyder att det förkommer ett större antal undersökare. Anledningen till att denna metodik valdes vid den första epidemiologiska undersökningen 1983 istället för en s.k. expertundersökning var att det på detta vis skulle spegla vårdefterfrågan och vårdbehov som det upplevs av den allmänpraktiserande behandlaren. Denna metodik har sedan använts fortsättningsvis vart 5:e år för att få jämförbara resultat över tid, men också för att en studie med ett fåtal undersökare skulle bli betydligt mer kostsam och innebära ett mindre urval som inte skulle vara representativt för Dalarnas befolkning. Tack! Till sist ett stort, varmt tack till alla som har deltagit och gjort denna studie genomförbar. De i Dalarnas vuxenbefolkning som svarat på en omfattande enkät samt deltagit i den kliniska undersökningen. All personal på tandvårdskliniker inom Folktandvården och Privattandvården i Dalarna, som engagerat sig för att få med så många deltagare som möjligt till den kliniska undersökningen, utfört undersökningar och sänt in all data till projektgruppen. Tack till IT-funktionen på Folktandvården som stöttat och givit support till cyberspace-kliniken EpiWux2013. Stort tack till tandsköterskorna Gudrun Gadd och Lena Pedersen på Centrum för Oral Rehabilitering(COR) i Falun, som tagit emot och sorterat all insänd data, både via remisser digitalt och via papperskopior. Även tack till Britt-Marie Sandberg, Landstinget Dalarna som scannat alla dokument och sänt oss excelfiler inför analys. Kalle Sjöstrand, Landstinget Dalarna som hämtat statistik ur personaladministrativa system Heroma. Anne Fagrell Johansson, Folktandvårdens kansli för omslag. Till sist tack till vår handledare Dan Hellberg och statistiker Jan Ifver på Centrum för Klinisk Forskning (CKF) i Falun. Birgitta Nordström, Vårdutvecklare, leg Tandläkare, Folktandvårdens kansli Falun Kristina Edman, Doktorand, leg Tandhygienist, Centrum Oral Rehabilitering, Falun Uppsala Universitet, Medicinska Fakulteten. Kirurgiska Vetenskaper, Oral och Maxillofacial Kirurgi. < Sid 25/29 >

27 EpiWux2013 Referenser 1. Sveriges Riksdag. Tandvårdslag (1982:125) 2. Uhrbom E, Bjerner B. Tandhälsoprofilundersökning i W-län. En epidemiologisk tvärsnittsstudie av individer år. Kopparbergs läns landsting Uhrbom E, Bjerner B. En epidemiologisk undersökning hos vuxna i Kopparbergs län. En jämförande tvärsnittsstudie samt en longitudinell studie Kopparbergs läns landsting Uhrbom E, Bjerner B. EpiWux-93. Vuxnas mun- och tandhälsa i Dalarna. Skriftserie nr 23. Landstinget Dalarna Uhrbom E, Bjerner B. EpiWux-98. En undersökning avseende 35-, 50-, 65- och 75- åringar i Dalarna Skriftserie nr 70. Landstinget Dalarna Uhrbom E, Bjerner B. EpiWux Vuxnas mun- och tandhälsa i Dalarna, utveckling och framtid. En undersökning avseende 35-, 50-, 65- och 75-åringar i Dalarna Skriftserie nr 75. Landstinget Dalarna Nordström B, Edman K. EpiWux Vuxnas mun- och tandhälsa och attityder till tandvård. En tvärsnittsstudie i Dalarna 2008 anseende 35-, 50-, 65-, 75- och 85-åringar samt analys av personalresurser inom tandvården Dalarna. 8. Edman K, Ohrn K, Holmlund A, Nordstrom B, Hedin M, Hellberg D. Comparison of oral status in an adult population year of age in the county of dalarna, sweden in 1983 and Swed Dent J 2012;36: Nordenfeldt LK, Österman KB. Om holistiska hälsoteorier. Stockholm: Liber utbildning AB; ( ) ( ) 12. Hugoson A, Koch G, Gothberg C, Helkimo AN, Lundin SA, Norderyd O, Sjodin B, Sondell K. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years ( ). I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J. 2005;29(4): Epi-Norr En undersökning av vuxna norrbottningars munhälsa, deras upplevelser av och attityder till tandvården samt en bedömning av vårdbehovet. Norrbottens Läns landsting. ( ) 14. Wännman A, Forsberg H, Sjödin L, Lundgren P, Höglund Åberg C. Tillståndet i mun och käkar bland Västerbottens vuxna befolkning år En rapport baserad på en epidemiologisk undersökning bland 35-, 50-, 65- och 75-åringar. Umeå universitet, Västerbottens läns landsting. Umeå, < Sid 26/29 >

28 EpiWux apporter/te-studierna%20-%20munh%c3%a4lsa%20och%20tandv%c3%a5rd.pdf ( ) ( ) 17. Östberg AL, Andersson P, Hakeberg M. Cross-cultural adaption and validation of the Oral Impacts on Daily Performances (OIDP) in Swedish. Swed Dent J 2008;32: Statistiska centralbyrån (SCB). Socioekonomisk indelning (SEI). Meddelande i samordningsfrågor 1982:4. Nytryck Källestål C, Matsson L. Criteria for assessement of interproximal bone loss on bite-wing radiographs in adolescents. J Clin periodontal 1989;16: Nilsson IM, List T, Drangsholt,M. The reliability and validity of self-reported temporomandibular disorder pain in adolescents. J Orofac Pain 2006;20: kl Spri-rapport nr 119. Att mäta tandhälsa hos vuxna Petersen PE. The world oral health report 2003: Continuous improvement of oral health in the 21st century the approach of the WHO global oral health programme. Community Dent Oral Epidemiol 2003;31 Suppl 1: Hugoson A, Sjödin B, Norderyd O. Trends over 30 years, , in the prevalence and severity of periodontal disease. J Clin Periodontol 2008;35: Derks J, Tomasi C. Peri-implant health and disease. A systematic review of current epidemiology. J Clin Periodontol 2014 Dec 12. doi: /jcpe.12334(epub ahead of print). 26. Roos-Jansåker AM, Lindahl C, Renvert H, Renvert S. Nine- to fourteen-year follow-up of implant treatment. PartII: presence od peri-implants lesions. J Clin Periodontol 2006;33: Tolonen H, Helakorpi S, Talala K, Helasoja V, Martelin T, Prattala R. 25-year trends and socio-demographic differences in response rates: Finnish adult health behaviour survey. European Journal of epidemiology 2006;21: Shahar E, Folsom AR, Jackson R. The effect of nonresponse on prevalence estimates for a referent population: Insights from a population-based cohort study. Atherosclerosis risk in communities (aric) study investigators. Annals of epidemiology 1996;6: < Sid 27/29 >

29 EpiWux2013 Ordlista Alveolarutskott Approximalyta Benförlust Bettfysiologi Bettdysfunktion Bitewing Bro (-protetik) Composite DFT DFSa Epidemiologi Exsudattandsten Fullbro Furkation Gingivit Implantat Intakt yta Karies Molar Mucosa p-värde Den del av käkbenet i vilket tändernas rötter sitter. Tandyta som är vänd mot mot en granntand. Avsaknad av stödjande ben kring tandroten. Måttet används som registrering av tidigare sjukdomserfarenhet av tandlossningssjukdomen. Läran om tuggsystemet. Störd bettfunktion. Bildtyp vid röntgenundersökning av tänder. Fastsittande ersättning för en eller flera förlorade tänder som fästs på närliggande tänder. Tandfärgat fyllningsmaterial av plast. Kariesmått definierat som antal karierade, fyllda tänder (Decayed, Filled Teeth). Kariesmått definierat som antal karierade, fyllda approximalytor (se ovan). Decayed, Filled Surfaces approximal. Vetenskapen om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp. Tandsten orsakad av inflammation i tandens stödjevävnad. Brokonstruktion som ersätter alla över- eller underkäkens tänder. Flerrotiga tänders förgreningsställe. Inflammation i tandköttet. Inopererad titanskruv i käkbenet. Stöd för enstaka kronor eller broar. Käkbensförankrad konstruktion. Tandyta utan tidigare lagning eller annan ersättning. Sjukdom som orsakar hål i tänderna. Bakre kindtand, oxeltand. Tand nummer 6, 7 och 8 räknat från mitten av tandraden. Slemhinna. Sannolikhetsvärde, från engelskans probability value. < Sid 28/29 >

30 EpiWux2013 Parodontal Parodontit Parodontium Partialprotes Peri-implantit Premolar Primärkaries Protetik (oral) Rotkaries Restaurera Sekundärkaries Signifikans Variabel Som hör till parodontiet. Tandlossningssjukdom. Tandens upphängningsapparat, d.v.s. rotcement, rothinna, käkben och tandkött. Avtagbar delprotes som ersätter en eller flera tänder, men inte en hel käke (= total plattprotes). Är fäst med klamrar på kvarvarande tänder. Inflammation i vävnad runt tandimplantat som resulterar i förlust av benstöd runt implantatet. Främre kindtand. Tand nummer 4 och 5 räknat från mitten av tandraden. Karies på en tidigare intakt tandyta d.v.s. utan tidigare lagning eller annan ersättning. Läran om konstgjorda tandersättningar, exempelvis kronor, broar, implantat och löstagbara proteser. Kariesskada belägen på tandens rotyta. Återställa i ursprungligt skick, laga. Karies i anslutning till fyllning eller kronersättning. P-värde (probability value,) vanligast är att ett p-värde ska vara <0.05 för att vara statistiskt signifikant vilket betyder att resultatet (värdet) med 95 % säkerhet inte beror på slumpen. Mätenhet som kan anta olika värden. < Sid 29/29 >

31 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > Löpnr Sign Område Tandhälsoundersökning i Dalarna 2013 Enkätformulär Ovan fylls i av projektgruppen Anvisningar: Använd kulspetspenna vid ifyllande (blå eller svart) Kryssa mitt i rutan Om krysset hamnar i fel ruta, fyll i hela rutan Kryssa sedan i rätt ruta Fyll endast i en siffra i varje tänkt ruta Vänligen texta de svar som inte ska kryssas Vi ber dig skicka in den ifyllda enkäten i det bifogade portofria svarskuvert. Helst inom en vecka. 1. Kön 1 Kvinna 2 Man 2. Ålder år 3. Hur länge har du bott i Sverige? 1 < 5 år år år 4 >20 år/ alltid 4. Var brukar du få din tandvård utförd? 1 Folktandvård 2 Privattandvård 3 Har ingen regelbunden tandvård 5. Vem är din ordinarie behandlare? Denna fråga ställs för att du ska kunna kallas till din ordinarie behandlare för en kostnadsfri undersökning Namn på tandläkare / tandhygienist:.. Ort samt kliniknamn < Bilaga 1, sid 1 av 13 >

32 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > Dina tandvårdsvanor, senaste tandvårdsbesöket och din inställning till tandvård 6. Hur ofta besöker du tandvården för undersökning? (Endast ett alternativ ska kryssas i) 1 Oftare än en gång om året 2 En gång om året 3 En gång vartannat år 4 Med längre mellanrum än 2 år 5 Endast vid akuta besvär 7. När besökte du tandvården senast? 1 För mindre än 3 månader sedan 2 För mer än 3 månader sedan 8. Besöker du tandvården extra för förebyggande behandling, alltså utöver undersökning, lagning eller annan behandling? 1 Ja 2 Nej 3 Vet inte 9. Vad är din uppfattning om hur ofta du kallas till tandvård? 1 För ofta 2 Lagom ofta 3 För sällan 10. Har dina tandvårdsbesök under de senaste 2 åren blivit färre? Ange då de viktigaste orsakerna till detta. (Maximalt tre alternativ får kryssas i) 1 Mina tandvårdsbesök har inte blivit färre 1 Svårighet att få tid hos tandvården 1 Tandvårdsrädsla 1 Det blir inte av 1 Svårigheter att ta mig till tandvården 1 Upplever inget behov av tandvård 1 Har prioriterat annat 1 Ekonomiska skäl 1 Annat, ange vad:. < Bilaga 1, sid 2 av 13 >

33 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > 11. Hur anser du att möjligheterna att få tid för ett tandvårdsbesök är? 1 Lätt 2 Ganska lätt 3 Ganska svårt 4 Svårt 5 Varken lätt eller svårt 12. Skulle du vilja få behandlingstid vardagar före klockan 08.00? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 13. Skulle du vilja få behandlingstid vardagar efter klockan 17.00? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 14. Skulle du vilja få behandlingstid lördagar? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 15. Skulle du vilja få behandlingstid söndagar? 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej 16. Vad är viktigast i din kontakt med tandvården? (Maximalt tre alternativ får fyllas i) 1 Få information om olika behandlingsalternativ 1 Bli kallad regelbundet 1 Snabbt få kontakt med tandvården 1 Få samma behandlare varje år 1 Kunna påverka besökstiderna 1 Få information om kostnaden 1 Få förebyggande vård 1 Få ett tryggt omhändertagande i behandlingsstolen 1 Kort tid i väntrummet 1 Få ett gott bemötande på kliniken < Bilaga 1, sid 3 av 13 >

34 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > Hur upplevde du ditt senaste tandvårdsbesök när det gäller (Endast ett alternativ ska kryssas i på varje rad) 17. smärta? Smärtfritt Nästan smärt- Varken eller Med smärta Olidlig smärta fritt 18. obehag? Inget Med litet Varken eller Med obehag Med stort obehag obehag obehag 19. omhändertagande i behandlingsstolen? Mycket gott Gott Varken eller Dåligt Mycket dåligt omhänder- omhänder- omhänder- omhändertagande tagande tagande tagande 20. bemötandet på kliniken? Mycket gott Gott Varken eller Dåligt Mycket dåligt bemötande bemötande bemötande bemötande Fick du information om följande vid din senaste tandvårdsundersökning? 21. munhygien 1 Ja 2 Nej 3 Minns inte 22. kost 1 Ja 2 Nej 3 Minns inte 23. fluor 1 Ja 2 Nej 3 Minns inte 24. muntorrhet 1 Ja 2 Nej 3 Minns inte 25. tobak 1 Ja 2 Nej 3 Minns inte 26. behandlingsalternativ 1 Ja 2 Nej 3 Minns inte 27. behandlingskostnad 1 Ja 2 Nej 3 Minns inte Frågor om dina munhygienvanor 28. Hur ofta borstar du tänderna? Mer än 1 gång/dag En gång/dag Några gånger/vecka Sällan/aldrig 29. Hur ofta använder du tandkräm med fluor? Mer än 1 gång/dag En gång/dag Några gånger/vecka Sällan/aldrig < Bilaga 1, sid 4 av 13 >

35 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > 30. Hur ofta använder du tandkräm utan fluor? Mer än 1 gång/dag En gång/dag Några gånger/vecka Sällan/aldrig 31. Hur ofta använder du extra fluor förutom i tandkräm (t. ex. sköljmedel, sugtabletter, tuggummi)? Mer än 1 gång/dag En gång/dag Några gånger/vecka Sällan/aldrig 32. Hur ofta gör du rent mellan tänderna (med tandsticka, tandtråd eller mellanrumsborste)? Mer än 1 gång/dag En gång/dag Några gånger/vecka Sällan/aldrig Frågor om din upplevda mun- och tandhälsa 33. Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna känt ilningar från dina tänder? (Endast ett alternativ ska kryssas i) Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig Jag har inga nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad egna tänder 34. Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna känt smärta från dina tänder? (Endast ett alternativ ska kryssas i) Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig Jag har inga nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad egna tänder 35. Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna känt ömhet från dina tänder? (Endast ett alternativ ska kryssas i) Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig Jag har inga nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad egna tänder 36. Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft besvär från dina käkleder (smärta, ömhet, tuggsvårigheter, gapsvårigheter)? (Endast ett alternativ ska kryssas i) Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad < Bilaga 1, sid 5 av 13 >

36 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > 37. Kan du obehindrat tugga all sorts mat? (Endast ett alternativ ska kryssas i) Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt 38. Hur ofta har du under de senaste sex månaderna upplevt dig torr i munnen dagtid? (Endast ett alternativ ska kryssas i) Aldrig Enstaka tillfällen Varje eller Nästan varje dag 39. Vad gör du åt din muntorrhet dagtid? (Endast ett alternativ ska kryssas i) 1 Jag är inte muntorr dagtid 2 Inget speciellt 3 Dricker ofta 4 Använder gel/spray/tabletter/tuggummi 5 Annat: Hur viktig är en god munhälsa för dig? (Endast ett alternativ ska kryssas i) Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Ganska oviktigt Helt oviktigt Frågor om din allmänna hälsa 41. Hur vill du beskriva din hälsa det senaste 6 månaderna? (Endast ett alternativ ska kryssas i) Mår bra Mår oftast Varken eller Mår inte så bra Mår ofta känner mig ganska bra känner mig dåligt frisk och pigg krasslig då och då 42. Hur många receptbelagda läkemedel har du intagit regelbundet under de senast sex månaderna? (Endast ett alternativ ska kryssas i) Inga läkemedel 1 läkemedel 2 läkemedel 3-4 läkemedel 5 läkemedel eller fler < Bilaga 1, sid 6 av 13 >

37 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > 43. Av vilken anledning intar du receptbelagd läkemedel? (Ett eller flera alternativ kan kryssas i) 1 Jag tar inga receptbelagda läkemedel regelbundet 1 Hjärt- kärlsjukdom (här räknas även blodtryckssänkande och blodfettssänkande läkemedel in) 1 Diabetes 1 Reumatiska sjukdomar 1 Psykiska ohälsa 1 Mag/tarmsjukdom 1 Benskörhet 1 Luftvägsproblem 1 Preventivmedel 1 Annan anledning:.. Frågor om levnadsvanor: kost, tobak, alkohol 44. Hur många gånger äter du huvudmål en vanlig dag? (frukost, lunch, middag) En gång/dag Två gånger/dag Tre gånger/dag Mer än tre gånger/dag 45. Hur många gånger äter du mellanmål en vanlig dag? (Räkna alla intag mellan huvudmålen, till exempel fika, frukt, smörgås, godis eller annat oavsett mängd) Ingen gång/dag 1-3 gånger/dag 4-5 gånger/dag Mer än 6 gånger/dag 46. Vilka är dina rökvanor? 1 Har aldrig varit rökare (gå vidare till fråga 50) 2 Har tidigare rökt, men slutat 3 Jag röker (gå direkt till fråga 48) < Bilaga 1, sid 7 av 13 >

38 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > 47. Om du slutat röka, när slutade du? (gå direkt till fråga 49) Mer än 5 år sedan 1-5 år sedan Mindre än 1år sedan 48. Om du röker, hur mycket röker du? Mindre än 10 Mellan Mer än 20 cigaretter/dag cigaretter/dag cigaretter/dag 49. Du som är rökare eller tidigare har rökt, ungefär hur många år har du rökt dagligen? 1 Jag har rökt i år 50. Vilka är dina snusvanor? 1 Har aldrig varit snusare (gå direkt till fråga 54) 2 Har tidigare snusat, men slutat 3 Jag snusar (gå direkt till fråga 52) 51. Om du slutat snusa, när slutade du? (gå direkt till fråga 53) Mer än 5 år sedan 1-5 år sedan Mindre än 1år sedan 52. Om du snusar, hur mycket snusar du? Ca 1 dosa/vecka Mellan 2-3 dosor Mer än 3 dosor per vecka per vecka 53. Du som är snusare eller tidigare har snusat, ungefär hur många år har du snusat dagligen? 1 Jag har snusat i år 54. Vilka är dina alkoholvanor? (Enheten drink motsvarar: vin (15 cl) starköl/cider/alkoläsk (50 cl) starksprit (5 cl) 1 Jag dricker ca drinkar varje månad (fyraveckorsperiod) (Dricker du mindre än en drink i månaden, skriv 0 drinkar) < Bilaga 1, sid 8 av 13 >

39 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > Till sist några allmänna frågor 55. Vilken är din sysselsättning för närvarande (de senaste sex månaderna)? (Markera med kryss. Fyll i hur många procent av sk heltid (normalt 40 timmar) det motsvarar). 1 Arbetar.. % 2 Studerar % 3 Arbetssökande % 4 Långtidssjukskriven % (mer än en månad/ Sjukersättning el motsv) 5 Ålderspensionär.. % 6 Föräldraledig % 7 Annat % Ange vad på raden nedan: Vilket är ditt nuvarande yrke? (Om du inte arbetar, t ex är arbetssökande eller pensionär, ange då din senaste sysselsättning) 57. Vilken utbildning har du? (Markera högsta utbildningen, endast ett alternativ ska fyllas i) 1 Folkskola, Grundskola, Realskola 2 Folkhögskola, Gymnasium, eftergymnasial utbildning 3 Högskola, Universitet < Bilaga 1, sid 9 av 13 >

40 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > 58. Vilket civilstånd har du för närvarande? (Endast ett alternativ ska kryssas i) 1 Sammanboende / gift med hemmaboende barn 2 Sammanboende / gift utan hemmaboende barn 3 Ensamboende med hemmaboende barn 4 Ensamboende utan hemmaboende barn 59. Vilket boende har du för närvarande? (Endast ett alternativ ska anges) 1 Eget boende (hyreslägenhet, bostadsrätt, villa) 2 Särskilt boende (gruppboende, servicelägenhet eller liknande) 3 Annat boende:. (fyll i vilken typ av annat boende) 60. Har du daglig hjälp i ditt egna boende pga funktionsnedsättning eller sjukdom? (Ett eller flera alternativ ska kryssas i) 1 Nej, jag klarar mig själv 1 Ja, jag bor i så kallat särskilt boende 1 Ja, jag får hjälp av anhörig 1 Ja, jag har hjälp av hemtjänsten max två gånger per dag 1 Ja, jag har hjälp av hemtjänsten minst tre gånger per dag 1 Ja, jag har larm 1 Ja, jag har besök av nattpatrull 61. Vilket är det totala antalet personer i ditt hushåll? 1. Antal personer < Bilaga 1, sid 10 av 13 >

41 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > 62. Vilken är ditt hushålls gemensamma årsinkomst? (Endast ett alternativ ska kryssas i) : : : : :- 6 Vet ej 63. Ungefär hur mycket har du själv betalat för din tandvård under det senaste året? (Endast ett alternativ ska kryssas i) 1 Inget alls 2 Upp till kronor kronor 4 > kronor 5 Minns inte 64. Har dina tandvårdsbehandlingar under de senaste 2 åren minskat av ekonomiska skäl? (Endast ett alternativ ska kryssas i) 1 Nej, inte alls 2 Ja, jag har tvingats acceptera billigare behandlingsalternativ och/eller skjutit på den behandling som föreslagits 3 Ja, jag har helt avstått då jag inte haft råd 65. Ungefär hur lång tid tar det med bil från din bostad till närmaste ort med mer än invånare? (endast ett alternativ ska kryssas i) 1 < 45 minuter/ jag bor i en ort som har mer än invånare 2 45 minuter eller mer 3 Vet ej < Bilaga 1, sid 11 av 13 >

42 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > Till sist några frågor om samband mellan munhälsa och livskvalitet Under de senaste 6 månaderna, hur ofta (Markera med ett kryss på varje rad) 66. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att äta eller njuta av mat? Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad 67. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att tala eller uttala ord tydligt? Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad 68. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att gå ut tex. för att handla eller besöka någon? Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad 69. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att rengöra dina tänder? Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad 70. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att sova och koppla av? Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad 71. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att le, skratta och visa tänderna utan att bli generad? Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad < Bilaga 1, sid 12 av 13 >

43 < Bilaga 1, Patientenkät 2013 > 72. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att behålla ditt känsloläge utan att bli irriterad? Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad 73. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att utföra ditt huvudsakliga arbete, eller upprätthålla din sociala roll? Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad 74. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att uppskatta kontakter med andra människor (till exempel släktingar, vänner eller grannar)? Varje, eller 1-2 gånger 1-2 gånger Mindre än en Aldrig nästan varje dag per vecka i månaden gång per månad Ett stort TACK för att Du deltar i denna undersökning som är mycket betydelsefull för tandvårdens planering och utveckling i Dalarna. Projektansvariga: Birgitta Nordström Kristina Edman Leg tandläkare Folktandvårdens kansli Box 712 Box FALUN FALUN Leg tandhygienist, doktorand Centrum för Oral Rehabilitering , [email protected] [email protected] < Bilaga 1, sid 13 av 13 >

44 < Bilaga 2, Bortfallsanalys > Bortfallsanalys EpiWux 2013 Utskickade enkäter Påminnelse Påminnelse Inkomna enkätsvar (732 kvinnor 634 män) Bortfall enkät 877 Kallad till klinisk undersökning Bortfall klinisk undersökning 233 Antal kliniskt undersökta (599 kvinnor 534 män) < Bilaga 2, sid 1 av 1 >

45 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Presentation av EpiWux 2013 i tabellform Siffrorna i tabellerna anges i procent eller medelvärden och är uppdelade efter åldersgrupp. För varje grupp redovisas frekvensfördelningen för Kvinnor (K), Män (M) samt Totala antalet personer (T). Nedan följer en presentation av enkätundersökningen i tabellform i den följd frågorna ställdes i enkäten. Siffrorna inom parentesen efter frågan utgör antalet personer som besvarat frågan. Därefter redovisas den kliniska undersökningen, även den i tabellform, där siffran inom parentes utgör antalet personer aktuella för den redogjorda undersökningsvariabeln. Det totala urvalet utgjordes av personer. Antal enkätsvar utgjordes efter bortfall av (tabell 1). Tabell 1. Frekvensfördelning, enkätsvar 35 år 50 år 65 år 75 år 85 år Totalt Antal män (M) Antal kvinnor (K) Totalt (T) Antal kliniska undersökningar utgjordes efter bortfall av (tabell 2). Tabell 2. Frekvensfördelning, klinisk undersökning 35 år 50 år 65 år 75 år 85 år Totalt Antal män (M) Antal kvinnor (K) Totalt (T) < Bilaga 3, sid 1 av 39 >

46 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Enkätundersökning Fråga 3. Hur länge har du bott i Sverige (n=1 364)? A= Mindre än 5 år B= 5-10 år C= år D= 21 år eller mer A B C D Fråga 4. Var brukar du få din tandvård utförd (n=1 366)? A= Folktandvård B= Privattandvård C= Har ingen regelbunden tandvård A B C Fråga 6. Hur ofta besöker du tandvården för undersökning (n=1 344)? A= Oftare än en gång om året B= En gång om året C= En gång vartannat år D= Med längre mellanrum än 2 år E= Endast vid akuta besvär A B C D E Fråga 7. När besökte du tandvården senast (n=1 346)? A= För mindre än 3 månader sedan B= För mer än 3 månader sedan A B < Bilaga 3, sid 2 av 39 >

47 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 8. Besöker du tandvården extra för förebyggande behandling, alltså utöver undersökning, lagning eller annan behandling (n=1 340)? A= Ja B= Nej C= Vet inte A B C Fråga 9. Vad är din uppfattning om hur ofta du kallas för tandvård (n=1 326)? A= För ofta B= Lagom C= För sällan A B C Fråga 10. Har dina tandvårdsbesök under de senaste 2 åren blivit färre? Ange då de viktigaste orsakerna till detta (n=1 366). Fler svarsalternativ möjliga. A= Mina tandvårdsbesök har inte blivit färre B= Svårighet att få tid hos tandvården C= Tandvårdsrädsla D= Det blir inte av E= Svårigheter att ta mig till tandvården F= Upplever inget behov av tandvård G= Har prioriterat annat H= Ekonomiska skäl I= Annat A B C D E F G H I < Bilaga 3, sid 3 av 39 >

48 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 11. Hur anser du möjligheterna att få tid för ett tandvårdsbesök är (n=1 342)? A= Lätt B= Ganska lätt C= Ganska svårt D= Svårt E= Varken lätt eller svårt A B C D E Fråga 12. Skulle du vilja få behandlingstid vardagar före klockan (n=1 351)? A= Ja B= Nej C= Vet ej A B C Fråga 13. Skulle du vilja få behandlingstid vardagar efter klockan (n=1 349)? A= Ja B= Nej C= Vet ej A B C Fråga 14. Skulle du vilja få behandlingstid lördagar (n=1 347)? A= Ja B= Nej C= Vet ej A B C < Bilaga 3, sid 4 av 39 >

49 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 15. Skulle du vilja få behandlingstid söndagar (n=1 346)? A= Ja B= Nej C= Vet ej A B C Fråga 16. Vad är viktigast i din kontakt med tandvården (n=1 366)? Fler alt är möjliga. A= Få information om olika behandlingsalternativ B= Bli kallad regelbundet C= Snabbt få kontakt med tandvården D= Få samma behandlare varje år E= Kunna påverka besökstiderna F= Få information om kostnaden G= Få förebyggande vård H= Få ett tryggt omhändertagande i behandlinsstolen I= Kort tid i väntrummet J= Få ett gott bemötande på kliniken A B C D E F G H I J Fråga 17. Hur upplevde du ditt senaste tandvårdsbesök när det gäller smärta (n=1 351)? A= Smärtfritt B= Nästan smärtfritt C= Varken eller D= Med smärta E= Olidlig smärta A B C D E < Bilaga 3, sid 5 av 39 >

50 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 18. Hur upplevde du ditt senaste tandvårdsbesök när det gäller obehag (n=1 337)? A= Inget obehag B= Med litet obehag C= Varken eller D= Med obehag E= Med stort obehag A B C D E Fråga 19. Hur upplevde du ditt senaste tandvårdsbesök när det gäller omhändertagande i behandlingsstolen (n=1 349)? A= Mycket gott omhändertagande B= Gott omhändertagande C= Varken eller D=Dåligt omhändertagande E= Mycket dåligt omhändertagande A B C D E Fråga 20. Hur upplevde du ditt senaste tandvårdsbesök när det gäller bemötandet på kliniken (n=1 344)? A= Mycket gott bemötande B= Gott bemötande C= Varken eller D=Dåligt bemötande E= Mycket dåligt bemötande A B C D E < Bilaga 3, sid 6 av 39 >

51 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 21. Fick du information om följande vid din senaste tandvårdsundersökning (n=1 296)? Munhygien A= Ja B= Nej C= Minns inte A B C Fråga 22. Fick du information om följande vid din senaste tandvårdsundersökning (n=1 197)? Kost A= Ja B= Nej C= Minns inte A B C Fråga 23. Fick du information om följande vid din senaste tandvårdsundersökning (n=1 255)? Fluor A= Ja B= Nej C= Minns inte A B C < Bilaga 3, sid 7 av 39 >

52 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 24. Fick du information om följande vid din senaste tandvårdsundersökning: Muntorrhet? A= Ja B= Nej C=Minns inte (n=1 204) A B C Fråga 25. Fick du information om följande vid din senaste tandvårdsundersökning: Tobak? A= Ja B= Nej C=Minns inte (n=1 188) A B C Fråga 26. Fick du information om följande vid din senaste tandvårdsundersökning: Behandlingsalternativ? A= Ja B= Nej C=Minns inte (n=1 217)? A B C Fråga 27. Fick du information om följande vid din senaste tandvårdsundersökning: Behandlingskostnad? A= Ja B= Nej C=Minns inte (n=1 240) A B C < Bilaga 3, sid 8 av 39 >

53 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 28. Hur ofta borstar du tänderna (n=1 356)? A= Mer än en gång/dag B= En gång/dag C= Några gånger/vecka D= Sällan/Aldrig A B C D Fråga 29. Hur ofta använder du tandkräm med fluor (n=1 354)? A= Mer än en gång/dag B= En gång/dag C= Några gånger/vecka D= Sällan/Aldrig A B C D Fråga 30. Hur ofta använder du tandkräm utan fluor (n=1 332)? A= Mer än en gång/dag B= En gång/dag C= Några gånger/vecka D= Sällan/Aldrig A B C D < Bilaga 3, sid 9 av 39 >

54 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 31. Hur ofta använder du extra fluor förutom i tandkräm ( t ex sköljmedel, sugtabletter, tuggummi) (n=1 348)? A= Mer än en gång/dag B= En gång/dag C= Några gånger/vecka D= Sällan/Aldrig A B C D Fråga 32. Hur ofta gör du rent mellan tänderna (med tandsticka, tandtråd eller mellanrumsborste) (n=1 351)? A= Mer än en gång/dag B= En gång/dag C= Några gånger/vecka D= Sällan/Aldrig A B C D Fråga 33. Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna känt ilningar från dina tänder (n=1 351)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än en gång/månad E= Aldrig F= Jag har inga egna tänder A B C D E F < Bilaga 3, sid 10 av 39 >

55 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 34. Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna känt smärta från dina tänder (n=1 355)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än en gång/månad E= Aldrig F= Jag har inga egna tänder A B C D E F Fråga 35. Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna känt ömhet från dina tänder (n=1 350)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än en gång/månad E= Aldrig F= Jag har inga egna tänder A B C D E F Fråga 36. Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft besvär från dina käkleder (smärta, ömhet, tuggsvårigheter, gapsvårigheter) (n=1 354)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än en gång/månad E= Aldrig A B C D E < Bilaga 3, sid 11 av 39 >

56 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 37. Kan du obehindrat tugga all sorts mat (n=1 360)? A= Mycket bra B= Ganska bra C= Varken eller D= Ganska dåligt E= Mycket dåligt A B C D E Fråga 38. Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna upplevt dig torr i munnen dagtid (n=1 356)? A= Aldrig B= Enstaka tillfällen C= Varje eller nästan varje dag A B C Fråga 39. Du som svarat att du är muntorr, vad gör du åt din muntorrhet dagtid (n=654)? A= Inget speciellt B= Dricker ofta C= Använder gel/spray/tabletter/tuggummi D= Annat A B C D < Bilaga 3, sid 12 av 39 >

57 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 40. Hur viktig är en god munhälsa för dig (n=1 357)? A= Mycket viktigt B= Ganska viktigt C= Varken eller D= Ganska oviktigt E= Helt oviktigt A B C D E Fråga 41. Hur vill du beskriva din hälsa de senaste 6 månaderna (n=1 356)? A= Mår bra, känner mig frisk och pigg B= Mår oftast ganska bra C= Varken eller D= Mår inte så bra, känner mig krasslig då och då E=Mår ofta dåligt A B C D E Fråga 42. Hur många receptbelagda läkemedel har du intagit under de senaste 6 månaderna (n=1 360)? A= Inga B= 1 st C= 2 st D= 3-4 st E= 5 eller fler A B C D E < Bilaga 3, sid 13 av 39 >

58 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 43. Av vilken anledning intar du receptbelagda läkemedel (n=818)? En person kan ha > 1 läkemedel (dvs totala procenttalet kan överstiga 100%). A=Hjärt-kärlsjukdom B=Diabetes C=Reumatiska sjukdomar D=Psykisk ohälsa E=Mag/tarmsjukdom F=Benskörhet G=Luftvägsproblem H=Preventivmedel I=Annat A B C D E F G H I Fråga 44. Hur många gånger äter du huvudmål en vanlig dag (n=1 357)? A= En gång/dag B= Två gånger/dag C= Tre gånger/dag D= Mer än tre gånger/dag A B C D Fråga 45. Hur många gånger äter du mellanmål en vanlig dag (n=1 357)? A= Ingen gång/dag B= 1-3 gånger/dag C= 4-5 gånger/dag D= Mer än 6 gånger/dag A B C D < Bilaga 3, sid 14 av 39 >

59 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 46. Vilka är dina rökvanor (n=1 355)? A= Har aldrig varit vanerökare B= Har varit, men slutat C= Röker A B C Fråga 47. När slutade du röka (n=448)? A= Mer än 5 år sedan B= 1-5 år sedan C= Mindre än 1 år sedan A B C Fråga 48. Hur mycket röker du (n=131)? A= Mindre än 10 cig/dag B= cig/dag C= Mer än 20 cig/dag A B C Fråga 49. Du som är rökare eller tidigare rökt, ungefär hur många år har du rökt dagligen (n=521)? Medelvärde antal år < Bilaga 3, sid 15 av 39 >

60 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 50. Vilka är dina snusvanor (n=1 309)? A= Har aldrig varit vanesnusare B= Har varit, men slutat C= Snusar A B C Fråga 51. Om du slutat snusa, när slutade du (n=143)? A= Mer än 5 år sedan B= 1-5 år sedan C= Mindre än 1 år sedan A B C Fråga 52. Om du snusar, hur mycket snusar du (n=148)? A= Cirka 1 dosa/vecka B= 2-3 dosor/vecka C= Mer än 3 dosor/vecka A B C Fråga 53. Du som är snusare eller tidigare snusat, ungefär hur många år har du snusat dagligen (n=297)? Medelvärde antal år < Bilaga 3, sid 16 av 39 >

61 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 54. Vilka är dina alkoholvanor (n= 1 303)? Medeltal drinkar/månad (1 drink motsvarar 15 cl vin, 50 cl starköl/cider/alkoläsk, 5 cl starksprit) Fråga 55. Vilken är din sysselsättning för närvarande (de senaste 6 månaderna) (n=1 366)? A= Arbetar B= Studerar C= Arbetssökande D=Långtidssjukskriven E= Ålderspensionär F= Föräldraledig G= Annat A B C D E F G Fråga 56. Vilket är ditt nuvarnade yrke (yrkestillhörighet enligt SocioEkonomisk Indelning (SEI), SCB 1982:4, nytryck 2013) (n=1 123)? A= Arbetare, ej facklärda B= Arbetare, facklärda C= Lägre tjänstemän D= Tjänstemän på mellannivå E= Högre tjänstemän F= Företagare inkl. lantbrukare A B C D E F < Bilaga 3, sid 17 av 39 >

62 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 57. Vilken utbildning har du (n=1 348)? A= Folkskola, grundskola, realskola B= Folkhögskola, Gymnasium, eftergymnasial utbildning C= Högskola, universitet A B C Fråga 58. Vilket civilstånd har du för närvarande (n=1 353)? A= Sammanboende/gift med hemmaboende barn B= Sammanboende/gift utan hemmaboende barn C= Ensamboende med hemmaboende barn D= Ensamboende utan hemmaboende barn A B C D Fråga 59. Vilket boende har du för närvarande (n=1 357)? A= Eget boende (hyreslägenhet, bostadsrätt, villa) B= Särskilt boende (gruppboende, servicelägenhet eller liknande) C= Annat boende A B C < Bilaga 3, sid 18 av 39 >

63 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 60. Har du någon daglig hjälp i ditt egna boende pga funktionsnedsättning eller sjukdom (n=1 366)? A= Nej, jag klarar mig själv B= Ja, jag bor i så kallat särskilt boende C= Ja, jag får hjälp av anhörig D= Ja, jag har hjälp av hemtjänsten max 2 ggr/dag E= Ja, jag har hjälp av hemtjänsten minst 3 ggr/dag F= Ja, jag har larm G= Ja, jag har besök av nattpatrull A B C D E F G Fråga 61. Vilket är det totala antalet personer i ditt hushåll (n=1349)? A= 1 B=2 C=3 D=4 E= >4 A B C D E Fråga 62. Vilken är ditt hushålls gemenssamma årsinkomst (n=1 327)? A= :- B= :- C= :- D= :- E= :- F= Vet ej A B C D E F < Bilaga 3, sid 19 av 39 >

64 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 63. Ungefär hur mycket har du själv betalat för din tandvård under det senaste året (n=1 352)? A= Inget alls B= Upp till 3 000:- C= :- D= >15 000:- E= Minns inte A B C D E Fråga 64. Har dina tandvårdsbehandlingar under de senaste 2 åren minskat av ekonomiska skäl (n=1 349)? A= Nej, inte alls B= Ja, jag har tvingats acceptera billigare behandlingsalternativ och/eller skjutit på den behandling som föreslagits C= Ja, jag har helt avstått då jag inte haft råd A B C Fråga 65. Ungefär hur lång tid tar det med bil från din bostad till närmaste ort med mer än invånare (n=1 345)? A= < 45 minuter/jag bor i en ort som har mer än invånare B= 45 minuter eller mer C= Vet ej A B C < Bilaga 3, sid 20 av 39 >

65 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Samband mellan munhälsa och livskvalitet Under de senaste 6 månaderna, hur ofta Fråga 66. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att äta eller njuta av mat (n=1 353)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än 1 gång/månad E= Aldrig A B C D E Fråga 67. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att tala eller uttala ord tydligt (n=1 357)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än 1 gång/månad E= Aldrig A B C D E < Bilaga 3, sid 21 av 39 >

66 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 68. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att gå ut tex för att handla eller besöka någon (n=1 356)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än 1 gång/månad E= Aldrig A B C D E Fråga 69. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att rengöra dina tänder (n=1 353)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än 1 gång/månad E= Aldrig A B C D E Fråga 70. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att sova och koppla av (n=1 356)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än 1 gång/månad E= Aldrig A B C D E < Bilaga 3, sid 22 av 39 >

67 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 71. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att le, skratta och visa tänderna utan att bli generad (n=1 356)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än 1 gång/månad E= Aldrig A B C D E Fråga 72. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att behålla känsloläge utan att bli irriterad (n=1 356)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än 1 gång/månad E= Aldrig A B C D E Fråga 73. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att utföra ditt huvudsakliga arbete, eller upprätthålla din sociala roll (n=1 356)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än 1 gång/månad E= Aldrig A B C D E < Bilaga 3, sid 23 av 39 >

68 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fråga 74. har du haft problem med munnen eller tänderna som har gett svårigheter att uppskatta kontakter med andra människor (t.ex. släktingar, vänner eller grannar (n=1 356)? A= Varje, eller nästan varje dag B= 1-2 gånger/vecka C= 1-2 gånger/månad D= Mindre än 1 gång/månad E= Aldrig A B C D E < Bilaga 3, sid 24 av 39 >

69 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Klinisk undersökning Antal individer som genomgick en klinisk undersökning utgjordes efter bortfall av individer. Protetiskt status i överkäken (n=1 133). A= Ingen protes B= Hel protes C= Part protes/konus D= Täckprotes A B C D Protetiskt status i underkäken (n=1 133). A= Ingen protes B= Hel protes C= Part protes/konus D= Täckprotes A B C D Avsaknad av minst 12 tänder, orsak (n=1 133). A=Saknar inte 12 tänder eller mer B= Karies C= Parodontit D= Karies och parodontit E= Vet ej A B C D E < Bilaga 3, sid 25 av 39 >

70 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Bettfysiologiskt status (n=1 133). A= Inga symtom på funktionsstörning B= Värk C= Trötthet D= Låsning A B C D Typ av slemhinneförändring (n=1 116). A= Ingen förändring (n=971) B=Förändring i slemhinna (n=145) C= Rodnader D= Vita förändringar E= Öppna sår A B C D E Progression, karies, patienter med egna tänder (n=1 109). A= Ja B= Nej C= Vet ej A B C Progression parodontit, patienter med egna tänder (n=1 108). A= Ja B= Nej C= Vet ej A B C < Bilaga 3, sid 26 av 39 >

71 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Bedömd förhöjd risk. A= Karies, patienter med egna tänder (n=1 106) B= Parodontit, patienter med egna tänder (n=1 102) C= Teknisk risk (n=1 121) A B C Antal tänder. Medelvärde. A= Samtliga patienter (n=1 133) B= Patienter med egna tänder (n=1 115). A B Antal tänder (max 32). Procentuell fördelning (n=1 133). A= 0 B= 1-9 C= D= E= A B C D E Medeltal intakta tänder. Patienter med egna tänder (n=1 115) < Bilaga 3, sid 27 av 39 >

72 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Intakta tänder (max 32). Procentuell fördelning. Patienter med egna tänder (n=1 115). A= 0 B= 1-9 C= D= E= A B C D E Procentandel intakta tänder i förhållande till kvarvarande tänder. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal fronttänder över- och underkäke. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal intakta fronttänder över- och underkäke (max 12). Patienter med egna tänder (n=1 115) Procentandel intakta fronttänder över- och underkäke i förhållande till kvarvarande fronttänder. Patienter med egna tänder (n=1 115) < Bilaga 3, sid 28 av 39 >

73 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Medeltal intakta sidotänder (max 20). Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal sidotänder i över- respektive underkäke. Patienter med egna tänder (n=1 115) Procentandel intakta sidotänder i förhållande till kvarvarande sidotänder. Patienter med egna sidotänder (n=1 112) Medeltal primära kronkariesangrepp. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal sekundära kronkariesangrepp. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal primära rotkariesangrepp. Patienter med egna tänder (n=1 115) < Bilaga 3, sid 29 av 39 >

74 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Medeltal sekundära rotkariesangrepp. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal tänder med manifesta kariesangrepp (primär, sekundär, kron- och rotkaries). Patienter med egna tänder, inklusive rotrester (n=1 115) Antal tänder med manifesta kariesangrepp. Procentuell fördelning. Patienter med egna tänder (n=1 115). A=0 B=1-2 C=3-4 D=5-6 E= >6 A B C D E Andel individer med minst 1 kariesangrepp (n=1 115). A Medeltal karierade ytor. Patienter med egna tänder (n=1 115) < Bilaga 3, sid 30 av 39 >

75 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Medeltal karierade ytor inklusive rotrestytor. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal rotfyllda sidotänder. Patienter med egna sidotänder (n=1 105) Antal rotfyllda sidotänder. Procentuell fördelning. Patienter med egna sidotänder (n=1 105). A= 0 B= 1-2 C= 3-4 D= 5-6 E= >6 A B C D E Andel individer med minst 1 rotfyllning (n=1 115). A Medeltal FT. Patienter med egna tänder (n=1 115) < Bilaga 3, sid 31 av 39 >

76 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Medeltal DFT. Patienter med egna tänder (n=1 115) DFT. Procentuell andel i förhållande till kvarvarande tänder. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal FS. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal DFS. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal DFSa, fronttänder. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal DFSa, sidotänder. Patienter med egna tänder (n=1 115) < Bilaga 3, sid 32 av 39 >

77 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Medeltal DFSa, fronttänder och sidotänder. Patienter med egna tänder (n=1 115) DFSa, fronttänder och sidotänder. Procentuell andel i förhållande till kvarvarande tänders approximalytor. Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal singelkronor (exklusive implantatstödda). Patienter med egna tänder (n=1 115) Andel individer med singelkronor. Procentuell fördelning (n=1 115). A= 0 B= 1-4 C= 5-10 D= >10 A B C D Medeltal tandstödda brokonstruktioner 2-3 led. Patienter med egna tänder (n=1 115) < Bilaga 3, sid 33 av 39 >

78 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Antal tandstödda brokonstruktioner 2-3 led. Procentuell fördelning. Patienter med egna tänder (n=1 115). A= 0 B= 1 C= 2 D= 3 E= >3 A B C D E Medeltal tandstödda brokonstruktioner 4-6 led. Patienter med egna tänder (n=1 115) Antal tandstödda brokonstruktioner 4-6 led. Procentuell fördelning. Patienter med egna tänder (n=1 115). A= 0 B= 1 C= 2 D= 3 E= >3 A B C D E Medeltal tandstödda brokonstruktioner >6 led. Patienter med egna tänder (n=1 115) < Bilaga 3, sid 34 av 39 >

79 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Antal tandstödda brokonstruktioner >6 led. Procentuell fördelning. Patienter med egna tänder (n=1 115). A= 0 B= 1 C= 2 D= 3 A B C D Andel individer med någon fast tandstödd brokonstruktion (2 led eller mer). Patienter med egna tänder (n=1 115) Medeltal implantat (n=1 133) Antal implantat. Procentuell fördelning (n=1 133). A= 0 B= 1-2 C= 3-4 D= 5-6 E= >6 A B C D E < Bilaga 3, sid 35 av 39 >

80 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Medeltal tänder med tandköttsfickor 6 mm. Patienter med egna tänder (n=1 109) Tänder med tandköttsfickor 6 mm. Procentuell fördelning. Patienter med egna tänder (n=1 109). A= 0 B= 1-2 C= 3-4 D= 5-6 E= >6 A B C D E Medeltal implantat med tandsköttsfickor 6 mm. Patienter med implantat (n=76) Implantat med tandsköttsfickor 6 mm. Procentuell fördelning. Patienter med implantat (n=76). 4 personer (5%) hade fickor runt implantat Fästeförlust, antal molarer och premolarer med 6 mm. Procentuell fördelning (n=1 105). A= 0 B= 1-2 C= 3-4 D= 5-6 E= >6 A B C D E < Bilaga 3, sid 36 av 39 >

81 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Fästeförlust 3 mm, implantat (n= 77). Procentuell fördelning Antal premolarer och molarer med complicata-diagnoser. Procentuell fördelning. Patienter med egna tänder (n=1 105). A= 0 B= 1-2 C= 3-4 D= >4 A B C D Medeltal approximalytor (n=1 115). Individer med egna tänder Medeltal approximalt blödande tandköttsytor, hela bettet (n=1 109). Individer med egna tänder < Bilaga 3, sid 37 av 39 >

82 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Procentandel blödande tandköttsytor i förhållande till totala antalet approxinalytor. Individer med egna tänder (n=1 109) Mobilitet. Andel individer med egna tänder (n= 1 108). A= Mobil grad 1 B= Mobil grad 2 C= Mobil grad 3 A B C Andel individer med mobila tänder grad 1-3. Individer med egna tänder (n=1108) Furkationer. Andel individer med molarer och premolarer (n=1 107). A= Inga furkationer B= Furkation grad I C= Furkation grad II D= Furkation grad III A B C < Bilaga 3, sid 38 av 39 >

83 < Bilaga 3, EpiTab 2013 > Furkation grad I-III Andel individer med premolarer och molarer (n=1 107) Synlig tandsten på bitewingröntgen (molarer, premolarer). Procentuell fördelning. Individer med premolarer och molarer (n=1 105). A Parodontal sjukdom. Individer med egna tänder (n=1 108). A= Frisk B= Moderat parodontit C= Avancerad parodontit A B C Var är patienten undersökt (n=1 133)? A= Privattandvård B= Folktandvård A B < Bilaga 3, sid 39 av 39 >

84 < Bilaga 4, Tandvårdspersonal i Dalarna > Tandvårdspersonal i Dalarna Jämförelse 2003, 2008 och 2013 (för tandsköterska, samt övriga befattningar finns enbart siffror från 2013). Samtliga siffror gäller icke timanställda om inte annat anges. Klinikledning inom Folktandvården i Dalarna Tabell 1: Antal personer inom klinikledningar, sysselsättningsgrad varierar. Vissa arbetar rent administrativt, andra arbetar delvis även kliniskt. Klinikledning Folktandvård 2013 Verksamhetschef (administrativa chefer, tandläkare, tandhygienister eller tandsköterskor) Antal år år år år år år år 3 > 65 år 0 Verksamhetschef totalt 26 Kliniksamordnare (tandhygienister, tandsköterskor) år år år år år år 1 > 65 år 1 Klinksamordnare totalt 10 Tandläkare specialisttandvården Dalarna Här ingår alla specialisttandläkare samt sjukhustandläkare. Nischtandläkare, ST mm räknas in bland allmäntandvårdens tandläkare för 2013 (dessa kategorier räknades in bland specialister år 2008). Tabell 2: Åldersfördelning av specialisttandläkare och sjukhustandvård i Dalarna 2008 och 2013 Ålder FTV PT FTV PT år år år 2 (+1 timanställd) >65 år Totalt 23 (24) (deltid) < Bilaga 4, Sidan 1 av 3 >

85 < Bilaga 4, Tandvårdspersonal i Dalarna > Tandläkare allmäntandvården i Dalarna Tabell 2: Åldersfördelning av yrkesverksamma allmäntandläkare i Dalarna 2003, 2008 och 2013 OBS! 2008 räknades kliniskt verksamma verksamhetschefer in här. Ålder mm FTV PT FTV PT FTV PT år år år år år år år år Totalt antal år Medelålder tom 65 år >65 år Ej uppgivit ålder Totalt antal Tandhygienister i Dalarna Tabell 3: Åldersfördelning av yrkesverksamma tandhygienister i Dalarna 2003, 2008 och Ålder mm FTV PT FTV PT FTV PT år år år år år år år år >65 år Ej uppgivit ålder Totalt antal Medelålder tom 65 år Tandhygienist/tandsköterska kombinationstjänst < Bilaga 4, Sidan 2 av 3 >

86 < Bilaga 4, Tandvårdspersonal i Dalarna > Tandsköterskor i Dalarna Tabell 4: Antal och åldersfördelning av yrkesverksamma tandsköterskor i Dalarna Ålder m.m. FTV 2013 PT 2013 Tandsköterska (tsk) år år år år år år år år > 65 år 9 1 Summa tsk Ortodontiassistent (ort-ass) år år år år 1 - Summa ort-ass 12 0 Operationstandsköterska (op-tsk) år år år år 2 - Summa op-tsk 7 0 Första tandsköterska (1:a tsk) år år år år 8 - Summa 1:a tsk 19 - Totalt antal (alla kategorier) Medelålder tom 65 år: Tandsköterska Första tandsköterska Ortodontiassistent Operationstandsköterska Antal > 65 år 9 1 Medelålder > 65 år: Tandsköterska Första tandsköterska Ortodontiassistent Operationstandsköterska < Bilaga 4, Sidan 3 av 3 >

87 < Bilaga 5, Utveckling under 30 år > Utveckling under 30 år Tandlöshet, Dalarna % , år 65 år 75 år 85 år Medeltalet tänder i Dalarna (hos tandförsedda individer) Antal tänder , ,7 12, , ,1 28,6 25,1 19, ,9 26,4 27,5 21,3 22,6 18,2 19,3 29,5 29,6 27,9 27,7 23,8 24,7 20,3 20,5 18,2 19, år 50 år 65 år 75 år 85 år < Bilaga 5, sid 1 av 1 >

88 Folktandvårdens kansli Centrum Oral Rehabilitering Bergsskolegränd 8A Manhemsvägen FALUN FALUN ISBN