Litteraturstudie om Förebyggande av avfall

Litteraturstudie om Förebyggande av avfall 2010-08-17 Gunnar Fredriksson Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B

Gunnar Fredriksson tel 070-655 13 78 Litteraturstudie Förebyggande av avfall 2010-08-17 1 Inledning Utvecklingsprojektet är ett samarbetsprojekt mellan Region Skåne och Tyréns AB. Projektet har tillkommit med anledning av att de totala avfallsmängderna på sjukhusen kontinuerligt ökar sedan många år trots att flera insatser gjorts för att bryta denna trend. Denna litteraturstudie har som syfte att ge en kort lägesrapport om vad som finns dokumenterat kring förebyggande av avfall. Resultatet utgör underlag till projektet. 2 Mål med projektet Målet med projektet är att utveckla verktyg och metoder som kan användas för att minska de totala avfallsmängderna från sjukhusen inom Region Skåne. 3 Litteratur om Förebyggande av avfall 3.1 Kommentar till resultatet I skrivande stund (augusti 2010) är slutsatsen av denna övergripande undersökning är att man i flera rapporter inte hunnit längre än att generellt beskriva problemet, klara ut begreppen och gå igenom vad olika länder gjort. Det finns endast begränsat med erfarenhet. Arbetet består bland annat av idékataloger över styrmedel. Styrmedlen är inte på nivån att de är konsekvensbeskrivna eller bedömda hur de ska utformas eller fungera. 3.2 Guidelines on waste prevention programmes, European Commission http://www.resourcesnotwaste.org/upload/documents/reports/waste%20prevention_handbook_13.p df Detta är en konsultrapport som ska ligga till grund för kommissionens handbok. Handboken syftar till att stödja medlemsstaterna och andra aktörer till att använda möjligheterna till förebyggande av avfall. Bakgrunden är kravet i det reviderade ramdirektivet för avfall om att alla medlemsstater senast år 2013 ska ha nationella program för förebyggande av avfall. Förutom en bakgrund och exempel på arbete med förebyggande av avfall i olika länder så innehåller handboken en instruktion om hur man tar fram ett program för förebyggande av avfall. Följande steg tas upp: nulägesbeskrivning, anta prioriteringar, ta fram en strategi, planera och genomföra, följa upp. Möjliga åtgärder redovisas i ett särskilt kapitel indelade i information, stöd och regler. Avslutningsvis görs en genomgång av olika aktörer och deras möjligheter att arbeta med förebyggande av avfall. C:\Users\rom\Desktop\Åsas PDF-filer\Bilaga. Litteraturstudie_förebyggande av avfall.doc Sida 2 (8)

Handboken bör ses som den officiella handboken för hur man arbetar med förebyggande av avfall. Den bör vara en grundläggande utgångspunkt för projektet och allt arbete med förebyggande av avfall. Förutom råden om hur man lägger upp en förebyggande plan kan följande saker vara värdefulla för projektet: förebyggande arbetet behöver kopplas till andra områden som exempelvis ekonomi, drift, annat miljöarbete samt naturligtvis Region Skånes kärnverksamhet involvera andra aktörer som exempelvis leverantörer, avfallsentreprenörer, personal, patienter (?) och andra kunder hitta bra indikatorer Handboken tar också upp exempel på hur man arbetat i andra länder. De åtgärder som tas upp är på ett idéstadium varför de bör bedömas närmare innan man bestämmer om de ska användas inom projektet. 3.3 Avfallsminskning i ett systemperspektiv Fallstudie Göteborg, Profu Rapporten har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket och samfinansierats av Kretsloppskontoret, Göteborgs Stad. Rapporten är ett underlag för det kommande nationella programmet för förebyggande av avfall. Syftet är att undersöka systemeffekterna av att minska utvalda avfallsfraktioner med avseende på utsläpp av koldioxidekvivalenter. Effekterna belyses genom en fallstudie för Göteborgs avfallssystem, som skalas upp för att gälla hela landet. Följande fraktioner ingår: matavfall, plastflaska, dagstidning, wellpapp, aluminiumark, köksinredning, blöjor och bomullsbyxor. Störst vinst i form av minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter per kilo får man av bomullsbyxor, plastflaskor och aluminiumark. Om man utgår från den totala potentialen kan en minskning av matavfallet ge mest, pga av den stora mängden. För de flesta fraktioner uppstår minskningen genom sluppna utsläpp i produktionsfasen, avfallshanteringen ger oftast upphov till mindre utsläpp. Rapporten visar att olika avfallsfraktioner innebär olika stor vinst per ton insparat avfall. Trä och papper (inredning och tidning) ger ingen större vinst medan bomull, plast och aluminium kan ge betydande vinster. Hur stor mängd avfall som uppstår av olika fraktioner har också stor betydelse. Exempelvis blir det mycket större mängder matavfall än aluminiumavfall. I projektet blir det viktigt att komma ihåg att målet är att minska miljöpåverkan inte att minska mängden avfall. Utifrån de avfall som uppstår bör därför en prioritering göras av vilka fraktioner som kan ge störst miljövinst. Till detta bör också vägas in kostnaden eller den eventuella vinsten för besparingen. 3 (8)

3.4 Miljöpåverkan från avfall Underlag för avfallsprevention och förbättrad avfallshantering, IVL Svenska miljöinstitutet Rapporten har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket och är ett underlag för det nationella programmet för förebyggande av avfall. Syftet med rapporten är att ur ett livscykelperspektiv bedöma miljöpåverkan från olika avfallsströmmar i avfallsledet och klimatpåverkan orsakad av materialet i hela livscykeln (tillverkning och avfall). Bedömningen ska ses som en screening och uppskattningarna är grovt och schablonmässigt gjorda. Bedömningarna görs både för påverkan per ton avfall och för påverkan från den totala mängden årligen uppkommet avfall. Utgångspunkten är fraktionerna i den svenska avfallsstatistiken. De avfallsslag som ger störst total klimatpåverkan under hela livscykeln är hushållsavfall och andra blandade avfall (sk ej branschspecifikt avfall från industrin), kasserad utrustning, metallavfall, animaliskt avfall och plats och metallavfall. När det gäller specifik klimatpåverkan (CO2-ekv/ton avfall) under hela livscykeln hamnar kasserad utrustning (31 ton CO2-ekv/ton avfall) och sjukvårdsavfall (ca 10 ton CO2-ekv/ton avfall) bland de högsta. Sammanställningen är en bra utgångspunkt för prioriteringar i projektet även om kategorier och bedömningar är något grova. På samma sätt som Profus rapport visar den på att man behöver prioritera vilket avfall som ska minskas för att spara resurser mest effektivt. 3.5 Avfallsminimering Att minska hushållens avfallsmängder. En översikt av policys, konkreta initiativ och idéer i utvalda länder, Avfall Sverige, rapport U2009:24 Avfall Sverige lät under 2009 Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet göra en översikt över policys, konkreta initiativ och idéer i ett antal utvalda europeiska länder inom området att förebygga mängden hushållsavfall. I studien ingår de nordiska länderna, Nederländerna, Frankrike, Schweiz, Österrike, Italien och Tyskland. En av slutsatserna är att EU:s avfallshierarki och förebyggande av avfall finns med när länderna ovan tar fram strategier och planer. Däremot finns det inte så många konkreta åtgärder för att minska mängden avfall. Producentansvar och information till konsumenter är de generella styrmedel som oftast tas upp. Återanvändning och möjlighet att lämna gamla saker till välgörenhet är ett mer specifikt styrmedel som finns med i flera länder. I rapporten noteras att man i Tyskland uppmätt minskande avfallsmängder sedan några år. Någon förklaring till detta har man inte lyckats hitta. Man kan konstatera att de flesta länderna i studien hunnit längre än Sverige med att få med förebyggande av avfall i nationella planer men att det resulterat i få konkreta åtgärder. Intressantast arbete verkar bedrivas i Nederländerna. 4 (8)

Bristen på konkreta åtgärder gör att det inte finns särskilt mycket att hämta från länderna som ingår. Rapporten pekar dock på att erfarenheterna i Nederländerna bör följas upp närmare för att bedöma om de kan vara intressant i projektet. 3.6 Instruments for Waste Prevention and Promoting Material Efficiency A Nordic Review, Nordiska Ministerrådet, 2009:532 Rapporten syftar till att hitta nya policyinstrument för förebyggande av avfall genom diskussioner/intervjuer med nordiska exporter. Rapporten har skrivits av Minna Halme vid Helsinki School of Economics. Följande styrmedel framhölls av experterna: krav på materialeffektivitet i miljötillstånd för verksamheter, styrmedel för produkter (exempelvis ecodesigndirektivet med krav på olika produktgrupper), lägre mervärdesskatt (för reparationer etc), skatt på naturresurser. I rapporten konstaterar man att arbetet med förebyggande av avfall och materialeffektivitet inte varit särskilt systematiskt i något av de nordiska länderna. Rapporten har inget större värde för projektet mer än att den visar på bristen på konkreta styrmedel idag i alla de nordiska länderna och på svårigheten att utforma och genomföra sådana styrmedel i framtiden. 3.7 Analysis of the evolution of waste reduction and the scope of waste prevention, Arcadis, 2010, utkast Detta är en konsultrapport av företaget Arcadis utförd på uppdrag av europeiska kommissionen. Den är ännu ej färdigställd men finns som i en första version på kommissionens hemsida. Enligt ramdirektivet för avfall ska kommissionen senast vid utgången av 2011 avlägga rapport till EUparlamentet och rådet om utvecklingen av arbetet med förebyggande av avfall. Denna rapport är tänkt som den första av två underlagsrapporter. Rapporten syftar till att beskriva syftet och potentialen med förebyggande av avfall och ge ett första underlag för indikatorer. Först gör en grundlig genomgång av begreppet förebyggande och hur man arbetat i en del medlemsstater. I rapporten konstateras att begreppet definierats olika i olika texter och vid olika tillfällen men att definitionen i ramdirektivet bör vara den självklara utgångspunkten. Man konstaterar att arbetet med förebyggande kan beskrivas i fyra dimensioner. Är det fråga om: 1. Kvalitativt (farlighet) eller kvantitativt (mängd). 2. Var i livscykeln? 3. Vilken typ av styrmedel? Och slutligen enligt en mer komplicerad klassificering av om det är fråga om en Orsak, Verkan, Tillstånd, Påverkan eller Svar. Man går igenom olika typer av styrmedel (legala, ekonomiska, information etc.) för livscykelns olika delar (design, utvinning, produktion, distribution, konsumtion/användning, avfall och efter avfallsfasen). Genomgången likar den som görs i andra rapporter men är grundlig och med en bra metodik. Goda exempel på styrmedel tas också med. 5 (8)

Bland annat finns ett intressant exempel från Holland där staten har tagit fram en mjukvara som företag kan använda för att räkna fram de ekonomiska vinsterna av förebyggande. Modellen visar att den totala kostnaden (i form av råvaror, lager m m) är tio gånger högre än kostnaden för själva avfallshanteringen. Det finns också fler litteraturhänvisningar varav några ingår denna genomgång. I rapporten drar man slutsatsen att förebyggande kräver andra beslut än återvinning. Design för att nå mindre avfall är oftast något annat än design för återvinning. Man argumenterar för att förebyggande bör ses som mer än förebyggande av avfall. Ett livscykelperspektiv måste tillämpas där energiförbrukning, utsläpp och återvinning vägs in. Avslutningsvis innehåller rapporten en ännu inte färdigställd genomgång av potentialen för förebyggande och möjliga indikatorer. Eftersom rapporten är underlag för Kommissionens officiella ställningstagande så får den ses som en början till standardmodell för hur man ska se på förebyggande. Dess genomgång av begrepp och klassning av styrmedel och åtgärder bör användas som utgångspunkt för projektet. rapporten har också intressanta resonemang om hur man ska se på förebyggande av avfall jämfört med annat arbete med materialeffektivitet eller med att minska miljöpåverkan i en varas hela livscykel. Projektet bör ta till sig att förebyggande av avfall bör ses i ett helhetsperspektiv tillsammans med andra former av miljöpåverkan från en vara. 3.8 Idekatalog til affaldsforebyggelse, Copenhagen Resource Institute för Miljöstyrelsen, 2009 Rapporten är framtagen på uppdrag av den danska miljöstyrelsen som en följd av regeringens Affaldsstrategi 2009-12. Rapporten är en idékatalog över åtgärder för att förebygga avfall. Åtgärderna kommer dels från en litteraturstudie och dels från en workshop. Åtgärderna är kategoriserade efter vilken aktör de avser (detaljhandel, kontor och serviceverksamheter, industrier, bygg- och anläggning, allmänheten, kommuner, sjukhus och staten). För sjukhus anges tre åtgärder. Dels att minska matavfallet, en referens finns till ett projekt i Hvidovre Hospital som minskade matavfallet med 40 ton. För att mer allmänt ordna förebyggande av avfall på sjukhus hänvisar man till vägledning som getts ut av finska myndigheter. En annan åtgärd som framhålls är att ställa krav vid inköp. Här anges en referens till ett projekt vid Sönderborg Sygehus där en vägledning togs fram som bland annat inriktade sig på förebyggande av avfall. 3.9 Strategic Waste Prevention, OECD Reference Manual, OECD 2000 Rapporten är framtagen för att fungera som referensmanual för att stödja ländernas regeringar. 6 (8)

Rapporten går igenom begrepp, utgångspunkter och problembeskrivning. Man går igenom hur man gör program för förebyggande av avfall. Där anges bland annat följande kriterier för att bedöma åtgärder: miljövinst, kostnadseffektivitet, bidrag till utveckling och innovation, politiskt acceptabla, enkel att administrera. I rapporten ger man också rekommendationer om hur man kan formulera mål och bestämma åtgärder. Texterna är generella och ger få konkreta förslag. På samma sätt som andra rapporter innehåller den idéer om styrmedel m m som kan vara värda att gå igenom. Rapporten ger också visst stöd för att hitta metoder att lägga upp arbetet (planering, målformuleringar, uppföljning. 3.10 Europa minskar avfallet, European Week for Waste Reduction, 2009 Detta är en mycket översiktlig sammanställning över de 57 svenska projekten som ingick i Europa minskar avfallet. De 57 projekten redovisas med några raders beskrivning. Projekten drevs av både kommuner, stat, föreningar och privata företag. Vanliga typer av projekt var information på hemsidan, insamling av eller kampanjer för återanvändning, överbliven mat till behövande, nej tack till reklam. Intressanta projekt drevs av Ica som hade en kampanj med att märka mat med kort tid kvar till bäst före datum med etiketten ät snart kombinerad med sänkt pris. I Kiruna och Halmstad vägdes den skolmat som slängdes i kombination med aktiviteter för att minska mängden avfall. Eurest med 125 kök eller restauranger informerade kunder, vägde matavfallet och lyckades på så sätt minska avfallet med 23 %. Eurest fick också pris som bästa europeiska projekt i sin kategori. Framför allt kan Eurests erfarenheter vara intressant om man bestämmer sig för att försöka minska mängden matavfall. 3.11 Nya styrmedel inom avfallsområdet?, Hållbar Avfallshantering, FMS, 2009 Rapporten är en del av projektet Förslag på styrmedel inom forskningsprogrammet Hållbar Avfallshantering. Förslag på styrmedel inom avfallsområdet togs fram genom möten med olika intressenter och experter. Förslagen har prioriterats med avseende på miljöaspekter, ekonomi och acceptans. Ett femtontal styrmedelsförslag har valts ut för att utvärderas närmare inom det fortsatta forskningsprojektet. De styrmedel som avses är till stor del sådana som beslutas av myndigheter (skatter, taxor, lagkrav etc). 7 (8)

Det är inget av styrmedlen som passar att beslutas på den enskilda verksamheten. Snarare kan erfarenheterna från projektet i Region Skåne vara värdefulla för att avgöra vilka styrmedel som kan ge effekt i form av minskat avfall. 3.12 WRAP (Waste and Resource Action Programme), hemsida www.wrap.org.uk Typ av hemsida: Wrap ett företag som drivs av regeringarna I Storbritannien. Syftet är att stödja återvinning, resurseffektivitet och förebyggande av avfall. Hemsidan har en mycket stor mängd information och är i det närmaste oöverskådlig. Ingen av informationen är direkt riktad till sjukhus eller hälsovård. Mycket bra information finns om byggande. Hemsidan bör bevakas för att se om något relevant publiceras. Kontakt med Wrap bör övervägas. För frågor som gäller byggande m m är sidan en bra utgångspunkt. 8 (8)