Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Relevanta dokument
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Proteinkvalitet i vall

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Proteinkvalitet i vall

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Protein från vallen hur gör man?

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Ensilagets proteinkvalitet och dess inverkan på mjölkkors konsumtion, avkastning och mjölksammansättning projekt nr 01006

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Vallfoder som enda foder till får

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor

Mjölk på gräs och biprodukter

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Vit eller svart plansiloplast?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Utfodring av dikor under sintiden

Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Foderproduktion och kvalitetsfel

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

GROVFODER MED KVALITETSPROTEIN

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Bra vallfoder till mjölkkor

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

NorFor Plan, en översiktlig beskrivning. Sammanställd och bearbetad av Projektgruppen*, NorFor

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Rörflen som foder till dikor

DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a

Bra proteinfoder till mjölkkor i ekologisk produktion

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

Resurseffektiv utfodring av dikor

Slutrapport: Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Inledning Resultat samlat

Tabell 1. Lagringstyp och tillsatsmedel i vallensilage hos de medverkande gårdarna

Drankgivans och vallfoderkvaliténs effekt på konsumtion och produktion hos mjölkkor

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Slutrapport: Inblandning av olika sorters strukturfoder i foderstaten till mjölkkor i norra Sverige

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Margareta Emanuelson, Carolina Nilsson, Svensk Mjölk och Helena Hedqvist, SLU

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

AkoFeed Vegetabiliska oljor & fetter för lantbruksdjur. The Co-Development Company

Metanproduktion från djur. Maria Åkerlind, Jan Bertilssons material

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Jämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Feedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Tolkning av foderanalys BLGG

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

NÖT

Resurseffektiv utfodring av dikor

sto, föl och den växande unghästen

1

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt

Foderstatsparametrar

Mål för näringsinnehåll i vallfoder. Grovfoder och proteinfoder till kor. Vallfoder med högt energivärde

Nya tider nya strategier

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Transkript:

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Syfte Att utvärdera effekten av tillsatsmedel på ensilagets proteinkvalitet och dess inverkan på mjölkkors produktion, fodereffektivitet och proteinutnyttjande när korna utfodras med er som skiljer sig i andel vomstabilt råprotein / vomnedbrytbart protein.

Skörd Andra skörd gräs (75 %) /klöver (25 %) 11 juli 2013 Nötcenter Viken Lantmännen Förtorkning till 33 % ts Exakthackning Tillsatsmedel

Ensilagebehandlingar utan tillsatsmedel Bakteriepreparat (inokulant) Kofasil Duo Lactobacillus plantarum / Lactobacillus buchneri, 200, 000 cfu/g Kemiskt preparat (saltbaserat) Kofasil Ultra K natrium nitrit, hexamin, kaliumsorbat, natriumbensoat natriumpropionat, 2 L/T

Kemisk fraktionering av råprotein CNCPS (Licitra et al., 1996) Råprotein Sant protein Icke protein N (A) ND olösligt protein Buffertolösligt protein ND lösligt protein (B2) Buffertlösligt protein (B1) A och B1 är lösliga i vommen De kräver snabb energikälla AD olösligt protein (C) Analyserat Beräknat AD lösligt protein (B3) B2 och B3 är mest värdefulla B2 bryts ner i varierande grad i vommen B3 bryts ner långsamt i vommen och en stor del är vomstabilt C anses som osmältbar

Proteinfraktionernas nedbrytning och passage mikrob protein A B1, B2, B3, C B2 B3 C C

Ensilagekvalitet Omsättbar energi, MJ/kg ts 10,7 10,5 10,7 Råprotein (Rp), % av ts 15,4 14,9 15,4 Sant protein, % av ts 7,33 b 7,15 b 8,00 a NPN (A), % av Rp 52,3 (a) 52,0 (ab) 48,1 (b) Buffert lösligt protein (B1), % av Rp 2,1 2,2 2,6 ND lösligt protein (B2), % av Rp 32 (b) 34 (ab) 36 (a) AD lösligt protein (B3), % avrp 9,0 7,6 8,8 AD olösligt protein (C), % avrp 4,2 4,2 4,7 RUP5, % av Rp 22 23 24

Ensilagekvalitet Socker (WSC), % av ts 1,9 c 3,3 b 4,6 a ph 4,6 a 4,5 b 4,6 a Mjölksyra, % av ts 8,6 7,9 8,2 Ättiksyra, % av ts 2,6 a 1,9 ab 1,7 b Etanol, % av ts 0,44 a 0,33 a 0,19 b NH 3 N, % av total N 11,8 a 9,7 b 8,3 b Ingen smörsyra

Försöksdesign Korna fick samma i 9 veckor Mätvecka var tredje vecka 48 kor (5 månader i laktation) blockades efter ras, lakt. nr., lakt.stadium, kg ECM 8 block med 6 kor i varje block som slumpades på behandlingarna

Försöksled Foderstat 14,8% Rp av ts 48 kor Foderstat Hög RUP 4,9% av ts 24 kor Foderstat Låg RUP 2,9% av ts 24 kor 8 kor 8 kor baserat 8 kor 8 kor 8 kor baserat 8 kor

Försökser Sammansättning Hög RUP Låg RUP Gräs/klöver ensilage, kg ts 12,3 12,3 Kraftfoder hög RUP, kg ts 8,8 Kraftfoder låg RUP, kg ts 8,8 Mineraler/vitaminer 0,18 0,18 Gräs/klöver ensilage, % av ts 57,8 57,8 Råprotein, % av ts 14,8 14,9 RUP, % av ts 4,9 2,9 RDP, % av ts 9,9 12,0 NDF, % av ts 36,8 36,3 Stärkelse, % av ts 18,4 17,6 OE, MJ/kg ts 11,1 11,1

Resultat - Foderintag 35 30 Hög RUP 25 20 15 10 5 0 Ts konsumtion (kg) Rp konsumtion (kg) 35 30 Låg RUP 25 20 15 10 5 0 Ts konsumtion (kg) Rp konsumtion (kg)

Mjölkavkastning 35 30 Hög RUP 25 20 15 10 5 0 Mjölk (kg) Lågt RUP i en ECM (kg) 35 30 25 P < 0.01 P < 0.001 Låg RUP 2,8 kg ökning i mjölkavkastning 3,5 kg ökning i ECM genom användning av tillsatsmedel 20 15 10 5 0 Mjölk (kg) ECM (kg)

Mängd fett, protein och laktos i mjölken 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Hög RUP 0,2 0,0 1,6 Fettmängd (kg) Proteinmängd (kg) Laktosmängd (kg) 1,4 Lågt RUP i en 0,17 kg ökning i fettmängd 0,07 kg ökning i proteinmängd 0,15 kg ökning i laktosmängd genom användning av tillsatsmedel 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 P < 0.001 Fettmängd (kg) P < 0.05 P < 0.01 Proteinmängd (kg) Laktosmängd (kg) Låg RUP

Fodereffektivitet 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Fodereffektivitet (kg ECM/kg ts intag) Låg RUP 0,3 kg ökning i ECM per kg ts konsumerad genom användning av tillsatsmedel Hög RUP 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 P < 0.001 Fodereffektivitet (kg ECM/kg ts intag) Låg RUP

Kväve-effektivitet 40 35 30 25 20 15 10 Hög RUP 5 0 N effektivitet (mjölk N/N konsumtion) Låg RUP 5,2 % - enheters ökning i kväve-effektivitet genom användning av tillsatsmedel 40 P < 0.01 35 30 25 20 15 10 5 0 N effektivitet (mjölk N (kg)/n konsumtion (kg)) Låg RUP

Slutsatser Gräs/klöver ensilage behandlat med tillsatsmedel ökade avkastningen i kg mjölk och i kg ECM samt förbättrade foderoch kväve-effektiviteten hos korna när de utfodrades med en med lågt RUP (låg andel vomstabilt råprotein). Produktionsresponsen hos korna kan delvis förklaras av den minskade proteinnedbrytningen under ensileringen av ensilage behandlat med tillsatsmedel.

Slutsatser Ett minskat RUP-behov i kraftfodret när proteinkvaliteten i ensilaget förbättras kan leda till en billigare och möjliggöra en mer varierad kraftfoderstrategi. Billiga och tillförlitliga analysmetoder samt beräknade värden med avseende på proteinkvaliteten i ensilaget behöver utvecklas.

TACK!! Projektet finansierades av Agroväst, Lantmännen Lantbruk, Addcon, LKS mbh och SLU Tack!!