Kulturnämndens handlingar 2013-02-27

Kulturnämndens handlingar 2013-02-27

HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden 2013-02-15 1(3) Box 316 301 08 Halmstad Tfn: 035 13 70 04 E-post: kulturnamnden@halmstad.se Plats: Stadsbiblioteket, Klarasalen Sammanträdesdatum 2013-02-27 Tid: 13:15 Ordförande: Lena Ekman Sekreterare: Marie Järnliden

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden 2013-02-15 2(3) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Information 1-14 4 KN 2013/0115 Verksamhetsberättelse 2012 5 KN 2012/0232 Bidrag till Arkivförbunden 2013 - Folkrörelsernas arkiv 6 KN 2013/0108 Halmstads Idrottshistoriska Förening 7 KN 2013/0111 Årligt bidrag Stiftelsen Hallands Länsmuseer 8 KN 2013/0104 Projekt - Orientpizzan 9 KN 2010/0247 Detaljplan för Getinge - Brogård 1:80, 2:5 m fl. Se handlingar: http://www.halmstad.se/byggabo/planerochmarkfragor/detaljplaner/aktue lladetaljplaner.2973.html 10 KN 2013/0107 Detaljplan för Onsjö 32:119 och 32:121, First Camp, Tylösand, Halmstad Se handlingar: http://www.halmstad.se/byggabo/planerochmarkfragor/detaljplaner/aktue lladetaljplaner.2973.html 11 KN 2012/0253 Detaljplan gällande skola och förskola i Steninge, Hulabäck 1:9, 1:14. 1:31 m.fl. Se handlingar: http://www.halmstad.se/byggabo/planerochmarkfragor/detaljplaner/aktue lladetaljplaner.2973.html 12 KN 2013/0117 Förrättningsdagar för kulturnämnden 2013 15-77 78-94 95-99 100-101 102-109 110-112 113-114 115-117 118-120 2

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden 2013-02-15 3(3) ÄRENDEN Sida 13 KN 2012/0269 Avgifter och priser 2013 121-134 14 Kurser och konferenser 15 Anmälningar 135-182 16 KN 2013/0001 Redovisning av delegationsbeslut 183-185 17 Ev. tillkommande frågor Fackliga företrädare har rätt att närvara vid sammanträdespunkter utmärkta med 3

3 1(1) Information 2013-02-06 Diarienummer: KN 2013/0015 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Staben E-post: marie.jarnliden@halmstad.se Telefon: 035-13 70 04 Informationsärenden - KN 2013-02-27 Ärendet 1. Trygga Halmstads Verksamhet Therese Wallgren, Marie Eriksson 2. Kultur och samhällsplanering Ivar Wenster, Ankdammen 3. Översyn av kulturstöd Lena Engström 4. Verksamhetsförändringar 2014 2016 Kristina Blomquist 5. Inspel till Region Hallands kulturplan Kristina Blomquist 1 1

3 STADSKONTORET 2012-12-04 TRYGGA HALMSTAD - Verksamhetsplan 2013 1. Uppdrag Trygga Halmstad ska arbeta främjande och förebyggande för goda levnadsvillkor bland barn och unga upp till och med 20 år i Halmstads kommun. Uppdraget ska fullgöras i samverkan med kommunens förvaltningar och bolag samt andra aktörer. Trygga Halmstad ska vara stödjande, förstärkande, utvecklande och uppföljande i kommunens trygghetsarbete. Verksamheten ska öka kunskapen om kommunens trygghetsarbete genom samordnad intern och extern kommunikation. I uppdraget ingår även att söka och förvalta medel från externa finansiärer för Trygga Halmstads verksamhet, ex Ljungbergska stiftelsen, Länsstyrelsen etc. 2. Övriga utgångspunkter Uppdraget utgår från kommunens vision och värdegrund samt, i tillämpliga delar, de övergripande mål, konkretiserade mål och övriga prioriteringar som återfinns i planeringsdirektiv med budget 2013-2015. De konkretiserade mål som är av särskild betydelse för verksamheten redovisas under nästa avsnitt. 3. Mål 2013 Förvaltningscheferna (motsvarande) har för 2013 fastslagit att Trygga Halmstads arbete ska bedrivas utifrån följande konkretiserade mål och verksamhetsmål: Konkretiserade mål: - Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad skall öka. - Antalet barn och ungdomar som upplever sig mobbade ska minska. - Föräldrarollen ska stärkas 2

3 STADSKONTORET 2012-12-04 Följande verksamhetsmål syftar till att stödja uppfyllandet av de utvalda konkretiserade målen ovan. Ge Halmstads kommuns ungdomar större möjligheter till en drogfri, aktiv och meningsfull fritid. Öka föräldrars medvetenhet om deras möjlighet att påverka sina barns alkoholkonsumtion. Förstärka 6-9-skolornas värdegrundsarbete i syfte att öka tryggheten och förebygga mobbing. 4. Uppföljning Trygga Halmstad tar fram nyckeltal för verksamhetsmålen. Verksamheten följs upp med två delårsrapporter samt en verksamhetsredovisning för helåret i enlighet med ordinarie rapportering. Kommunstyrelsens ledningsutskott och berörda nämnder ska årligen informeras om Trygga Halmstads verksamhet och resultat. När rapporterna är klara, dvs. i maj, september och januari, redovisas dessa för förvaltningscheferna (motsvarande) som har att ta beslut om eventuella förändringar av verksamhetsplanen. 3

3 STADSKONTORET 2012-12-20 TRYGGA HALMSTAD Årsredovisning 2012 1. Uppdrag Trygga Halmstad ska arbeta främjande och förebyggande för goda levnadsvillkor bland barn och unga upp till och med 20 år i Halmstads kommun. Uppdraget ska fullgöras i samverkan med kommunens förvaltningar och bolag samt andra aktörer. Trygga Halmstad ska vara stödjande, förstärkande, utvecklande och uppföljande i kommunens trygghetsarbete. Verksamheten ska öka kunskapen om kommunens trygghetsarbete genom samordnad intern och extern kommunikation. I uppdraget ingår även att söka och förvalta medel från externa finansiärer för Trygga Halmstads verksamhet, ex Ljungbergska stiftelsen, Länsstyrelsen etc. 2. Övriga utgångspunkter Uppdraget utgår från kommunens vision och värdegrund samt, i tillämpliga delar, de övergripande mål, konkretiserade mål och övriga prioriteringar som återfinns i planeringsdirektiv med budget 2012 2014. De konkretiserade mål som är av särskild betydelse för verksamheten redovisas under nästa avsnitt. 3. Mål 2012 Förvaltningscheferna (motsvarande) har för 2012 fastslagit att Trygga Halmstads arbete ska bedrivas utifrån följande konkretiserade mål och verksamhetsmål: Konkretiserade mål: - Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad skall öka. - Antalet barn och ungdomar som upplever sig mobbade ska minska. - Föräldrarollen ska stärkas 1 4

3 STADSKONTORET 2012-12-20 Följande verksamhetsmål syftar till att stödja uppfyllandet av de utvalda konkretiserade målen ovan. Skjuta upp alkoholdebuten för ungdomar i Halmstads kommun Ge Halmstads kommuns ungdomar större möjligheter till en drogfri, aktiv och meningsfull fritid. Utvecklingsarbete Deltagit i planerings och utvecklingsarbete på Kulturförvaltningens Fritidsavdelning med syfte att möte ungdomarnas efterfrågan och behov. I samverkan med Kulturförvaltningen och Högskolan har Trygga Halmstad genomfört en kartläggning av ungdomarnas fritid. Kartläggningen gav mer kunskap kring ungdomars fritid och vad de vill göra. Dessa kunskaper har sedan använts för att utveckla fritidsledarnas arbete och arbetssätt på ett bättre, mer effektivt och anpassat sätt. Under arbetet så kartlades också hur det ser ut med lokaler, aktivitetsytor samt föreningslivet i de olika bostadsområdena. Haft samtal och planering tillsammans med Teknik och Fritidsförvaltningen om hur man skulle kunna arbeta tillsammans kring bland annat föräldrastödsmetoden Effekt. Detta för att kunna nå ut med ett alkoholförebyggande arbete till de föräldrar som har barn och ungdomar som är aktiva i idrottsföreningar. Arrangemang Under 2012 har Trygga Halmstad arrangerat 5 arrangemang inklusive La Primavera på Valborg och School s Out på skolavslutningen. Antalet besökare har sjunkit under några år varför marknadsföringen varit ett viktigt fokus då ungdomarna vid samtal med dem ändå efterfrågar discon. Under 2012 blev också Club Diva uppmärksammat och gjort till ett IQ projekt. Höstens arrangemang har genomförts i samverkan med 4 olika föreningar. Totalt har vi på årets arrangemang hittills haft 1126 besökare. Det sista arrangemanget genomförs den 22 december varför vi ännu inte vet totala antalet besökare. Planeringen har också påbörjats för Valborg 2013 tillsammans med de olika avdelningarna på Kulturförvaltningen. Student Trygga Halmstad har också samarbetat med studenterna kring studentfester och studenten. Polis, Trygga Halmstad och studentkommittéer möts för att diskutera hur alla ska få en så bra, trygg och säker student som möjligt. Fokus läggs på säkerheten kring när man åker på flak och det alkoholpreventiva. Kommunen och polisen ser också till att alla studenter får en broschyr kring hur man på bästa sätt får ett tryggt och säkert studentfirande. 2 5

3 STADSKONTORET 2012-12-20 Lokal samverkan/nattvandring Under 2012 så har 6 grupper av Lokal Samverkan varit aktiva. Grupperna syftar till att arbeta lokalt förebyggande tillsammans med tex ideella föreningar, kyrkan, skola etc. Arbetet upplevs som positivt med engagerade människor. Beroende på de lokala förutsättningarna så har arbetet drivits framåt. 6 grupper av nattvandrare har varit aktiva under 2012. Dessa har varit ute i olika omfattning beroende på behov, engagemang och struktur. Förhoppningen var att fler grupper skulle vara aktiva under 2012 men erfarenhetsmässigt vet vi att dessa grupper är aktiva då det uppstår problem i områdena. Öka föräldrars medvetenhet om deras möjlighet att påverka sina barns alkoholkonsumtion. Effekt Arbetet med föräldrastödsmetoden Effekt har fortsatt. Under året har Trygga Halmstad bjudit in till två utbildningar som ingen anmält sig till. Inför utbildningen på hösten delades det ut flyers och sattes upp affischer som information. Implementeringsarbete har också skett genom individuella samtal och möten. Planering pågår för att arbetet ska komma igång i en årskurs på Stenstorpsskolan vårterminen 2013. Metodutveckling Deltagit i framtagandet och pilottestning av Tonårsmetoden. Planering pågår för hur det arbetet kommer att fortsätta. Förbyggande värdegrundsarbete på SFI/Vuxenutbildning. Målet med projektet var att testa och förankra ett processinriktat värdegrundsarbete på SFI för att kunna erbjuda en samhällsintroduktion för nyanlända invandrare som bidrar att minska riskerna för hedersrelaterat våld och förtryck, tvångäktenskap, utanförskap och missbruk av alkohol, narkotika och tobak. Informationsinsatser Planering pågår för en föräldrakampanj våren 2013 med användandet av Folkhälsoinstitutets kampanjmaterial Tänk om Förstärka 6 9 skolornas värdegrundsarbete i syfte att öka tryggheten och förebygga mobbing. Arbetat med Österledsskolan på olika sätt som hjälp i deras värdegrundsarbete. Bland annat varit delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen, trygghetsvandring enligt Husmodellen, jämlikhetsarbete. Projekt kring hedersproblematik tillsammans med rektorer på förskola/skola på Andersberg/Vallås och Eva Ohlsson. Arbetat med planering o strategi tillsammans med ledningen på Österled kring tankarna på tonårsverksamhet /samverkan på Österled 3 6

3 STADSKONTORET 2012-12-20 Arbete med framtagande av en tobakspolicy för Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen rörande rökfria skolgårdar/skoltid. Övrigt Trygga Halmstad har under hösten arbetat mycket aktivt med Unga LUPP. Det vill sägas ungas delaktighet kring analysen av LUPP resultatet. Detta har gjorts med fokusgrupper och resultatet av intervjuerna är integrerat i LUPP rapporten som blir offentlig under januari 2013. Delaktighet i SMS projektet Samordning av Ansvarsfull Alkoholservering i Södra Halland Samordning, framtagande och uppföljning av kommunens arbete med samverkansavtalet med polisen. Samordning, utveckling och uppföljning av kommunens trygghetsarbete. Förstudie av hur kommunen skulle kunna arbeta med grannsamverkan. 4 7

3 KULTURFÖRVALTNINGENN Version 2,,0/2013-01-28 1(7) Halmstad kommuns inspel till Kulturplan Halland Uppdragets/projektets tillkomst Region Halland uppdaterar nu sin kulturplan och vill ha input frånn kommunerna i regionen. Vad kommunen vill lyfta i den regionala kulturplanen ska samspelaa med de egna övergripande prioriteringarna och verksamhetsplan 2013-2015. I en skrivelse från Region Halland daterad 2012-10-25 betonas att kulturplanen ska revideras i samverkan s med kommunerna och i samråd med kulturskapare ochh civilsamhället. Några utgångspunkter för den reviderade kulturplanen n är Nationella och regionalaa kulturpolitiska mål och inriktningg som beskrivs i Hallands kulturplan 2011-2013 Regionfullmäktiges beslut om Mål och strategier för Region Halland 2012 2015 Kommunernass mål, strategier, planer och prioriteringar Preliminär disposition avv kulturplanen Uppföljning av kultursamverkansmodellen i enlighet med statlig förordning och riktlinjer Kulturplanen ska styra inriktningg och prioriteringar och konkret beskriva vad som ska genomföras 2014-2016. Planen ska tydligt kopplas till kvalitativ och kvantitativ uppföljning. Inspel till den regionala kulturplanen ska vara regionkansliet tillhanda senast 20 januari 2013. Inledning Hur vill kommunen utveckla kulturen i Halland? Halmstad kommun vill understryka vikten av att formaa en kulturplan som står för en bred kultursyn där kulturens olika fält (offentlig finansierade, kommersiellt finansierade och amatörkulturen) ses s som en helhet där konstnärer och o publik rör sig mellan de olika kategorierna. Tillkommer även det ideella arbete som civilsamhällc let bidrar med. Kulturen har ett egenvärde men har också ett värde somm en sammanhållande kraft som vävs in i vardagen och som pådrivande motor för samhällsutvecklingen. Särskilt vardagens kultur, bredvid de stora evenemangens kultur, främjar innovation och stimulerarr innovationskraft och får därigenom betydelse för de kreativa näringarnas utveckling. Vi står inför stora utmaningar när det gällerr det skifte som sker just nu gällande bl.a. deltagarkulturen, teknik, internationalisering, organisationsformer som 1 8

3 påverkar kulturen. Forskning och trendspaningar bör i högre utstäckning ge stöd för breddningen. För att kulturen i Halland ska utvecklas på bästa sätt är det viktigt att rollfördelningen mellan regionen och kommunerna är tydlig. Från Halmstad kommun vill vi att Region Halland spelar en strategisk roll och samarbetar utifrån tydliga uppdrag med kommunerna i frågor kring omvärldsbevakning, utveckling av nya arbetsmetoder utifrån ett bredare kulturbegrepp och strategisk lobbying i viktiga övergripande kulturpolitiska frågor. De nationella kulturpolitiska målen (prop. 2009/10:3) uppmärksammar särskilt barns och ungas rätt till kultur, där det betonas att genom att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi och sitt självständiga tänkande, vilket är en grund för att kunna tänka i nya banor. Vi anser också att ungdomsperspektivet är högst väsentligt i kulturplanearbetet, även för äldre ungdomar ( Unga Vuxna ). Ungdomsstyrelsen presenterar siffror som säger att 90 % av ungdomarna i åldern 13-25 år är kulturaktiva på sin fritid, mycket sker genom kreativa processer. I Halland är den kulturella infrastrukturen relativt svag och kulturlivet bygger i hög grad på föreningsliv och ideella insatser. Följaktligen har civilsamhället redan idag en nyckelroll i kulturutvecklingen i Halland. Vad som dock saknas i jämförelse med många andra svenska regioner är etablerade kulturinstutitoner såsom teater, orkester med mera. För att kulturen i Halland ska utvecklas krävs att den kulturella infrastrukturen stärks med bl.a. speciella insatser för fr.a. professionella aktörer som inte är knutna till kulturinstitutioner. Biblioteksverksamheten är i omstöpning och har en viktig roll för utvecklingen av Halland till den bästa livsplatsen utifrån flera perspektiv. Halmstad kommun ser möjligheter till en utvecklad samverkan mellan regionens bibliotek som en stark väg in i framtiden. I denna process har Regionbibliotek Halland en stor och viktig funktion för folkbibliotekens framtida roll som upplevelserum, kunskapscentrum och välbesökta mötesplatser. Regionbibliotek Halland bör ha en nyckelposition i den regionala bibliotekssamverkan som sammanhållande och initiativtagande länk mellan kommunerna. I dispositionen för regional kulturplan framhålls det under rubriken Regionbiblioteket, litteratur, läsfrämjande och digital utveckling - däremot inte information, utbildning, vilket vi anser är väsentliga delar. I förslag till ny bibliotekslag står: "Biblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur. De ska också främja information, upplysning, utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt". Liknande formulering finns i den gamla lagen. Hur arbetar kommunen med egen plan och prioriteringar för kulturen? I verksamhetsplan 2013-2015 har Kulturnämnden fastställt vissa prioriteringar: Implementera konstrategin som har antagits för att leda mot målet att Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Prioritera verksamheter mot ungdomars fria tid eller för ungdomar utanför skoltid 2 9

3 Stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen Utmaningar på biblioteksområdet utifrån Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan 2013-2016 Förutom dessa prioriteringar har kulturnämnden fokus på satsningar på Andersberg, vidgat deltagande, barn- och ungas behov av förändrade och nya mötesplatser samt förstärkning av den kulturella infrastrukturen med lokaler för scenkonst och att i högre grad stödja det professionella kulturlivet. Bland de senare märks bl.a. Operation Opera, Harp Art Lab och ett stärkt stöd till Kulturverket för integrerande musikarrangemang. Större återkommande evenemang som t.ex. den årliga internationella gatuteaterfestivalen och det internationella musikarrangemanget IB Expo kompletteras med HIP; scenkonstfestival för ny konst och flera musikfestivaler. För konstverksamheten har Mjellby Konstmuseum en viktig roll i KF:s konkretiserade mål. Museet förstärker ytterligare profilen med ett omfattande internationellt nätverk som möjliggör en unik internationell verksamhet. Under verksamhetsperioden 2014-16 producerar Mjellby Konstmuseum en internationell DADA-utställning med inlån från Europa och USA, Der Sturm med Kandinsky (2015) och 2016 planeras en Hans Bellmer-utställning. Utställningarna med en internationell profil av hög kvalitet stärker Halmstads varumärke och identitet som konstcentrum. De ger också en ökad nationell och internationell besöksnäring inom kulturturismområdet. Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan 2013-2016 är antagen av Kommunfullmäktige i september 2012 och pekar på en rad utmaningar för folkbibliotekens roll som mötesplatser, kunskapscentrum och upplevelserum och med prioriterade målgrupper som barn, unga vuxna/ungdomar samt medborgare med funktionsnedsättning. Viktiga satsningar för folkbiblioteken i Halmstad är: Barn I brist på skolbibliotek har folkbibliotekens barnverksamhet riktats mot skolan. Nu, med en ny skollag som tydligt kräver skolbibliotek, omformas folkbibliotekens barnverksamhet och fritiden lyfts fram med satsningar på att skapa rum och nya mötesplatskoncept, strategier och metoder för att engagera barn utanför skolan. Unga Biblioteken söker lösningar för att kunna erbjuda nya användarstyrda kunskaps- och upplevelsemöjligheter för Unga Vuxna. Demokrati Biblioteken kommer att spela en allt större roll för det demokratiska samhället genom att ge plats för samhällsfrågorna, vara forum för debatter och aktuella frågor. Delaktighet Tillgängliggöra möjligheter för medborgarna att kunna ta del av och påverka utbud. Folkbibliotekens arbete med att öka medborgarnas digitala kompetens och minska samhällets digitala klyfta. Kreativa processer Tillhandahålla verktyg som stödjer kreativiteten och utveckla mötesplatser där olika uttrycksformer kan berika varandra och där medborgarna ges möjlighet att exponera egna verk. Läsning Biblioteken kommer att utveckla personalens roll som litteraturförmedlare och läsfrämjare för att inspirera till läsning bland alla medborgare. 3 10

Vad vill kommunen lyfta till en dialog med Region Halland? Utvecklingsområden 3 Här några förslag till inspel i den regionala kulturplanen utifrån Kulturnämndes verksamhetsplan 2013-2015. Vi har delat upp det i frågor som vi vill utveckla i samarbete med Region Halland och viktiga utvecklingsfrågor för kulturen i Halland som faller inom Region Hallands eget ansvarsområde. De här områdena vill Halmstad kommun utveckla tillsammans med Region Halland: 1. Fortsätta utveckla Mjellby Konstmuseum som surrealistcentrum Mjellby konstmuseum är en viktig kulturell mötesplats i Halland, med nationell och internationell ryktbarhet. Mjellby Konstmuseum är också Halmstadgruppens museum med en betydande samling surrealistisk konst som utgör stommen i museets utställningsverksamhet. Därtill visas tillfälliga utställningar med nationell och internationell inriktning. Hit kommer årligen över 30 000 besökare. Sedan 2011 har Mjellby Konstmuseum ett regionalt utvecklingsuppdrag från Region Halland att utvecklas som surrealistcentrum och arena för Halmstadgruppen som halländskt kulturarv. Utvecklingsuppdrag 2013 Att fortsätta profileringen av Mjellby Konstmuseum till ett surrealistcentrum i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv med hög attraktionskraft och kvalitet. Att visa regionala, nationella och internationella surrealistutställningar som ökar intresset för och kunskapen om Halmstadgruppen och surrealism. (se också bilaga) 2. StreetArt festival Vidgat deltagande genom nya mötesplatser En relativt svag kulturell intrastruktur i Halmstad har inneburit ett kulturliv grundat på ett vitalt och aktivt föreningsliv och flera större återkommande utomhusevenemang som t.ex. Kulturnatt, Fyrverkerimusikfestival och Internationella gatuteaterfestivalen. Att kulturen flyttar ut på gatan kan berika stadsrummet, skapa nya mötesplatser och vidga deltagandet. Flera studier på senare år lyfter fram mötesplatsens betydelse både för individen och för staden. Flera kommuner arbetar medvetet med strategier för att gynna möten i det offentliga stadsrummet. Att det finns mötesplatser i staden har betydelse för människors upplevelse av livskvalité och att staden känns levande och aktiv. Med detta som bakgrund planerar Halmstads kommun 2014 att genomföra en Street Art festival som kommer att sätta Halmstad i fokus på den regionala och kanske även nationella och internationella konstkartan. Halmstad har en tradition att arbeta med gatans kultur även inom konstens område. Här kan nämnas Street-artutställningen på Mjellby Konstmuseum 2002, Mjuka Tags på Konsthallen 2012 samt den kommande stora satsningen på internationell graffitikonst på nya Söndrumsskolan 2013 i samarbete med Statens Konstråd. 4 11

3 Den internationella konstmanifestation som planeras utifrån begreppet gatukonst, tar utgångspunkt i en högaktuell konstriktning med vitt skilda uttryck som, innanför lagliga gränser, rör sig kring begrepp som demokrati och medborgarperspektiv, det offentliga rummet samt natur och miljö. En festival av denna art, bl.a. i sammanhang som t.ex. HIP-festivalen och IB Expo, som också har starka professionella ingångar, kan bli väsentliga för regionens kulturella identitet. 3. Barnkultur Forskning visar att kultur av och med barn är en mycket viktig ingrediens för att kulturen ska bli en utvecklande kraft. Det är dock detta segment som fått mindre del av kulturkakan enligt undersökningar. I Halmstad finns en tradition att jobba skapande med barn på deras fria tid ; på biblioteken, på Mjellby konstmuseum och i andra sammanhang. Utifrån det som redan görs skulle vi vilja fördjupa arbetet och hitta hållbara metoder för att arbeta med barn och kultur på deras fria tid. Målet är att vidga deltagandet och att nå de barn som bäst behöver kulturen och vidga deltagandet i särskilt utsatta områden. Vi vill utgå från två konstområden i stadsdelen Andersberg i östra Halmstad som räknas som en av Sveriges mest segregerade boendemiljöer socialt, ekonomiskt och etniskt. Här finns problem med arbetslöshet och mental ohälsa men om man tittar närmare även en uppsjö av möjligheter. Konst på Andersberg En skapande verksamhet med utgångspunkt i Puls lokaler på Andersberg fångar upp en ny målgrupp av barn och unga utifrån en ny geografisk kontext. Verksamheten riktar sig till målgruppen 10-15 år och är baserad på en pedagogik där lokala och regionala konstnärer involveras i processen. Verksamheten har också ett tydligt målfokus, där konstverken visas upp i publika sammanhang, i första hand i den nya utställningslokalen på Puls, men även på andra platser i Halmstad. Projektet drivs utifrån ett långsiktigt perspektiv för att skapa en socialt hållbar utveckling på Andersberg. Målsättningen är att även locka barn från andra områden i Halmstad vilket skulle stärka en integrering och skapa positiva värden för Andersberg. Litteratur på Andersberg Littertur och berättande på Andersberg: Biblioteket på Andersberg fungerar som en populär mötesplats för barn och ungdomar i området. Många tillbringar mycket tid i biblioteket efter skolan. Det är inte alltid lätt att hitta meningsfull sysselsättning under den tiden. Vi vill pröva metoder för att ta till vara barns och ungdomars berättelser. Det kan vara genom skrivande, läsecirklar men även i digital form som t.ex. film och blogg. Vi vill erbjuda kanaler, verktyg och möjligheter för barn och unga att skapa och formulera sina egna berättelser. Under ledning av en mediepedagog kan barn och unga få inspiration och hjälp med att dokumentera sina berättelser och forma dem i digital form. På så sätt kan de också presenteras för andra. Där kan också finna möjligheter för flera tillsammans att skapa en gemensam historia. En historia som kan leva vidare för andra att fortsätta på. Biblioteket kan på detta sätt, med hjälp av barn och ungas delaktighet, ännu mer bli en plats där berättelser skapas, möts och sprids. 5 12

3 Dans Arts in recidence Utifrån det stora dansintresset bland unga, som särskilt märks på Nolltrefem har en diskussion inletts med regionens dansutvecklare kring ett dansprojekt. Genom att koppla ihop dansintresset bland unga med professionella dansare kan dansen utvecklas ytterligare i Halmstad och i Halland. 4. Folkbiblioteken Utifrån Halmstad Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan 2013-2016, lyfter Halmstad fram följande områden som kan ha en regional bärighet. Folkbiblioteken som del av den kulturella infrastrukturen, som kulturella scener för meningsfulla upplevelser och för att medborgarna i samspel med andra får inspiration till att skapa nya kreativa uttryck i möten med kultur och olika konstformer. Samverkan kring kulturupplevelser mellan folkbiblioteken och hela region Hallands kulturavdelning Metodutveckling för läsinspiration Samverkan kring kreativ verksamhet och biblioteken som performativt rum Folkbiblioteken som kunskapsrum utanför skolans värld där barn, unga och vuxna kan utforska världen och stärka komptenser genom fri och obehindrad tillgång till information och kunskap. Ett lärande som tar sin utgångspunkt i medborgarnas egna erfarenheter och behov och som sker i informella situationer som inte har lärandet som uttalat mål. Utveckling av samverkansformer och metoder kring digital delaktighet Utveckling av folkbiblioteken som demokratiska arenor, bland annat Europa Direkt Hallands samarbete med övriga kommuner Folkbiblioteken som mötesplatser, öppna offentliga rum där man möter människor med andra intressen och värderingar. Möten som kan vara icke-förpliktigande och tillfälliga möten så väl som organiserade. De fysiska och digitala rummens utformning och utbud i ett framtida bibliotekslandskap Halmstad kommun som kompetensbärare och inspiration för utveckling av barnens biblioteksrum Utveckling av folkbibliotekens kommunikativa insatser (marknadsföring, medborgarnas delaktighet i biblioteksutbudet, bygga varumärken ) Ett medieutbud som präglas av allsidighet och kvalitet som tillvaratar den tekniska utvecklingen. Ett utbud som tillgängliggörs genom nationellt katalogsamarbete, övergång till Dewey, RFIDs användningsområden Halmstad kommuns roll i den regionala biblioteksverksamhetens kompletterande medieförsörjning 5. Kulturområde Örjan Under 2012 och framåt sker konkret samverkan kring "Kulturområde Örjan" som innehåller utredning om möjligheterna att bygga upp ett kulturområde på Örjan samt att utreda om renovering/tillbyggnad av Hallands konstmuseum. 13 6

3 Övriga synpunkter Regionbiblioteket Bibliotekssamverkan i Halland I förra kulturplanen uttrycks det att biblioteken i Halland bildar en regional helhet och bidrar i samverkan till att göra Halland till bästa livsplatsen. Den regionala bibliotekssamverkan med flera kommuners deltagande har stannat upp av olika anledningar. Halmstad kommun ser möjligheter till en utvecklad samverkan mellan regionens bibliotek som en stark väg in i framtiden. I denna process har Regionbibliotek Halland en viktig funktion som sammanhållande, initiativtagande och lyhört länk mellan kommunerna, men att kommunernas roll som strategiska medspelare betonas i högre grad. Det finns behov av att gemensamt och utifrån uppdrag tydliggöra roller för bibliotekssamverkan i Halland. Det finns ett behov av att gemensamt arbeta fram och komma överens om en struktur för bibliotekssamverkan i regionen, särskilt se över de olika nuvarande nätverken och eventuellt behov av nya. Kontaktbas för biblioteken till andra delar av Regions Hallands kulturorganisation behöver förbättras. Bibliotekschefsgruppens roll behöver utvecklas. Det finns behov av utifrån en omvärldsanalys och strategiska övervägande, genomföra kompetensutveckling utifrån kompetensutvecklingsplan. Kulturarvssamordning I samband med förändringar i länsmuseiorganisationen och pågående profilering av museerna har det uppstått ett tomrum i Halmstad avseende det lokalhistoriska kulturarvet. I kulturplanen 2011-2013 poängteras att Region Halland vill skapa nya möjligheter för att förstärka kunskapen om Hallands historia. Kanske behövs ett speciellt uppdrag till de regionala aktörerna i Halmstad eller i respektive kommun, för samverkan med målet att stärka kunskaperna om den egna hembygden/staden/stadsdelen. Halmstad 2013-01-20 Kristina Blomquist t.f kulturchef Kulturförvaltningen, Halmstads kommun 14 7

4 1(3) Tjänsteskrivelse 2013-01-29 Diarienummer: KN 2013/0115 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: maria.gellert@halmstad.se Telefon: 035 13 71 78 Verksamhetsberättelse 2012 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att fastställa förvaltningens förslag till verksamhetsberättelse 2012. 2. Kulturnämnden godkänner personalredovisning 2012 och bokslut 2012. Sammanfattning Enligt anvisningar från Stadskontoret åligger det varje förvaltning att lämna in verksamhetsberättelse för det gångna året. Rapportering till Stadskontoret sker via klarmarkering i verksamhetssystemet Stratsys senast 2013-03-15. Verksamhetsberättelsen täcker in viktiga händelser ur nämndens perspektiv det gångna året, samt ett framtidsperspektiv med kortfattad beskrivning av förväntade viktiga händelser. I samband med verksamhetsberättelsen görs även personalredovisning och bokslut. Personalredovisning och bokslut har haft olika tider för återrapportering, och har därmed redan återraporterats till Stadskontoret. Handläggaren har handlagt ärendet i samråd med staben och cheferna. Förvaltningen föreslår att Kulturnämnden beslutar att fastställa förvaltningens förslag till verksamhetsberättelse 2012. Förvaltningen föreslår också att kulturnämnden godkänner den personalredovisning 2012 och bokslut 2012, som redan skickats in. 1 15

4 Ärendet Uppdrag Enligt anvisningar från stadskontoret ska en verksamhetsberättelse för nämndens verksamhet 2012 vara klar senast 2013-03-15. Verksamhetsberättelsen bör dels täcka in viktiga händelser ur nämndens perspektiv det gångna året, dels ett framtidsperspektiv där förväntade viktiga händelser kortfattat ska beskrivas. Bakgrund Verksamhetsberättelsen är ett sätt att återkoppla till den verksamhetsplan som legat till grund för verksamhetens arbete under 2012. I samband med bokslutsarbetet i januari gjordes en inrapportering av nyckeltal, aktiviteter och måluppfyllnad. Denna del som benämns verksamhetsredovisning, ingår i verksamhetsberättelsen som kapitel fyra. Verksamhetsberättelse, personalredovisning och bokslut har olika tider för återrapportering, varför samtliga delar förutom verksamhetsberättelse 2012 har redan återraporterats till Stadskontoret. Presidiet tog den 14 januari beslut på delegation om förslag till resultatbalanseringar och ombudgeteringar, samt verksamhetsredovisning. Bokslutshandlingar som berör ekonomi och verksamhetsredovisning skickades till Stadskontoret 2013-01-14. Presidiet fick den 12 februari information om personalredovisningen, som enligt anvisningar redovisats till stadskontoret 2013-02-15. Analys, förslag och motivering Verksamhetens måluppfyllelse bedöms som god och medborgarna har erbjudits en mängd aktiviteter under det gångna året. Mer detaljerad information återfinns i bilagor. Konsekvenser Näst intill samtliga aktiviteter har bytts ut till 2013 års verksamhetsplan, varför dessa nu markerats som avslutade i Verksamhetsberättelse 2012. Ärendets beredning Inom kommunen Handläggaren har handlagt ärendet i samråd med staben och cheferna. Andra grupper - 16 2

4 Fackliga organisationer Information har skett i förvaltningens SAM-verkan. Ärendet faller inte inom ramen för MBL förhandling. Lista över bilagor 1. Verksamhetsberättelse 2012 2. Personalredovisning 2012 3. Bokslut 2012 För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Ekonom 3 17

4 Verksamhetsberättelse 2012 Kulturnämnden #{enhet}# 18

4 1 Inledning Kulturnämndens verksamhetsberättelse 2012 präglas av att medborgarperspektivet har varit i fokus för verksamheterna. Flera undersökningar bland medborgarna har genomförts, för att få underlag för förbättringar och för uppföljning av verksamheten. Demokrati och dialog Medborgarnas delaktighet har varit i fokus för samtliga verksamheter under året. Flera insatser har genomförts för att öka möjligheterna för medborgarna att påverka kulturförvaltningens verksamheter. Exempelvis har arbetet med ett Lean-baserat arbetssätt fortsatt för att öka kundvärdet, utarbetande av en digital strategi har påbörjats och webben och social medier används allt mer. Biblioteken har används som demokratisk arena, exempelvis för diskussionsaftnar kring delaktighet i stadsplaneringen och som värdar för utställningen Framtidsvision Halmstad 2030. Konstverksamheten har bjudit in till en rad forum med olika aktörer inom konstvärlden under temat dialog och inflytande. Arbetet med demokrati och dialog är ett långsiktigt arbete, vilket bland annat visas i Kulturundersökningen, där endast 9 procent av Halmstadborna anser att de har möjlighet att påverka kulturutbudet, hela 38 procent anger att de inte är intresserade av att påverka kulturutbudet. Bland unga vuxna är det däremot över 70 procent som vill kunna påverka. Resultatet visar att arbetet med utveckla metoder för dialog och inflytande måste fortsätta. Uppleva och göra För att medverka till att nå målet om att Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet har en mängd aktiviteter genomförts under året. Sammantaget har insatserna stärkt konstens position nationellt, internationellt och lokalt. Enligt kulturundersökningen anger 64 procent att Halmstad är en konststad. I Halmstad har också satsats på förankring av konsten bland medborgarna genom exempelvis program- och utställningsverksamhet, synliggörande av den offentliga konsten genom projektet Kotten för 5- åringar med barnbok och skulpturvandringar, skyltar och informationsappar till den offentliga konsten mm. Nationellt och internationellt har framför allt Dardelutställningen på Mjellby konstmuseum gett genomslag. Det stora intresset för utställningen resulterade i att utställningsperioden fick förlängas med en månad. Enligt medborgarundersökningen 2012 är Halmstadborna nöjda med kulturutbudet, för såväl biblioteksverksamheten som för utställnings- och konstverksamhet tangerar vi de högsta betygen i Sverige. I Kulturundersökningen ger 50 procent de högsta betygen 4 eller 5 för kulturutbudet. Unga vuxna är enligt kulturundersökningen mindre nöjda med kulturutbudet. I Luppen där årskurs 8 och årskurs 2 i gymnasieskolan tillfrågats om bland annat nöjdhet med utbudet på fritiden anser en majoritet att de är nöjda med sin fritid. Kulturförvaltningen har under året arbetat aktivt med aktiviteter för unga på nya platser och med kulturella upplevelser och skapande arrangemang för barn och familjer. För att fler i alla åldersgrupper ska ta del av kulturutbudet har en mängd arrangemang genomförts i egna lokaler och på nya oväntade platser. Förvaltningens egna arrangemang har lockat över 60 000 besök, hälften av dessa besök har skett på biblioteken som nu kan räknas som de mest välbesökta kulturscenerna i kommunen. Totalt uppgår antalet besök på folkbiblioteken till över 940 000 och andelen Halmstadbor som besökt ett folkbibliotek det senaste året är 85 procent, rikssnittet är 50 procent. Nämndens mål Kulturnämnden antog i verksamhetsplanen 2012 målet att en ökad andel av kommuninvånarna ska känna till Konsument Halmstads verksamheter 2014. En kännedomsundersökningen genomfördes därför för att få ett utgångsvärde. Av 800 tillfrågade hade 24 procent kännedom om Konsument Halmstad men endast 10 procent känner till vilka Konsument Halmstads verksamheter är. Målvärdet är att 2013 ska 25 procent av kommuninvånarna känna till Konsument Halmstads verksamheter. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 2(29) 19

4 Kulturförvaltningens interna arbete Avsaknad av ordinarie förvaltningschef under större delen av året har inneburit att utvecklingsarbete generellt och fokusering på ledningsutveckling specifikt tappade styrfart. Den nya organisationen som infördes i juli 2011 kom att fungera fullt ut först 2012 då alla enhetschefer var tillsatta. Arbetet med att forma den nya ledningsorganisationen kom i gång först under senhösten och fortsätter under nästa år. Kulturnämnden Kulturnämnden har under 2012 haft elva sammanträden. Under året har kulturnämnden bestått av följande: Ordförande: Lena Ekman (M) Vice ordförande: Eva-Marie Paulsson (S) Ledamöter: Jane Thorell (M) Bertil Nilsson (S) Dan Öjvind Gasstorp (C) Anna Ohlsson (S) Tommy Lundkvist (FP) Nils Werner (MP) Richard Kompass (S) Ersättare: Joakim Rask (M) Homa Ebtedaei (S) Agneta van Toor (FP) Carina Rosshed Renkert (V) Annette Nordén (KD) Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 3(29) 20

4 2 Organisation Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 4(29) 21

4 3 Viktiga händelser under 2012 Konstens position har stärkts, både nationellt och internationellt Enligt kulturundersökningen anser 64 procent av de tillfrågade halmstadborna att Halmstad är en konststad. Att konstmålet är förankrat bland medborgarna är en förutsättning för måluppfyllelse, varför också offentlig konst varit i fokus under året. En informationsapp om den offentliga konsten lanserades under våren och i september lanserades Kotteprojektet. Här gick 700 femåringar på upptäcktsfärd efter en liten igelkott på rymmen bland stadens konstverk. En barnbok om Halmstads offentliga konst delades ut till samtliga femåringar i Halmstads kommun. Mjellby Konstmuseum har genom ett flertal utställningar ytterligare stärkt sin position som en betydelsefull konstscen i Sverige. Surrealistiska ting var ett viktigt bidrag till att sätta Mjellby Konstmuseums utställningsprofil mot surrealismen på kartan. Utställningen fick stor uppmärksamhet medialt, delvis även internationellt. En katalog på svenska och engelska stöttade den internationella profileringen. Dardelutställningen på Mjellby Konstmuseum blev en stor publiksuccé med en stor medial uppmärksamhet, bland annat första sida i DN. För att möta det stora publiktrycket förlängdes utställningen en månad. Boken om Dardel gavs ut av Mjellby Konstmuseum i samband med utställningen och har fått en stor spridning. På Halmstads Konsthall gjorde utställningen Mjuka Tags succé. Mängder med Halmstadbor engagerade sig i utställningen och stickade bland annat in lyktstolpar i stadens offentliga rum. Sommarens Millesutställning satte en historisk och lokal kontext till ett av Halmstads mest omtyckta konstverk - Europa och Tjuren. Planering rörande Kulturområde Örjan, som innehåller utredning om möjligheterna att bygga upp ett kulturområde på Örjan samt renovering/tillbyggnad av Hallands konstmuseum påbörjas i samarbete med regionen. Medborgarnas delaktighet i fokus Kulturnatten engagerade som aldrig förr och genomsyrades av lokalt engagemang. Cirka 1 500 halmstadbor var delaktiga på olika sätt, genom sitt eget kulturskapande eller genom förening/studiecirkel. Förvaltningens samhällsinformatörer har, som en del av framtidsdiskussionen på Andersberg, besökt lokala föreningar i syfte att informera om Medborgarservice och i övrigt samla idéer och synpunkter. Ett 60-tal ungdomar medverkade i succémusikalen Memento Mori på Nolltrefem. Alltifrån titel, manusskrivande, val av musik, danskoreografi, till ljud och ljus bestämdes av de medverkande. Musikalen resulterade i fem slutsålda föreställningar. Under 2012 var biblioteken i Halmstad värdar för utställningen Framtid 2030. Kommuninvånarna erbjöds i samband med utställningen möjlighet att lämna in åsikter och förslag inför kommunens fortsatta planarbete. I arbetet med digital delaktighet märks särskilt kursserien Tisdagssurf på Stadsbiblioteket, som i våras uppmärksammades med ett inslag i Rapport på SVT. Biblioteken har inskaffat en ny webbplattform, som vid lansering 2013 kommer att ge besökarna utökade och förbättrade möjligheter att aktivt delta, skapa innehåll och interagera på bibliotekets webbplats genom att t ex tagga medier, betygsätta och skapa diskussioner. Aktiviteter för ungdomar fortsätter att öka Under två dygn i början av november genomfördes ett LAN (lokal area network) på Halmstads Arena. Arrangemanget samlade 150 ungdomar som spelade dataspel med och mot varandra och mot spelare över hela världen. Arrangemanget var ett samarbete mellan fritidsavdelningen, Halmstads Stadsnät och Sennans Spelgrotta. Ett 15-tal unga genomförde med stöd av en idépeng skräckvandringen Mad House, på Nolltrefem. I planeringen ingick alltifrån skådespeleri, logistik på vandring, specialeffekter till marknadsföring. Genomslagskraften var stor då cirka 200 personer anmälde sig till vandringarna. Nolltrefem förvandlades till Mad House, ett experimenterande sjukhus, som inte var rädd för att visa upp sina misslyckade experiment. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 5(29) 22

4 Unga föreningar stöttas, ett bra exempel på hur Nolltrefem arbetar med unga föreningar är arrangemanget Octocore Hardstyle Edition. Det initierades, skapades och genomfördes av föreningen Octocore. Flera olika dj:s spelade under kvällen som lockade 175 personer. FFF (Film, fotboll och fniss)genomfördes under hösten på MB-huset i Getinge. Ett 100-tal ungdomar kom från Oskarström, Pålsbo, Centrum och Getinge, för att se på film, spela fotboll och fnissa tillsammans. Läsklubbarna Bokbullen för barn från 10 år startades under våren på Stadsbiblioteket. Under hösten har det kommit igång Bokbulleläsklubbar på fem andra bibliotek - Andersberg, Getinge, Söndrum, Vallås och Oskarström. Skrivargruppen Pennan glöder för 12-15 år, i samarbete med ABF Sydhalland, kom igång under hösten. Priser och utmärkelser Kulturnämndens kulturstipendium 2012 tilldelades Max Thornberg och Hedvig Jalhed. Kulturlaxen gick till Göran Persson för Matteuspassionen och Halmstads kommuns kulturpris tilldelades Linnea Ohlsson och Lennart Lundborg. Årets stipendiat ur Lars Johanssons Minnesfond blev Elin Bengtsson. Biblioteksplan Riktlinjer för biblioteksverksamheten, en biblioteksplan 2013-2016, antogs av Kommunfullmäktige i september 2012. Planen anger hur biblioteksverksamheterna ska inriktas för att möta dagens och kommande utmaningar med god kvalitet samt hur biblioteksverksamheterna ska samverka för att ge medborgarna bästa möjliga biblioteksservice. Planen, som är ett lagkrav sedan 2004, tydliggör skillnaden och ansvarsfrågan mellan folk- och skolbibliotek. Kulturens nya roll i samhällslutvecklingen Utifrån Framtidskommissionens, som regeringen tillsatte 2011, första rapport Är framtiden kulturens rerenässans anordnade kulturnämnden ett seminarium om kulturens roll för samhällets utveckling och förmåga att möta olika utmaningar. Förvaltningschefen börjar och slutar I augusti 2012 tillträdde Erica Månsson som ny förvaltningschef på kulturförvaltningen, men slutade på grund av personliga skäl efter bara ett par månader. Ovissheten rörande förvaltningschefstjänsten har medfört att utvecklingsarbetet blivit lidande. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 6(29) 23

4 4 Måluppfyllelse Demokrati och dialog Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. Andel Halmstadbor som anser att de har möjlighet att påverka kulturförvaltningens verksamheter ska öka. Kommentar Kulturundersökningen ställde frågan hur nöjd är du med möjligheterna att kunna påverka kulturutbudet i Halmstad kommun. Halmstadbornas svarade i snitt 2,63, där 1 står för "inte nöjd alls" och 5 står för "mycket nöjd". Hela 51 procent svarade vet ej. Av dem som verkar intresserade av delaktighet är det 1 av 5 som är nöjd med möjligheterna att påverka. Bland unga vuxna är det över 70 procent som vill kunna påverka. Det är främst genom att använda sociala medier och webbsidor som vi ser möjligheter för medborgarna att påverka utbud och verksamhet. Vi ser dessutom att klassisker som anslagstavlor, namninsamlingar och förslagslådor återuppstår i den virtuella interaktivitetens kölvatten. Både en opinionsbildande allmänhet och barn, som i allra högsta grad är digitalt kunniga, vill vara med och påverka våra verksamheter. Samtidigt ska vi vara medvetna om att en tredjedel av medborgarna (18-74 år) i kulturundersöknigen 2012 svarat att de inte är intresserad av att kunna påverka kulturutbudet. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad Andel Halmstadbor (18-74 år) som anser att de har möjlighet att påverka kulturförvaltningens verksamheter. (Kulturundersökning) 9% Aktiviteter Kommentar Status Öka kundvärdet för medborgarna genom ett leanbaserat arbetssätt Använda ny teknik för dialog och medborgarinflytande Förvaltningen fortsätter med smartarbetet, där ytterligare två av förvaltningens enheter påbörjat sin smartutbildning. Den sista enheten på kulturavdelningen och en enhet på fritidsavdelningen. För de tre övriga enheter som redan varit i gång, har Mjellby avslutat sin första omgång men önskar att fortsätta med ny utbildningsplan för nästa år. Konsument Halmstad och Nolltrefem beräknas avslutas i början på nästa år. Bibliotekens administration av kravoch fakturahantering har genomgått en leanprocess som resulterat i att processen hanteras på halva tiden jämfört med tidigare, försenade media återlämnas tidigare och i högre grad, vilket ger ett ökat kundvärde för alla som lånar bibliotekens medier. Biblioteken arbetar med att på bibliotekswebben och sociala medier lyfta fram ett flöde av förslag, Avslutad Avslutad Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 7(29) 24

4 Aktiviteter Kommentar Status Utveckla metoder för dialog och medborgarinflytande synpunkter och frågor som medborgarna ställer vid sidan om den mer formella synpunktshanteringen Åsikten. Förvaltningen har påbörjat arbete med den digitala strategin, samt startat upp ett projekt med pekskärmar för att samankoppla den virtuella världen med den fysiska. Biblioteken i Halmstads kommun har genomfört diskussionsaftnar kring delaktighet i stadsplaneringen och varit värdar för utställningen kring Framtidsvision Halmstad 2030 med tillhörande förslagslådor. Andersbergs bibliotek har frigjort en anslagstavla under en månad för att ge barnen möjlighet att påverka utbud av aktiviteter. Stadsbiblioteket har en ny stor anslagstavla i entréområdet som ska användas för medborgarengagemang kring aktuella frågor och samhällsutveckling. Stadsbiblioteket har öppnat för aktiviteter som stödjer medborgarengagemang kring dagsaktuella frågor, exempelvis namninsamling för bevarandet av Najaden i regi av föreningen Gamla Halmstad. Stadsbiblioteket har arbetet med en förslagslåda under begränsad tid, där barnen har fått tycka till om stadsbiblioteket. I flertalet av biblioteksarrangemang för unga vuxna, är målgruppen med i såväl planering som genomförande. Biblioteken har väl utvecklade system för att samla in och hantera inköpsförslag på media från medborgarna. Konstenheten har bjudit in till en rad forum med olika aktörer inom konstvärlden under temat dialog och inflytande. Halmstad Konsthalls utställning Mjuka Tags satte fokus på medborgarens möjligheter att på olika sätt göra sin röst hörd/uttrycka sig i det offentliga rummet. Konsthallen arbetar med exempelvis Instagram för att hitta nya sätt att dela bilder/information. Avslutad Ökad möjlighet till delaktighet genom att fler Halmstadbor använder Internet regelbundet. Kommentar Kulturundersökningen visar på att internetanvändningen är 83 procent, d v s inte riktigt de 90 procent som var målvärdet. Nästan häften av de svarande har högskolestudier bakom sig. 1 av 6 har endast grundskola. Upp t o m 55 års ålder är internetanvändningen nära 100 procent, medan den är betydligt lägre bland de över Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 8(29) 25

4 65 år och de med endast grundskola. Kulturförvaltningen erbjuder god tillgång till publika datorer och samarbete med studieförbunden för att öka den digitala delaktigheten. En nationell rapport Svenskarna och Internet 2012 som baseras på 2 744 telefonintervjuer, togs fram i oktober. Denna visar på den totala tillgången och användningen av Internet i Sverige. Enligt rapporten är det 89 procent av befolkningen som använder Internet, precis som det var år 2011. Halmstad ligger med andra ord något under riksgenomsnittet. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad Andel Halmstadbor (18-74 år) som använder Internet varje vecka. (år 2010: 90%) 83% 93% 89% Aktiviteter Kommentar Status Tillgång till publika datorer Introduktion och stöd i Internetanvändning Utveckla förvaltningens utbud på halmstad.se med fokus på delaktighet och kommunikation Samverka med studieförbunden Förvaltningen fortsätter erbjuda publika datorer på bibliotek och trådlöst nät på Stadsbiblioteket, större filialer, fritidsgårdar, samt på Mjellby. Enhetscheferna på biblioteket har lämnat in syfte med publika datorer på sina enheter, vilka kommer att summeras i början på nästa år. Bibliotekens aktiviteter med internetintroduktion har till syfte att öka möjligheten till delaktighet. Introduktionen är i workshopform och har skett vid 32 tillfällen genom programserien Tisdagssurf. Ord- och bildverkstaden har utökade öppettider, vilket ökat antalet besök i verkstaden. Bibliotekspersonalen har deltagit i Clavismässan för att nå nya användargrupper i Ord- och bildverkstaden. Ord- och bildverkstaden hade 1837 besök under 2012. Vid 10 tillfällen har Släktforskahjälpen i samarbete med Hallands släktforskarförening, gett introduktion till internet och annan digital teknik vid släktforskning. Halmstads kommuns riktlinjer för kommunikation, att kommunicera tydligt, ärligt och tillgängligt, presenterades på personaldagen 3 oktober. Där ingick bl a att skriva lättläst, grafisk profil och att kommunicera strategiskt och genomtänkt. Bibliotekens nya webbplattform Arena är under implementering. Plattformen, som ska samverka med halmstad.se, ger bättre tekniska förutsättningar för ökad delaktighet och kommunikation. Ökad möjlighet till delaktighet genom regelbunden Internetanvändning har skett genom regelbunden samverkan mellan förvaltningen och Avslutad Avslutad Avslutad Avslutad Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 9(29) 26

4 Aktiviteter Kommentar Status Uppleva och göra studieförbund. Nya samarbeten för biblioteken under 2012 är samverkan med Folkuniversitetet för att sprida arbetet med digital delaktighet till närbibliotekens (Vallås, Oskarström) besökare vilket har genomförts med mycket gott resultat. Stadsbiblioteket har initierat ytterligare samarbete med Folkuniversitetet kring 10 föreläsningar kommande år för att öka den digitala kompetensen. Halmstad ska vara ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Halmstadbornas kännedom om Halmstad som konstcentrum ska öka. Kommentar På kulturundersökningens direkta fråga om man tycker att Halmstad är en konststad har 64 procent svarat "ja", 20 procent "nej" och 16 procent har ingen uppfattning. Det är en högre andel kvinnor än män som svarat Ja. Det är inga större skillnader i uppfattning om Halmstad som en konststad beroende på var i Halmstad man bor, eller vilken utbildningsgrad man har. Under 2012 har ett särskilt fokus satts på den offentliga konsten. Nya skyltar har satts upp och en nedladdningsbar app har lanserats. Under våren/sommaren genomfördes även en serie konstpromenader med olika teman som syftade till att Halmstadborna skulle uppmärksamma sin konst. Kotteprojektet med tillhörande barnbok satte stort fokus på Halmstads konst och engagerade både Halmstads 5-åringar, deras föräldrar samt förskolan. Konsthallen bedrev förutom utställningsverksamhet även en programverksamhet under våren med konstföreläsningar. Sommarens utställning på Konsthallen Vår älskade Milles berättade om bakgrunden till Europa och tjuren och innehöll även intervjuer med Halmstadbor om deras åsikter om konstverket. Konsthallen har utgjort scenen för en serie med konstsamtal med olika konstaktörer i Halmstad. Mjellby Konstmuseum har med årets utställningar lockat såväl lokal, nationell och internationell publik. Dardelutställningen med sin särskilda satsning på en barnaudioguide har lockat många barnfamiljer, likväl satsningen på en daglig workshop för barn under sommarens utställning Surrealistiska ting. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad Antal besök på Mjellby konstmuseum. (år 2010: 28 884) Antal besök på Halmstads konsthall. (år 2010: 25 754) Antal besök på Hallands konstmuseum, (år 2010: 29 295) Andel invånare (18-74 år) som anser att Halmstad är en konststad. Antal artiklar i lokal, nationell och internationell press avseende Mjellby konstmuseum. (år 2010: 54) 28 138 23 648 28 522 64% 0 Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 10(29) 27

4 Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad Antal artiklar i lokal, nationell och internationell press avseende Halmstads konsthall. Antal artiklar i lokal, nationell och internationell press avseende Hallands konstmuseum. 0 0 Aktiviteter Kommentar Status Förankra konsten bland Halmstadborna Stärka det lokala konstlivet Fortsätta arbetet med att etablera Mjellby konstmuseum som surrealistcentrum Utveckla och synliggöra den offentliga konsten Fortsatt arbete för att 1 % av budgeten vid nybyggnation av Programverksamhet har ordnats för att uppmärksamma Konsthallen, evenemanget Kom och kolla konst med öppet hus på konstinstitutionerna, samt medverkan i Halmstadsgillet. Utställningen Mjuka Tags på Halmstads Konsthall satte fokus på Halmstadbornas offentliga rum. Projektet Kotten. Barnbok om Halmstads offentliga konst som delades ut gratis till alla 5-åringar i Halmstads Kommun. Ca 700 barn gick även skulpturvandringar i kottens fotspår. Satsning på Stadsbibliotekets konstlitteratursamling. Fortsatt arbete med Söndrums biblioteks konstprofil. Med utställningar, program och workshops på temat konst. En serie samtal och diskussioner har skett med lokala konstaktörer. Ett flertal lokala konstnärer har fått konstnärliga uppdrag via 0,5 %- regeln. Konstutställningar på Söndrum och Vallås bibliotek med lokala amatörer. Sommarens utställning med surrealistiska ting har rönt stor uppmärksamhet nationellt och även gjort avtryck internationellt. Nya kontaktnät har etablerats, framför allt i Paris. Ett unikt utbud av surrealistlitteratur har lanserats i Mjellbys butik och webbshop. Skyltar samt appar till den offentliga konsten, konstpromenader, skulpturkarta och bok för barn om den offentliga konsten. Belysningsprojekt (flicka i balja och söndrumsurnan) i samarbete med Teknik och Fritid har initierats. Utställningen Vår älskade Milles på Halmstads Konsthall visade skissmaterial till Europa och Tjuren samt berättade om den spännande historien bakom verkets tillkomst. Halmstadborna intervjuades om sin relation till konstverket. Förvaltningen driver frågan genom att ha med 1 %-satsningen i Avslutad Avslutad Avslutad Avslutad Avslutad Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 11(29) 28

4 Aktiviteter Kommentar Status kommunens fastigheter ska avsättas för konstnärlig gestaltning Etablera ett gemensamt budskap om Halmstad som konstcentrum och kommunicera detta verksamhetsförändringar inför kommande planeringsdirektiv. Budskapet om Halmstad som konstcentrum, har synliggjorts i pressmeddelande och i utställningsinformation. En trycksak om konststrategin, en populärversion, som ska leda fram till målet är framtagen. Denna sprids för att öka kunskapen om strategin och konsten i Halmstad, så att alla strävar efter samma mål. Konsten i Halmstad har synliggjorts genom pressmeddelanden och i utställningsinformation, men även genom nationellt annonsering i samarbete med Halmstad & Co vid några tillfällen. Avslutad Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. Utbudet av aktiviteter som ungdomar är intresserade av att göra på sin fritid ska öka. Kommentar Majoriteten av ungdomarna i Halmstads kommun tycker att de har lagom mycket fritid och de flesta tycker det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Enligt LUPP undersökningen visade sig att 23,5 procent av ungdomarna anger att det finns väldigt mycket att göra på sin fritid, vilket väl stämmer överens med målvärdet. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad Andel ungdomar som anger att det finns "väldigt mycket att göra på sin fritid" ska öka. (år 2009: 22%) 24% 24% 100% Aktiviteter Kommentar Status Kartläggning av ungdomars intresse av vad man vill göra på sin fritid. Bredda och öka antalet scenupplevelser Kartläggningen genomförd i samarbete med Halmstads Högskola. Materialet används i arbete med ungas fritid. Fler publiklockande scenupplevelser har genomförts under året på Nolltrefem. Målet 50 (42 st 2011) uppnåddes. Nolltrefem, fritidsavdelningen och stadsbiblioteket deltog i genomförandet av ungkulturfestivalen Ung Kultur Möts. Samarbete mellan Föreningen Jazz i Halmstad, Stureskolan samt Nolltrefem pågår för ett breddat musikutbud. Musikalen Memento mori genomfördes med 5 fyllda föreställningar. Avslutad Avslutad Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 12(29) 29

4 Aktiviteter Kommentar Status Aktiviteter i ny form och på nya platser Identifiera och skapa nätverk med nya aktörer Fritidsavdelningens förändrade arbetssätt, med aktiviteter på nya platser, har utvecklats ytterligare. Tex Halloweenkväll tillsammans med biblioteket. På höstlovet genomfördes ett LAN (lokal area network) på Halmstads arena. Cirka 150 ungdomar spelade dataspel under nästa två dygn. FFF-övernattning (film, fotboll och fniss) har genomfördes under hösten i Getinge. Nästan 100 ungdomar från flera olika områden medverkade. 80 ungdomar spelade laserdom på Slottsmöllan under en dag. Skatefest i samarbete med skateföreningen på skateanläggningen. Aktiviteter i ny form och på nya platser har fått kulturstöd, som till exempel Pool Sessions och Operation Opera. Nya nätverk med t ex studieförbund, föreningar och förvaltningar har skapats. Nolltrefem skapar ständigt nya nätverk senast: Föreningen Jazz i Halmstad, RFSL, Halmstad Arcade, UNF, Fryshuset, Stenhuset, föreningen vi på filten, Clavis. Avslutad Avslutad Fler Halmstadbor ska ta del av kulturutbudet. Kommentar Enligt kulturundersökningen ger Halmstadborna kulturutbudet som helhet i Halmstad ett betyg på 3,54 på en skala från 1 "mycket dåligt" till 5 "mycket bra". Andel invånare som ger kulturutbudet betyg 4 eller 5 är 50 procent. Enligt kulturundersökningen ser vi också att andelen Halmstadbor som besökt folkbiblioteken i Halmstad är 85 procent. Summan av bibliotekens besökssiffror var i år 934 655 besök, en liten sänkning från förra årets 943 029 besök. Kulturnatten blev en manifestation gällande Halmstadbornas egna deltagande och egna skapande, med sina 249 programpunkter och ca 1 500 deltagare. Besökssiffrorna redovisas enligt kulturundersökningen, som skriver att kulturnatten lockade ungefär en tredjedel av Halmstadborna. Besök på kulturförvaltningens arrangemang, 64 228 st, redovisas enbart för arrangemang som ordnas i egen regi och som per definition är arrangemang och inte aktiviteter. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad Antal besök på kulturförvaltningens arrangemang. (år 2010: 29 997) Andel invånare (18-74 år) som ger kulturutbudet betyg 4 eller 5. (år 2010: 45%) 64 228 50% Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 13(29) 30

4 Aktiviteter Kommentar Status Kulturarrangemang i kulturförvaltningens egna lokaler och på nya oväntade platser. Följa upp och utvärdera med tydligt medborgarfokus Använda ny teknologi för interaktivitet, självbetjäning, dialog, brukarinflytande mm Trevligheter och konstföreläsningar på Konsthallen, Lunchmusik, Barnvagnsgerilla, samt Musik på Orientpizzan. Konsert på Folkets Hus i Oskarström. Kulturnatten. Familje/helgprogram i Getinge, Oskarström och Andersberg. Musikhjälpen i Immanuelskyrkan, på Roots, på Galleri70. Stor och återkommande kulturarrangemangsverksamhet på biblioteken i kommunen med ca 34 500 besökare, vilket gör biblioteken till de mest välbesökta kulturscenerna i kommunen. På mindre bibliotek ordnas arrangemang främst för barn, på vissa bibliotek även för vuxna (Stadsbiblioteket samt biblioteken i Söndrum, Vallås, Simlångsdalen och Anderberg). Biblioteken arbetar med den nära, vardagliga kulturen som komplement till de stora evenemangen. Kulturutbudet är en viktig del för bibliotekens uppdrag som mötesplats och upplevelserum och bidrar i högsta grad till att så många som 85 procent av medborgarna besökt ett bibliotek under det senaste året, enligt kulturundersökningen. Ny mall skapad för nyckeltal till politiken med månadsvis redovisning av bland annat besökssiffror, arrangemang och aktiviteter. Förvaltningen har under året genomfört och medverkat i tre större undersökningar med medborgarfokus: kulturundersökningen, LUPP och kännedomsundersökningen om Konsument Halmstad. Alla kulturförvaltningens facebookadministritörer har träffats för erfarenhetsutbyte och information om hur information och dialog via facebook kan förbättras. Förvaltningens fem facebooksidor ökar hela tiden i antalet följare, ett resultat av ett bra och frekvent innehåll. Halmstads Konsthall har startat ett konto på Instagram, en bildtjänst i mobilen och Biblioteken har bl.a. bloggar med t ex julkalender och boktips. Konsten använder sig vid lämpliga tillfällen av QR-koder, vilket underlättar för Halmstadborna att få snabb, rätt och mer lättillgänglig information. T ex märks konstverk i centrum med en QR-kod som slussar användaren, via deras mobil, till en app med mer information om verket. QR-koder används på biblioteken i marknadsföringssyfte på bl a Avslutad Avslutad Avslutad Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 14(29) 31

4 Aktiviteter Kommentar Status Öka och förnya kommunikationsinsatserna Utveckla samarbete kring kulturarrangemang både inom och utom kulturförvaltningen, t.ex. Region Halland Stärka samarbetet med studieförbunden Utreda logistiken kring biljetthanteringen broschyrer och affischer. Biblioteken har fortsatt utvecklingen av självbetjäning och det tröskellösa medieflödet genom att ge medborgarna möjlighet att reservera innestående media. Därmed har självbetjäningsgraden och tillgängligheten till bibliotekens media ökat markant. Förvaltningen erbjuder numera kulturföreningarna möjligheten att söka kulturstöd via ny e-tjänst på nätet. Kommunikationsutredning genomfördes och presenterades för ledningsgruppen i höst. Utredningen belyser nuläget och ger förslag som ligger som underlag till handlingsplaner för fortsatt arbete med att öka och förnya kommunikationsinsatserna. Samarbete kring kulturarrangemang sker löpande med verksamheter inom Region Halland, Hallands Bildningsförbund, föreningar. På biblioteken bland annat: Vetenskapscaféer i samarbete med Hallands bildningsförbund, Öppen scen med visklubben Skeppet, Kultursoppa med Teaterföreningen, Barn och babyrytmik i samarbete med ABF. I samarbete med SVT och Halmstad & Co genomfördes inspelning av Antikrundan under våren. Sex av åtta studieförbund med verksamhet i Halmstad deltar i Kulturnatten. Utvecklingssamtal genomförda med fyra studieförbund under våren. Handläggare deltar regelbundet på studieförbundens LFS-möten. En genomförd träff mellan studieförbunden och kulturnämndens politiker för att erbjuda informationsutbyte och öka förståelsen för varandra. Biblioteken samverkar regelbundet med Studieförbundet Vuxenskolan, ABF och Folkuniversitetet gällande läsecirklar, internetutbildning, vetenskapscaféer, kultursoppa och andra arrangemang. Tre möten har bokats upp för genomgång av hur förvaltningen idag jobbar med biljetthantering och hur vi i framtiden kan tänka oss jobba med det. Förvaltningen har fått möjlighet att vara med i den centrala e- tjänstesatsningen för biljetthantering och planerar att skapa någon form av e-tjänst för biljetthantering under 2013. Avslutad Avslutad Avslutad Avslutad Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 15(29) 32

4 Aktiviteter Kommentar Status Ökat fokus på strategisk marknadsföring genom att tillföra kompetens till respektive avdelning 42 anställda som arbetar med evenemang eller annat som behöver kommuniceras, lyssnade på en föreläsning i gerillamarknadsföring den 10 oktober. Den gav inspiration till hur man kan få genomslag med otraditionella kreativa lösningar. Kompetensutveckling har skett genom arrangemangsutbildning, projektledarutbildning, LEAN, kommunikation och sociala medier, samt Facebook. Biblioteken har under våren haft fokus på bemötandefrågor genom föreläsning och diskussionsklubbar, vilket är tänkt att resultera i verktygslåda med riktlinjer. Avslutad Utbudet av kulturella upplevelser och skapande arrangemang för barn och familjer ska öka. Kommentar Antal aktiviteter och arrangemang inom kulturnämndens verksamheter, har varit 2 180. Av årets arrangemang, har 834 varit riktade speciellt för barn och familjer. Program med fokus på barn och familj har utvecklats, t ex Bokhyllan får liv, Skapa i sommar och barnens Mjellby. Höstlovet ska bli ett kulturlov fyllt med barn- och familjeaktiviteter. Konstprojektet Kotten och Nolltrefems workshops och i idépengen är aktiviteter där unga ges möjlighet till delaktighet och eget skapande. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad Antal arrangemang för barn och familjer. 834 Aktiviteter Kommentar Status Satsning på barn- och familjearrangemang Under året har barn och familjeprogram arrangerats kontinuerligt. Förutom det stora utbudet av aktiviteter och arrangemang på Stadsbiblioteket, har även närbiblioteken satsat mer på familjeprogram på lördagar, liksom aktiviteter på loven. Exempel på scenkonstföreställningar på Halmstads teater är bland annat Spöksonaten, Stick och virk. Arbete har påbörjats med att omprofilera höstlovet till kulturlov fyllt med barn- och familjeaktiviteter. Samarbete med föreningar i ytterområden (Getinge, Oskarström) för genomförande av familjeföreställningar. Satsning på konstpromenader riktade till barn. Barnaudioguide till Dardelutställningen på Mjellby Konstmuseum Konstaktiviteter/arrangemang för Avslutad Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 16(29) 33

4 Aktiviteter Kommentar Status Arrangemang som ger möjlighet till eget skapande och delaktighet Andelen Halmstadbor som läser böcker ska öka. barn under samtliga skollov. Särskilt sommarsatsning med daglig verksamhet för barn i samband med utställningen om surrealistiska ting. Arbetet att erbjuda arrangemang som ger möjlighet till eget skapande och delaktighet pågår fortlöpande på Barnens Mjellby och på Nolltrefem med Workshops inom bland annat studioinspelning, foto, dans, serieteckning och vidare arbete med idépengen. I konstprojektet Kotten involveras barnen och deras föräldrar i att hitta konst i sitt närområde. Kulturnatten blev en manifestation gällande Halmstadbornas egna deltagande och egna skapande, med sina 249 programpunkter. Mycket av det utbud som erbjuds för barn på biblioteken är kopplas till eget skapande. En teaterupplevelse kan ge möjlighet till eget bildskapande. Även Skapa saga, Färg&Form, Babyrytmik och olika former av workshops ger utrymme för eget skapande. Samarbetet med KomTek kopplar även kreativitet till det tekniska området. Pennan Glöder skrivande för ungdomar 12-15 år har pågått under hösten på Stadsbiblioteket. Barnens konstsalonger under vår, höst och vinter ger barn i förskola och skola möjlighet att visa sitt skapande på biblioteken runt om i kommunen. Ord- och bildverkstaden på Stadsbiblioteket erbjuder drop-in verksamhet för de medborgare som behöver stöd och hjälp med teknik kring det egna skapandet. Avslutad Kommentar Kulturundersökningen visar på att andelen halmstadbor som läst en bok det senaste året är 86 procent. 82 procent har läst en tryckt bok 6 procent en digital bok, 16 procent en ljudbok. 14 procent har inte läst någon bok alls. Det är något färre män som läser böcker. I åldern upp till 25 år är det något färre som läser böcker, men det är ändå 75 procent som läst en tryckt bok senaste året. Digitala böcker läses av över 10 procent som är upp till 45 år. Ser man på bibliotekens utlån och omlån, så visar statistiken på 854 360 lån, att jämföra med 834 887 lån föregående år. Förvaltningen har arbetat läsfrämjande inom bland annat Skapande skola, läsecirkel Bokbullen för barn från 10 år, samt läsbloggar. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad Andel invånare (18-74 år) 86% 83% 104% Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 17(29) 34

4 Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad som har läst, eller lyssnat på en bok under året, inkl. e-bok, tryckt bok, ljudbok etc. (år 2010: 83%) Aktiviteter Kommentar Status Läsfrämjande arbete bland barn och ungdom Erbjuda plattformar för att dela läsupplevelser Sommarlovsboken, med syfte att uppmuntra barn till det lustfyllda läsandet, utvecklades i år med festligheter i början av sommarlovet. Det läsfrämjande arbetet inom Skapande skola med författarbesök som följs upp av eget skapande och boksamtal på biblioteken, har pågått under skolåret. Under hösten har projektet utökats med ytterligare tre författare som besökt flera skolor i kommunen. Andersbergs bibliotek har varje onsdag i höst erbjudit Kul på bibblan för barn 7-12 år med olika aktiviteter som läsklubb, konst, sagoläsning. En skönlitterär blogg för vuxna har startats under året och ytterligar två bloggar, en med barn- och ungdomsfokus och en med facklitteraturfokus, är under uppbyggnad. Bloggarna kommer under 2013 att kopplas till flöden på biblioteks webbplats och till tvskärmar på stadsbiblioteket för att knyta samman det fysiska och virtuella biblioteket. Flera befintliga läsecirklar och engångsträffar pågår. Läsecirkel för barn från 10 år, under namnet Bokbullen, är nu etablerad på Stadsbiblioteket och på fem närbibliotek. En temakväll för unga vuxna genomförd och ytterligare två planeras under hösten. Bibliotekens julkalender på webben med tips på alla typer av media, lockar till läsning och användning av biblioteken. Avslutad Avslutad Nämndens/styrelsens mål År 2014 ska en ökad andel av kommuninvånarna känna till Konsument Halmstads verksamhet. Kommentar En kännedomsundersökning genomfördes under hösten 2012 för att ha ett nuläge om hur väl halmstadborna känner till Konsument Halmstads verksamheter. Av de 800 tillfrågade hade 24 procent kännedom om Konsument Halmstad. Den enda faktor där skillnader kan märkas bland de tillfrågade är åldern. Ju yngre ålder desto lägre kännedom. 58 procent av dem som känner till Konsument Halmstad känner till någon del av verksamheten. Totalt blir detta endast 10 procent av Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 18(29) 35

4 de tillfrågade, som känner till vilka Konsument Halmstads verksamheter är. Målvärdet är att år 2013 ska 25 procent av Halmstadbor (18-74 år) känna till Konsument Halmstads verksamheter. Nyckeltal Utfall Målvärde Måluppfyllnad Andel Halmstadbor (18-74 år) som känner till Konsument Halmstads verksamhet. 10% Aktiviteter Kommentar Status Utökad marknadsföring Under veckorna 45-48 utvaldes 800 halmstadbor slumpmässigt för att svara på frågor angående deras kännedom om Konsument Halmstad. Presentation och analys av undersökningen skedde 19 december. En handlingsplan kommer att upprättas utifrån resultaten. Utveckla webbsidorna Som en del av den senaste framtidsdiskussionen på Andersberg har lokala föreningar besökts i syfte att informera om Medborgarservice. Minst 200 personer har informerats med hög påverkansgrad på detta sätt. Två varianter av Andersbergsbladet har under året delats ut till samtliga hushåll i området. Genom utökat samarbete med privata samarbetsparter marknadsförs kulturaktiviteter via bland annat Facebook, Destination Halmstad men framförallt "från mun till mun". Genom en organisatorisk förändring har Medborgarservice websida övergått till att vara en dagsaktuell informationskanal. Bland annat kan informationsfilmen om Andersberg ses, som är framtagen i samverkan med Sturegymnasiet. Avslutad Avslutad Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 19(29) 36

4 5 Verksamhet och resultat Kulturundersökningen Under hösten har 1 000 kommuninvånare tillfrågats om kulturvanor, utbud etc. Undersökningen som kulturförvaltningen gör vartannat år har till syfte att utvärdera och följa upp verksamheten och är en viktig komponent för att säkerställa kvalitet och utbud. Årets undersökning visar bland annat att konsten är en del av Halmstads identitet, 64 procent anser att Halmstad är en konststad. Kulturutbudet i Halmstad anses vara ganska bra (betyg 3,5 där 5,0 är högst), kvinnor ger ett högre betyg på kulturutbudet än män och ju äldre åldersgrupp, desto högre betyg. Av kommuninvånarna är det 9 procent som inte nyttjar kulturutbudet alls, av dessa är personer över 65 år och personer med endast grundskola överrepresenterade. Skillnad mellan yngre och äldre märks också i vad man deltar i och besöker, bland yngre är exempelvis kulturinstitutioner mindre populära. Yngre känner sig också mindre informerade om kulturutbudet. Helhetsbetyget för hur informerade Halmstadborna känner sig kring kulturutbudet är 3,42. Biblioteken i Halmstad är populära, hela 85 procent besöker biblioteken, i riket är siffran 50 procent. Stadsbiblioteket är fortsatt populärt och har besökare från alla kommundelar. En viss ökning ses av de som läst en bok det senaste året. Åldersgruppen under 26 år läser minst, men även här ökar läsningen. Kulturundersökningen visar också att det finns ett digitalt glapp. Upp t.o.m. 55 år är internetanvändingen nära 100 procent, men bland personer över 65 år och personer med endast grundskola är internetanvändingen betydligt lägre. Intresset och viljan att vara med och påverka kulturutbudet är lågt, 38 procent anger att de inte alls är intresserade. Däremot är intresset för att påverka högre bland unga vuxna. Halmstadborna vill att om vi ska satsa mer på kultur så ska det vara på unga, barn och familj, detta prioriteras högt av alla åldersgrupper. LUPP Under hösten har ca 2000 ungdomar i åk 8 på grundskolan och åk 2 på gymnasiets svarat på en enkät (LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Eleverna fick svara på frågor om fritid, skolan, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. I den del som främst berör kulturförvaltningens verksamhet, ungas fria tid, kan konstateras att de flesta är nöjda med sin fritid. Både vad gäller utbudet och möjligheten att utöva fritidsaktiviteter. Medborgarundersökning Medborgarundersökningen 2012. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) visar vad medborgarna tycker om Halmstads kommuns verksamheter. Undersökningen genomförs i 68 kommuner i Sverige och vänder sig till målgruppen 18-84 år. Betygskalan 1-10 används. Högsta betyg fick Halmstads kommun för verksamheterna vatten och avlopp, räddningstjänsten samt kultur. Kulturfrågorna behandlar. biblioteksverksamheten (betyg 8,2. Högsta betyg i Sverige: 8,3. Andel ingen åsikt: 13 %) utställnings och konstverksamheten (betyg 7,2. Högsta betyg i Sverige: 7,7. Andel ingen åsikt: 37 %) teaterföreställningar och konserter (betyg 6,9. Högsta betyg i Sverige 7,7. Andel ingen åsikt: 23 %) Kännedomsundersökning En kännedomsundersökning genomfördes under hösten 2012 för att ha ett nuläge om hur väl halmstadborna känner till Konsument Halmstads verksamheter. Av de 800 tillfrågade hade 24 procent kännedom om Konsument Halmstad. Den enda faktor där skillnader kan märkas bland de tillfrågade är åldern. Ju yngre ålder desto lägre kännedom. 58 procent av dem som känner till Konsument Halmstad känner till någon del av verksamheten. Totalt blir detta endast 10 procent av Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 20(29) 37

4 de tillfrågade, som känner till vilka Konsument Halmstads verksamheter är. Aktuella utredningar t ex öppettider, fritidsverksamhet En förstudie kring stadsbibliotekets öppettider genomfördes 2012 och resulterade i att satsningar på arrangemang och aktiviter är att föredra för att öka tillgängligheten än ökade öppettider. Resultatetunderstöds av SKL-undersökning som visar högsta betyg för medborgarnas nöjdhet med nuvarande öppettider. På uppdrag av KN genomföreds under hösten en utredning om fritidsverksamhetes nuvarande verksamhet samt en beskrivning av hur arbetet kommer att bedrivas i framtiden. Utredningen utmynnade i ett nytt ärende i KN i december om ny inriktning för fritidsverksamheten. En ny inriktning av fritidsverksamheten är en fortsättning på det omvandlingsarbete som påbörjats inom fritidsverksamheten. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 21(29) 38

4 6 Utvecklings- och kvalitetsarbete Kulturens nya roll i samhällsutvecklingen Utifrån Framtidskomissionens, som regeringen tillsatte 2011, första rapport Är framtiden kulturens rerenässans anordnade kulturnämnden ett seminarium om kulturens roll för samhällets utveckling och förmåga att möta olika utmaningar. Kulturförvaltningen har under året också direktupphandlat en kartläggning rörande hur kulturen används i samhällsutvecklingen, rapporten presenteras våren 2013. Smart-arbete Kulturförvaltningen har arbetat med Lean, eller som vi kallar det Smart, sedan år 2007. Det började med ett pilotprojekt, men 2010 beslutades att hela Kulturförvaltningen skulle köra Smart. Utbildningen av personalen sker internt med egna resurser. Vi har byggt upp egen kompetens och använder nu den egna personalen, t ex vid introduktion av Smart för nyanställda. Nolltrefem har under 2012 introducerats och påbörjat arbetet med Smart. Det som varit mest värdefullt för arbetsgruppen och således verksamheten har varit förbättrat arbete med området daglig styrning. Detta har gjort att personalen på ett mer tydligt sett har offentliggjort och kopplat ihop verksamhetsschema, dagligt schema samt personalschema. Bemötandefokus Under 2012 har bibliotekspersonalen med olika infallsvinklar haft bemötandet i fokus. Bland annat föreläsningar om bemötande allmänt och om bemötande vid hot & våld i synnerhet. Personalen har spelat bemötandespel och haft diskussioner om olika bemötandesituationer. Vissa personalgrupper har arbetat med Veckans utmaning. Två personer har utbildats till bemötandehandledarare och deltagit på arbetsplatsträffar för att tipsa och handleda i bemötandefrågor. Temat fortsätter under 2013 med bland annat bemötande av barn. Konkret ska resultatet bli en verktygslåda med riktlinjer för bemötande. Hälsoinspiratörer Hälsoinspiratörernas arbete är igång, med fokus på hälsofrämjande aktiviteter. Utveckling av mer strategiskt arbetssätt pågår. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 22(29) 39

4 7 Invånar- och målgruppsorientering Kundundersökningar Kulturnämnden har under året arbetat med olika formera av kundundersökningar. Det har gjorts en kännedomsmätning av Konsument Halmstads verksamheter, Kulturundersökningen och LUPP. Mera information om dessa kan utläsas i kapitel 4 där aktiviteter och nyckeltal redovisas. Redovisning av Å-sikten 2012 Det har kommit in totalt 46 Å-sikter 2012 från invånarna i Halmstad till kulturförvaltningen. Samtliga Å-sikter där avsändarna har lämnat sina kontaktuppgifter har besvarats inom angiven tid, sju personer har valt att vara anonyma. Åsikterna till kulturförvaltningens verksamheter fördelar sig enligt följande: Beröm 2 Bibliotek Kultur Fritid Konsument Stab FC Beröm/synpunkter 3 4 Synpunkter 11 3 1 1 Synpunkter/förslag 11 7 1 1 Klagomål 1 Totalt 28 14 1 1 1 1 Exempel på synpunkter och förslag i Å-sikter som har varit möjliga att genomföra eller kan tas med i det fortsatta förbättringsarbetet. Orienteringstavla är uppsatt på 2:a vån Stadsbiblioteket Rullstol har placerats på Söndrums bibliotek Reklamskylt vid Stadsbibliotekets café borttagen Tydligare information om övertidsvarning på bibliotekslån Ny rutin för larmning av tidningar framtagen och fungerar väl Ökad tillgänglighet till e-böcker under utredning Bättre vägskyltning till Mjellby Konstmuseum pågående process med vägverket Planteringarnas skötsel vid Mjellby Konstmuseum åtgärdas Stadsbibliotekets internetuppkoppling förbättras genom byte av utrustning Förslag till utbyggnad av Hallands Konstmuseum tas med i fortsatta arbetet i utvecklingen av Halmstad som konststad Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 23(29) 40

4 8 Internkontroll Arbete med internkontroll styrs av det som står i Halmstad kommuns Internkontrollreglemente, antaget av KF 120, 2000-06-21. Enkelt uttryckt kan internkontroll sägas handla om att ha ordning och reda i verksamheten. Kulturnämndens internkontrollplan 2012 har innehållit följande rutiner och kontrollmoment: Anlagd brand, inbrott och skadegörelse Att rutiner för brandskydd är kända och följs Inbrottsskyddet är uppdaterat och rutin för lås och larm följs Anskaffning av varor och tjänster Att gällande inköpsregler följs Arrangemangsverksamhet Att formalia och rutiner avseende arrangemangsverksamhet följs Bristande fastighetsunderhåll Att lokalerna fungerar utifrån verksamhetens behov Delegationsordningen efterlevs Att delegationsordningen följs och delegationsbeslut anmäls Hot och våld Att åtgärdplan för förebyggande av hot och våld finns på arbetsplatsen Att rutin för åtgärd vid hot och våld är känd Samtliga kontroller bedöms vara tillfredsställande och avvikelserna är små. Rutinerna för hot och våld, har varit utomordentliga på de ställen som granskats. Trots detta har riskanalyserna inför 2013 års internkontrollplan visat på att den upplevelsen av hot och våldsituationer ökat. Med anledning av detta kommer rutinerna för hot och våld på arbetsplatsen att finnas kvar i kommande internkontrollplan. Kontrollen av avtalstrohet vid anskaffning av varor och tjänster visar på svårigheterna att på kommunövergripande nivå ha ramavtal för de varor och tjänster som förvaltningen köper. Anskaffning av varor och tjänster kommer att styras upp ännu mer i och med att förvaltningen fasas in i ny inköpsorganisation. Riskerna att göra fel på grund av okunskap minimeras. För att följa upp inköpsorganisationens effekter, kommer rutinerna för anskaffning av varor och tjänster att finnas med i 2013 års internkontrollplan. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 24(29) 41

4 9 Uppföljning hälso- och arbetsmiljöplanen Främja kunskap om och delaktighet i hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Införa hälsoinspiratörer under 2011-2012 Aktivitet Intresseväckare på personaldag, okt-11. Intresseanmälan från aspiranter. Utbildning och regelbundna möten. Aktiviteten genomförd Arbetet med HR vision 2020 del av verksamhetsplan Utarbeta rutin för arbete med HR vision 2020 Aktivitet Arbeta med HR visionen i arbetslag. Förslag ifrån arbetsgrupper bearbetas i ledningsgrupp inför kommande års plan. Aktivitet genomförd Möjlighet för personalen att påverka och utveckla egna arbetssättet Ge möjlighet att arbeta med Smart på arbetsplatsen och inom förvaltningen. Aktivitet Introducera Smart som tankesätt och metod. Ge möjlighet till utbildning, via särskilt utbildningsprogram. Aktivitet genomförd Utveckla statistiken för kort- och långtidsfrånvaro Närmare uppföljning och diskussion om närvaro/frånvaro Aktivitet Införa regelbundna avstämningsmöten. Anpassad statistik Undersökning visar att ytterligare statistik inte efterfrågas. Aktiviteten ej genomförd. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 25(29) 42

4 10 Uppföljning jämställdhetsplanen Arbetsgivaren ska erbjuda tydliga uppdrag med rimliga förväntningar, vilket möjliggör balans i livet för dig som individ samt i de fall verksamheten tillåter erbjuda en sysselsättningsgrad som matchar din livssituation och underlättar kombinationen föräldraskap och arbete. Föräldralediga ska erbjudas information om aktiviteter på arbetsplatsen under ledigheten. Aktivitet 1. Ansvarig chef utarbetar lämplig rutin. Jämställdhetsplan omarbetas till 2014, utvärderas våren 2013 Möten ska om möjligt inte läggas in före klockan 8,30 och efter 16,30 med hänsyn till föräldrar som lämnar och hämtar barn i förskola/skolan. Aktivitet 2. Avdelningschef strävar efter att boka möten enligt målet. Jämställdhetsplan omarbetas till 2014, utvärderas våren 2013 Ansvarig chef strävar efter att formulera individuella medarbetarmål. Aktivitet 3. Diskussion om målarbete och rutiner pågår i ledningsgrupp. Jämställdhetsplan omarbetas till 2014, utvärderas våren 2013 Sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning inom varje nivå och yrkeskategori. Jämnare könsfördelning inom förvaltningen. Aktivitet I samband med rekrytering ska det vid annonsering betonas att förvaltningen eftersträvar en jämn könsfördelning. Aktivitet genomförd Arbetet med HR vision 2020 del av verksamhetsplan Jämställdhetsplanen ska vara ett levande dokument. Utökad delaktighet och inflytande i jämställdhetsfrågor. Aktivitet Arbeta med HR visionen i arbetslag. Förslag bearbetas i ledningsgrupp inför kommande års plan. Aktivitet genomförd Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 26(29) 43

4 11 Ekonomiskt utfall DRIFTREDOVISNING Kulturnämndens verksamhet 460, redovisar ett resultat på 115 945 tkr, att jämföra med föregående års resultat på 113 484 tkr. På nettonivå redovisas en resultatavvikelse med positiva 894 tkr, mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Avvikelsen består av ökade intäkter med 130 tkr och minskade kostnader med 764 tkr, gentemot den beviljade ramen. DRIFTREDOVISNING jan-dec 2011 jan-dec 2012 Budget 2012 Jmf % (100%) Avvikelse i % Kulturnämnden 929 786 897 87,6% 111 12,4% Ledning, stab, IT, gem. 11 262 11 874 12 589 94,3% 715 5,7% Biblioteksavdelningen 50 934 50 636 50 652 100,0% 16 0,0% Fritidsavdelningen 16 630 16 542 16 822 98,3% 280 1,7% Konsument Halmstad 5 276 5 614 6 039 93,0% 425 7,0% Kulturavdelningen 28 453 30 523 29 870 102,2% - 653-2,2% SUMMA DRIFT: 113 484 115 975 116 869 99,2% 894 0,8% Nämndens övriga kostnader är lägre än vad budgeterats +111 tkr. Ledningen har positiv avvikelse på +715 tkr, varav 164 tkr avser kapitalkostnader och resterande avser lägre lönekostnader. Biblioteksavdelningens avvikelse +16 tkr består av lägre lönekostnader från tjänstlediga och ej i tid tillsatta tjänster, samt högre övriga kostnader för bland annat satsning på media. Fritidsavdelningen visar avvikelse med +280 tkr avseende personalkostnader, men också för lägre hyreskostnader. Konsument Halmstad visar avvikelse med +425 tkr för lägre lönekostnader. Kulturavdelningen landade på negativ avvikelse -653 tkr som främst kommer från personalkostnader. INVESTERINGSREDOVISNING INVESTERINGAR jan-dec 2011 jan-dec 2012 Budget 2012 Avvikelse i % Ledning, stab, IT, gem. - 29 85 56 65,9% Biblioteksavdelningen 449 257 593 336 56,7% Fritidsavdelningen - 301 443 142 32,1% Konsument Halmstad 49 44 45 1 2,2% Kulturavdelningen 614 482 770 288 37,4% SUMMA INVESTERINGAR 1 112 1 113 1 936 823 42,5% Under 2012 investerade förvaltningen för 1 113 tkr, att jämföra med 1 112 tkr föregående år. När året var slut hade förvaltningen 823 tkr kvar av investeringsmedlen. 200 tkr avseende RFID användes inte under 2012 och lämnas tillbaka till kommunkassan. Övriga investeringsanslag på 623 tkr ombudgeteras. Bibliotekens e-tjänst 136 tkr, 90 tkr till Oskarströms fritidsverksamhet, 56 tkr till konferensutrymmen och 341 tkr för den offentliga konsten. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 27(29) 44

4 12 Utmaningar och framtid - viktiga händelser 2013-2015 Kulturens nya roll Kultur är viktigt för människor, men över tid har det också blivit tydligare att kulturen bidrar till en lång rad andra positiva sociala och ekonomiska effekter. I stads- och samhällsplanering har kultur fått en ökad betydelse, liksom i skolan, som socialt kitt, som del i den växande kulturella och kreativa sektorn samt för att skapa attraktionskraft för städer och regioner. Synen på vad som är kultur och på kulturpolitiken behöver därför breddas. Kulturell infrastruktur I Halmstad är den kulturella infrastrukturen relativt svag. Större kulturinstitutioner saknas och vi är i hög grad beroende av civilsamhället för att uppleva och utöva kultur. För mer professionella kulturutövare är det svår att bo och verka i Halmstad. Infrastrukturen handlar också om lokaler. För att erbjuda rika möjligheter att utöva och uppleva kultur är lokalfrågan avgörande. Det har länge funnits behov av nya scener, typ black-box. Redan nästa år löper hyresavtalet för Kulturhuset ut. Halmstad behöver ta ett samlat grepp kring lokalfrågan med utgångspunkten att Halmstad behöver ett mulitkulturhus. Regional Kulturplan Region Halland kommer under 2013 att anta en ny Kulturplan för åren 2014 2016. Kulturförvaltningen har för Halmstads del lyft fram fortsatt utveckling av konstverksamheten (surrealistcentrum på Mjellby konstmuseum och satsning på Kulturområde Örjan och Hallands konstmuseum), vidgat deltagande genom nya mötesplatser genom en StreetArt-festlival, satsningar på kultur för och med barn och unga (dans, litteratur och konst), folkbibliotekens olika roller, som inspel till arbetet med ny Kulturplan. Arbetet med planen pågår under våren och ett remissförfarande genomförs. Konsten En viktig utmaning inför framtiden är att möta de ökade säkerhets- och klimatkrav som ställs på museer och även i viss mån konsthallar. Det kommer utgöra en förutsättning för att kunna låna in konst. De ökade kraven påverkar också behoven av nya funktionsytor på Mjellby Konstmuseum inom en 2-3 årsperiod och ett uppgraderat larmsystem på Halmstads Konsthall under 2013. Vi ser en positiv trend av ökande intresse för den offentliga konsten. Den offentliga konsten är också viktig ur en större historisk kontext och utgör en betydelsefull del i profilerandet av Halmstad som konstcentrum. Detta innebär ökade krav att hitta en kontinuitet och hållbarhet gällande vård och inköp av offentlig konst. En konstmanifestation på temat gatans konst 2014 sätter Halmstad på kartan som en stad med en djärv och samtida konstpolitisk agenda. Samverkan med de olika konstaktörerna i Halmstad blir en central frågeställning under kommande period. Alla måste sträva mot samma mål. Mångfalden utgör styrkan. Vi ser att vi kommer behöva arbeta med en kommunikationsstrategi på ett både djupare och bredare plan för att nå ut med budskapet om Halmstad som ett konstcentrum med nationell och internationell ryktbarhet. Kulturområde Örjan Under 2012 och framtår sker konkret samverkan mellan Halmstads kommun och Region Halland kring "Kulturområde Örjan" som innehåller utredning om möjligheterna att bygga upp ett kulturområde på Örjan samt att utreda om renovering/tillbyggnad av Hallands konstmuseum. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 28(29) 45

4 Unga Enligt Luppen 2012 är den absoluta majoriteten av ungdomarna nöjda med sin fritid, de mår bra och har en positiv bild av framtiden. Samtidigt presenteras i Opus en bild av Halmstads identitet som anonym och tråkig med otrygghet och segregation. När det gäller kulturutbudet så ger också unga vuxna ett lägre betyg för utbudet än vad äldre gör. En viktig framtidsfråga är hur kulturformer som yngre uppskattar kan stärkas. För ungas fritid har kulturförvaltningen påbörjat ett utvecklingsarbete kring fritidsverksamheten. Minskade årskullar på gymnasieskolorna kan påverka besöksantalet på Nolltrefem. Minskade resurser och nedskärningar av de estetiska gymnasieinriktningarna kan också påverka Noltrefem, fast i vilken riktning är svårt att avgöra. Riktlinjer för biblioteksverksamheten/biblioteksplan 2013-2016. En biblioteksplan antogs av Kommunfullmäktige i september 2012. Den tydliggör skillnaden mellan folkoch skolbibliotek och vem som ansvarar för vad. Vidare pekar den på flera utmaningar för folkbibliotekens roll som mötesplatser, kunskapscentrum och upplevelserum och med prioriterade målgrupper som barn, unga vuxna/ungdomar samt medborgare med funktionsnedsättning. Viktigt för folkbiblioteken är bland annat: Barn. I brist på skolbibliotek har folkbibliotekens barnverksamhet riktats mot skolan. Nu, med en ny skollag som tydligt kräver skolbibliotek, omformas folkbibliotekens barnverksamhet och fritiden lyfts fram med satsningar på att skapa rum och nya mötesplatskoncept, strategier och metoder för att engagera barn utanför skolan. Unga. Biblioteken söker lösningar för att kunna erbjuda nya användastyrda kunskaps- och upplevelsemöjligheter för Unga Vuxna. Demokrati. Biblioteken kommer att spela en allt större roll för det demokratiska samhället genom att ge plats för samhällsfrågorna, vara forum för debatter och aktuella frågor. Delaktighet. Tillgängliggöra möjligheter för medborgarna att kunna ta del av och påverka utbud. Folkbibliotekens arbete med att öka medborgranas digitala kompetens och minska samhällets digitala klyfta. Kreativa processer. Tillhandahålla verktyg som stödjer kreativiteten och utveckla mötesplatser där olika uttrycksformer kan berika varandra och där medborgarna ges möjlighet att exponera egna verk. Läsning. Biblioteken kommer att utveckla personalens roll som litteraturförmedlare och läsfrämjare för att inspirera till läsning bland alla medborgare. Ny kommunikationsteknik tillsammans med befintlig Idag står vi redan med utmaningar om hur vi bäst organiserar oss för att bemöta de ökade kraven på marknadsföring av arrangemangen, både vad det gäller fler kanaler och den grafiska produktionen, i omfång och kvalitet. För att tränga igenom den enorma mängden intryck och information som förmedlas av medierna, ställs det stora krav på den som vill nå ut med sitt budskap. Kommunikation förändras ständigt och nya innovationer etablerar sig på marknaden, speciellt i den elektroniska världen. Det gäller att inte fastan i den fysiska utan följa med de nya grupperna in i den nya världen av kommunikation. Detta kräver resurser, dels i form av ökad kompetens, tid att sätta sig in i den nya tekniken och vara en del av den. Samtidigt som behovet av att stanna kvar i den gamla tekniken inte upphör utan det är viktigt att vi finns i alla dessa världar så att vi inte bidrar till ökat elektroniskt utanförskap. Kulturnämnden, Verksamhetsberättelse 2012 29(29) 46

4 Personalredovisning 2012 Kulturnämnden #{enhet}# 47

4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 5 3 Syfte... 6 4 Metod... 7 5 Definitioner och avgränsningar... 8 6 Personalbild TABELLER... 9 Antal tillsvidareanställda fördelat per kön... 9 Antal årsarbetare... 9 Antal visstidsanställda fördelat per kön... 9 Timavlönad personal... 10 Sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal... 10 Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön... 10 Genomsnitt av antalet anställda fördelat per chef... 11 Åldersfördelning, tillsvidareanställda... 11 Medelålder, tillsvidareanställda... 11 Yrkesfördelning, tillsvidareanställda... 12 Antal nyanställningar, tillsvidareanställda... 12 Statistik kommer från manuell redovisning av nyanställningar under året.... 12 Antal tillsvidareanställda som slutat fördelat på avgångsorsak och väg... 12 Pensionsavgångar, tillsvidareanställda... 13 7 Närvaro/frånvaro TABELLER... 14 Antal och andel tillsvidareanställda som inte har haft någon registrerad sjukfrånvaro - fördelat per kön (frisktal)... 14 Antal sjukdagar per tillsvidareanställd (sjuktal)... 14 Andel sjukdagar inom 1-14 dagar och mer än 14 dagar... 15 Sjukfrånvaro per yrkesgrupp... 15 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron... 15 Sjuklönekostnader exkl. PO... 16 8 Human Resources - riktning vision 2020... 17 Prioriteringar inom HR-området... 17 Kompetensförsörjning... 17 Uppföljning av examensarbeten och utbildningsanknuten praktik 2012... 17 9 Mångfald och jämställdhet... 18 Mångfalds- och jämställdhetssatsningar... 18 Presentation av ledningsgruppen TABELL... 18 Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 2(21) 48

4 10 Hälsa och arbetsmiljö... 19 Arbetsskador... 19 Personer som nått övertidstaket TABELL... 19 Genomförda hälsofrämjande insatser... 19 Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete... 20 11 Sammanfattande analys... 21 Bilagor Bilaga 1: 2012 Uppföljning examensarbete och yrkesknuten praktik för Kulturförvaltningen Bilaga 2: Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete, Kuf Bilaga 3: Kommentar till uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 3(21) 49

4 1 Sammanfattning Personalbild Vissa uppgifter i personalredovisningen är hämtade från statistik som manuellt både rapporterats och förts in i lönesystemet Agresso. Det finns därför en viss felmarginal för "den mänskliga faktorn" i uppgifterna. Ögonblicksbilden från 2012-12-31 visar att antalet tillsvidareanställda har ökat med 3 personer medan antalet visstidsanställda har minskat med 8 personer. Timanställningarna är oförändrade från föregående år. 12 personer har slutat sin anställning under 2012, varav 3 via pension. Medelåldern är oförändrad från föregående år (46 år) Närvaro/frånvaro Frisktalen har minskat med 12 procentenheter från föregående år. Antalet sjukdagar per person har däremot också minskat med en halv dag. Andelen korta sjuskrivningarna, mindre än 14 dagar, har minskat från 39 % till 34 %. Den obligatoriska redovisningen (som redovisar all tid, inklusive timanställningar) visar att männens sjukfrånvaro ökat något medan kvinnornas minskat. Sjukfrånvarotiden för åldersgruppen 50 år eller äldre har också ökat från föregående år. Sjuklönekostnaderna exklusive PO har ökat med knappt 8,7 procent från föregående år. Summan av sjuklönekostnader är beroende av kort- respektive långtidssjukfrånvaro och löneläge. Arbetsgivaren betalar 80 % av lönekostnaden under dag 2-14 i sjukskrivningsperioden och 10 % dag 15-90. Närvaro/frånvaro för 2012 kan sammanfattas med att: o Vi är sjuka 0,5 dagar mindre i snitt per person o Vi är mindre korttidssjuka, mer långtidssjuka o Färre personer är helt friska under året. Human Resources - riktning vision 2020 Förvaltningen påbörjade en satsning på ledarskap, som inleddes med chefsmöte i december. En arbetsgrupp har arbetat fram ett förslag till nya lönekriterier som införs under 2013. Introduktionsutbildningar i SMART har fortsatt med 2 nya enheter. Respektive avdelnings satsningar syns under aktuell rubrik i redovisningen. Mångfald och jämställdhet Inga specifika satsningar har genomförts. Hälsa och arbetsmiljö Hälsoinspiratörerna har genomfört hälsofrämjande aktiviteter med centrala medel. De beskrivs i redovisningen. Personalföreningen har genomfört hälsofrämjande aktiviteter inom ordinarie budget. De beskrivs också i redovisningen. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 4(21) 50

4 2 Inledning Kulturförvaltningens personalredovisning ingår i Halmstads kommuns gemensamma personalredovisning för 2012. Redovisningen av antalet tillsvidareanställda, visstidsanställda, antalet chefer, genomsnitt av antalet anställda fördelat per chef och åldersfördelning (även pensionsavgångar) baseras på information per den 31/12 2012. Sjuk- och friskdagar, nyanställningar och avgångar gäller perioden 2012-01-01 till 2012-12-31. Statistiken redovisas som den ser ut i Agresso. Eventuella felregistreringar i Agresso förklaras och kompletteras med korrigerad redovisning. Redovisningen är liksom föregående år uppdelad med avdelning som minsta grupp. Chefer redovisas på respektive avdelning. Förvaltningschefen redovisades förra året separat, men på grund av tillförordnande redovisas istället tjänsten inom ordinarie ansvarsområde. Nytt för i år är redovisningen av sjukfrånvaro per yrkesgrupp, kompetensförsörjning, examensarbeten och praktik samt årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 5(21) 51

4 3 Syfte Syftet med redovisningen är att ge en operativt användbar uppföljning av personalarbetet i kommunen. Resultatet av mätningarna ska leda fram till en dialog om vilka förbättringar och förändringar som ska göras och att detta sedan blir åtgärdat på kommun- och förvaltnings-/bolagsnivå. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 6(21) 52

4 4 Metod I bokslutet presenteras data hämtade ur kommunens ekonomi- och lönehanteringssystem, Agresso, HFAB:s system Agda och Halmstad Hamn AB:s system Hogia-lön. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 7(21) 53

4 5 Definitioner och avgränsningar Tillsvidareanställd det vi i dagligt tal kallar fast anställd. En anställning som enligt avtal pågår tills uppsägning sker från någon part. En tillsvidareanställning kan vara på del- eller heltid. Visstidsanställd anställd som från början har ett fastställt slutdatum. Det kan vara ett vikariat eller en allmän visstidsanställning så kallad AVA, på del- eller heltid. Visstidsanställd i denna redovisning avser tidsbegränsade anställningar (mer än tre månader) med månadslön. Timavlönad avser tidsbegränsade anställningar som vid anställningens ingång var under tre (3) månader. Årsarbetare samtliga anställda (hel- och deltider) i en given grupp eller kategori, omräknat till heltidstjänster. Detta är vanligtvis det begrepp som används när man i jämförande syfte beskriver volymen anställda. Chef En anställd betraktas som chef om relationen i AID-chef har värde A, B, C eller L. I grupperna A, B och C finns chefer som har fullt ledningsansvar: verksamhets-, ekonomi- och personalansvar. Arbetstagare som i sitt arbete har ett begränsat ledningsansvar, det vill säga en eller två av verksamhets-, ekonomi- och personalansvar finns i grupp L. Frisktal personer som inte haft någon sjukdag under året Sjuktal antal sjukdagar per anställd och år. Utländsk bakgrund respektive svensk bakgrund enligt SCB Utrikes födda - Utländsk bakgrund Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar - Utländsk bakgrund Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder - Svensk bakgrund Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar - Svensk bakgrund Avgränsningar ett fåtal personer kan inneha anställningar vid flera enheter, vilket kan påverka sifferunderlaget. Räknar man samman alla anställda kan slutsumman bli för hög och den stämmer därför inte med hur "verkligheten" ser ut. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 8(21) 54

4 6 Personalbild TABELLER Redovisningen är liksom föregående år uppdelad med avdelning som minsta grupp. Chefer redovisas på respektive avdelning. Förvaltningschefen redovisades förra året separat, men på grund av tillförordnande redovisas istället tjänsten inom ordinarie ansvarsområde. Antal tillsvidareanställda fördelat per kön Enhet Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor (%) Ökning/m inskning kvinnor Ökning/m inskning män Ökning/m inskning totalt Biblioteksavdelningen 52 12 64 81 4-1 3 Fritidsavdelningen 15 17 32 47 0 0 0 Konsument Halmstad 5 4 9 56 0-1 -1 Kulturavdelningen 15 5 20 75 0 1 1 Staben+ tf förv chef 8 1 9 89 0 0 0 Totalt 95 39 134 71 4-1 3 Ögonblicksbilden från 2012-12-31 visar att totala antalet anställda totalt ökat med 3 personer jämfört med 2011-12-31. Under året har en tjänst tillkommit på Konsument Halmstad. Visstidsanställd personal har också blivit tillsvidareanställd genom LAS under året. Ökningen av en tjänst på Konsument Halmstad syns inte i tabellen då 1 kvinna slutat och 1 kvinna anställts på ny tjänst vilket resulterat i oförändrat antal kvinnor i redovisningen. Minskningen med en tjänst förklaras med att avdelningschefen på Konsument Halmstad slutade under 2012. Lönebidragsanställda som är anställda via Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen tas upp i Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens personalredovisning. Antal årsarbetare Enhet Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor (%) Ökning/m inskning kvinnor Ökning/m inskning män Ökning/m inskning totalt Kulturförvaltningen 87 36 123 71 4-2 2 Totalt 87 36 123 71 4-2 2 Årsarbetare är antalet hel och deltidsanställda omräknat till antal heltidsanställda. Siffrorna är avrundade till heltal. Antal visstidsanställda fördelat per kön Enhet Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor (%) Ökning/m inskning kvinnor Ökning/m inskning män Ökning/m inskning totalt Biblioteksavdelningen 5 2 7 71-3 0-3 Fritidsavdelningen 1 1 2 50 0 1 1 Konsument Halmstad 0 1 1 0 0 0 0 Kulturavdelningen 2 1 3 67-6 0-6 Totalt 8 5 13 62-9 1-8 Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 9(21) 55

4 Timavlönad personal Enhet Timmar Årsarbetare Ökning/minskning årsarbetare Biblioteksavdelningen 4 356 2 0 Fritidsavdelningen 1 472 1 0 Konsument Halmstad 370 0 0 Kulturavdelningen 6 220 3 0 Staben 2 0 0 Totalt 12 420 6 0 Sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal Enhet Kvinnor 2011 Kvinnor 2012 Män 2011 Män 2012 Snitt 2011 Snitt 2012 Kulturförvaltningen 91,2 91,6 92,7 92,3 91,7 91,8 Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön Enhet Kvinnor Män Totalt Andel kvinnor (%) Ökning/m inskning kvinnor Ökning/m inskning män Ökning/m inskning totalt Biblioteksavdelningen 6 1 7 86 3 1 4 Fritidsavdelningen 1 2 3 33 0 0 0 Kulturavdelningen 3 0 3 100 0 0 0 Staben 1 0 1 100 0 0 0 Totalt 11 3 14 79-3 1-2 Statistiken på antal chefer på biblioteksavdelningen är felaktig på grund av felaktig registrering av chefskod i Agresso. Nya tillförordnade chefer är heller inte registrerade med chefskod och syns därför inte i redovisningen. Statistik över antalet tillsvidareanställda chefer fördelat per kön ska istället vara: Enhet Biblioteksavdelning en Kvinno r Mä n Total t Andel kvinno r (%) Ökning/minsknin g kvinnor Ökning/minsknin g män Ökning/minsknin g totalt 4 1 5 80 1 0 1 Fritidsavdelningen 1 2 3 33 0 0 0 Konsument Halmstad 0 1 1 0 0 0 0 Kulturavdelningen 3 0 3 100 0 0 0 Stab+ tf förv chef 2 0 2 100 0 0 0 Totalt 10 4 14 71 1 0 1 1 tjänst som enhetschef på biblioteksavdelningen var vakant i 2011 års redovisning. Tjänsten tillsattes under 2012. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 10(21) 56

4 Genomsnitt av antalet anställda fördelat per chef Enhet Tillsvidare- och visstidsanställda /chef Ökning/minsknin g tillsvidareanställ da/ chef Ökning/minsknin g tillsvidare- och visstidsanställda / chef Biblioteksavdelningen 9 10-11 -13 Fritidsavdelningen 10 11 0 0 Konsument Halmstad 0 0-5 -6 Kulturavdelningen 7 8 1-1 Staben 9 9 0 0 Totalt 10 11 0-2 Som en följd av att statistiken av antal chefer på biblioteksavdelningen är felaktig på grund av felaktig registrering av chefskod i Agresso blir även redovisningen av antalet anställda per chef felaktig. Statistik över genomsnittet av antalet anställda fördelat per chef ska istället vara: Enhet Tillsvidare- och visstidsanställda/chef Ökning/minskning tillsvidareanställda/ chef Ökning/minskning tillsvidare- och visstidsanställda/ chef Biblioteksavdelningen 12 13-2 -4 Fritidsavdelningen 10 10 0 0 Konsument Halmstad 8 9-1 -1 Kulturavdelningen 5 7 0-1 Staben 8 8 0 0 Totalt 9 (8,57) 9 (9,5) 0 (0,58) -2 Åldersfördelning, tillsvidareanställda Enhet -25 Tillsvidareanställda/chef Tillsvidareanställda/chef 26-35 36-45 46-55 56-60 61 62 63 64 65 65 + Biblioteksavdelningen 1 14 13 19 12 3 0 0 2 0 0 64 Fritidsavdelningen 0 6 8 13 4 0 0 0 0 1 0 32 Konsument Halmstad 0 3 2 3 1 0 0 0 0 0 0 9 Kulturavdelningen 0 5 8 5 1 1 0 0 0 0 0 20 Staben 0 1 4 0 4 0 0 0 0 0 0 9 Totalt 1 29 35 40 22 4 0 0 2 1 0 134 Medelålder, tillsvidareanställda Enhet 2011-12-31 2012-12-31 Kulturförvaltningen 46 46 Totalt 46 46 Sum ma Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 11(21) 57

4 Yrkesfördelning, tillsvidareanställda Antalet är beräknat per yrke/resurs vilket innebär att uppgiften nedan inte kan likställas med antal tillsvidareanställda. Yrkesgrupp Antal 2011 Antal 2012 Handläggar- och administratör 17 19 Hantverkararbete med mera 4 6 Kultur, turism- och fritidsarbete 97 96 Ledningsarbete 12 12 Teknikarbeten 1 1 Totalt 131 134 Antal nyanställningar, tillsvidareanställda Enhet Antal 2011 Antal 2012 Kulturförvaltningen 5 7 Andel 2011 (%) Andel 2012 (%) Totalt 5 7 4 5 Statistik kommer från manuell redovisning av nyanställningar under året. Antal tillsvidareanställda som slutat fördelat på avgångsorsak och väg I underlaget ingår även den personal som fått annan tjänst inom förvaltningen/bolaget eller inom kommunen. Avgångsorsak Väg Antal Till annan befattning inom förvaltningen Egen begäran 1 Till annan befattning inom förvaltningen Omorganisation 1 Till Landsting Egen begäran 1 Till privat verksamhet Egen begäran 2 Slutat förvärvsarbeta, annan eller okänd avgångsväg Slutat förvärvsarbeta, annan eller okänd avgångsväg Sjukersättning, varaktig 1 Ålderspension 2 Slutat förvärvsarbeta, annan eller okänd avgångsväg Egen begäran 4 Totalt 12 Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 12(21) 58

4 Pensionsavgångar, tillsvidareanställda Innevarande år (2012) avser personer som är 65 år eller äldre. Kommande år avser endast de som fyller 65 år det året. Yrkesfördelning 2012 2013 2014 2015 2016 Summa Andel (%) Hantverkararbete med mer Kultur, turism- och fritidsarbete 1 0 0 0 0 1 2 2 0 0 3 7 Ledningsarbete 0 0 0 0 1 1 Totalt 3 2 0 0 4 9 6,7 Under förutsättning att antal anställda är oförändrat 2012-2016 kommer 6,7% av personalstyrkan att gå i pension till 2016. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 13(21) 59

4 7 Närvaro/frånvaro TABELLER Antal och andel tillsvidareanställda som inte har haft någon registrerad sjukfrånvaro - fördelat per kön (frisktal) Frisktalet definieras av Halmstads kommun som andelen medarbetare utan någon registerad sjukfrånvaro under året. Enhet Kvinnor Andel (%) Män Andel (%) Antal totalt Andel totalt (%) Ökning/m inskning (procente nheter) jfm 2011 Biblioteksavdelningen 14 27 4 33 18 29-26 Fritidsavdelningen 3 21 3 18 6 19-10 Konsument Halmstad 4 80 1 25 5 56-24 Kulturavdelningen 6 40 2 40 8 40 19 Staben 3 38 1 100 4 44 11 Totalt 30 32 11 28 41 31-12 Frisktalet (andelen medarbetare utan någon registrerad sjukfrånvaro) har minskat med 12 procentenheter från 2011. 2011 låg frisktalet på 43 % vilket var högt i förhållande till övriga kommunen där frisktalet var 36%. Biblioteksavdelningen minskade sina frisktal med 26 procentenheter från 2011 till 2012. En reflektion från biblioteksavdelningen är att 2011 var ett "influensaår" då personalen varit ovanligt noga med handhygien. Antal sjukdagar per tillsvidareanställd (sjuktal) Enhet Sjukdagar/snitt 2012 Ökning/minskning jfm 2011 Biblioteksavdelningen 12,33 2,29 Fritidsavdelningen 22,72 1,70 Konsument Halmstad 4,22 2,52 Kulturavdelningen 17,15-13,59 Stab 3-0,86 Centralt anställningskonto 6,5-10 Totalt 14,20-0,49 Centralt anställningskonto= redovisning av frånvaro för specifika särskilda anställningar Sjuktalen har minskat med ca en halv procentenhet under 2012. 2011 låg sjuktalet per tillsvidareanställd i Halmstads kommun i snitt på 16,97 dagar. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 14(21) 60

4 Andel sjukdagar inom 1-14 dagar och mer än 14 dagar Avser tillsvidareanställda. Enhet Andel sjukdagar 14 dgr eller mindre (%) 2011 2012 Andel sjukdagar mer än 14 dgr (%) Andel sjukdagar 14 dgr eller mindre (%) Andel sjukdagar mer än 14 dgr (%) Biblioteksavdelningen 55 45 42 58 Fritidsavdelningen 42 58 30 70 Konsument Halmstad 100 0 24 76 Kulturavdelningen 17 83 16 84 Staben 100 0 100 0 Centralt anställningskonto 23 77 100 0 Totalt 39 61 34 66 Andelen korttidssjukskrivningar (<14 dagar) har minskat från 39 % 2011 till 34 % 2012. Sjukfrånvaro per yrkesgrupp Avser tillsvidareanställd personal. Yrkesgrupp Sjukdagar/snitt Kultur, turism och fritidsarbete 16,9 Handläggar- och administratörsarbete 4,5 Endast yrkesgrupper med fler än 10 anställda redovisas. Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron 2003 fattade riksdagen beslut om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron för samtliga sektorer på arbetsmarknaden. Det huvudsakliga syftet var att skapa ett material som är jämförbart över sektorsgränserna. I uppgifterna ingår alla anställda vilket omfattar även timavlönad personal. För samtliga mått, utom nummer två (2), sätts sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid. För mått nummer två (2) sätts långtidssjukfrånvaron (60 dagar eller mer) i förhållande till den totala sjukfrånvaron. Uppgiftsframtagandet skiljer sig mot den i Halmstads kommuns traditionellt framtagna sjukfrånvarostatistik. De båda sjukfrånvaromåtten kan därför inte jämföras med varandra. Beskrivning 2011 2012 Total sjukfrånvarotid 4,38 4,30 Summa tid med långtidssjukfrånvaro 43,60 42,88 Summa sjukfrånvarotid för kvinnor 4,04 3,61 Summa sjukfrånvarotid för män 5,14 5,88 Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre 1,08 0,9 5,50 2,83 3,87 6,67 Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 15(21) 61

4 Summa sjukfrånvarotid, antal dagar, har minskat något Långtidssjukfrånvaron (60 dagar eller mer) har minskat. Männens sjukfrånvaro ökar, medan kvinnornas minskar Åldersgruppen 50 år eller äldre har ökad sjukfrånvarotid, medan åldersgruppen 30-49 år minskat sin sjukfrånvarotid. Sjuklönekostnader exkl. PO Enhet 2011 2012 Ökning/minskning jfm 2011 Biblioteksavdelningen 224 591 288 929 64 338 Fritidsavdelningen 159 219 158 264-955 Konsument Halmstad 12 068 10 201-1 867 Kulturavdelningen 87 753 71 072-16 681 Staben 6 122 13 886 7 764 Centralt anställningskonto 16 910 8 307-8 603 Kulturförvaltningen totalt 506 663 550 659 43 996 Arbetsgivaren betalar sjuklön med 80 % av lönekostnaden under dag 2-14 i sjukskrivningsperioden och med 10 % av lönekostnaden dag 15-90. Förvaltningens sjuklönekostnader har stigit med 43 996 kronor (ca 8,7 %) från 2011 till 2012. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 16(21) 62

4 8 Human Resources - riktning vision 2020 Prioriteringar inom HR-området (Satsningar inom områdena medarbetarskap, ledarskap, kompetens, lön och villkor. Satsningarna kan till exempel ha kommit fram utifrån medarbetarenkätens resultat. Hälsa och arbetsmiljö behandlas under ett eget avsnitt.) Förvaltningsövergripande: Förvaltningen påbörjade en kommande satsning på ledarskap, som inleddes med chefsmöte i december. En arbetsgrupp bestående av avdelnings- och enhetschefer har med hjälp av anställda i en kontrollgrupp arbetat fram förslag till nya lönekriterier. Introduktionsutbildningar i Lean/Smart har genomförts för 2 nya enheter. Avdelningsvis: Fritidsavdelningen har arbetat med kompetensutveckling i förhållande till förändringar i arbetssätt, att arbeta mer uppsökande än tidigare. Kulturavdelningen har med input från medarbetarundersökningen arbetat med workshops och föreläsning utifrån temat "duktig flicka" - kopplat till stress. Avdelningen har också arbetat med att fortsätta utveckla individuella medarbetarmål och förtydliga kopplingen till verksamhetsmål och arbetsplaner. Biblioteksavdelningen har arbetat med att införa individuella medarbetarmål samt att förtydliga kopplingen till och sambandet mellan verksamhets- och biblioteksplan, medarbetarsamtal, lönekriterier och lönesamtal. Avdelningen har också arbetat med bemötande, utbildat i och diskuterat hot- och våldsituationer och arbetat fram rutiner för särskilda händelser. Kompetensförsörjning Förvaltningen ser generellt en utmaning i att rekrytera specialister - hitta, attrahera och kunna erbjuda konkurrensmässig lön. Kulturavdelningen ser också att det är svårt att hitta personal med spetskompetens, arbetsområdena blir mer specialiserade och det är viktigt att hitta precis rätt kompetens. Här ser man också en problematik i att hitta mångfaldskompetens. Avdelningen arbetar med att erbjuda praktik och att ha uppmärksamhet på personal som arbetar tillfälligt för att få kontakt med personer med rätt kompetens. Biblioteksavdelningen har arbetat strategiskt med att styra kompetensutveckling i förhållande till verksamhet- och biblioteksmål. Avdelningen arbetar också strategiskt med omvärldsbevakning, nätverk och studiebesök för att kartlägga framtida kompetensbehov. Stöd och samordning: Förvaltningen ser behov av att i BAS-programmet för chefer erbjuda utbildning med fokus ledarskap och personlig utveckling, med koppling till Halmstad leder och HR visionen. Uppföljning av examensarbeten och utbildningsanknuten praktik 2012 Resultat av uppföljningen (sammanfattning) Uppföljning av examensarbete och yrkesanknuten praktik 2012, bifogas. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 17(21) 63

4 9 Mångfald och jämställdhet Mångfalds- och jämställdhetssatsningar Utöver jämställdhetsplan har inga speciella mångfalds- och jämställdhetssatsningar genomförts i förvaltningen under 2012. Presentation av ledningsgruppen TABELL Antal 2011 2012 Kvinnor 5 4 Män 3 2 Utländsk bakgrund 1 0 29 år eller yngre 0 0 30-49 år 2 2 50 år eller äldre 6 4 Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 18(21) 64

4 10 Hälsa och arbetsmiljö Arbetsskador Varför hände olyckan? Vad beskriver bäst orsaken/ohälsan (ev. mer än ett alternativ) Vad orsakade ohälsan Avdelning Yrkesgrupp Felmanöver 3b. Andra fysikaliska faktorer Halkolycka på väg till arbetet Bibliotek Bibliotekarie Felmanöver 3b. Andra fysikaliska faktorer Ofrivillig olycka vid aktivitet på fritidsgård Fritid Fritidsledare Felmanöver 3b. Andra fysikaliska faktorer Ofrivillig olycka vid aktivitet på fritidsgård Fritid Fritidsledare Felmanöver 3b. Andra fysikaliska faktorer Halkolycka på grund av snö på golv innanför entre Bibliotek Bibliotekarie Personer som nått övertidstaket TABELL Enhet 2012 2011 Kulturförvaltningen 0 0 Genomförda hälsofrämjande insatser Aktivitet Antal ggr Antal deltagare totalt Deltagare genomsnitt/gång Kvinnor Män Lunchpromenader maj-juni Hälsobrev majdec (ej juli) Prinsens minnelöpning 15 51 3,4 8 2 7 1 11 11 (14 anmälda) 8 3 Prinsens minnehejarklack 0 0 Inställt - inget intresse Prova på Kajak 1 5 5 0 Matlagning 1 17 17 0 Frukt på jobbet 1 12 olika arbetslag Aktiviteter genomförda av Kulturförvaltningens hälsoinspiratörer, med centrala medel. Kulturförvaltningens personalförening genomför aktiviteter inom ordinarie budget och har under 2012 genomfört: Bussresa till Kivik, Höstgolf, Resa till Louisiana, sponsrat biljetter till flertal föreställningar och sportevenemang, Sommargolf, Julpyssel, Laserdome och Teboden i Stockhult. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 19(21) 65

4 Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1 ska arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Om arbetsmiljöarbetet inte har fungerat ska det förbättras. Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt. Resultat av uppföljningen (sammanfattning) Bilaga med sammanställning bifogas. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 20(21) 66

4 11 Sammanfattande analys Vissa uppgifter i personalredovisningen är hämtade från statistik som manuellt både rapporterats och förts in i Agresso. Det finns därför en viss felmarginal för "den mänskliga faktorn" i uppgifterna. Personalbild Antal tillsvidareanställda har ökat medan antalet visstidsanställda har minskat och timanställningarna är oförändrade från föregående år. 1 tjänst har tillkommit och visstidsanställningar har konverterats till tillsvidareanställningar. Vissa avdelningar är beroende av att hantera visstidsanställningar i projektanställningar eller tillfälliga behov av spetskompetens. Förändringar i antal visstidsanställningar går därför inte helt att relatera till förändringar i antal tillsvidareanställda. 12 personer har slutat sin anställning under 2012, varav 3 via pension. Medelåldern är oförändrad från föregående år (46 år) Närvaro/frånvaro Frisktalen har minskat med 12 procentenheter från föregående år medan antalet sjukdagar per person i snitt har minskat med en halv dag. Föregående år (2011) hade förvaltingen en ovanligt stor andel anställda utan registrerad sjukfrånvaro. En hypotes från biblioteksavdelningen är att 2011 var ett "influensaår" då personalen varit ovanligt noga med handhygien. Kanske är det en del av förklaringen till att många var helt friska. Redovisningen visar att antalet sjukdagar per person ligger under kommungenomsnittet och har minskat med 0,5 dagar från förra året. Nivån har endast varierat marginellt under de senaste åren. Andelen korta sjuskrivningarna, mindre än 14 dagar, har minskat från 39 % till 34 %, vilket innebär att andelen långa sjukskrivningar har ökat i motsvarande mängd. Den obligatoriska redovisningen (tar upp all tid, inklusive timanställningar) visar att männens sjukfrånvaro ökat något medan kvinnornas minskat. Sjukfrånvarotiden för åldersgruppen 50 år eller äldre har också ökat från föregående år. Sjuklönekostnaderna exklusive PO har ökat med knappt 44 000 kronor från föregående år. (Arbetsgivaren betalar sjuklön med 80 % av lönekostnaden under dag 2-14 i sjukskrivningsperioden och med 10 % av lönekostnaden dag 15-90). Sjuklönekostnaden påverkas både av antal sjukdagar och månadslön. Human Resources - riktning vision 2020 Förvaltningen påbörjade en satsning på ledarskap, som inleddes med chefsmöte i december. En arbetsgrupp har arbetat fram ett förslag till nya lönekriterier. Introduktionsutbildningar i SMART har genomförts på 2 nya enheter. Biblioteks- och kulturavdelningen har genomfört en satsning på fortsatt utveckling av individuella medarbetarmål, samt förtydliga kopplingen till verksamhetsplan och arbetsplan (samt biblioteksplan för biblioteksanställda). Fritidsavdelningen har gjort en satsning på kompetensutveckling i förhållande till förändrat arbetssätt. Mångfald och jämställdhet Inga specifika satsningar har genomförts. Hälsa och arbetsmiljö Hälsoinspiratörerna har genomfört hälsofrämjande aktiviteter med centrala medel. De beskrivs i redovisningen. Personalföreningen har genomfört hälsofrämjande aktiviteter inom ordinarie budget. De beskrivs också i redovisningen. Kulturnämnden, Personalredovisning 2012 21(21) 67

4 UPPFO LJNING AV ARBETSMILJO ARBETET Kulturförvaltningen har fått frågor om vårt arbetsmiljöarbete. Edna Sinkjaer Sköld i form av brandskyddssamordnare, Roger Larsson i form av huvudskyddsombud samt Lena Öberg i form av personalsekreterare har svarat på frågorna och sammanställt dem i dokumentet Uppföljning systematiskt arbetsmiljöarbete, (G:\KUF-Ledningsgrupp\Ärenden) Summering Det finns ett riskområde som vi ser det idag och det är Kränkande särbehandling/likabehandlingsplan. Detta område bör intensifiera och arbetet med rutiner för brister i psykosociala arbetsmiljön bör tas fram. Kännedomen om lagar och föreskrifter är bra hos de som jobbar med det men inte hos all personal och kan därför bli bättre. Ett arbeta börjades under 2011 med riskanalyser men detta kan alltid förbättras då bland annat belastningsrisker inte finns med. Förslag är att Lena Öberg möter alla chefer under våren 2013 och går igenom frågorna för att göra en djupare analys av arbetsmiljöarbetet och eventuellt arbete med förbättringsområden. 68

4 UPPFO LJNING AV SYSTEMATISKT ARBETSMILJO ARBETE Kulturförvaltningen har följt upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Edna Sinkjaer Sköld i form av brandskyddssamordnare, Roger Larsson i form av huvudskyddsombud samt Lena Öberg i form av personalsekreterare har svarat på frågorna och sammanställt dem i dokumentet Uppföljning systematiskt arbetsmiljöarbete. Summering Det finns ett riskområde som vi ser det idag och det är Kränkande särbehandling/likabehandlingsplan. Detta område bör utvecklas och arbetet med rutiner för brister i psykosociala arbetsmiljön bör tas fram. Kännedomen om lagar och föreskrifter är bra hos de som jobbar med det men inte hos all personal och kan därför bli bättre. Ett arbete börjades under 2011 med riskanalyser men detta kan alltid förbättras. 2012 års utvärdering av SAM kommer att följas upp genom att Lena Öberg möter alla chefer under våren 2013 och går igenom frågorna för att göra en djupare analys av arbetsmiljöarbetet och eventuellt arbete med förbättringsområden. Den fördjupade analysen kommer att redovisas i 2013 års personalredovisning. 69

Kulturnämnden uppdaterad: 2013-01-11 kl. 16:09 Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen 4 (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall 2011-12 Utfall 2012-12 Budget 2012 Utfall 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 12 591 12 591 11 560 11 430 11 560 130 210-1 031-80 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -55 328-55 328-57 000-59 237-57 000 2 237 2 313-1 672-76 Lokalkostnader -25 940-25 940-24 729-25 141-24 729 412 45 1 211 367 Kapitalkostnader -4 114-4 114-3 863-4 027-3 863 164 164 251 0 Därav avskrivningar -3 272-3 272-3 079-3 243-3 079 164 164 193 0 Därav internränta -842-842 -784-784 -784 0 0 58 0 Övriga kostnader -40 693-40 693-41 943-39 894-41 943-2 049-1 829-1 250-220 Därav realisationsförluster 0 0 0 Verksamhetens kostnader -126 075-126 075-127 535-128 299-127 535 764 693-1 460 71 Periodens resultat / nettokostnad -113 484-113 484-115 975-116 869-115 975 894 903-2 491-9 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -113 484-113 484-115 975-116 869-115 975 894 903-2 491-9 Eftersom stadskontorets ekonomienhet använder samma mallar vid sammanställning av den ekonomiska, siffermässiga, datan som vid de ordinarie ekonomirapporterna behålls kolumn C och F i excelmallen för att förenkla sammanställningen. Kolumn C (Utfall 2011-12) skall innehålla samma siffror som kolumn B (Helårsutfall 2011) och kolumn F (Utfall 2012) skall innehålla samma siffror som kolumn D (Utfall 2012-12). Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall 2011-12 Utfall 2012-12 Budget 2012 Utfall 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -1 112-1 112-1 113-1 936-1 113 823 831-1 -8 Investeringsnetto 1 112 1 112 1 113 1 936 1 113-823 -831 1 8 70

Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen 4 Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Intäkter högre i relation till budget bland annat på grund av det regionala uppdraget att utveckla Mjellby som ett surrealistcentrum, intäkt för skapande skola, uthyrning kulturhuset, samt caféintäkter för Nolltrefem. Minskade bidrag och sponsring för verksamheten på Medborgarservice, lägre fackliga intäkter och intäkter kultur. Biblioteken skärpt rutinerna för påminnelsehanteringen. Återbetalning av oanvända medel för LUPP. Lägre personalkostnader pga ledigheter, vakanta tjänster på avdelningarna och frånvaro av ordinarie förvaltningschef, men också att verksamheterna blivit bättre på att planera ersättare vid frånvaro. Flertal tjänstledigheter har inte ersatts. Samtliga avdelningar, förutom kulturavdelningen, visar här på positiv avvikelse. Hyra för nya lokaler för Puls uteblev. Lokalkostnader belastas med kostnader för fastighetsskötsel och hyra av teater för bland annat barnverksamheten. Förvaltningen har krediteradts i december för kostnader för Hyddan. Budget för avskrivningar är baserat på att samtliga 2011 års investeringsmedel skulle förbrukas, vilket inte blev fallet. Ökade kostnader för köp av tjänster för att klara av tillfälliga toppar och för att ersätta vid frånvaro. Kostnader för rekrytering av ny förvaltningschef och betalning till stadsbyggnadskontoret för den tidigare chefen. Kulturnatten kostade mer än budgeterat. Biblioteken satsade mer på media och släppte ett tag spärren för e-böcker. Här återfinns också kostnaderna för skapande skola. Caféverksamheten på Nolltrefem var inte budgeterad och café Välkommen har haft kostnader för köp av cafétjänster, i stället för personalkostnader. Verksamheterna har på grund av ett tidigt aviserat överskott, sett möjligheter med att disponera om resurser inom ram för att kunna ge mer verksamhet för medborgarna. Verksamheterna har satsat behövligt på förbrukningsinventarier. Ökade kostnader för IT, bland annat för migreringen. Lägre kostnader jämfört med vad som budgeterats återfinns bland nämndens egna kostnader. Vi ser också att medel för arrangemangsstöd och lokalstöd inge gått åt. Inte heller vuxenkulturens pengar har gått åt, då storsatsning i stället skett på kulturnatten. Budgetavvikelse Budgetavvikelse 2012 872-742 2 237 412 164-2 384 335 894 71

HALMSTADS KOMMUN BOKSLUT 2012 4 RESULTATBALANSERING Förvaltning Maria Gellert Anslagsområdets nummer och namn. Anslagsområdets bruttokostnadsbudget enligt planeringsdirektiv med budget (kkr) Budgetavvikelse för kapitalkostnader (kkr) Prognostiserad budgetavvikelse i kkr för helåret enligt: Prognos mars Prognos april Delårsrapport maj Prognos juni Delbokslut 20120831 +164 +164 +100 +100 +1 030 Prognos oktober Prognos november Prognos december +745 +903 +903 Datum Kulturförvaltningen 2013-01-14 Uppgiftslämnare Anslagsområdets budgetavvikelse (kkr) 460 Kulturförvaltning 894 124 901 164 Ange resultatbalanseringspost, belopp i kkr, samt kort motivering till att posten ska/inte ska resultatbalanseras 1. Kulturförvaltningen genomförde 2011 en omorganisation och skulle nu under 2012 sätta in särskilda utvecklings- och utredningsinsatser. Åter igen pga förvaltningschefsbyte får förvaltningen skjuta fram de flesta av dessa insatser till år 2013. 2. Fritidsavdelningen redovisar ett överskott med anledning av att kostnader förknippade med fritidsutredning som inte hunnits genomföras. Satsningen är beslutad under 2012 av kulturnämnden, men genomförs till största del under år 2013. 3. Barnavdelningens utveckling på Stadsbiblioteket. Kontakt har tagits med möjliga uppdragstagare för förstudien, men den har inte hunnit genomföras under innevarande år. 4. Första försöket med att skaffa besöksräknare inleddes i slutet på 2011, men avbröts då värdet översteg gränsen för direktupphandling. Upphandlingsenheten har under året varit behjälplig med att genomföra upphandling av besöksräknare. Denna blev klar i slutet av december men beställning har ännu inte kunnat göras. SUMMA BELOPP ATT RESULTATBALANSERA = Summa budgetavvikelse med hänsyn tagen till kapitalkostnadsavvikelse = 0,5 procent av bruttokostnadsbudget = 625 kkr Belopp +150 +300 +150 +280 +880 +730 Resultatbalansering Resultatbalansering 2010: +496 2011: +605 Bokslutsberedningens förslag på resultatbalansering: 72

Kulturnämnden Verksamhet 460 Kulturförvaltningen 4 Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultat samt kommentera förändringen av årets resultat jämfört med föregående års resultat. Årets resultat blev -115 975 tkr, att jämföra med föregående års resultat på -113 484 tkr. År 2011 hade förvaltningen intäkter och kostnader motsvarande 1 Mkr i samband med The Tall Ships Races. År 2012 var intäkterna därmed 1 031 tkr lägre jämfört med året innan. Personalkostnaderna blev 1 672 tkr högre jämfört med föregående år. Summan är i samma storleksordning som de avtalsmässiga löneökningarna. Lokalkostnaderna har under 2012 varit 1 211 tkr lägre än föregående år, på grund av att verksamheten lade ner en fritidsgård sommaren 2011. Det här året fick barn- och ungdomsförvaltningen ta lokalkostnaderna för Hyddan direkt från fastighetskontoret. Kapitalkostnaderna blev 251 tkr lägre jämfört med föregående år. Detta med anledning av lägre avskrivningskostnader för datorer. Övriga kostnader blev 1 250 tkr högre än föregående år, med anledning av att förvaltningen köpt in tjänster, upprustat verksamheter, köpt in mer media och haft kostnader som förknippats med byte av förvaltningschef. Kommentera och analysera särskilt årets personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader. Personalkostnaderna blev 1 672 tkr högre jämfört med föregående år. Summan är i samma storleksordning som de avtalsmässiga löneökningarna. Jämfört med föregående års helårsutfall, kommer avvikelsen främst från grundlönekostnader. Personalomkostnadspålägget sänktes från 39,56 % förra året till 39,13% innevarande år. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. På nettonivå redovisas en resultatavvikelse med positiva 894 tkr, mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Avvikelsen består av ökade intäkter med 130 tkr och minskade kostnader med 764 tkr, gentemot den beviljade budgetramen. Intäkter avviker från budget med positiva 130 tkr. Summan består bland annat av 250 tkr från det regionala uppdraget att utveckla Mjellby som ett surrealistcentrum. Kulturhuset har ökad användning av sina lokaler, vilket gett ökade intäkter med 190 tkr. Nolltrefem har haft intäkter för caféverksamheten för 147 tkr, vilka inte var budgeterade. Bland intäkterna finns en förskottsbetalning på 200 tkr från BUF avseende skapande skola verksamhet. Under 73 1

gemensamma objekt finns ökade intäkter i form av inkassoavgifter, parkeringsintäkter, och vidarefakturering av IT motsvarande 85 tkr. Det som drar ner den positiva avvikelsen avseende intäkter, är lägre intäkter med 150 tkr för fackliga tjänster, då förvaltningen inte längre har fast fackligt anställd personal i den utsträckning som budgeterats. Biblioteken har 58 tkr lägre intäkter, då man skärpt rutinerna kring påminnelsehantering. Sänkning av lönebidrag och sponsring för verksamheten på Medborgarservice är inräknad med 276 tkr. Barnkulturen och konstverksamheten gav lägre intäkter än budgeterat med sammanlagt 157 tkr. Fritidsavdelningens intäkter påverkas av återbetalning av intäkter avseende LUPP och avsaknad av hyresintäkter för Hyddan 101 tkr, som ju i stället blev krediterad. Personalkostnaderna avviker med positiva 2 237 tkr. Frånvaro i form av ledigheter, sjukdom och vakanta tjänster bidrar till avvikelsen. Det bör påpekas att verksamheterna blivit bättre på att planera ersättare vid frånvaro. Flertal tjänstledigheter har inte ersatts fullt ut. Samtliga avdelningar, förutom kulturavdelningen visar på positiv avvikelse gentemot budget. Lokalkostnader avviker med 412 tkr. Vid tidigare prognoser visade förvaltningen en lägre avvikelse, då det inte blev klart förrän i december månad att fastighetskontoret skulle kreditera Hyddans kostnader. Störst avvikelse redovisas för nya lokaler för Puls. Kostnaden uteblev för den del som skulle startat upp i höst, 250 tkr, då lokalerna inte blev klara. Avvikelsen hade blivit ännu större om inte förvaltningens kostnader för fastighetsskötsel och hyra av teater för bland annat barnverksamheten också belastat lokalkostnaderna. Kapitalkostnader har under hela året visat på avvikelse med positiva 164 tkr, då budget för avskrivningar och internränta var för högt tilltaget. Budgeten var baserad på det belopp som förvaltningen förväntades investera år 2011. De faktiska investeringskostnaderna blev enligt bokslut 2011 lägre, då 1 000 tkr för RFID lämnades tillbaka och 776 tkr ombudgeterades. Övriga kostnader blev 2 049 tkr högre än budgeterat. Förvaltningen har haft ökade kostnader för köp av tjänster för att klara av tillfälliga toppar och för att ersätta vid frånvaro. Förvaltningen har fått ta kostnader på grund av rekrytering av ny förvaltningschef och betala till stadsbyggnadskontoret för en del av den förra chefens lön och sparade semesterdagar. Biblioteken märkte en stor efterfrågan på e-böcker, vilket gjort att styrningen av e- boksutlåningen inte har regleras i den omfattning som hänvisats till i budgeten. Biblioteken provade under hösten i ett par månader att släppa den spärren. Då lönekostnaderna var lägre än budgeterat, togs beslut om att satsa ytterligare 184 tkr på media. I likhet med ökade intäkter för Skapande Skola och Nolltrefens caféverksamhet, finns motsvarande kostnader under övriga kostnader. Då dessa inte var budgeterade från början, redovisas dessa som budgetavvikelser. Samma gäller pengarna för surrealistuppdraget. Bemanningen på Café Välkommen var budgeterad som lönekostnader, men i stället köptes tjänsterna in via utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och redovisas som övriga kostnader. Ökade kostnader för IT, bland annat 150 tkr för migreringen. Kostnad för köp av besöksräknare har tidigare under året varit inräknad i prognosen. Nu när upphandlingen är klar, vet vi att det blir billigare än tidigare beräknat. Dock kommer förvaltningen inte hinna köpa besöksräknare i år, varför posten på 280 tkr resultatbalanseras. Verksamheterna har med anledning av överskott på lönekostnader, haft möjlighet att disponera om resurser inom ram för att kunna ge mer verksamhet för medborgarna. 4 74 2

4 Fritidsavdelningen har satsat på att rusta upp gårdar och köpa in utrustning för verksamhetens behov. Fritidsavdelningen aviserade att göra aktivitetssatsning i höst, samt satsa på kompetensutveckling av personalen. Ärendet togs upp på nytt på decembernämnden, då beslut togs om att satsa 300 av årets medel till satsningen. Alla övriga kostnader ligger dock inte högre än budget. Lägre kostnader än budgeterat finns bland nämndens egna kostnader. Kulturnämnden hade en budget som baserats på tidigare års kostnader, avseende konferenser och utbildningar. År 2012 blev dock ett år då nämnden hade samtliga möten i Halmstad och därmed lägre kostnader motsvarande 100 tkr. Årsbidrag, lokalstöd och arrangemangsbidrag visar på en positiv budgetavvikelse, då sammanlagt 181 tkr inte blivit sökta under 2012. Inte heller vuxenkulturens pengar gick åt i år, men storsatsning gjordes i stället på kulturnatten, som fick kosta mer än budgeterat. Översyn av kulturstöd görs då förvaltningen har i uppdrag att utarbeta nya former för hur medlen ska användas framöver. Kommentera och analysera särskilt resultatavvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget. Med anledning av ledigheter, vakanta tjänster, vikariehantering och frånvaro av en avdelningschef och ordinarie förvaltningschef, blev lönekostnaderna att bli 2 237 tkr lägre än budgeterat. Lägre grundlönekostnader kompenserar i sin tur de ökade kostnader som förvaltningen har för köp av tjänster för att klara av tillfälliga toppar och för att ersätta vid frånvaro. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Prognosen vid föregående rapport var att visa ett överskott med 903 tkr. Efter genomförd bokslut kan vi nu konstatera att avvikelsen i stället blir 894 tkr, fördelat på ökade intäkter med 130 tkr och minskade kostnader med 764 tkr gentemot budget. Förändringen i ramavvikelsen blev 9 tkr på nettonivå. 75 3

4 Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera årets investeringsnetto samt kommentera förändringen av årets investeringsnetto jämfört med föregående års investeringsnetto. Åretsinvesteringsnetto blev 1 113 tkr, att jämföra med fjolårets 1 112 tkr. Trots att beloppen blev lika, är en jämförelse mellan åren inte relevant eftersom anslag beviljats för olika syften. Biblioteksavdelningen har investerat 149 tkr i inredningar, samt 108 tkr i Arena programvara. År 2012 investerade biblioteksavdelningen 257 tkr, att jämföra med 449 tkr föregående år. Fritidsavdelningen har investerat i musikinventarier och musikanläggning för 215 tkr. Möbler har köpts in för 86 tkr till den nya fritidslokalen Puls. Förra året gjordes inga investeringar inom fritidsavdelningen. Till Kungsgatans sammanträdesrum har inskaffats en så kallad CleverTouch för 29 tkr. Inga investeringar gjordes heller här år 2011. Medborgarservice Andersberg har rustat upp sammanträdesrum, som kostat 44 tkr. Förra året inskaffades inventarier för sammanlagt 49 tkr för konsument Halmstads verksamheter. Kulturavdelningen har investerat i Nolltrefem och konstverksamheten under det här året. Nolltrefem har fått ny fasadbelysning för 81 tkr och övriga inventarier och musikutrustning har köpts in för 151 tkr. Inventarier till konstverksamheten har gått på 198 tkr och konstinköp har gjorts för motsvarande 52 tkr. År 2012 investerade kulturavdelningen sammanlagt 482 tkr, att jämföra med 614 tkr föregående år. Utfall ( Budget - respektive Utfall -kolumnerna) Kommentera årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Kommentera årets utfall jämfört med årets budget. Om negativ avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Det av kommunfullmäktige fastställda investeringsanslaget har justerats med ombudgetering på 776 tkr. Den sammanlagda investeringsbudgeten för år 2012 har varit 1 936 tkr. Sammanlagt har 1 113 tkr av årets investeringsmedel förbrukats i år och en positiv avvikelse redovisas vid årets slut med 823 tkr. Ombudgetering begäras av 623 tkr, d v s samtliga investeringsmedel förutom de 200 tkr som var avsedda för RFID. Fritidsgård i Oskarström kommer inte att färdigställas under 2012, vilket ger en positiv budgetavvikelse och anledning till att balansera fritidsavdelningens resterande 90 tkr till 2013. 56 tkr finns kvar av de gemensamma medlen, för att rusta upp konferensrummen. Driftssättningen av programvaran Arena kommer att ske fullt ut först år 2013, varför de kvarvarande 136 tkr balanseras till nästa år. Kulturavdelningen redovisar positiv avvikelse med 341 tkr avseende medel för offentlig konst. Dessa medel särredovisas från övriga investeringsmedel, då de inte genererar några avskrivningskostnader. Dessa 341 tkr sparas till kommande år för inköp av större verk. Prognosjämförelse ( Utfall -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Kulturförvaltningens investeringsnetto landade på positiva 823 tkr. Senaste prognosen visade på förväntad positiv budgetavvikelse på 831 tkr. Offerterna var inte helt överensstämmande med det belopp som sedan fakturerades, men hamnade dock inte så långt ifrån. 76 4

HALMSTADS KOMMUN BOKSLUT 2012 4 INVESTERINGSREDOVISNING OCH OMBUDGETERING Förvaltning Kulturförvaltningen Uppgiftslämnare Maria Gellert Anslagsområdets nummer och namn. Datum 2013-01-14 Anslagsområdets budgetavvikelse (kkr) 460 Kulturförvaltningen 823,0 Ange belopp i hela tusentals kronor, kkr Begärd Budget Bokslut ombud- Projekt Projekttext 2012* 2012 Differens getering Eventuell motivering/kommentar** 6103 Inventarier, Stab + gemensamt 85 29 56 56 Möblering av nya konferensrum ej klara 6211 Inventarier, Konsument Halmstad 45 0 45 0 6212 Inventarier, Medborgarservice A-berg 0 44-44 0 6301 Konstinköp 393 52 341 341 Ombudgeteras till större konstinköp kommande år 6305 Inventarier, Nolltrefem 174 231-57 0 6331 Inventarier, Konstverksamhet 203 199 4 0 6401 Inventarier, Fritidsgårdar gemensamt 200 301-101 0 6409 Inventarier, Fritidsgård Oskarström 243 0 243 90 Ombudgeteras till Oskarströms fritidsverksamhet 2013 6504 RFID 200 0 200 0 Pengarna lämnas tillbaka 6532 Inventarier, samtliga bibliotek 393 257 136 136 Arena 2013 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 ***SUMMA= 1 936 1 113 823 623 Samtliga medel ombudgeteras, förutom de för RFID * Inklusive ombudgeteringar och eventuella tilläggsanslag ** I normalfallet behövs ej någon motivering/kommentar *** Tillse att såväl budget- som bokslutskolumnerna stämmer med fastslagen budget och redovisning i Agresso Sida 1 av (1) 77 Investering_ombudgetering

5 1(3) Tjänsteskrivelse 2012-12-21 Diarienummer: KN 2012/0232 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturavdelningen Lena Ljungberg E-post: lena.ljungberg@halmstad.se Telefon: 035-139607 Hallands Arkivförbund - ansökan om kulturstöd 2013 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att Hallands Arkivförbund beviljas kulturstöd med 55 900 kronor för verksamheten 2013. 2. Kulturnämnden beslutar att stödet ska riktas till de folkrörelse- och föreningsarkiv som skapar verksamheter som är till nytta för Halmstads kommuns invånare. Sammanfattning Sedan 2002 har Kulturnämnden beviljat kulturstöd till Hallands Arkivförbund. För närvarande tillämpas en fördelningsnorm som innebär att Hallands Arkivförbund årligen får ett kulturstöd på 60 öre per invånare i kommunen. Detta innebär att arkivförbundet beviljas kulturstöd med 55 900 kr för år 2013. Ärendet Uppdrag Sedan 2002 har Hallands Arkivförbund erhållit kulturstöd från kulturnämnden. Då Kulturnämnden ett år senare beslutade om förändrade bidragsregler 2003-05-21, 80 som fastställdes av Kommunfullmäktige 2003-09-25, 107, att gälla från 2004-01- 01 innebar det att Hallands Arkivförbund som länsorganisation inte längre kunde ansöka och beviljas bidrag. Enligt förslag från Kulturnämnden fastställde därför Kommunfullmäktige att till Hallands Arkivförbund utanordnas årligen en summa, som inte behöver ansökas men redovisas. 78 1

5 På grund av den delegationsordning som antogs 2012 krävs nu beslut i Kulturnämnden eftersom summan idag överskrider godkänt delegationsbelopp. Bakgrund Hallands Arkivförbund måste inte, enligt beslut se ovan, lämna in en ansökan för att erhålla kulturstöd årligen men man har tagit för vana att lämna en ansökan varje år. Förbundet fungerar gentemot sina medlemsarkiv som en arkivbank där alla regionala, statliga och kommunala bidrag samlas. Därefter tillgodoses medlemsarkivens behov löpande. Arkivens verksamheter är helt beroende av dessa stöd, bland annat för att finansiera de herrelösa arkiven, dvs. arkiv från upphörda föreningar, vars handlingar man inte kan kasta. Nya befintliga föreningar som lämnar handlingar till arkivet betalar en årlig avgift för att få sina arkivhandlingar omhändertagna. Till förra årets verksamhet beviljade Kulturnämnden 55 400 kronor. Analys, förslag och motivering Sedan 2010 har fördelningen till Hallands Arkivförbund följt en fördelningsnorm som innebär att ett örestal, för närvarande 60 öre, multipliceras med antalet invånare i kommunen. En fördelningsnorm som förvaltningen anser skälig och som de flesta av Hallands kommuner rättar sig efter i dagsläget. Halmstad kommuns befolkning uppmättes i januari 2013 till 93 149 invånare. Föregående år beviljades Hallands Arkivförbund 55 400 kronor i kulturstöd från Halmstads kommun. Förvaltningen föreslår att Kulturnämnden beviljar Hallands Arkivförbund 55 900 kronor i kulturstöd för verksamheten i Halmstad under 2013. Konsekvenser Förslag till beviljat belopp ryms inom ramen för avsatt budget till kulturstöd och belastar objekt 49011, Årsstöd. Ärendets beredning Inom kommunen Kulturavdelningen, Kulturförvaltningen Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. 79 2

5 Lista över bilagor 1. Ansökan 2. Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2011 För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef kulturavdelningen 3 80

5 81

5 82

5 83

5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Hallands Arkivförbund En talande bild från verksamhetsåret Arkivkonsultbolag med förhinder Hallands Arkivförbunds vice ordf. Jan-Olof Johansson och ordf. Ingemar Andersson hjälper 2012-09-23 till med förflyttningen av Hallands arkivförbunds kontor till Badhusvägen 67, 311 32 i Falkenberg I Falkenberg var det avsett att arkivförbundet skulle få en nystart i form av ett eget arkivkonsultbolag 84

Verksamhetsberättelse för Hallands Arkivförbund 2011 1. Inledning Hallands Arkivförbund är en oberoende ideell förening som verkar för sina medlemmars intressen. Vi samarbetar utifrån gemensamma mål med olika samhällsorgan, företag och andra organisationer. Region Halland och de halländska kommunerna har också år 2011 lämnat ekonomiskt stöd till Hallands Arkivförbunds och medlemsarkivens gemensamma verksamheter för att bevara, strukturera och tillgängliggöra Hallands historia speglad i enskilda arkiv. En mycket stor självfinansiering år 2011 har skett genom konsultuppdrag för Västtrafik AB vilket möjliggjort ett nollresultat för arkivförbundet. Hallands Arkivförbund bildades redan 2000-06-15 av Folkrörelsernas arkiv i norra Halland, Folkrörelsernas arkiv i södra Halland, Nykterhetsfolkets länsarkiv i Halland, Hallands Näringslivs Arkiv samt Hallands bildningsförbund/halländska hembygdsrörelsen. 2. Viktiga händelsen under verksamhetsåret fram till årsmötet Hallands Arkivförbundet verksamhet som ideell förening med en anställd tjänsteman är under diskussion och arkivförbundets framtid är därför i nuläget oklar. Hallands Arkivförbund fick strax innan jul en större donation av böcker, tidskrifter, CD, LP mm. rörande Halland. Lars-Göran Bloms samling finns nu på plats i länsarkivariens tidigare tjänsterum i Halmstad som nu med ett projekt anslag inretts med tätpackningshyllor. Hallands Arkivförbund accepterade således gåvan strax innan jul då också samlingen överfördes till anförd plats. Samlingen utgör ungefär 50 hyllmeter samt består av alla böcker, tidskrifter mm om Halland samt dito författade av hallänningar. Dessutom innehåller samlingen ett stort antal LP, EP, CD och ljudband med musik av och med hallänningar. Länsarkivarien uppskattar värdet i gåvan till lågt räknat 250 000 kr och den kan bl.a. vara utgångspunkt för en närradiostation t.ex. med namnet Radio Arkiv (bilaga 2). 3. Ekonomi 5 Verksamhetsåret 2011 har Hallands Arkivförbunds verksamhetsplan 2011/2012 - med inriktning på att genomföra Region Hallands kulturplan 2011-2013 för de enskilda arkiven inte kunnat genomföras. Arkivförbundet och medlemsarkiven har inte fått begärd ekonomisk förstärkning i form av utökade kulturanslag. Egenfinansieringen via konsultuppdrag har därför år 2011 varit ovanligt stor 364 339 kr. År 2011 skulle vara ett nystartsår för arkivförbundet med nya verksamheter, både ekonomiskt och funktionellt, i Falkenberg blev i stället ett förlorat år. Utvecklingen medförde att Hallands Arkivförbund fick uppge planerna på ett eget arkivkonsultbolag i Falkenberg. Detta var planerat att bli en egen stödfunktion för medlemsarkiven. Hallands Arkivförbunds resultat har dock via konsultuppdraget för Västtrafik AB kunna balanseras (bilaga 3a Ekonomisk sammanställning och bilaga 3b Revisionsberättelse). Budget för 2012 redovisas utifrån två alternativ, med egen heltidsanställd tjänsteman eller sådan som inhyrd konsult (bilaga 3c). 4. Återkommande events och viktigare marknadsföringsinsatser Hallands arkivförbund genomförde i Arkivens Dag i Falkenberg i samverkan med Falkenbergs kommunarkiv (bilaga 4). Samtidigt invigdes Hallands Arkivförbunds ny lokaler i Falkenberg (bilaga 5). Hallands Arkivförbunds bok Nu vill vi berätta Hallänningar minns Andra världskriget har gett ett viktigt bidrag till ekonomi ned ca 40 000 kr samt samtidigt stor PR. Boken uppmärksammade särskilt på 85 Hallands Arkivförbund - Verksamhetsberättelse för 2011 Sidan 1 (av 3)

bokmässan i Göteborg i september 2011 då förbundsrepubliken Tysklands kulturattaché Jan-Thede Domeyer kom till Region Hallands bokstånd på bokmässan i Göteborg för att personligen stödja boken (bilaga 6). Länsarkivarien Anders Persson och f. landshövdingen Björn Molin var också inbjudna till Berlin 2012-01-11 för att i Victoriaförsamlingens lokaler presentera boken. Arrangemanget skedde i samverkan mellan svenska och norska församlingen i staden Berlin och Sveriges ambassad. (bilaga 6.) 5. Framtid för Hallands Arkivförbund 5 Vilken framtid går Hallands Arkivförbund nu till mötes 2013. Det finns två sannolika möjligheter. 1. Den ideella föreningen Hallands Arkivförbund läggs ner 2. Hallands Arkivförbund går vidare och bildar Länsarkiv Halland med funktioner i Varberg, Falkenberg och Halmstad i enlighet med Hallands Arkivförbunds yttrande 2011-05-30 till Region Halland över Kontigo ABs utredning Arkiv i Halland. Som en fristående aktör kommer Arkivsupport 100procnt AB nu med ca 4000 hyllmeter arkiv och 7 kvalificerade anställda i Falkenberg sannolikt att få stor betydelse också för de enskilda arkivens verksamhet i Halland nu och i framtiden (bilaga 1). ÅRSMÖTET 2011 OCH ÖVRIGT OM VERKSAMHETER ÅR 2011 Förbundets ordinarie årsmöte hölls torsdagen den 28 april 2011 i Fackens Hus i Cafeterian, Andersbergsringen 104, Halmstad. Efter årsmötet höll biträdande länsmusikchefen vid Musik i Halland Torbjörn Johansson ett uppskattat föredrag Om ett tvärkulturellt projekt rörande Alf Hambes konstnärskap och om hur visor bevaras för eftervärlden som han också illustrerades med fiolspel och sång. Styrelsen har under verksamhetsåret haft följande sammansättning: Ingemar Andersson, styrelseordförande Jan-Olof Johansson, Folkrörelsernas arkiv i södra Halland, vice ordförande Åke Bendix, Folkrörelsernas arkiv i norra Halland (ordinarie) Vivianne Johansson, Folkrörelsernas arkiv i norra Halland (suppleant) Jan-Olof Johansson, Folkrörelsernas arkiv i södra Halland (ordinarie) Gunilla Jönsson, Folkrörelsernas arkiv i södra Halland (suppleant) Bengt Bengtsson, Hallands Bildningsförbund/halländska hembygdsrörelsen (ordinarie) Margareta Tönsgård, Hallands Bildningsförbund/halländska hembygdsrörelsen (suppleant) Håkan Gustavsson, Hallands Näringslivs Arkiv (ordinarie) Gerd Stenström, Hallands Näringslivs Arkiv (suppleant) Olle Nilsson, Nykterhetsfolkets länsarkiv i Halland (ordinarie) Leif Arne Gustavsson, Nykterhetsfolkets länsarkiv i Halland (suppleant) Dag Hultefors, Region Halland (ordinarie) Ove Andersson, Region Halland (suppleant) Styrelsens sekreterare under året 2011 har varit länsarkivarien Anders Persson. Under 2011 har posten som arkivförbundets kassör varit vakant varför länsarkivarien Anders Persson i samverkan med arbetsutskottet upprätthållit funktionen 86 Hallands Arkivförbund - Verksamhetsberättelse för 2011 Sidan 2 (av 3)

Arbetsutskott (AU) under året har varit styrelseordförande Ingemar Andersson och vice styrelseordförande Jan-Olof Johansson samt länsarkivarien Anders Persson. Under 2011 hade styrelsen haft 11 möten varav 1 konstituerande styrelsemöte. Arbetsutskottet har sammanträtt 11 gånger. Förbundets valberedning har under verksamhetsåret varit Björn Lind (sammankallande), Hans-Erik Qvarnström (nyval) och Jens Lerbom (nyval). Revisorer under verksamhetsåret har varit Jan Johansson och Jan Palmgren. Anders Persson, Lund, har under 2011 varit anställd heltid som länsarkivarie. Kontor för arkivförbundet 2010 har hyrts av Facksam AB i Facken Hus med adress Andersbergsringen 104 i Halmstad. Fr.o.m. 2011-08-01 har arkivförbundets också haft kontor i Falkenberg med adress Badhusvägen 67, 311 32 i Falkenberg. Kontor i Falkenberg har hyrts av Eirefelt Fastigheter AB. Hallands Arkivförbund är medlem i följande organisationer: Folkrörelsernas Arkivförbund (FA), Näringslivsarkivens förening (NAF) samt i arbetsgivarorganisationen IDEA. Länsarkivarie Anders Persson är dessutom medlem i Föreningen Sveriges Länsarkivarier. Vidare ingår Anders Persson som vice sekreterare och webbmaster i styrelsen för tidskriften ALE - historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge. Förbundet har ett kommissions- och ett återförsäljaravtal med företaget Touch & Turn AB i Stockholm rörande detta företags virtuella böcker på CD samt dess produkt T & T Publisher, programvaran för att skapa virtuella böcker. Halmstad den 25 april 2012 5 Ingemar Andersson Ordförande Jan-Olof Johansson Vice ordförande Åke Bendix Styrelseledamot Olle Nilsson Styrelseledamot Håkan Gustavsson Styrelseledamot Bengt Bengtsson Styrelseledamot Dag Hultefors Styrelseledamot 87 Hallands Arkivförbund - Verksamhetsberättelse för 2011 Sidan 3 (av 3)

5 Hallands Arkivförbund Org nr 849202-1988 1 (6) ÅRSSAMMANSTÄLLNING HAF - VB 2011 Bilaga 3 A Styrelsen för Hallands Arkivförbund reg nr. 849202-1988, får härmed lämna redovisning för förvaltningen av förbundet under räkenskapsåret 2011-01-01 -- 2011-12-31. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Se förbundets verksamhetsberättelse för 2011. Föreningsfrågor Se förbundets verksamhetsberättelse för 2011. Resultat och ställning 2011 2010 2009 2008 2007 Nettoomsättning, kr 1 473 686 1 458 528 1 414 356 1 080 016 1 567 031 Personalkostnader 641 420 552 178 523 093 562 512 915 976 Eget kapital/omsättningen i 4,22 3,86 0,42 3,78 39,30 Eget kapital 6 224 5 625 600 4 079 61 585 Väsentliga händelser under året Se förbundets verksamhetsberättelse för 2011. Framtida utveckling Se verksamhetplan för 2012. Förslag till vinstdisposition Till förbundsstämmans förfogande står enligt balansräkningen: Kronor Från föregående år balanserat resultat 6 225 Årets resultat 316 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: 6 541 I ny räkning överföres 6 541 6 541 88

5 Hallands Arkivförbund Org nr 849202-1988 2 (6) RESULTATRAPPORT Not 2011 2010 Egen verksamhet 364 339 85 885 Statliga bidrag 371 330 397 742 Region bidrag 561 952 562 097 Kommunala bidrag 181 304 174 133 Projektstöd 165 520 Övriga intäkter 29 991 73 151 Lagerförändring -35 230 67 355 Driftsbidrag till enskilda arkiv -462 046-532 312 Projektstöd till enskilda arkiv -40 000-15 752 Medlemsavgifter mm -7 614-22 210 Bruttoresultat 964 026 955 609 Lokalhyror -158 008-113 016 Personalkostnader 1-641 420-552 178 Övriga externa kostnader -168 445-276 005 Avskrivningar av inventarier 4-8 668 Rörelseresultat -3 847 5 742 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 4 394 45 Räntekostnader -231-162 Årets resultat 316 5 625 89

5 Hallands Arkivförbund Org nr 849202-1988 3 (6) BALANSRÄKNING Not 2011-12-31 2010-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 3 77 313 56 688 Ackumulerad värdeminskning inventarier 4-56 688-56 688 Summa anläggningstillgångar 20 625 0 Omsättningstillgångar Varulager mm Lager 44 625 79 855 Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar 5 21 610 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 6 105 238 32 359 Kassa och bank 7 316 485 14 487 Summa omsättningstillgångar 487 958 126 701 Summa tillgångar 508 583 126 701 Eget kapital och skulder Eget kapital 8 Balanserad vinst 6 225 600 Årets resultat 316 5 625 Summa eget kapital 6 541 6 225 Skulder Kortfristiga skulder 9 403 800 25 095 Upplupna kostnader 10 80 643 76 824 Övriga skulder 11 17 599 18 557 Summa skulder 502 042 120 476 Summa eget kapital och skulder 508 583 126 701 90

5 Hallands Arkivförbund Org nr 849202-1988 4 (6) NOTER Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med tidigare. Tillgångar och skulder, för vilka värderingsprinciper ej framgår av nedanstående noter, är värderade till anskaffningsvärde. Not 1 Anställda och löner 2011 2010 Medelantal anställda 1 1 Personalkostnader Löner och andra ersättningar 452 340 398 767 Sociala avgifterr 142 119 122 145 Pensionskostnader inklusive löneskatt 20 611 24 388 Övriga personalkostnader 26 350 6 878 Not 3 Avskrivningar enligt plan Avskrivningar enligt plan grundas på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärden och fördelas jämnt (linjärt) över den beräknade ekonomiska livslängden. Följande avskrivningsplan har tillämpats: 641 420 552 178 Inventarier 5 år Not 4 Inventarier Ingående anskaffningsvärde 56 688 56 688 Inköp under året 20 625 Försäljningar och utrangeringar under året Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 77 313 56 688 Ingående avskrivningar -56 688-48 020 Årets avskrivningar 0-8 668 Utgående ackumulerade avskrivningar -56 688-56 688 Utgående planenligt restvärde 20 625 0 91

5 Hallands Arkivförbund Org nr 849202-1988 5 (6) Not 5 Kortfristiga fordringar 2011 2010 Kundfordringar 6 619 36 117 Övrig kortfristig fordran 14991 447 Skattekontot 795 21 610 37 359 Not 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Hyra, kvartal 1 2012 Falkenberg o jan 2012 Halmstad 90 238 21 749 Upplupna hyresinkomster 15 000 105 238 21 749 Not 7 Kassa och banktillgodohavanden Plusgiro 1 450 1 900 Varbergs Sparbank 315 035 12 587 Not 8 Årets förändring av eget kapital 316 485 14 487 Årets resultat Balanserad vinst Belopp vid årets ingång 600 4 079 Disposition av föregående års resultat 5 625-3 479 Årets resultat 316 5 625 Belopp vid årets utgång 6 541 6 225 Not 9 Leverantörsskulder Förskott från kund 400 000 Div. leverantörer 3 800 25 095 403 800 25 095 92

5 Hallands Arkivförbund Org nr 849202-1988 6 (6) Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2011 2010 Förutbetalda hyreskostnader 9166 Upplupen servicekostnad 2011 13927 Förutbetalda kommunala bidrag 46380 Beviljade bidrag till arkiv 16 838 Förutbetalda uppdragsinkomst 50 000 Sociala avgifter 11 170 9 986 Not 11 Övriga skulder 80 643 76 824 Personalens källskatt 9 267 8 130 Skatteskulder 8 332 10 297 Övriga kortfristiga skulder 130 17 599 18 557 Halmstad den 25 april 2012 Ingemar Andersson Jan-Olof Johansson Åke Bendix Bengt Bengtsson Ordförande Vice ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Håkan Gustavsson Olle Nilsson Dag Hultefors Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot 93

5 HAF - VB 2011 Bilaga 3 B 94

6 1(3) Tjänsteskrivelse 2013-01-16 Diarienummer: KN 2013/0108 Version: 1,0 Beslutsorgan: kn Enhet: Kulturavdelningen Lena Engström E-post: lena.engstrom@halmstad.se Telefon: 070-6999821 Stöd till Halmstads Idrottshistoriska Förening Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att Halmstads Idrottshistoriska Förening beviljas kulturstöd med 65 000 kr samt stöd till hyra med 74 200 kr, totalt 139 200 kronor. Sammanfattning Halmstads Idrottshistoriska Förening driver sedan april 2012 Halmstads idrottsmuseum på Halmstad Arena. Kommunen har sedan ett antal år stött föreningen med ett årligt bidrag men under 2011 överfördes uppdraget till kulturnämnden. För år 2013 ansöker föreningen om 139 200 kr inklusive hyresbidrag. Ärendet Uppdrag 2011 övertog kulturnämnden ett ärende från Stadskontoret om att bevilja stöd till Halmstads idrottshistoriska förening. Under övergångsåret samt under 2012 fick föreningen fortsatt stöd utan krav om att inkomma med formell ansökan, men för 2013 ska ansökan behandlas enligt ordinarie kulturstödsregler. Bakgrund Halmstads idrottshistoriska förening bildades 2001 och museet invigdes 2006. Museet skildrar historien bakom stadens idrottsklubbar med hjälp av insamling och förvaring av handlingar och föremål. Det är öppet helgfria lördagar och syftet är att 95 1

6 insamla, förvara och vårda handlingar och föremål som kan vara av värde för idrottsintresserade. Antal medlemmar är cirka 350 st., både enskilda och föreningar kan vara medlemmar. Hallands Idrottshistoriska Förening flyttade från fattighuset till nya lokaler på Halmstads Arena i april 2012. Det året erhöll föreningen 80 000 kr i verksamhetsbidrag samt att kulturnämnden stod för hyran till Teknik och fritidsförvaltningen (74 200 kr). Dessa medel hade överförts från Stadskontoret till kulturnämnden 2011. Analys, förslag och motivering För år 2013 ansöker föreningen om 65 000 kr och man anger att skälet till att man har sänkt ansökningsbeloppet är att man hade engångskostnader 2012 för installering och invigning av muséet. Om föreningens tänkta verksamhet 2013 samt tillhörande kostander kan läsas i bifogade verksamhetsplan/budget. I stödet till föreningen har alltid ingått att kommunen har stått för hyran. Detta innebar att kulturnämnden de två första åren betalade hyran för lokalerna på Halmstads Arena, vilket kommunstyrelsen tidigare har gjort. Från år 2013 kommer dock föreningen på förvaltningens uppmaning att skriva hyreskontraktet med teknik- och fritidsnämnden. Förvaltningen föreslår att Halmstads Idrottshistoriska Förening beviljas 139 200 kr i bidrag för 2013. Konsekvenser Medlen tillfördes kulturnämndens budget 2011 och finns under kulturstöd. Ärendets beredning Inom kommunen Andra grupper. Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL Lista över bilagor 1. Verksamhetsplan 2013 2 96

6 För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef 3 97

6 98

6 99

7 1(2) Tjänsteskrivelse 2013-01-23 Diarienummer: KN 2013/0111 Version: 1,0 Beslutsorgan: kn Enhet:kulturavdelningen Lena Engström E-post: lena.engstrom@halmstad.se Telefon: 070-6999821 Delegation av bidrag till stiftelsen Hallands länsmuséer Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar delegera åt förvaltningschefen att genomföra utbetalning av 4 070 000 kronor från Halmstads kommun till stiftelsen Hallands länsmuséer. Sammanfattning Halmstads kommuns budget till stiftelsen Hallands länsmuséer är fr.o.m. 2011-01-01 överförd från kommunstyrelsen till kulturnämnden. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden delegerar åt förvaltningschefen att genomföra utbetalning av 2013 års anslag 4 070 000 kronor till stiftelsen Hallands länsmuséer Ärendet Uppdrag Kommunfullmäktige beslutade 2010-06-22 att ansvaret för musei- och därmed sammanhängande frågor skulle överföras från kommunstyrelsen till kulturnämnden. Efter kommunfullmäktiges beslut överfördes därefter ekonomiska medel till kulturnämnden. Beslutet började gälla från 1 januari 2011. 100 1

7 Analys, förslag och motivering Halmstads kommuns bidrag är f.n. fastställt till 4 070 000 kronor och utbetalas vid två tillfällen under året. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden delegerar åt förvaltningschefen att genomföra utbetalningen av anslaget. Konsekvenser Ärendets beredning Inom kommunen - Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef 2 101

8 1(3) Tjänsteskrivelse 2013-01-25 Diarienummer: KN 2013/0104 Version: 1,0 Beslutsorgan: kn Enhet: kulturavdelningen Lena Engström E-post: lena.engstrom@halmstad.se Telefon: 070-6999821 Orientpizzakonserter på Andersberg Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beviljar 100 000 kr till Kulturverket för att genomföra fyra Orientpizzakonserter under 2013 på Andersberg Sammanfattning Musik på Orienpizzan har blivit ett attraktivt musikarrangemang som under två år lockat en blandad publik till Linehed. Konserterna har genomförts i samverkan med Kulturverket, som nu ansöker om 100 0000 kr för att genomföra arrangemanget på Andersberg. Här kan fler ta del av konserterna, vilket ger större möjligheter att arbeta med målet att vidga deltagandet och låta människor i olika åldrar med olika etnicitet mötas i kulturupplevelsen. Ärendet Uppdrag För att vidareutveckla arrangemanget Orientpizzan på ny plats har Kulturverket inkommit med en ansökan om stöd för att genomföra konsertserien på Andersberg. Bakgrund Kulturförvaltningen/kulturavdelningen har i två år i samarbete med Kulturverket genomfört konserter på en liten restaurang på Linehed. Syftet har varit att möjliggöra möten mellan invandrare och svenskar genom gemensamma kulturupplevelser. Ge professionella musiker som har verkat inom en annan musiktradition än den svenska en 102 1

8 möjlighet att möta en blandad publik samt att sänka tröskeln för publiken att ta del av ett kulturutbud genom att ge upplevelserna en ny inramning. Analys, förslag och motivering Musik på Orientpizzan har under de två år som arrangemanget har genomförts fått en mycket stort genomslag. Ambitionen att nå en publik med olika etnicitet har, åtminstone till en början, uppnåtts och Halmstad har berikats med nya spännande musikarrangemang i en annorlunda, kravlös miljö. Populariteten har dock inneburit att infödda kultur svenskar alltmer har trängt ut Linehedsbor och icke infödda svenskar. Så nu flyttas konceptet till Andersberg, där Festsalen på Medborgarservice kan erbjuda dubbelt så många platser. Kulturförvaltningen föreslår att Kulturverket erhåller 100 000 kr från arrangemangsstöd (objekt 49012) för att genomföra fyra konserter på Andersberg under 2013. Kulturförvaltningen kommer även fortsättningsvis att stödja med att ta fram enklare trycksaker till arrangemangen, som kan spridas av Kulturverket. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen - Andra grupper Kontinuerliga samtal förs med Kulturverket Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Ansökan inkl. budget 2. Redovisning 2012. För kulturförvaltningen 2 103

8 Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef 3 104

8 105

8 106

8 107

Utvärdering Orientpizzan våren 2012 Koncept och miljö Orientpizzan är ett annorlunda grepp. Miljön är inte vacker som t ex Kulturverkets konsertsal, utan rätt avskalad och enkel, med en stor tv skärm på väggen, Coca-Cola kyl o dyl. Det är människorna och musiken som gör och maten som gör det trevligt. Alla måste bjuda till, man måste sitta och äta med sådana man inte känner, man måste bära stolar och flytta på sig före musiken. Man måste kommunicera med varann. Det blev lite kult och kul. Under hösten har dock restaurangen chanserat något. Miljö och hälsa har klagat och vi har påpekat brister, som åtgärdats. Men känslan är att en ny lokal behövs. Den har blivit för liten. Maten Maten var god, kändes nyttig, och vällagad från början. 120 kr. Tyvärr är det få invandrare som tycker sig ha råd att äta. Under hösten märkte vi en försämring. Nya ägaren har inte lika stor koll som den jag avtalade med från början. Musiken Mizgin -en kurdisk-dansk-afghansk grupp som spelar en avancerad blandning av musikstilar med kurdisk musik i botten. För de flesta lät det säkert som kurdisk musik, men den var influerad av olika slags tonspråk och genrer. En intressant blandning. Den italienska orkestern Pappazzum var på besök och deltog spontant i en fantastisk improvisation och urladdning som grande finale. Alla sjöng en sång de lärt sig i väntan på maten. Quarttango -en mycket skicklig grupp från Chile-Sverige-Ungern som spelade mycket lite tango, men desto mer musik från olika delar av världen. Även här fick publiken sjunga med i en refräng. Taximi -en grekisk grupp med gästsolister från Grekland, 8 stycken. Konserten flyttades till Andersberg och maten serverades istället efteråt. Lokalen är tråkig men det finns andra fördelar, storlek, läge. Alla lyft på Andersberg är bra för hela kommunen. Simona Abdallah -en arabisk kvinnlig musiker spelade och berättade om sitt liv och om hur hon bröt sig loss ur hederskulturen. Undertecknad intervjuade henne. Barozda -transylvansk grupp med enorm fräs på sitt spel kom och medförde att en ny publikgrupp från ungerska föreningen kom. 8 Publiken På vissa konserterna var det för trångt. Det blev roligt men jobbigt för en del måste stå upp, andra kom inte in. Kanske tycker de som inte vill äta (mest invandrare) att det är för besvärligt att tvingas stå upp. 1. 10 invandrare totalt 43 Mizgin 2. 5 invandrare totalt 55 Quarttango 3. vet ej! totalt 80 Taximi 4. vet ej! totalt 50 Simona! 5. vet ej! totalt 64 Barozda 108

8 Att maten kostar och att det varit svårt att få plats om man inte äter kan vara en faktor. Tittar man på hösten 2011 var den bäst besökta konserten den med balkanmusik och det kom många jugoslaver. Till den afghanska 2011 kom afghaner och även jugoslaver. Däremot har det kommit helt nya personer till varje konsert, även studenter. Ekonomi Vanligtvis budgeterar man 25000 per konsert, 20000 är lite för lite, men jag har valt några mindre produktioner så att förlusten blev mindre. Taximi spräckte Orientpizzans budget, men det var värt försöket, eftersom tanken att flytta projektet till Andersberg borde provas innan beslut togs. Jag tog av andra pengar till Orientpizzan.. Grupper Planerna på en albansk grupp som spelar Orientpizzakonsert på Andersberg sköts på framtiden p g a svårigheter med datum. Vi vill så småningom lyfta en musikergrupp från Kosovo fram. Vi hoppas på en nytändning för gruppen även på svenska scener. Svårigheter Tyvärr kanske inte serber kommer, det finns spänningar mellan grupperna. Albaner vill inte heller lyssna på serbisk musik, har jag märkt, men vi har resonerat med företrädare för dessa grupper och musiker om att kunna göra en blandgrupp i framtiden. Några invandrarröster Några jugoslaviska tanter säger att musiken var bra, maten god. Arrangemanget bra, roligt med både invandrare och svenskar. Hur får man fler invandrare? Fortsätt med en sådan musikblandning, men det är lättare med dem som bott längre i Sverige De föreslår att utländska musiker kanske drar fler invandrare. Redovisning 2012 lokalhyra! 10000 ljud!!13000 gager!!68030 resor!! 9220 prod arvode! 12500 utl skatt! 1080 Summa! 113180! 2012-12-20 Kajsa Bacos 109

9 1(3) Tjänsteskrivelse 2013-01-25 Diarienummer: KN 2010/0247 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturavdelningen Kent Nilsson E-post: kent.nilsson@halmstad.se Telefon: 070-8283305 Detaljplan för Getinge-Brogård 1:80 m fl Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att yttra sig enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har översänt detaljplan för Getinge-Brogård 1:80 m fl och bett Kulturnämnden att yttra sig över förslaget. Remissen omfattar detaljplan för det centrala stations- och industriområdet i Getinge. Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för ny bostads- och industribebyggelse. Kulturnämnden yttrade sig 2010 positivt över förslaget till planprogram. Även under hösten 2012 yttrade sig Kulturnämnden med anledning av detaljplanen för delar av för Getinge-Brogård 1:80, 2,5 m fl och hade då inget att erinra mot förslaget. Inom det aktuella planområdet finns det kulturhistoriskt intressanta medborgarhuset samt en verkstadsbyggnad. I detaljplanen föreslås dessa objekt få ökat skydd vid framtida nybyggnation. Medborgarhuset och verkstadsbyggnaden kompletteras med skyddsbestämmelsen q, byggnad får ej rivas, samt varsamhetsbestämmelsen k på plankartan. Planbeskrivningen har även kompletterats med text avseende medborgarhusets kulturhistoriska värde. Banvallen i den södra delen av planområdet kommer att bevaras då denna tillför ett värde både ur historiskt och miljömässigt perspektiv. Banvallen har kompletterats med skyddsbestämmelse på plankartan. I förslaget förordas även en arkeologisk undersökning av delar i planområdet. Förvaltningen har tagit del av handlingarna och ser ingen anledning till erinringar mot förslaget. Kulturnämnden föreslås därför yttra sig enligt förvaltningens förslag. 1 110

9 Ärendet -- Uppdrag -- Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret har översänt detaljplan för Getinge-Brogård 1:80 m fl och bett Kulturnämnden att yttra sig över förslaget. Remissen omfattar detaljplan för det centrala stations- och industriområdet i Getinge. Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för ny bostads- och industribebyggelse. Kulturnämnden yttrade sig 2010 positivt över förslaget till planprogram. Även under hösten 2012 yttrade sig Kulturnämnden med anledning av detaljplanen för delar av för Getinge-Brogård 1:80, 2,5 m fl och hade då inget att erinra mot förslaget. Analys, förslag och motivering Inom det aktuella planområdet finns det kulturhistoriskt intressanta medborgarhuset samt en verkstadsbyggnad. I detaljplanen föreslås dessa objekt få ökat skydd vid framtida nybyggnation. Medborgarhuset och verkstadsbyggnaden kompletteras med skyddsbestämmelsen q, byggnad får ej rivas, samt varsamhetsbestämmelsen k på plankartan. Planbeskrivningen har även kompletterats med text avseende medborgarhusets kulturhistoriska värde. Banvallen i den södra delen av planområdet kommer att bevaras då denna tillför ett värde både ur historiskt och miljömässigt perspektiv. Banvallen har kompletterats med skyddsbestämmelse på plankartan. I förslaget förordas även en arkeologisk undersökning av delar i planområdet. Förvaltningen har tagit del av handlingarna och ser ingen anledning till erinringar mot förslaget. Kulturnämnden föreslås därför yttra sig enligt förvaltningens förslag. Konsekvenser -- Ärendets beredning Inom kommunen -- 2 111

9 Andra grupper -- Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor -- Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef 3 112

10 1(2) Tjänsteskrivelse 2013-01-17 Diarienummer: KN 2013/0107 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturavdelningen Kent Nilsson E-post: kent.nilsson@halmstad.se Telefon: 070-8283305 Remissyttrande över programsamråd för ONSJÖ 32:119 och 32:121, First Camp, Tylösand Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar yttra sig enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har översänt planprogram för ONSJÖ 32:119 och 32:121, ett område i anslutning till First Camp i Tylösand, och bett Kulturnämnden att yttra sig över förslaget. Planen avser en utbyggnad av campingplatsen med ett antal mindre stugor i tallskogen på andra sidan Kungsvägen, mellan golfbanan och det nuvarande campingområdet. Inom planområdet finns inga kända fornlämningar eller bebyggelse med kulturhistoriskt värde. Förvaltningen har tagit del av förslaget och ser ingen anledning till erinringar mot förslaget. Kulturnämnden föreslås därför yttra sig enligt förvaltningens förslag. Ärendet Uppdrag.-- 113 1

10 Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret har översänt planprogram för ONSJÖ 32:119 och 32:121, ett område i anslutning till First Camp i Tylösand, och bett Kulturnämnden att yttra sig över förslaget. Planen avser en utbyggnad av campingplatsen med ett antal mindre stugor i tallskogen på andra sidan Kungsvägen, mellan golfbanan och det nuvarande campingområdet.. Analys, förslag och motivering Inom planområdet finns inga kända fornlämningar eller bebyggelse med kulturhistoriskt värde. Förvaltningen har tagit del av förslaget och ser ingen anledning till erinringar mot förslaget. Kulturnämnden föreslås därför yttra sig enligt förvaltningens förslag. Konsekvenser -- Ärendets beredning Inom kommunen -- Andra grupper -- Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor -- För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef 2 114

11 1(3) Tjänsteskrivelse 2013-01-31 Diarienummer: KN 2012/0253 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Enhet: Kulturavdelningen Kent Nilsson E-post: kent.nilsson@halmstad.se Telefon: 070-8283305 Remiss - Detaljplan för Hulabäck 1:9, 1:14, 1:31 m fl Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att yttra sig enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret har översänt detaljplan för Hulabäck 1:9, 1:14, 1:31 m fl för granskning och bett Kulturnämnden att yttra sig över förslaget. Detaljplanen gäller nybyggnad av skola och förskola i Steninge. 1994-02-05 föreslog barn- och ungdomsnämnden att kommunstyrelsen skulle besluta om planläggning för en gemensam förskola och skola i Steninge. Nu föreligger ett förslag till detaljplan för skola och förskola med mer central placering än nuvarande skola intill Steninge kyrka. Kulturnämnden yttrande sig i ärendet under oktober månad 2012 angående de angränsande fastigheterna 7:1, en f d stenhuggarbostad, samt 1:26 med dess särskilt kulturhistoriska värde enligt Hallands läns bebyggelseinventering. Enligt den aktuella detaljplanen har hänsyn tagits till detta. Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Förvaltningen har granskat handlingarna och ser ingen anledning till erinringar mot förslaget. Kulturnämnden föreslås därför yttra sig enligt förvaltningens förslag. Ärendet 1 115

11 Uppdrag -- Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret har översänt detaljplan för Hulabäck 1:9, 1:14, 1:31 m fl för granskning och bett Kulturnämnden att yttra sig över förslaget. Detaljplanen gäller nybyggnad av skola och förskola i Steninge. Analys, förslag och motivering 1994-02-05 föreslog barn- och ungdomsnämnden att kommunstyrelsen skulle besluta om planläggning för en gemensam förskola och skola i Steninge. Nu föreligger ett förslag till detaljplan för skola och förskola med mer central placering än nuvarande skola intill Steninge kyrka. Kulturnämnden yttrande sig i ärendet under oktober månad 2012 angående de angränsande fastigheterna 7:1, en f d stenhuggarbostad, samt 1:26 med dess särskilt kulturhistoriska värde enligt Hallands läns bebyggelseinventering. Enligt den aktuella detaljplanen har hänsyn tagits till detta. Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Förvaltningen har granskat handlingarna och ser ingen anledning till erinringar mot förslaget. Kulturnämnden föreslås därför yttra sig enligt förvaltningens förslag. Konsekvenser -- Ärendets beredning Inom kommunen -- Andra grupper -- Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. 116 2

11 Lista över bilagor -- För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Lena Engström Avdelningschef 3 117

12 1(3) Tjänsteskrivelse 2013-01-31 Diarienummer: KN 2013/0117 Version: 1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: maria.gellert@halmstad.se Telefon: 035 13 71 78 Förrättningsdagar för kulturnämnden Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att ledamöter och ersättare i kulturnämnden äger rätt att mot ersättning göra förrättningsdagar, det vill säga studiebesök i verksamheten, vid högst två tillfällen under 2013. 2. För förrättningsdagar utbetalas förrättningsarvode, ersättning för resekostnader och förlorad arbetsförtjänst, som belastar kulturnämndens eget objekt 1101. 3. Rapport från studiebesök i verksamheten redovisas i korthet på kulturnämndens nästkommande nämndssammanträde. Sammanfattning Kulturnämnden har under de senaste åren tagit beslut om att ge nämndens ledamöter och ersättare förrättningsarvode vid studiebesök i verksamheten. Ärendet initierades på nytt med anledning av att ärende KN 2012/0103 enbart gällde år 2012. Då besök i verksamheten upplevts som positivt, från både nämnd och förvaltning, föreslås att möjlighet till studiebesök fortsätter under 2013. Antalet besök med förrättningsarvode har inte utnyttjats till den grad som tidigare beslut medgett. Förvaltningens förslag till beslut är att erbjuda nämndens ledamöter och ersättare att mot ersättning förlägga studiebesök i verksamheten under högst två tillfällen under 2013. Kostnaden belastar kulturnämndens objekt 1101 och besöken ska rapporteras för kulturnämnden vid närmast följande sammanträde. 118 1

12 Ärendet Uppdrag Ärendet har initierats med anledning av att ärende KN 2012/0103 enbart gällde år 2012. Bakgrund Kulturnämnden har under de senaste åren tagit beslut om att ge nämndens ledamöter och ersättare förrättningsarvide vid studiebesök i verksamheten. Ärendet initierades då av kulturnämndens ordförande med anledning av ny mandatperiod och ny nämnd. Att ärendet tas upp på nytt har att göra med att ärende KN 2012/0103 enbart gällde år 2012 och att förvaltningen sett över innehållet och konsekvenserna av det tidigare beslutet. Analys, förslag och motivering Enligt tidigare beslut om förrättningsdagar för kulturnämnden hade ledamöter och ersättare i kulturnämnden rätt att mot ersättning förlägga studiebesök i verksamheten under högst tre heldagar, alternativt sex halvdagar. Kostnaden för förrättningsarvode och förlorad arbetsförtjänst belastade kulturnämndens objekt 1101. 2012 års kostnader för studiebesök uppgick till 10 133 kr. Dagarna användes av fyra ledamöter och vid 11 olika tillfällen, både hel och halvdagar. Besök gjordes inom samtliga avdelningar av kulturförvaltningens verksamheter. Antalet besök med förrättningsarvode har inte utnyttjats till den grad som tidigare beslut medgett. Det bör påpekas att förrättningsarvodet är samma oavsett om studiebesöket gäller en hel eller en halv dag. Enligt tidigare beslut om förrättningsdagar, kunde därför kostnaderna i värsta fall blivit långt över 100 000 kr, om dagarna använts till fullo av samtliga 15 personer och det dessutom utgått ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Förrättningsarvodet har höjts enligt arvodesreglementet från 684 kr år till 700 kr från och med 1 januari 2013. Till detta tillkommer personalomkostnadspålägg med 31,55 procent. Ett tillfälle skulle med andra ord kosta minst 921 kr i förrättningsarvode. Dessutom kan de tillkomma ersättning för resekostnader och förlorad arbetsförtjänst. Förvaltningen gör bedömningen att beslutet behöver skrivas om, så att nämnden inte riskerar kostnader som det inte finns täckning för i årets budget. Dessutom ligger det numera en omprövning på kulturnämndens eget objekt med 40 000 kr. Förvaltningens förslag till beslut är därmed att erbjuda nämndens ledamöter och ersättare, som är 15 till antalet, att mot ersättning förlägga studiebesök i verksamheten under högst två tillfällen under år 2013. Skulle samtliga ledamöter och ersättare använda erbjudandet, innebär det en kostnad på 27 626 kr i förrättningsarvoden, samt eventuellt tillkommande ersättning för resekostnader och förlorad arbetsförtjänst. Förvaltningens förslag är att kostnaden belastar kulturnämndens eget objekt 1101. Förvaltningens förslag är också att respektive ledamot eller ersättare också rapporterar i korthet från sitt studiebesök i verksamheten, lämpligast på kulturnämndens nästkommande sammanträde. 119 2

12 Konsekvenser Förvaltningen bedömer att kostnaden för två studiebesök i verksamheten ryms inom kulturnämndens budget, objekt 1011. Ärendets beredning Inom kommunen Handläggaren har handlagt ärendet i samråd med förvaltningschefen. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL-förhandling. Lista över bilagor - För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Ekonom 3 120

13 1(3) Tjänsteskrivelse 2013-02-04 Diarienummer: KN 2012/0269 Version:1,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: maria.gellert@halmstad.se Telefon: 035 13 71 78 Komplettering till avgifter och priser 2013 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att fastställa komplettering av avgifter och priser 2013, enligt förvaltningens förslag, avseende avgifter för lån av hyrfilm och TV-spel på biblioteken i Halmstads kommun. Sammanfattning Ärendet har initierats med anledning av att förvaltningen uppmärksammat att avgift för lån av hyrfilm och TV-spel saknats i sammanställningen över avgifter och priser för kulturnämndens verksamheter. Ärendet har beretts av ekonomen i samråd med bibliotekschefen. Förslaget är att fastställa en avgift på 15 kr för lån av hyrfilmer och 15 kr för lån av TVspel. Förslaget innebär ingen förändring till hur det fungerat hittills. Ärendet Uppdrag Ärendet har initierats med anledning av att förvaltningen uppmärksammat att avgift för lån av hyrfilm och lån av TV-spel saknats i sammanställningen över avgifter och priser för kulturnämndens verksamheter. 121 1

13 Syftet nu är att tydliggöra att förvaltningen tar ut avgift för lån av hyrfilm och lån av TV-spel. Tidigare beslutad sammanställning Avgifter och priser 2013 har därför kompletterats med avgifter för dessa medier. Bakgrund Enligt REGLEMENTE FÖR KULTURNÄMNDEN 3 har nämnden delegering från kommunfullmäktige att fastställa alla avgifter och priser knutna till ansvarsområdet. Kulturnämnden tog beslut enligt 146 KN 2012/0269 av Avgifter och priser 2013, på sammanträdet 2012-12-19. Vid en ytterligare översyn av avgifter, som nu initierats av kommunstyrelsen, upptäckte förvaltningen att avgifter för lån av hyrfilmer och avgift för lån av TV-spel inte fanns med i sammanställningen. Nämnden har i KN 31 den 2007-03-21 tagit del av avgifter för lån av TV-spel på bibliotek och att priset redan då sattes till 15 kr per spel. Analys, förslag och motivering I gällande version av Bibliotekslag (1996:1596), står det: 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. Förvaltningens förslag är att lån av film och spel ska ha följande avgifter: Hyrfilm 15 kr TV-spel 15 kr Såväl Hyrfilm som TV-spelsutbudet är helt finansierat av egengenererade intäkter vilket innebär att medieanslaget i övrigt inte används. Utbudet innebär tillgång för Halmstadborna till såväl nyare som äldre spelfilm och TV-spel. En del av spelfilmsutbudet är "smala" filmer med hänsyn till kvalitet och ursprungsland. Konsekvenser Kulturnämnden hade under 2012 intäkter motsvarande 255 tkr från lån av hyrfilmer och TV-spel. Avgiften för spel har varit 15 kr per spel sedan år 2007. Intäkterna går till finansiering av köp av nya hyrfilmer och TV-spel. Förslaget innebär ingen förändring till hur det fungerat hittills. 122 2

13 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av ekonomen i samråd med bibliotekschefen. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Avgifter och Priser 2013 (version 2,0) För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Ekonom 3 123

13 1(11) Bilaga nr 1 2013-02-04 Diarienummer: KN 2012/0269 Version: 2,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Kulturförvaltningens stab Maria Gellert E-post: maria.gellert@halmstad.se Telefon: 035-13 71 78 Avgifter och priser Enligt REGLEMENTE FÖR KULTURNÄMNDEN 3 har nämnden delegering från kommunfullmäktige att fastställa alla avgifter och priser knutna till ansvarsområdet. Ändringar enligt denna bilaga gäller från och med 2013-01-01 och tillsvidare. Definitioner: Avgifter avser avgifts-/taxeintäkter för de tjänster och den service som lämnas till kommuninvånarna. Exempel på avgifter är förseningsavgifter, tillfällig hyra av lokaler och dylikt. Samtliga avgifter anges exklusive moms, då dessa i de flesta fall är momsbefriade. Priser syftar på de priser förvaltningen har på försäljning av material och varor till exempel från café, media och shop. Priser anges både exklusive och inklusive moms, för att det ska bli tydligare vilket pris kunden ska betala, samt hur stor intäkten blir för verksamheten. Moms eller inte. All intern försäljning är momsfritt, det vill säga att samtliga priser till kommunens förvaltningar anges exklusive moms. Vid fakturering till externa kunder hänvisar vi till Skatteverkets hemsida samt till Mervärdesskattelagen. Föreningar definieras av skatteverket som en sammanslutning av fysiska och/eller juridiska personer som tillsammans verkar för ett gemensamt ändamål. En ideell förening kännetecknas av att ändamålet är ideellt och/eller att dess verksamhet är ideell. Se även kommunens riktlinjer för bidrag till föreningar enligt KS 2007/0163. 124 1

13 Innehållsförteckning 1 Avgifter för hyra av lokal i Kulturhuset... 3 1.1 Speciella hyresvillkor för hyra av lokal i Kulturhuset... 3 1.2 Övriga priser på Kulturhuset... 3 2 Mjellby Konstmuseum... 4 2.1 Entréavgifter på Mjellby konstmuseum... 4 2.2 Barnens Mjellby och barnkalas... 4 2.3 Museishopen... 4 3 Avgifter och priser på Nolltrefem... 5 3.1 Uthyrning av lokaler på Nolltrefem... 5 3.3 Entré till aktiviteter... 5 3.4 Kurser och workshops... 5 3.5 Sammanställning av avgifter och priser på Nolltrefem... 5 4 Avgift för hyra av lokal vid biblioteken... 6 4.1 Tillämpning av avgift för hyra av lokal vid biblioteken... 6 5 Avgifter för media och övrigt... 7 5.1 Avgifter för försenade media... 7 5.2 Förkommen media... 7 5.3 Faxavgifter... 7 5.4 Priser för kopiering, för besökare... 8 5.5 Fjärrlån från andra bibliotek... 8 5.6 Lån av film och spel... 8 6 Avgifter och priser på Fritidsgårdarna... 8 6.1 Övrigt inom fritidsverksamheten... 8 7 Medborgarservice Andersberg... 9 7.1 Avgifter för hyra av lokal på Medborgarservice... 9 7.2 Tillämpning av hyresavgifter... 9 7.3 Kopiering och fax... 9 8 Allmänna villkor för kulturnämndens lokaler... 10 8.1 Hyresvillkor... 10 8.2 Fri och reducerad hyra av lokal... 11 9 Övriga priser... 11 2 125

13 1 Avgifter för hyra av lokal i Kulturhuset Reducerad hyra * Timkostnad vid terminshyra 1 200 kr 240 kr 600 kr 120 kr 2 400 kr ---- 1 200 kr ---- Lokal Ordinarie hyra Ordinarie hyra Reducerad hyra * Per tillfälle Timkostnad vid Per tillfälle terminshyra Teatersalongen: Repetitioner och uppspel Publikarrangemang Teatercafé/pub 1 200 kr 240 kr 600 kr 120 kr Dramasalen 1 000 kr 200 kr 500 kr 100 kr Spegelsalen 1 000 kr 200 kr 500 kr 100 kr Övre salen 1 800 kr 360 kr 800 kr 160 kr Grupprum 600 kr 120 kr 300 kr 60 kr 1.1 Speciella hyresvillkor för hyra av lokal i Kulturhuset Hyra per tillfälle tillämpas för enstaka förhyrningar. Terminshyra tillämpas för bokningar som omfattar minst tio tillfällen per termin. Timpriset beräknas per påbörjad timme. Reducerad hyra gäller ideella föreningar och studieförbund. Vid arrangemang i teatersalongen tillkommer alltid kostnad för vaktmästare vid scenbygge och föreställningar. I lokalhyran ingår tillträde till kök, loger och andra biutrymmen. Samtliga utrymmen ska återställas och städas efter användandet. För allmänna villkor för hyra av kulturnämndens lokaler, se kapitel 8. 1.2 Övriga priser på Kulturhuset Övriga priser Pris inkl. 25% moms Pris exkl. moms Extra personal, scenmästare 475 kr/timme 380 kr/timme Publikvärd, brandvakt, bär- och bygghjälp 395 kr/timme 316 kr/timme Uthyrning av scenpodier 62,50 kr/podie 50 kr/podie Behov av extra städning, faktiskt pris minst 1 250 kr minst 1 000 kr 126 3

13 2 Mjellby Konstmuseum 2.1 Entréavgifter på Mjellby konstmuseum Besökare Vuxen Student Pensionär, 65 år och äldre Barn och ungdom under 20 år Entréavgift 70 kr/vuxen 50 kr/student 50 kr/pensionär Fri entré Guidning av grupper Vardagar Vardagar efter kl. 17:00, samt helger Entréavgift 800 kr + 50 kr/person 1 000 kr + 50 kr/person Skolverksamhet Entréavgift Stora skolpaketet (F-2) (max 25 elever) 200 kr* + 25 kr/elev Ordinarie skolpaket (F-7) (max 25 elever) 200 kr* + 15 kr/elev Ordinarie skolpaket (8, 9, gymnasiet) (max 32 elever) 200 kr + 15 kr/elev Konstpromenad (F-9, gymnasiet) (max 32 elever) 200 kr + 15 kr/elev Lärare Ingen avgift * Skolklasser som är större än 25 elever och därför måste boka två besök betalar endast en startavgift à 200kr. 2.2 Barnens Mjellby och barnkalas Barnens Mjellby Entréavgift Söndagsverksamhet för familjen Fri entré för barn Barnkalas (5-12 år) (minst 6 barn) 150 kr/barn 2.3 Museishopen Riktlinjen för försäljningspris av varor i shopen inklusive moms är inköpspris x 2,5. Vid försäljning av kataloger och produkter, som har nära anknytning till utställningarna eller som har en pedagogisk förlängning till utställningarna, utgör produktionspriset riktlinjen för försäljningspriset. 127 4

13 3 Avgifter och priser på Nolltrefem 3.1 Uthyrning av lokaler på Nolltrefem Grundprincipen för lokalerna på Nolltrefem är att de används för egen verksamhet eller för verksamhet i samarrangemang eller samarbete med föreningar, grupper, studieförbund och andra, vars verksamhet riktar sig mot samma målgrupper som Nolltrefem gör. Se kapitel 8 för allmänna villkor när lokalerna används. Andra våningen i den administrativa delen hyrs ut enligt avtal till Trygga Halmstad. Tredje våningen i den administrativa delen användas av kulturförvaltningen som arbetsrum. 3.2 Träningspass och caféverksamhet Träningspass - 50 kr per termin. Vid borttappat kort kostar ett nytt 50 kr. Caféverksamhet - I café finns enklare fika till självkostnadspris. 3.3 Entré till aktiviteter Huvudpolicyn för Nolltrefem är att arrangemang och aktiviteter ska vara avgiftsfria. Undantag kan förekomma t ex när entré behöver tas ut ur säkerhets- eller logistikskäl. Personalkostnad kan tas ut av Nolltrefem vid samarbeten där arrangören ställer villkor som kräver extra insatt personal. 3.4 Kurser och workshops Prova på workshops drop-in workshops är gratis för deltagarna. Kurser/workshops/läger Vid mer omfattande, eller vid återkommande, kostnadskrävande kurser, workshops eller läger, kan avgift tas ut som dock inte ska överstiga den faktiska kostnaden. Studieförbund och deltagaravgift - Studieförbund som samverkar med Nolltrefem kan ta ut en deltagaravgift på max 250 kr per termin. Kostnader för material - Vissa förbrukningsvaror som används i skapande verksamheter och medielabb säljs till självkostnadspris. Det kan till exempel röra sig om pärlor, fotopapper, spännramar, nyckelringar mm. Avgift för lokal för fasta grupper på Nolltrefem En avgift tas ut för fasta grupper som lånar lokal på Nolltrefem och fått fasta tider och där skriftlig överenskommelse finns. Avgiften är beroende av gruppens storlek. Max 500 kr kronor per termin. 3.5 Sammanställning av avgifter och priser på Nolltrefem Typ av aktivitet Avgift eller pris Terminskort till träningspass 50 kr per termin Nytt kort, om det andra är borttappat 50 kr Extra städning i samband med uthyrning, faktisk pris Minst 1 000 kr (exkl. moms) Deltagaravgift i samverkan med Studieförbund Max 250 kr per termin Avgift för lokal för grupper på fasta tider Max 500 kr per termin 5 128

13 4 Avgift för hyra av lokal vid biblioteken Lokal Högst 4 timmar Heldag, mer än 4 timmar Klarasalen, Stadsbiblioteket Ordinarie hyra Reducerad hyra Ordinarie hyra Reducerad hyra Hela salen 1 400 kr 700 kr 2 400 kr 1 200 kr Halva salen 700 kr 350 kr 1 200 kr 600 kr Konferenslokal Elsa, Stadsbiblioteket Hela salen 700 kr 350 kr 1 200 kr 600 kr Halva salen 360 kr 180 kr 600 kr 300 kr Studierum, Stadsbiblioteket Bibliotekslokal Vallås 200 kr 100 kr Bibliotekslokal Söndrum 200 kr 100 kr 200 kr 100 kr - - 4.1 Tillämpning av avgift för hyra av lokal vid biblioteken Vanligtvis sker uthyrning under öppettider. Vid uthyrning av Klarasalen utöver öppettiderna tillkommer personalkostnader. I avgiften för hyra av lokal ingår inte kostnader för extra insatser av personal. Kostnad för varje personal tillkommer med 395 kr/timme (316 kr exkl. moms) per påbörjad timme. Se information om allmänna villkor för hyra av lokal, kapitel 8. Fri hyra av lokal eller reducerad hyra av lokal Fri hyra av lokal för kulturförvaltningens egen verksamhet eller den verksamhet som sker i direkt samarbete med kulturförvaltningen Fri hyra för föreningar med huvudsaklig inriktning mot barn/ungdomar 0-20 år Fri hyra av studierum för barn och ungdomar 0-20 år Fri hyra av studierum för studenter mot uppvisande av studentlegitimation eller motsvarande som visar att besökaren är student. Reducerad hyra för ideella föreningar, politiska föreningar, studieförbund Fri och reducerad lokalhyra avser ideella föreningar med verksamhet och säte i Halmstads kommun. Övriga, t ex utbildningsanordnares kurser, andra förvaltningar, företag, enskilda betalar full avgift. Övrigt På stadsbiblioteket ska all förtäring till publika arrangemang beställas genom bibliotekets café. Rutiner för uthyrningsförfarandet beslutas av enskilda bibliotek. 129 6

13 5 Avgifter för media och övrigt 5.1 Avgifter för försenade media Typ av försenad media Avgifter Vuxenlåntagare vuxenmedia 2 kr/dag. Max 90 kr/titel Vuxenlåntagare barnmedia Ingen avgift Barnlåntagare Ingen avgift Snabblån (14-dagarslån) 5 kr/dag. Max 90 kr/titel Hyr-film, TV-spel 5 kr/dag. Max 220 kr/titel Tidskrifter 2 kr/dag. Max 50 kr/tidskrift 5.2 Förkommen media Pris enligt prislista gäller som lägsta ersättningskostnad. I de fall ersättningsmedia är dyrare än pris enligt prislista gäller verklig kostnad. Som verklig kostnad räknas priset hos kommunens avtalade leverantör + priset för biblioteksutrustning enligt ramavtal. I de fall låntagaren själv skaffar ersättningsmedia tillkommer kostnad för biblioteksutrustning enligt ramavtal. För DVD-film, Blue Rayfilm och TV-spel mottas inte ersättningsmedia. Förkommen media Vuxenbok Barnbok Pocket CD-bok vuxen CD-bok barn CD-skiva CD-ROM Daisy Hyrfilm TV-spel Barnkassett Videofilm Tidskrifter Förkommet lånekort Fjärrlån Avgift 250 kr 150 kr 75 kr 250 kr 200 kr 175 kr 250 kr 200 kr 550 kr 650 kr 0 kr 0 kr 50 kr 10 kr Ersättning motsvarande kostnaden till det långivande biblioteket. 5.3 Faxavgifter Samtliga priser för fax anges inklusive moms, då priserna är avsedda för våra besökare. Fax till Pris inkl. moms Fax till Sverige och övriga Norden 10 kr för första sidan, 3 kr för följande Fax till Europa och Nordamerika 15 kr för första sidan, 5 kr för följande Fax till övriga världen 30 kr för första sidan, 5 kr för följande 130 7

13 5.4 Priser för kopiering, för besökare Kopior Svartvit kopia, A4 Svartvit kopia, A3 Färgkopia, A4 Färgkopia, A3 Svartvit kopia med Kopieringskort (Stadsbiblioteket) Pris inkl. moms 2 kr 4 kr 3 kr 6 kr 1,80 kr 5.5 Fjärrlån från andra bibliotek Låntagare debiteras för eventuella kostnader som det långivande biblioteket tar i samband med fjärrlån. Reservationsavgiften är borttagen från och med år 2013. 5.6 Lån av film och spel Lån av media Hyrfilm (DVD, Blu-ray, etc.) TV-spel (X-box, Playstation, Wii etc.) Avgift 15 kr 15 kr 6 Avgifter och priser på Fritidsgårdarna Förvaltningar, skolor Övriga och föreningar Getinge Medborgarhus Biosalen 350 kr 700 kr Sammankomster med inträde 1 470 kr 2 940 kr Spegelsalen inkl. kök 420 kr 840 kr Deposition vid hyra av 1 000 kr 1 000 kr Spegelsalen för ev. extra städning och förstörelse, gäller enbart föreningar och övriga Övriga lokaler Lokalhyra för en sal 100 kr 160 kr Lokalhyra för hel anläggning 250 kr 480 kr inkl. kök Mahult Uthyrning 4 timmar (8-12, 200 kr 400 kr 12-16, 16-20, 20-24) Helt dygn (12-12) 600 kr 1 200 kr 6.1 Övrigt inom fritidsverksamheten Gratis medlemskort till alla som deltar i verksamheten efter att förälder/målsman skrivit på att deras barn får vara med i verksamheten Alkohol får inte brukas i lokalerna (gäller inte Spegelsalen i Getinge) 131 8

13 7 Medborgarservice Andersberg 7.1 Avgifter för hyra av lokal på Medborgarservice Lokalerna på Medborgarservice i Andersberg är i första hand avsedda för boende, föreningar och organisationer på Andersberg, samt myndigheter och förvaltningar med verksamhet i området. Bokning av lokaler, utrustning och extra personal sker alltid i förväg genom informationsdisken på Medborgarservice Andersberg. Lokal Per påbörjad timme Per dag Festsal 200 kr 1 000 kr Sammanträdesrum 100 kr 500 kr Utbildningslokal 100 kr 500 kr Grupprum 50 kr 200 kr 7.2 Tillämpning av hyresavgifter För allmänna villkor för hyra av kulturnämndens lokaler, se kapitel 8. Fri lokalhyra tillämpas för myndigheter, förvaltningar och organisationer/föreningar vars aktivitet avser att skapa engagemang och delaktighet för boende i Andersbergsområdet. Vid behov av extra personalinsatser kan hyresgästen komma att debiteras en avgift à 395 kr/tim (exkl. moms 316 kr/tim). 7.3 Kopiering och fax Kopior Per kopia, A4 / A3 Per utskrift, A4 / A3 Faxavgifter Fax till Sverige (pris inkl. moms) 2 kr / 4 kr 2 kr / 4 kr (pris inkl. moms) 10 kr för första sidan, 3 kr för följande 9 132

13 8 Allmänna villkor för kulturnämndens lokaler 8.1 Hyresvillkor Lokalen får bara användas i det syfte, under den tid och på de villkor som avtalats. Ansvaret för användandet av lokaler, inventarier och utrustning ligger på den som träffat avtal med verksamheten om att hyra lokalen. Hyran omfattar lokal i befintligt skick med ordinarie möblering och utrustning. Vid förändring av lokalen kan avgift tillkomma för extra personal. Vid längre uthyrningsperioder, anges pris enligt separat offert. Utrustning utöver det som redan finns i verksamheten, ordnas fram av den som hyr lokalen. Ändring i lokal, inredning och utrustning i samband med ett arrangemang får bara ske efter överenskommelse med verksamheten. Det är den som hyr lokalen som har ansvar för att känna till ordningsbestämmelser och regler för brandskydd och säkerhet. Anmälan om eventuella fel och skador på lokaler, inventarier och utrustning ska omgående meddelas verksamheten. Hyresgästen är ersättningsskyldig för skador på lokal, inredning och utrustning. Verksamheten tar inget ansvar för eventuella skador eller stölder av användarens ägodelar och utrustning. Hyresgästen ansvarar för att lokalerna återställs i ursprungligt skick. Kostnad för extra utrustning samt uthyrning av material tillkommer. Tid som inte utnyttjas och som inte avbokas minst en vecka före datum då arrangemanget ska äga rum, debiteras enligt gällande taxa. All verksamhet i lokalerna ska vara drog- och rökfri. Kostnad för extra insatser av personal som t ex bär- och bygghjälp, scenmästare, brandvakt eller publikvärd, tillkommer. Ersättningslokal eller ekonomisk ersättning vid förhinder att utnyttja bokad lokal kan inte ges i de fall orsaken ligger utanför nämndens möjlighet till påverkan. Kulturnämnden, eller de som fått delegation av kulturnämnden, beslutar om tolkning av avgiften och hyresvillkoren. Kulturnämnden, eller de som fått delegation av kulturnämnden, kan skriva speciella avtal om fri eller reducerad hyra. 10 133

13 8.2 Fri och reducerad hyra av lokal Fri och reducerad lokalhyra avser ideella föreningar med verksamhet och/eller säte i Halmstads kommun. Medborgarservice tillämpar fri lokalhyra för myndigheter, förvaltningar och organisationer/föreningar vars aktivitet avser att skapa engagemang och delaktighet för boende på Andersberg samt för barn- och ungdomsverksamhet (0-20 år). Kulturförvaltningens egen verksamhet har fri hyra av lokal, liksom den verksamhet som sker i direkt samarbete med kulturförvaltningen Fri hyra av lokal på biblioteken för föreningar, med huvudsaklig inriktning mot barn/ungdomar 0-20 år. Fri hyra av studierum på biblioteken för barn och ungdomar 0-20 år Fri hyra av studierum på biblioteken för studenter mot uppvisande av studentlegitimation eller motsvarande, som visar att besökaren är student. Reducerad hyra på Kulturhuset gäller ideella föreningar och studieförbund Reducerad hyra på biblioteken gäller ideella föreningar, politiska föreningar och studieförbund 9 Övriga priser Kulturförvaltningens prissättning avseende arrangemang och programverksamhet är varierande beroende av vad som anordnas. Förvaltningen prissätter dessa utifrån de förutsättningar som råder för respektive arrangemang eller verksamhet. Kulturförvaltningen har utöver dessa avgifter och priser ett antal prislistor, som varierar med vilket utbud som erbjuds. Exempel på övriga priser är priser på kakor och dryck i caféer. Det förekommer också subventionerade priser, t ex i samband med utflykter som ordnas av fritidsverksamheten. 11 134

15 1(1) Anmälningsärenden 2013-02-06 Diarienummer: KN 2013/0016 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Staben E-post: marie.jarnliden@halmstad.se Telefon: Anmälningsärenden - KN 2013-02-27 Ärendet 1. Protokollsutdrag och bilaga KS 4 2013-01-08 - Analys av Halmstads kommun i samband med varsel och företagsnedläggningar, hösten 2012, KS 2012/0586, KN 2013/0105. 2. Protokollsutdrag KS 44 2013-01-29 Ansökan ur Stiftelsen Apelstamska donationsfonden, KS 2012/0540, KN 2009/0285. 3. Protokollsutdrag KS 45 2013-01-29 Ansökan ur Stiftelsen Spritbolagets gåvofond, KS 2012/0539, KN 2013/0127. 4. Revisionsrapport Konsument Halmstad, KN 2012/0303. 5. Protokollsutdrag, bilaga 2 och delprojekt 4 - KF 128 2012-11-27 - Översyn av kommunens näringslivsarbete, KS 2011/0456, KN 2012/0199. 6. Rikskommittén Sveriges Nationaldags förtjänstplaketter, KN 2013/0114. 1 135

15 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-01-08 KS 4 KS 2012/0586 Analys av Halmstads kommun i samband med varsel och företagsnedläggningar hösten 2012 Beslut 1. Kommunstyrelsen tar del av informationen 2. Kommunstyrelsen beslutar att rapporten sänds till samtliga nämnder och bolag för delgivning samt fortsatt och fördjupad analys. Ärendet Det skärpta läget på arbetsmarknaden i Halmstad och Halland under hösten i allmänhet och Pilkingtons besked i synnerhet har föranlett kommunen att se över vilka konsekvenser detta får på Halmstad. Kommunchefen har därför initierat ett arbete. Detta har skett i form av en analys av nuläget för kommunal verksamhet, näringsliv och arbetsmarknad i Halmstad. Analysen sätter varselsituationen i en omvärldskontext och visar på kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Rapporten innehåller också förslag till åtgärder på kort och lång sikt för att möta de utmaningar och konsekvenser som identifieras i analysen. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Statskontorets utvecklingsavdelning med stöd av personalavdelningen, ekonomi- och styrning samt biträdande kommunchef. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har deltagit i beredningen med att ta fram data kring arbetsmarknadssituationen och utbildningslösningar. Halmstads Näringslivs AB har deltagit i beredningen med näringslivets syn på konjunkturläget och framtidsutsikter. Samhällsbyggnadskontoret har deltagit i beredningen med uppgifter om möjligt markutnyttjande samt miljökonsekvenser. Halmstads Hamn AB har bidragit till beredningen med uppgifter om hur de påverkas av Pilkingtons nedläggning. Halmstads Energi och Miljö AB har bidragit till beredningen med uppgifter om hur de påverkas av Pilkingtons nedläggning. Arbetsförmedlingen har bidragit till beredningen genom redovisning av läget på arbetsmarknaden. Näringslivet har bidragit till beredningen inom ramen för kommunens möten med Halmstads större företag. 136

15 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen tar del av informationen 2. Kommunstyrelsen beslutar att rapporten sänds till samtliga nämnder och bolag för delgivning samt fortsatt och fördjupad analys. Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Kerstin Petersson Justerat 2013-01-10 Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén 137

15 Halmstad i näringslivsomvandlingen Analys av utvecklingen efter Pilkington hösten 2012 Underlag för KS 2013-01-08 138 STADSKONTORET

15 STADSKONTORET Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 2 Omvärld - bakomliggande faktorer... 3 2.1 Omstrukturering av näringslivet... 3 2.2 Nya krav på arbetsmarknaden... 3 2.3 Energiresurserna viktiga... 4 2.4 Livsmiljö och attraktivitet allt viktigare... 4 3 Varselsituationen en översikt... 4 4 Direkta konsekvenser för kommunala bolag av Pilkingtons nedläggning... 5 4.1 Halmstad Energi och Miljö... 5 4.2 Halmstad Hamn AB... 5 5 Konsekvenser... 7 5.1 På kort sikt... 7 5.2 På längre sikt... 7 5.3 Miljökonsekvenser... 8 6 Åtgärder... 9 6.1 I det korta perspektivet (snabbare effekt)... 9 6.1.1 Marknadsför Hallands goda förutsättningar... 9 6.1.2 Tidigarelägg kommunala investeringar... 9 6.1.3 Kartlägg avgiftsläget för Halmstads näringsliv... 9 6.1.4 Följa upp följderna för allmännyttiga bostäder... 9 6.1.5 Utbildningsinsatser för att fånga upp varslade... 9 6.1.6 Verka för lämplig användning av Pilkingtons tomt... 9 6.2 I det längre perspektivet (långsammare effekt)... 10 6.2.1 Skapa ett gott samarbete mellan kommun och näringsliv... 10 Utveckla långsiktiga strategiska näringslivsdiskussioner... 10 Utveckla kommunens arbetsformer... 10 Skapa en bättre beredskap inom kommunen för att möta omvandlingen av näringslivet i framtiden.. 10 6.2.2 Långsiktig omstrukturering av näringslivet... 10 Hitta de lokala tillväxtföretagen... 11 Förbättra kontakterna med utländska ägare... 11 Få till etableringar av fler små växande företag... 11 Stimulera entreprenörskap... 11 6.2.3 Öka kunskapsinnehållet i Halmstads näringsliv... 11 Skapa ökade förutsättningar för klusterbildningar... 11 Utveckla Science Park... 11 Utbildning för att långsiktigt överbrygga matchningsproblematiken.... 11 6.2.4 Öka rörligheten satsa på infrastrukturen viktigt... 11 Fatta beslut om infrastrukturprojekt... 11 Utveckla pendlingsmöjligheterna... 12 Prioritera resecentrum... 12 Börja arbeta med den strategiska infrastrukturen... 12 7 Rekommendationer till fortsatt arbete... 13 7.1 Förslag till ägandeskap för åtgärder... 13 139 Sidan 2 av 14

15 STADSKONTORET 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Beskedet om att Pilkington lägger ner sin anläggning i Halmstad har föranlett kommunen att se över vilka konsekvenser detta får på Halmstad tillsammans med andra varsel som lagts i Halmstads närhet. Bakgrunden till detta är att kommunen ska ha god kunskap om planerade åtgärder och dess förväntade konsekvenser vilket ska underlätta beslut om eventuella kommunala åtgärder. Rapporten syftar till att: 1. Kartlägga varselsituationen och arbetsmarknadsläget 2. Bedöma konsekvenserna för Halmstad 3. Klarlägga konsekvenser och möjliga handlingsvägar för HEM och Halmstad Hamn 4. Redovisa möjliga åtgärder på kort och lång sikt 2 Omvärld - bakomliggande faktorer 2.1 Omstrukturering av näringslivet Den kanske viktigaste trenden ur analysens inriktning är strukturomvandlingen av näringslivet och arbetsmarknaden. Det är en samhällsutveckling som pågått ett bra tag och som är oåterkallelig. Strukturomvandlingen innebär ett näringsliv i omvandling, stort nyföretagande och ökad konkurrens. Inte minst syns en ökad globalisering av nästan hela näringslivet. Globaliseringen har haft stor betydelse för den strukturomvandling som skett där produktion av tjänster ökar i förhållande till produktion av varor. Förändringarna i näringslivsstrukturen kommer att fortsätta i en ökad takt och kraven på anpassningsförmåga ökar. Näringslivet präglas också av ökad tjänstefiering och varumärkesorientering. På en globaliserad marknad hårdnar också konkurrensen. Genom innovation, forskning och produktutveckling som bryter traditionella tankemönster, utvecklas nya produkter och tjänster som är okända idag. Nischning av olika slag blir vanligare i form av klusterbildning inom näringslivet och i form av små företag som satsar på unika lösningar. Lokal tillväxt förutsätter bland annat ett profilerat och differentierat näringsliv, strategier för kompetensförsörjning och kompenserande åtgärder för globaliseringens eventuella förlorare. Tillverkningsindustri, åtminstone storskalig, minskar i hela västvärlden särskilt vad gäller antalet sysselsatta. Detta gäller även för Sverige och Halland. De senaste åren har innehållit neddragningar som inte enbart beror på tillfälliga konjunkturskiftningar utan även på att den typen av verksamhet flyttar till annan lokalisering. Utvecklingen drivs ytterligare på av globaliseringen där verksamheter flyttas över världen till den plats där det är effektivast att verka. Detta sker än så länge oftast i lågkostnadsländer. Globaliseringen gör också att det är långt till beslutsfattaren. Halmstad ligger långt från företagens huvudkontor i Osaka, Rochester eller Denver. 2.2 Nya krav på arbetsmarknaden På en omstrukturerad arbetsmarknad är det inte längre meningsfullt att dela upp arbetsmarknaden i lågutbildad och högutbildad arbetskraft. Det viktiga är inte alltid hög utbildning utan rätt utbildning. Arbetsmarknadens förändrade behov i kombination med pågående befolkningsförändringar skapar ett glapp mellan kompetensbehov och tillgänglig kompetens. T.ex. finns det i Halland redan idag både arbetskraftsbrist och arbetslöshet på samma gång. Alla delar av samhället genomsyras av krav på kunskap, livslångt lärande och snabb omställning. Efterfrågan på välutbildad arbetskraft med 140 Sidan 3 av 14

15 STADSKONTORET specialistkompetens ökar på den svenska arbetsmarknaden, både vad gäller akademisk kompetens och yrkeskompetens. Näringslivet men också t.ex. offentlig förvaltning blir alltmer kunskapsintensivt. Både företagens och individens förmåga att ta till sig ny teknik och anpassa sina strategier kommer att bli allt viktigare för en ekonomisk tillväxt. Tillgång på personer med rätt kompetens är en av nyckelfaktorerna för framgång. 2.3 Energiresurserna viktiga Det finns en allt större medvetenhet om att världens energiresurser inte är oändliga. Detta skapar större konkurrens och ökad jakt på energiresurserna. En påtaglig effekt av detta är att det påverkar prissättningen på energi. Som en följd av detta sker nu i Sverige en indelning av landet i fyra prisområden för el-energi där priset påverkas av avståndet till produktionen och energikonsumtionen. Detta har lett till att södra Sverige får de högsta priserna med en avtagande prisbild norrut. Energipriszoner fördyrar i Halmstad och lyfts fram som fördyrande orsak till att det är svårt att etablera industri. Detta kan vara en nackdel genom att det är svårt få nya etableringar för elintensiva verksamheter. På längre sikt kan det skapa ett mer konkurrenskraftigt näringsliv som löser energibehov på nya innovativa sätt. 2.4 Livsmiljö och attraktivitet allt viktigare Boendet och livsmiljön får allt större vikt för människors liv. Från att tidigare sökt sig till platser där det finns arbete finns nu en större dragning till att hitta en bra livsmiljö. Detta har i sin tur lett till att en bra livsmiljö drar till sig företag och arbetstillfällen då det ofta är där som den attraktiva kompetensen finns. Goda och varierade boendemiljöer har blivit en stort konkurrensfördel för kommunerna. 3 Varselsituationen en översikt På Pilkington har totalt 226 personer varslats varav 144 kollektivanställda och 80 tjänstemän. Ganska många är äldre och en stor del, 189 personer, är män. Huvudkontor med försäljning och lager ska vara kvar i Halmstad. Det finns ingen tydlig bild av något område som särskilt påverkas av Pilkingtonnedläggningen. De anställda är relativt spridda över Halmstads kommun och i viss mån i Laholm. Nationellt har arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin minskat med 4,2 % eller 26 000 jobb de sista tolv månaderna. I Hallands läns varslades 284 personer om uppsägning i oktober. Observera att Pilkington (226 personer) inte är inräknat i detta. Totalt har 1 558 personer blivit varslade om uppsägning under året. Detta är drygt 600 fler än det historiska snittet om 925 personer för perioden januari till oktober. Årets varselsiffror ligger på den högsta nivån sedan år 2009, vilket är det år som haft de (hittills) högsta varseltalen under 2000-talet. Andra större varsel i Halland rör Lokaldelen. Där man har börjat söka sig till AF. Om ca en månad räknar man med att det kommer 20 30 personer som tar kontakt med AF och i juni kommer de som har haft 12 månaders uppsägningstid. Det rör sig till övervägande del om kvinnor som har haft administrativa tjänster. Även varslet vid Stora Enso i Hylte påverkar då de som arbetar på bruket bor i Halmstads kommun. Där är förhandlingar inte klara än. Generellt gäller att de större företagen i Halmstad upplever en press på verksamheten på grund av den rådande konjunkturen. Detta stärks ytterligare av den starka kronan anses minska orderingången. Sammantaget ger det en press på företagen att minska kostnadsmassan. Trots detta finns en optimism generellt bland Halmstads större företag. Flera gjorda stora anpassningar i förra konjunkturnedgången 2008-2009 och anser sig stå bättre rustade nu. 141 Sidan 4 av 14

15 STADSKONTORET Under oktober 2012 anmälde sig 979 personer (16-64 år) till arbetsförmedlingen i Hallands län, vilket betyder att antalet nyinskrivna arbetslösa var ca 30 procent högre i oktober 2012 jämfört med oktober 2011. Av de nyinskrivna var 408 kvinnor och 571 män. Antalet nyinskrivna ungdomar i åldern 18-24 år uppgick till 403 personer. Den senaste behovsinventeringen bland näringslivet visar en ökad efterfrågan på områdena Handel, Logistik, Administration och ofta som AF också påpekar, specialistkompetenser inom dessa områden. Bilden av arbetsmarknaden lokalt i Halmstad är att man som arbetsgivare är mycket avvaktande just nu. Både när det gäller rekrytering och nyinvestering. Det är svårt att få en bra mätning när det gäller kompetensbehov generellt i Halmstad eftersom det finns många enmans och fåmansföretag. Det finns just nu en stor efterfrågan på personer med specialistkompetens t.ex. ingenjörer. Högre administrativa tjänster är också efterfrågade, ofta krävs det kompletterande utbildningar för de arbetssökande. En högre kompetens när det gäller den administrativa sidan efterfrågas generellt bland mindre företag. Önskemålet där är en kunskap som omfattar både bokföring, lönehantering, kundreskontra osv. Större social kompetens med bra kundbemötande efterfrågas konstant när det gäller företagen. Byggbranschen varierar mycket beroende av storleken på företag. Behovet av en bra allmän arbetsledarutbildning och även handledarutbildning är relativt stort i Halmstad. 4 Direkta konsekvenser för kommunala bolag av Pilkingtons nedläggning 4.1 Halmstad Energi och Miljö Det är två delar i värmeaffären, dels den rörliga produktionsbortfallet enligt nedan som uppskattas till ca 1,5 Mkr per år. Till detta kommer den fasta kostnaden för själva produktionsanläggningen. HEM tittar på alternativ för att kompensera det effektbehov som finns i området kring Pilkington under årets kallaste dagar, dvs januari o februari. Övrig tid finns inget egentligt behov av spillvärmen utan det går att klara bra med befintlig produktion. 4.2 Halmstad Hamn AB Informationen baseras på det underlag Halmstad Hamn har i nuläget. Det kommer att tas fram en ny analys när Halmstad Hamn fått en större och mer samlad bild av Pilkingtons stängning. I nuläget konstateras följande: Minskade volymer av fartygsfrakter på årsbasis: cirka 250 000 ton, vilket motsvarar 10% av den totala omsättningen. De minskade volymerna beräknas motsvara en minskad intäkt om 6,7 miljoner Skr. Beräkningarna bygger på vad som händer under själva neddragningen av Pilkington, då också nya projekt bromsas eftersom kajerna fortfarande upptas av Pilkington. Minskade intäkter för arrenden är en direkt följd av nedläggning. Totalt utgör summan 2,3 miljoner Skr (fördelat enligt följande: Pilkington Oceanhamnen 1,8 miljoner Skr, Pilkington Nissan 500 000 Skr). Oro bland övrig hamnbaserad verksamhet angående omfattningen på effekterna. Exempelvis tappar två speditörer/subagenter (Schele, West Sweden Agency)intäkter för den trafik som genererats via Pilkington. Eftersom den även varit den basvolym man byggt annan trafik på 142 Sidan 5 av 14

15 STADSKONTORET kan det bli svårt att bibehålla fartygsfrakterna (raterna) för exportgods när Pilkingtontrafiken upphör. Detta påverkar även de fartyg som till stor del lastat sågade trävaror för Vida Group i retur till kontinenten. West Sweden Agency tappar hälften av sina anlöp (Oceanhamnen) som subagent och det är oklart om man på kort siktar klarar denna förlust. Trots att Pilkingtons beslut om stängning är en svår situation för alla inblandade, öppnar sig samtidigt möjligheter för Halmstad Hamn att bygga vidare på andra volymer. Halmstad Hamn bedömer att det trots minskade volymer inom shipping fortfarande går att öka volymerna genom att tänka annorlunda, effektivt och närmare kunderna är tidigare traditionell hamnverksamhet. 143 Sidan 6 av 14

15 STADSKONTORET 5 Konsekvenser Det är i sammanhanget viktigt att inte förlora perspektiven i den här frågan. Visserligen sker just nu stora varsel, men det är en del av pågående utveckling inom näringslivets omstrukturering och inte något helt oväntat. Det är också viktigt att poängtera att det inte rör sig om någon massiv kris. Halmstad påverkas, precis som flera andra, av konjunkturnedgången men kommunen har fortfarande tillväxt och årets befolkningstillväxt för kommunen ser ut att hamna på rekordnivåer med närmare 1 000 nya invånare 5.1 På kort sikt I det korta perspektivet är svårt att komma runt att personer kommer att hamna i arbetslöshet. Det kommer också att röra sig om personer som har en låg grundutbildning och en kompetens som matchar efterfrågan på arbetsmarknaden. Flera personer kommer också att vara lite äldre vilket traditionellt brukar innebära att det är svårare att hitta nya jobb. Utan åtgärder finns det risk för att vissa av de friställda kan hamna i långvarigare arbetslöshet med följder som utanförskap och otrygghet. Detta kan också ge hälsoeffekter och sociala spänningar. För att möta detta kommer det finnas stora behov av olika typer av vidare/omutbildningar, coaching, och stöd för att hitta sin roll på en bättre matchning mot den rådande arbetsmarknaden. Ökat behov av samarbete mellan kommunens verksamheter och andra aktörer för att fånga upp människor redan innan arbetslösheten blir ett faktum. Detta kräver prioritering av verksamheterna samt av resurser. Ett stort antal anställda på Pilkington och även andra varslade i kommunen är hyresgäster i allmännyttans bostäder. Detta kan ha effekter för allmännyttan då flera hyresgäster på sikt kan få betalningssvårigheter om de hamnar utanför arbetsmarknaden en längre tid. 5.2 På längre sikt Den tydligaste konsekvensen som kan ses är att omstruktureringen (repositioneringen) av Halmstads näringsliv och arbetsmarknad mot framtidens näringsliv och arbetsmarknad behöver intensifieras och bli mer dynamisk. Konjunkturcyklerna går allt fortare och de följer inte traditionella mönster. Näringslivet själva behöver bli mera aktiva i den omstruktureringen om deras lokala marknad skall ha en fortsatt god tillväxt. Kommunens engagemang i omstruktureringen behöver bli mera aktivt, genom konkreta strategier som skapar verklig förflyttning. Halmstads jordmån för företagande behöver utvecklas och på det sättet stimulera näringarna. Jordmånen handlar om det helhetliga strategiska arbete kommunen bedriver för att uppnå goda förutsättningar och underlättanden för företag och arbetsliv att växa upp, attraheras och utvecklas. I arbetet med att skapa en god jordmån är det viktigt att utnyttja de stöttande krafter som finns på regionala, nationella och internationella arenor. Många av Halmstads utmaningar är t.ex. lättare att möta i regional kontext. EU:s tillväxtprogram EU2020 är ett annat exempel där det kan finnas stöd att hämta liksom olika nationella program för näringsliv och arbetsmarknad. Halmstad behöver locka talanger till staden d.v.s. människor, oavsett ålder, som kan utveckla och starta företag. För att locka till sig den typen av människor behöver livsmiljön i Halmstad utnyttjas och utvecklas. På det sättet stärks kommunens och inte minst centralortens attraktivitet. Livsmiljömässigt behöver Halmstad också söka nya horisonter. Det handlar om inte minst att tänka internationellt Halmstad kan locka tyskar, holländare etc. som vill ha bättre livsmiljö. Det är värt att se över om de invånare med utländsk bakgrund som redan finns i Halmstad kan vara dolda talanger i ett allt mer globaliserat näringsliv. 144 Sidan 7 av 14

15 STADSKONTORET Livsmiljön omfattar också att ha en brett och varierat utbud av bostäder. Något som bedöms som mycket viktigt av inte minst näringslivet. Halmstad behöver också utveckla kunskapsmiljön, vilket handlar om de förutsättningar företagen ges avseende kompetent arbetskraftsförsörjning och utveckling. Det handlar om samarbetet mellan näringsliv, företag och högskolan. Liksom samarbete mellan gymnasieskolan/vuxenutbildningar och näringslivet. Science Park Halmstad är en central komponent i detta. I kunskapsmiljön är det viktigt att poängtera att hela utbildningskedjans betydelse från förskola/grundskola och inte enbart högre eftergymnasial utbildning. Hela kedjan bidrar till Halmstads attraktivitet och är något som tydligt framhålls som viktigt av näringslivets företrädare. Det behövs också en utveckling av företagsmiljön - förutsättningarna företagen har för att kunna verka. (t.ex. logistik, mötesarenor för idéer och klusterutveckling). Det behöver också ske en anpassning och förståelse för de nya villkoren i arbetslivet. Allt fler personer kommer att pendla mellan sina bostäder och sitt arbete. Det gäller såväl ut som in samt inom Halmstads kommun. Här kan det behövas nytt tänk kring hur ännu fler på ett smidigt sätt kan ta sig runt i regionen utan att slita på miljön. Flexibilitetskraven och individualisering leder till en mer rörlig arbetsmarknad och näringsliv. Allt fler personer kommer att ha olika typer av projektkontrakt. Troligen kommer fler personer att vara anställda i bemanningsföretag eller på olika typer av projektanställningar. Det kan också tänkas att fler personer rör sig mellan anställningar och egen verksamhet. Man kan kalla det projektsamhället. Hur möter den kommunala sektorn detta växande fenomen? Går det att hitta samarbeten med andra aktörer? Banker och kreditinstitut är centrala i den utvecklingen. 5.3 Miljökonsekvenser Nedläggningar inom industrin har lokala och regionala miljöeffekter. Pilkingtons anläggning i Halmstad är en av länets stora punktkällor till koldioxidutsläpp. En nedläggning innebär därmed att de lokala utsläppen i Halmstad och Halland minskar. Hur stor den totala minskningen av koldioxidutsläppen blir beror på vilken typ av verksamhet som ersätter Pilkingtons.. 145 Sidan 8 av 14

15 STADSKONTORET 6 Åtgärder 6.1 I det korta perspektivet (snabbare effekt) 6.1.1 Marknadsför Hallands goda förutsättningar Detta ger också möjligheter att visa på Halmstads och Hallands styrkor även när konjunkturen sviker. I det halländska perspektivet har länet en av landets lägsta arbetslöshetsnivåer. Halmstad och Halland har fortsatt ett utmärkt läge och välutbildade människor. Det finns en generellt positiv bild av läget bland åtminstone de större företagen. 6.1.2 Tidigarelägg kommunala investeringar Ett sätt att i det korta perspektivet kunna stimulera från kommunens sida är att tidigarelägga beslutade kommunala projekt. Det kan handla om att skjuta till resurser för att genomföra fler projekt snabbare eller göra omprioriteringar. 6.1.3 Kartlägg avgiftsläget för Halmstads näringsliv En kartläggning och jämförelse av avgifter och priser, inklusive elpriser, mellan Halmstad och andra kommuner kan vara viktig för att få en uppfattning om kostnadsläget och genomföra eventuella justerande åtgärder. 6.1.4 Följa upp följderna för allmännyttiga bostäder En noggrannare uppföljning av följderna för allmännyttans bostäder då flera av de under hösten varslade är boende i beståndet. Det bör klarläggas vilka effekter det har allmännyttan och för boende i beståndet. Detta kan även utvecklas till en bredare utredning om hur allmännyttan möter en fler bostadssökande med projektanställningar och liknande. 6.1.5 Utbildningsinsatser för att fånga upp varslade Ett prestigelöst samarbete mellan flera aktörer i Halmstad Kommun bidrar till att minska riskerna för arbetslöshet och social utslagning. Att fånga upp människor redan innan arbetslösheten blir ett faktum är en optimal lösning. Ett konkret exempel är behovet av arbetsledare som näringslivet efterfrågar. Ett kontinuerligt samarbete mellan Näringslivsbolaget, Halmstad kompetenscentrum, Vuxenutbildningen, andra utbildningsanordnare och Arbetsförmedlingen är ett steg i rätt riktning. För att kunna lösa detta krävs engagemang och samverkan på många fronter. 6.1.6 Verka för lämplig användning av Pilkingtons tomt Pilkingtons område med sin storlek och sitt strategiska läge med koppling till hamn och järnväg via industrispår ger fastigheten stor potential. Kommunen bör verka för att den kommer till lämplig användning. Risken är annars att tomten blir stående outvecklad vilket är dåligt utnyttjande av ett centralt verksamhetsområde. Dessutom ger en öde fabrik inget bra intryck av Halmstad. 146 Sidan 9 av 14

15 STADSKONTORET 6.2 I det längre perspektivet (långsammare effekt) 6.2.1 Skapa ett gott samarbete mellan kommun och näringsliv En grundförutsättning för att ha ett gott företagsklimat i kommunen är att samarbetet mellan näringslivet och kommunens organisation fungerar bra. Det handlar om en förståelse för företagens villkor hos ansvariga för planer, tillstånd och tillsyn i kommunen. Men det handlar också om en förståelse hos det lokala näringslivet för kommunala och samhälleliga prioriteringar som görs av den kommunala organisationen. Utveckla långsiktiga strategiska näringslivsdiskussioner Halmstads kommun behöver utveckla det långsiktiga näringslivsarbetet genom att hitta fler möjligheter för olika kompetenser inom kommunen att mötas och diskutera dessa frågor. Strateger och det operativa inom näringslivsarbetet samt förvaltningar med planerings- och tillsynsansvar behöver tydliga kontaktytor. I kontakterna ska det vara möjligt kunna ta tillvara på olika erfarenheter från näringslivsarbetet för att utveckla största möjliga förståelse och därmed bästa möjliga företagsklimat. Förslag kring detta ligger i Näringslivsutredningen. Det kommer även att vara en del av Kommunstyrelsens Tema Framtidens Näringsliv och Arbetsmarknad i Halmstad 2013 Utveckla kommunens arbetsformer Kommunen behöver förbättra och effektivisera sina processer gentemot företagen. Processerna går både att effektivisera och att stärka genom att tillföra ytterligare resurser. Men det behövs också en större kunskap och förståelse inom kommunens organisation för företagens villkor. En ökad förståelse för företagens villkor gör det även lättare att föra en dialog mellan kommunen och näringslivet. I de utvecklade arbetsformerna ingår också satsningen på e-förvaltning. Genom utvecklad e-förvaltning skapas en grund för en effektivare myndighetsutövning och service gentemot företagen. Kommunens olika delar behöver gå bättre i takt i näringslivsarbetet. Det hjälper inte att sälja Halmstad om inte organisationen förmår leverera planer, tillstånd och infrastruktur. Förslag kring detta ligger i Näringslivsutredningen. Det mäts återkommande med hjälp av SKL Insikt. Det kommer även att vara en del av Kommunstyrelsens Tema Framtidens Näringsliv och Arbetsmarknad i Halmstad 2013. Satsningar på e-förvaltning finns med i gällande planeringsdirektiv. Skapa en bättre beredskap inom kommunen för att möta omvandlingen av näringslivet i framtiden Kommunen kan genom att en nära dialog med näringslivet få en djupare kunskap och en bättre beredskap för händelser kring omvandlingen av näringslivet. Genom att t.ex. ligga i framkant med planeringen av markutnyttjande kan kommunen också snabbare erbjuda lösningar för företagens behov. Förslag kring detta ligger i Näringslivsutredningen. Det kommer även att vara en del av Kommunstyrelsens Tema Framtidens Näringsliv och Arbetsmarknad i Halmstad 2013. Hänsyn till detta kommer även att finnas med i Översiktsplanen. 6.2.2 Långsiktig omstrukturering av näringslivet Nyetablering av stora företag och huvudkontor i Halmstad i framtiden är nog inte särskilt troligt. För att få den typen av företag i framtiden måste det fram entreprenörer och få dem att vilja expandera och fortsätta med det alternativt hitta dem utanför Halmstad och få dem att flytta sin verksamhet till Halmstad/Halland och bygga vidare här. D.v.s. hitta dem innan de blivit stora. Goda exempel på den typen av byggande företag är Derome Group i Varberg och AJ. 147 Sidan 10 av 14

15 STADSKONTORET Hitta de lokala tillväxtföretagen Halmstad har ca 8300 företag. Identifiera de som har potential och förutsättningar för att utöka sin verksamhet och anställa fler människor. Ta reda på vad dessa företag behöver för stöd och identifiera vad kommunen kan bidra med. Tänka på vad kan göras istället för vad som inte går att göra. Förbättra kontakterna med utländska ägare Kontakterna med de utlandsägda företagens koncernledningar behöver öka. Halmstad behöver visa upp sitt goda näringslivsklimat och sina möjligheter. Det kan inte bara säkra att verksamheter blir kvar. Det kan också leda till utveckling av den befintliga delen av koncernens verksamhet i Halmstad och även stimulera nyetableringar av verksamhet inom samma koncern. Få till etableringar av fler små växande företag Identifiera tillväxtföretag eller förtag som kan bli det, kontakta dessa och erbjud möjligheter att etablera sig i Halmstad. Rekrytering av företag bör ske både genom marknadsföring och genom direkt uppsökande verksamhet. Stimulera entreprenörskap Kommunen behöver bidra till att utveckla entreprenörskapet i Halmstad. Det finns redan utbildningar och utvecklingsmöjligheter, men det kan komma in på ett tidigare stadium. Redan på idénivån kan potentiella entreprenörer behöva mer stöd för att utveckla och paketera goda affärsidéer. 6.2.3 Öka kunskapsinnehållet i Halmstads näringsliv Det framtida näringslivet kommer att vara mer kunskapsintensivt. För att öka Halmstads och Hallands konkurrenskraft är det viktigt att fortsätta satsningen på ett ökat kunskapsinnehåll i näringslivet. Det handlar både om att få in kunskap i företagens verksamhet och om att skapa rätt kompetensförutsättningar för de som ska arbeta i företagen. Skapa ökade förutsättningar för klusterbildningar Innovativa, kreativa miljöer och nätverk är väsentliga för företag att kunna utvecklas. Skapa ekonomiskt utrymme för att under etableringsperioder kunna stödja klusterbildningar. Utveckla Science Park Kommen kan genom sitt ägande bidra till att utveckla Science Park till att fungera som en bredare kontaktyta mellan Högskolans verksamhet och näringslivet. Bredda även inriktningarna och vilka typer av företag som kan ta stöd. Ingår i arbetet med utvecklat ägardirektiv till Halmstad Science Park. Utbildning för att långsiktigt överbrygga matchningsproblematiken. För att överbrygga det kompentensgap som finns mellan efterfrågad och tillgänglig kompentens krävs djupare samarbete mellan kommunen och näringslivet avseende utbildning. Detta sker genom att samordna kunskapsprofiler för företag och driva YH-utbildningar kring kompetenser som efterfrågas. Utbudet av YH-utbildningar utvecklas i nära samarbete med näringslivet. Här ingår även de satsningar som görs för att öka livschanserna för unga inom t.ex. projekt som Made by Halmstad och Ungdomskraft. 6.2.4 Öka rörligheten satsa på infrastrukturen viktigt Rörlighet för gods och människor är av högsta vikt för framtidens näringsliv. En god infrastruktur utgör en mycket viktig del av detta. Infrastruktursatsningar har också ett viktigt symbolvärde för framåtandan i en kommun. Fatta beslut om infrastrukturprojekt Ta beslut om infrastrukturinvesteringar, beslut är viktiga oavsett om det blir ett nej eller ett ja då det tydliggör vilka förutsättningar som råder och hur man kan planera. De projekt som oftast efterfrågas är utbyggnaden av södra infarten och en ny bro över Nissan samt utbyggnad av Tiarpsallén. 148 Sidan 11 av 14

15 STADSKONTORET Utveckla pendlingsmöjligheterna Framtidens arbetsmarknad är rörlig. Människor kommer att resa, ibland ganska långt, för att komma till och från jobbet. Ökad rörlighet och ett ökat utbyte av människor och idéer är bra för Halmstad och Halland. Redan idag är Halmstad en pendlingsort, men detta kan öka ytterligare. Flera stora infrastrukturprojekt främst tunnlarna genom Hallandsås och under Varberg kommer ytterligare underlätta pendling såväl norr som söderut. Kommunen kan genom att driva på infrastruktursatsningar, främst på kollektivtrafiksidan, ytterligare stötta en ökad mobilitet på arbetsmarknaden. Detta kan t.ex. handla om att skynda på processen kring ett stationsläge i Getinge och pendeltågstrafik på Markarydsbanan. Prioritera resecentrum Resecentrum är av central betydelse för Halmstad och pendlingen. Genom att snabba upp processen med resecentrum går det att underlätta för fler att pendla såväl inom kommunen som över kommungränsen. Det innebär också ett tidigareläggande av ett kommunalt nyckelprojekt (se även punkt Tidigarelägg kommunala investeringar under lösningar i korta perspektivet ovan). Att tidigarelägga resecentrum är till stor del beroende på hur projektet prioriteras av staten. Kommunens arbete behöver därför främst inriktas på att i relevanta sammanhang lyfta projektets betydelse för kommunen och regionens utveckling. Börja arbeta med den strategiska infrastrukturen Utveckla samarbetet med kringliggande kommuner, inte minst söderut, för att lyfta fram den strategiska infrastrukturen så som t.ex. ny höghastighetsbana Oslo-Hamburg eller nya Öresundsförbindelser. Kommunen kan öka samarbetet med Regionen kring de här frågorna, men också driva egna kontakter med andra kommuner längs den tänkta sträckningen. En nyckelkommun är Helsingborg. 149 Sidan 12 av 14

15 STADSKONTORET 7 Rekommendationer till fortsatt arbete Enligt kapitlet om Åtgärder för det korta och längre perspektivet ingår ett antal idéer och möjliga strategier, fler kan säkert dyka upp efterhand. Delar av dem ingår redan nu i aktuella planer och processer för kommunens verksamheter, delar av dem bör ingå i kommande planer och direktiv alternativt komplettera de planer som nu ligger för beslut. Rekommendation för fortsatt arbete är därför att de aktuella idéerna hanteras inom ramen för de processer som redan pågår och att de adresseras på ett sådant sätt att de får en naturlig hemvist i verksamheterna. Exempel på processer att adressera idéer till: - Genomförande av beslut utifrån Näringslivsutredningen, intensifiera detta. Utveckling av arbetsformer, Tillståndslots, Kontakter med näringsliv och arbetsmarknad etc. - Kommunstyrelsens arbete under 2013 och 2014 med Framtidens Näringsliv och Arbetsmarknad. - Arbetet med utveckling av Science Park och dito tillhörande klusterbildningar och samverkansområden. - Verksamhetsberedningsprocessen - Översiktsplanen 7.1 Förslag till ägandeskap för åtgärder Kommunstyrelsen (genom Stadskontoret och Samhällsbyggnadskontoret) Tidigarelägg kommunala investeringar Kartlägg avgiftsläget för Halmstads näringsliv Verka för lämplig användning av Pilkingtons tomt Utveckla långsiktiga strategiska näringslivsdiskussioner (I samarbete med Halmstads Näringslivs AB) Utveckla kommunens arbetsformer (i samarbete med berörda nämnder och bolag) Skapa en bättre beredskap inom kommunen för att möta omvandlingen av näringslivet i framtiden (I samarbete med Halmstads Näringslivs AB) Förbättra kontakterna med utländska ägare (I samarbete med Halmstads Näringslivs AB) Skapa ökade förutsättningar för klusterbildningar (I samarbete med Halmstads Näringslivs AB) Utveckla Science Park Fatta beslut om infrastrukturprojekt Utveckla pendlingsmöjligheterna Prioritera resecentrum Börja arbeta med den strategiska infrastrukturen 150 Sidan 13 av 14

15 STADSKONTORET Halmstads Näringslivs AB Marknadsför Hallands goda förutsättningar Hitta de lokala tillväxtföretagen Få till etableringar av fler små växande företag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (genom Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen) Utbildningsinsatser för att fånga upp varslade. Utbildning för att långsiktigt överbrygga matchningsproblematiken. Halmstads Fastighets AB Följa upp följderna för allmännyttiga bostäder 151 Sidan 14 av 14