DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING 10 Alholmen k 19 11 Korsgrundet 10 Alholma k 19 11 Ristikari
BESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING Beskrivningen berör den 0.05.017 daterade detaljplanekartan. ASEMAKAAVAN JA ASEMAKAAVA- MUUTOKSEN SELOSTUS Selostus koskee 0.05.017 päivättyä asemakaavakarttaa. 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Detaljplanen och detaljplaneändringen berör: Gatu- och rekreationsområde i staden Jakobstads stadsdel 11, Korsgrundet, samt järnvägsområde och oplanerade markområden i stadsdelen 10, Alholmen. Genom detaljplanen och detaljplaneändringen bildas: Special-, rekreations-, gatu-, trafik- och vattenområden i staden Jakobstads stadsdelar 10, Alholmen och 11, Korsgrundet. 1. Planområdets läge Planområdet ligger cirka,5 kilometer norr om Jakobstads centrum vid Alholmsfjärdens strand och. Planen kommer att omfatta området som i söder angränsar till bostadsmässans planområde, i öster till Alholmens industriområde, i väster till havet och i norr till den gamla sommarvillabebyggelsen vid Alholmsvägen. 1 PERUS- JA TUNNISTETIEDOT 1.1 Tunnistetiedot Asemakaava ja asemakaavamuutos koskevat: Katu- ja virkistysalueita Pietarsaaren kaupungin kaupunginosassa 11, Ristikari sekä rautatiealuetta ja kaavoittamattomia maa-alueita kaupunginosassa 10, Alholma. Asemakaavalla ja asemakaavamuutoksella muodostuu: Erityis-, virkistys-, katu-, liikenne- ja vesialueita Pietarsaaren kaupunginosissa 10, Alholma ja 11, Ristikari. 1. Kaava-alueen sijainti Kaava-alue sijaitsee n.,5 km Pietarsaaren keskustan pohjoispuolella, Alholmanlahden rannalla ja se rajoittuu etelässä asuntomessualueeseen, idässä Alholman teollisuusalueeseen, lännessä mereen ja pohjoisessa vanhaan kesähuvila-asutukseen Alholmintien varressa. Bild 1: Lägeskarta. Kuva 1: Sijaintikartta.
1.3 Planens syfte En stor del av planeringsområdet har ingen detaljplan. Avsikten är att skapa ett område för vinterförvaring av fritidsbåtar samt för service av båtar. Genom att ändra det nu oanvända området till ett förvaringsområde för båtar kan vissa områden som nu används för detta syfte bebyggas med bostadshus. Samtidigt skapas ett område som är lämpligt för vinterförvaring av större båtar, vilket nu saknas. 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen Beskrivningens bilagor är: 1. Detaljplanekarta med bestämmelser. Naturutredning på detaljplaneområdet för småbåtshamnen i Alheda 3. Asemakaavan seurantalomake 1.3 Kaavan tarkoitus Valtaosalla suunnittelualueesta ei ole asemakaavaa. Tarkoituksena on luoda telakka-alue vapaa-ajanveneiden talvisäilytystä ja huoltoa varten. Muuttamalla nyt käyttämätön alue veneiden säilytysalueeksi voidaan tiettyjä alueita, joita nyt käytetään tähän tarkoitukseen, vapauttaa asuinrakentamiseen. Samalla saadaan alue, joka sopii myös suurempien veneiden säilytykseen, jollainen nyt puuttuu. 1.5 Luettelo selostuksen liiteasiakirjoista Selostuksen liitteet ovat: 1. Asemakaavakartta määräyksineen. Alhedan pienvenesataman asemakaavaalueen luontoselvitys 3. Blankett för uppföljning av detaljplan SAMMANDRAG.1 Olika skeden i planprocessen Planen anhängiggjordes första gången under våren 011 och ett utkast till detaljplan gjordes av stadsplanearkitekt Ilmari Heinonen. Beredningen avstannade när man väntade på en lösning i markägosituationen och planläggningsarbetet återupptogs i början av år 016 med en något förstorad detaljplaneavgränsning. Den 7 januari samma år hölls ett möte med museichefen, där områdets historia och fornminnen kartlades. En uppdatering av programmet för deltagande och bedömning gjordes i slutet av mars 017. Om planeringsstarten meddelades i lokaltidningarna (ÖT och PS) 5.4.017. Detaljplaneområdets intressenter har kontaktats direkt per brev och haft möjlighet att bekanta sig med skissmaterialet. Planförslaget färdigställdes i slutet av april 017 för att föreläggas tekniska nämnden. TIIVISTELMÄ.1 Kaavaprosessin vaiheet Kaava pantiin ensimmäistä kertaa vireille keväällä 011 ja asemakaavan luonnoksen laati asemakaava-arkkitehti Ilmari Heinonen. Valmistelu jäi odottamaan maanomistus tilanteen ratkeamista ja kaavoitustyö otettiin uudelleen valmisteltavaksi vuoden 016 alussa hieman laajennetulla asemakaavarajauksella. Museojohtajan kanssa 7. tammikuuta samana vuonna pidetyssä kokouksessa kartoitettiin alueen historia ja muinaismuistot. Osallistumis- ja arviointisuunnitelman päivitys tehtiin maaliskuun lopussa 017. Suunnittelun jatkamisesta on ilmoitettu paikallisissa sanomalehdissä (ÖT ja PS) 5.4.017. Asemakaavaalueen osallisiin on otettu suoraan yhteyttä kirjeitse ja heille on ollut mahdollisuus tutustua luonnosaineistoon. Kaavaehdotus valmistui huhtikuun lopussa 017 esiteltäväksi tekniselle lautakunnalle.
. Detaljplanen och detaljplaneändringen Genom detaljplanen skapas ett ca 11,4 ha stort område för förvaring och service av fritidsbåtar, en småbåtshamn och ett varv. Strandlinjen kommer att skyddas med vågbrytare och fyllas ut för att man ska kunna bygga bryggor. Därtill reserveras ett område för byggnader och anläggningar som betjänar samhällsteknisk försörjning i detaljplanen. Mellan varvsstranden och bostadsmässans planområde lämnas ett parkområde som buffert. På planeringsområdet anvisas tre byggnadsytor för förvaringshallar och en för hallar för service av båtar, samt möjlighet till en försäljningspunkt för bränsle och båttillbehör. Från korsningen mellan Alholmsvägen och Larsmovägen anvisas ett ungefärligt läge för en gång- och cykelväg till bostadsmässans planområde. Det oplanerade markområdet öster om Alholmsvägen tas med inom planeringsområdets gräns och fornminnet, en skyddsvall med löpgravar belägen mellan Alholmsvägen och järnvägen, skyddas och området markeras som skyddsgrönområde. Det oplanerade triangelformade markområdet öster om järnvägen tas också med i detaljplanen..3 Genomförandet av detaljplaneringen Förverkligandets tidtabell beror främst på marknadsläget.. Asemakaava ja asemakaavamuutos Asemakaavalla luodaan noin 11,4 ha suuruinen alue vapaa-ajanveneiden säilytystä ja huoltoa varten. Laitureiden rakentamiseksi rantaa täytetään ja suojaksi rakennetaan aallonmurtajat. Asemakaavaan varataan lisäksi yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten ja laitosten alue. Telakkarannan ja asuntomessualueen väliin jätetään puistoalue puskurivyöhykkeeksi. Suunnittelualueella osoitetaan kolmen rakennusalaa varastohallille ja yksi veneiden huoltoahallia varten, sekä mahdollisuus polttoaineiden ja veneilytarvikkeiden myyntipistettä varten. Alholmintien ja Luodontien välisestä risteyksestä asuntomessujen kaava-alueelle osoitetaan ohjeellinen kävely- ja pyörätie. Alholmintien itäpuolelta otetaan suunnittelualueeseen mukaan kaavoittamaton alue, Alholmintien ja rautatien välistä, missä olevat muinaismuistot, suojavallit juoksuhaudat suojellaan ja tämä alue on merkitty suojaviheralueeksi. Lisäksi mukaan on liitetty vielä pieni kappale kaavoittamatonta maata radan itäpuolelta..3 Asemakaavan toteuttaminen Toteutuksen aikataulu riippuu lähinnä kysyntätilanteesta. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 En allmän beskrivning av området Detaljplaneområdet ligger cirka,5 km norr om centrum av Jakobstad och söder om storindustriområdet på Alholmen, på båda sidorna om Alholmsvägen. Planeringsområdet är låglänt och plant. Tidigare fanns sommarvillor på området väster om Alholmsvägen, men de är nu rivna. På grund av närheten till industrin kan planeringsområdet inte användas för byggande av bostäder. En stor del av detaljplaneområdet utgörs av gles skog. Inom detaljplaneområdet 3 LÄHTÖKOHDAT 3.1 Selvitys suunnittelualueen oloista 3.1.1. Alueen yleiskuvaus Asemakaava-alue sijaitsee noin,5 km Pietarsaaren keskustan pohjoispuolella ja Alholman suurteollisuusalueen eteläpuolella, molemmin puolin Alholmintietä. Suunnittelualue on alavaa ja tasaista. Aikaisemmin Alholmintien länsipuolisella alueella olleet kesämökit on purettu ja teollisuuden läheisyyden vuoksi suunnittelualuetta ei voida käyttää asuntorakentamiseen. Suuri osa asemakaava-alueesta on harvaa metsää. Asemakaava-alueella on kaksi yhdyskunta-
finns två anläggningar för samhällsteknisk försörjning, ett pumphus och en utloppsledning. Detaljplaneområdet gränsar delvist till Alheda reningsverk i norr. Strax söder om planeringsområdet finns en skyddad byggnad, den så kallade Willes villa. Söder om planeringsområdet finns också ett detaljplanerat bostadsområde, bostadsmässans planområde (AKR, AP och AO). Sydost om området ligger Kråkholmsfjärden och öster om området finns ett detaljplanerat industriområde (T-1/kem). teknisen huollon varustusta, pumppaamo ja puhdistuslaitoksen purkuputki. Kaava-alue rajautuu pohjoisessa osittain vedenpuhdistamon alueeseen. Aivan suunnittelualueen eteläpuolella sijaitsee suojeltu rakennus, nk. Willen villa. Suunnittelualueen eteläpuolella on myös asemakaavoitettu asuntoalue, asuntomessujen kaava-alue (AKR, AP ja AO). Alueen kaakkoispuolella sijaitsee Kråkholmanjärvi ja alueen itäpuolella sijaitsee asemakaavoitettu teollisuusalue (T-1/kem). Bild : Flygfoto. 3.1. Naturmiljön En stor del av planeringsområdet har historiskt sett varit ett strandområde med sommarvillor och å andra sidan har den hundraåriga industrin format området fram tills idag. En naturinventering för området väster om Alholmsvägen gjordes i slutet av juli 015. Inom det inventerade området finns inga naturtyper som är skyddade enligt lagen och inga flygekorrar påträffades inom området. En nordisk fladdermus Kuva : Ilmakuva. 3.1. Luonnonympäristö Suunnittelualue on merkittävältä osaltaan entistä huviloiden ranta-aluetta ja toisaalta satavuotinen teollisuus on muovannut aluetta tähän päivän saakka. Alholmintien länsipuolella sijaitsevasta alueesta tehtiin heinäkuun lopulla 015 luontoinventointi. Inventoidulla alueella ei ole lailla suojeltuja luontotyyppejä eikä alueella tavattu liito-oravia. Pohjanlepakko havaittiin, mutta alueen merkitys lepakoille arvioi-
observerades, men områdets betydelse för fladdermöss bedöms vara litet. Människan, det närliggande reningsverket och Alholmens pappersindustri har kraftigt påverkat skogen och miljön på området. Vid stranden växer en 15-årig tät lövblandskog och invid Alholmsvägen domineras naturen av en närmare 60-årig lövblandskog. Området håller på att växa igen, men det domineras ännu av gamla ädellövträd från borgarvillornas tid. I naturinventeringen konstateras att man i samband med detaljplaneringen bör sträva efter att åtminstone bevara de gamla ädellövträden ekarna, lönnarna och lindarna, vilka har märkts ut på inventeringskartan. Stranden på planeringsområdet har fyllts ut med muddringsmassor och strandlinjen har flyttats längre ut i Alholmsfjärden än dess ursprungliga läge. Detaljplaneområdet behöver fyllas ut ytterligare med ca 0,5 meter. Den slutliga fyllningsmängden definieras i gatuplanen/nivåplanen för området. daan pieneksi. Ihminen, lähellä sijaitseva puhdistuslaitos ja Alholman paperiteollisuus ovat vaikuttaneet hyvin voimakkaasti alueen metsään ja ympäristöön. Ranta-alueella kasvaa 15 vuotta vanha tiheä lehtisekametsä kun Alholmintien varrella luontoa hallitsee lähes 60 vuotta vanha lehtisekametsä. Alue on kasvamassa umpeen, mutta sitä hallitsevat vielä vanhat, porvarishuviloiden aikaiset jalopuut. Luontoinventoinnissa todetaan, että asemakaavoituksen yhteydessä on pyrittävä ainakin säilyttämään vanhat jalolehtipuut: tammet, vaahterat ja lehmukset, jotka on merkitty inventointikarttaan. Suunnittelualueen rantaa on täytetty ruoppausmassoilla ja rantaviiva on siirtynyt alkuperäistä ulommaksi Alholminlahdelle. Asemakaavaaluen laiturialueella tarvitaan lisätäyttöä vielä noin 0,5 metriä. Lopullinen täytön määrää alueen katusuunnitelman/tasopiirustuksen. Bild 3: Strandlinjens ungefärliga läge ca år 1956-58 i blått. 3.1.3 Den byggda miljön Området är obebyggt med undantag för järnvägen som går genom områdets östra del, Alholmsvägen och Jakobstads Vattens reningsverks pumphus beläget väster om vägen. Längs Alholmsvägen och Larsmovägen finns gång- Kuva 3: Rantaviivan likimääräinen sijainti noin vuonna 1956-58 on merkitty sinisellä. 3.1.3 Rakennettu ympäristö Alue on rakentamaton, lukuun ottamatta alueen itäpuolen läpi kulkevaa rautatietä, Alholmintietä ja sen länsipuolella olevaa Pietarsaaren Veden puhdistuslaitoksen pumppaamorakennusta. Alholmintien ja Luodontien varrella on
och cykelleder åtskilda från körfilerna. Inom planeringsområdet finns ståtliga ädellövträd kvar från borgarvillornas tid, som i mån av möjlighet bör bevaras. Inom planeringsområdet, öster om Alholmsvägen, finns ett fornminne som består av en skyddsvall med löpgravar från första världskriget och som ska skyddas i detaljplanen. I övrigt saknar området skyddsvärden. På detaljplaneområdet går en fjärrvärmeledning i nord-sydlig riktning och sju viktiga huvudvattenledningar: två hushållsvattenledningar och fem avloppsledningar, vilka har beaktats i detaljplanen. Därtill planeras en ny avloppsledning till reningsverket genom området, vilket har beaktats i detaljplanen. 3.1.4 Markägoförhållanden Staten äger järnvägsområdet. Därutöver ägs hela planeringsområdet av staden Jakobstad efter att ett markköp förverkligats med UPM- Kymmene Oyj. erilliset kevyenliikenteen väylät. Porvarishuviloiden ajalta alueella on vielä jäljellä komeita jalolehtipuita, jotka tulee ottaa suunnittelussa mahdollisuuksien mukaan huomioon. Kaavaalueella, Alholmintien itäpuolella on muinaismuistoja, suojavalleja ja vallihautoja ensimmäisen maailmansodan ajalta. Muuten ei suojeluarvoja alueella ole. Kaava-alueella kulkee pohjois-eteläsuunnassa kaukolämpöjohto ja seitsemän tärkeää runkovesijohtoa: kaksi talousvesijohtoa ja viisi jätevesiviemäriä, mikä on otettu huomioon asemakaavassa. Tämän lisäksi suunnitellaan yhtä uutta alueen läpi kulkevaa viemärilinjaa vedenpuhdistamolle, mihin kaavassa on varauduttu. 3.1.4 Maanomistus Valtion omistamaa rautatiealuetta lukuun ottamatta Pietarsaaren kaupunki omistaa koko kaava-alueen UPM-Kymmene Oyj:n kanssa toteutuneen kaupan jälkeen. Bild 4: Markägoförhållanden. Kuva 4: Maanomistuskartta. 3. Planeringssituationen 3..1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet 3. Suunnittelutilanne 3..1 Kaava-aluetta koskevat suunnitelmat, päätökset ja selvitykset
Landskapsplanen På planområdet gäller Österbottens landskapsplan 030. Österbottens förbunds landskapsfullmäktige godkände planen 9.9.008, och den fastställdes av miljöministeriet 1.1.010. I landskapsplanen anvisas planeringsområdet som ett område för tätortsfunktioner (A). Området ligger inom strandzonen, samt inom stadsutvecklingszonen Jakobstads stadsregion (kk-) och Jakobstadsregionens område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation (mv-9). Genom planeringsområdet går en ledning för överföringsavlopp (jv) och intill området finns ett avloppsreningsverk (et-j). Maakuntakaava Kaava-alueella on voimassa Pohjanmaan maakuntakaava 030. Pohjanmaan liiton maakuntavaltuusto on hyväksynyt kaavan 9.9.008 ja kaava on vahvistettu ympäristöministeriössä 1.1.010. Maakuntakaavassa suunnittelualue on osoitettu taajamatoimintojen alueeksi (A). Alue sijaitsee rantavyöhykkeellä, sekä Pietarsaaren kaupunkiseudun kaupunginkehittämisvyöhykkeellä (kk-) ja Pietarsaaren seudun matkailunähtävyyksien matkailun vetovoima-alueella / matkailun ja virkistyksen kehittämisen kohdealueella (mv-9). Suunnittelualueen läpi kulkee siirtoviemärin yhteys (jv) ja alueen läheisyydessä sijaitsee jätevedenpuhdistamo (et-j). Bild 5: Utdrag ur landskapsplanen. Generalplanen I den av stadsfullmäktige år 008 godkända generalplanen är området reserverat för rekreation/grönområde (södra delen), för service (norra delen), för samhällsteknisk försörjning (öster om Alholmsvägen) samt för produktion och lagerhållning, där det finns en betydande anläggning för produktion eller lagring av farliga kemikalier (öster om järnvägen). Längs Alholmsvägen finns en rutt för cykel- och gångtrafik och längs stranden anvisas en rutt för cykel- och gångtrafik. Kuva 5: Ote maakuntakaavasta. Yleiskaava Kaupunginvaltuuston 008 hyväksymässä yleiskaavassa on alue varattu virkistys/viheralueeksi (eteläosa), palveluille (pohjoisosa), yhdyskuntateknisen huollon alueille (Alholmintien itäpuolella) sekä tuotantoa ja varastointia varten, sekä teollisuus- tai varastorakennusten alue, jolle saa sijoittaa merkittävän, vaarallisia kemikaaleja valmistavan tai varastoivan laitoksen (rautatien itäpuolella). Alholmintien vartta kulkee pyörä- ja kävelyliikenteen reitti ja rantaan on merkitty pyörä- ja kävelyliikenteen reitti.
Bild 6: Utdrag ur generalplanen. Detaljplanen Förutom de mindre rekreations-, trafik- och gatuområdena saknar planeringsområdet detaljplan. Kuva 6: Ote yleiskaavasta. Asemakaava Suunnittelualue on vähäisiä virkistys-, liikenneja katualueita lukuun ottamatta kaavoittamaton. Bild 7: Utdrag ur tidsenlig detaljplan. Utredningar År 015 gjordes en naturinventering för området mellan Alholmsvägen och stranden. I inventeringen, som finns som bilaga till beskrivningen, konstateras att det på området inte finns några naturtyper som är skyddade, och att området inte heller är av någon större betydelse för flygekorrar, fladdermöss eller häckande fåglar. Däremot finns många gamla ädellövträd som borde bevaras på området. En kartering av lövträden har gjorts och de kommer att beaktas i planeringen. Kuva 7: Ote ajantasa-asemakaavasta Selvitykset Vuonna 015 tehtiin luontoselvitys Alholmintien ja rannan välisellä alueella. Selvitys on selostuksen liitteenä ja siinä todetaan, ettei alueella ole suojeltavia luontotyyppejä, eikä alue ole merkityksellinen liito-oravien tai lepakoiden elinympäristönä. Sen sijaan alueella on runsaasti jaloja lehtipuita, puista on tehty kartoitus ja puut tulee ottaa alueen suunnittelussa huomioon.
4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN OCH DETALJPLANEÄNDRINGEN 4.1 Behovet av detaljplanering Största delen av planeringsområdet är oplanerat, bortsett från mindre detaljplanerade rekreations-, trafik- och gatuområden. Det finns ett behov av båthallar för vinterförvaring och servicetjänster i Jakobstad och området i fråga är mycket lämpligt för detta ändamål. 4. Planeringsstart och beslut som gäller denna Initiativet till planeringen togs av staden Jakobstad år 011 utan något separat planeringsbeslut. Planändringen anhängiggjordes i april samma år och ett utkast till detaljplaneförslag gjordes, men beredningen gick inte vidare. Planläggningsarbetet återupptogs i början av år 016 och samtidigt förstorades planeringsområdet något. En uppdatering av programmet för deltagande och bedömning gjordes i mars 017. Detaljplaneområdets intressenter har kontaktats direkt per brev och de har haft möjlighet att bekanta sig med skissmaterialet. Planförslaget färdigställdes i slutet av april 017 för att föreläggas tekniska nämnden. 4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter Intressenter är markägaren staden Jakobstad, staten samt detaljplaneområdets rågrannar. 4.3. Anhängiggörande Beredningen av planen anhängiggjordes första gången i april 011. Programmet för deltagande och bedömning godkändes av tekniska nämnden vintern 011. Det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning antecknades för kännedom på tekniska nämndens möte 8.3.017. Intressenter har per brev meddelats om planeringen. 4 ASEMAKAAVAN JA ASEMAKAAVAMUUTOKSEN SUUNNITTELUN VAIHEET 4.1 Asemakaavan suunnittelun tarve Suunnittelualue on suurimmalta osaltaan kaavoittamatonta lukuun ottamatta vähäisiä virkistys-, liikenne- ja katualueita. Pietarsaaressa on tarvetta vapaa-ajan veneiden talvisäilytys ja huoltopalveluille ja kyseinen alue on tähän tarkoituksen hyvin sopiva. 4. Suunnittelun käynnistäminen ja sitä koskevat päätökset Suunnittelu on käynnistetty Pietarsaaren kaupungin aloitteesta vuonna 011, ilman erillistä kaavoituspäätöstä. Kaavamuutos pantiin vireille huhtikuussa sama vuonna ja laadittiin asemakaavaehdotuksen luonnos mutta valmistelu ei edennyt pitemmälle. Kaavatyötä jatkettiin vuonna 016 alussa ja samalla laajennetiin hieman suunnittelualuetta. Osallistumis- ja arviointisuunnitelman päivitys tehtiin maaliskuussa 017. Asemakaava-alueen osallisiin on otettu suoraan yhteyttä postitse ja heillä on ollut mahdollisuus tutustua luonnosaineistoon. Kaavaehdotus valmistui huhtikuun lopussa 017 tekniselle lautakunnalle esiteltäväksi. 4.3 Osallistuminen ja yhteistyö 4.3.1 Osalliset Osallisia ovat maanomistaja Pietarsaaren kaupunki, valtio sekä asemakaava-alueen rajanaapurit. 4.3. Vireilletulo Kaavoituksen vireille tulosta ilmoitettiin ensimmäistä kertaa huhtikuussa 011. Osallistumis- ja arviointisuunnitelma on hyväksytty teknisessä lautakunnassa talvella 011. Päivitetty osallistumis- ja arviointiohjelma merkittiin tiedoksi teknisen lautakunnan kokouksessa 8.3.017. Osallisille on ilmoitettu kirjeitse suunnittelun käynnistymisestä.
4.3.3 Deltagande och växelverkan Intressenter har beretts möjlighet att få information om projektet och att ge sina åsikter genom att direkt besöka planläggningsavdelningen. Detaljplaneområdets rågrannar har informerats om planeringen per brev. 4.3.4 Myndighetssamarbete Planen har diskuterats med stadsgeodeten och byggnadsinspektören samt med kommunaltekniska avdelningen, Jakobstads vatten, Jakobstads energiverk och stadsmuseet. Den 6.5.016 hölls ett möte med NTM-centralen där bland annat detaljplanen för småbåtshamnen i Alheda behandlades och diskuterades. 4.4 Mål för detaljplanen och detaljplaneändringen Detaljplanen uppgörs för att utfylla behovet av ett varvsområde för fritidsbåtar. Genom detaljplanen möjliggörs den förbindelse för gångoch cykeltrafik mellan Larsmovägen och bostadsmässans planområde, i enlighet med generalplanen, och fornminnet som finns inom detaljplaneområdet skyddas. Planeringsområdet ligger inom ett område med turistattraktioner i landskapsplanen, där man bör beakta områdets särdrag, anpassa byggandet till miljön och där rekreationsleder ska bilda ett nätverk. Genom detaljplanen stöds och uppfylls alla dessa förutsättningar och mål som landskapsplanen ställer på planeringen. 4.3.3 Osallistuminen ja vuorovaikutus Osallisille on varattu mahdollisuus saada hankkeesta tietoa ja esittää mielipiteensä käymällä kaavoitusosastolla. Asemakaava-alueen rajanaapureille on ilmoitettu suunnittelusta kirjeitse. 4.3.4 Viranomaisyhteistyö Kaavasta on keskusteltu kaupungingeodeetin ja rakennusvalvojan kanssa, kunnallisteknisen osaston, Pietarsaaren veden, Pietarsaaren energialaitoksen ja kaupunginmuseon kanssa. ELYkeskuksen kanssa pidettiin työkokous 6.5.016. Kokouksessa käsiteltiin muiden muassa Alhedan pienvenesataman asemakaavaa. 4.4 Asemakaavan ja asemakaavamuutoksen tavoitteet Asemakaava laaditaan huviveneiden telakkaalueen tarpeeseen. Asemakaavalla mahdollistetaan kevyenliikenteen väylä Luodontieltä asuntomessualueelle yleiskaavan mukaisesti ja suojellaan alueen muinaismuistot. Asemakaava sijaitsee maakuntakaavassa alueella jolla on matkailuvetovoimaa ja suunnittelussa tulee ottaa huomioon alueen erityispiirteet, sopeuttaa rakennukset ympäristöönsä ja muodostaa ulkoilureittien ehyt verkosto. Asemakaavalla mahdollistetaan kaikki nämä maakuntakaavan asettamat tavoitteet. 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Dimensionering Planområdets areal är 11,48 hektar. Ca 4,01 ha är kvartersområde (LV) varav ca 1,68 ha utgörs av ett delområde som skall planteras, ca,11 ha är specialområde (ET och EV), ca 1,6 ha är rekreationsområden (VL), ca,60 ha är vattenområde, ca 0,85 är järnvägs område och ca 0,3 ha är gatuområde. Den totala byggnadsrätten blir 8610 m² våningsyta. 5 ASEMAKAAVAN KUVAUS 5.1 Kaavan rakenne 5.1.1 Mitoitus Kaava-alueen pinta-ala on 11,48 ha. Noin 4,01 ha on korttelialuetta (LV) josta noin 1,68 ha on istutettavaa alueen osaa, noin,11 ha on erikoisaluetta (ET ja EV), noin 1,6 ha on virkistysaluetta (VL), noin,60 ha on vesialuetta, noin 0,85 on rautatiealuetta ja noin 0,3 ha on katualuetta. Kokonaisrakennusoikeus on 8610 m² kerrosalaa.
5.1. Service Området har inget behov av service, förutom det som planen avser. 5.1. Palvelut Alueella ei ole palvelun tarvetta, lukuun ottamatta kaavan tarkoittamaa. 5. Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Genom att bevara en stor del av de landskapsmässigt värdefulla träden bevaras områdets historia på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som man undviker att strandområdet blir ett trist lagerområde. 5.3 Områdesreserveringar 5.3.1 Kvartersområden Kvartersområde för småbåtsvarv och lagring: Kvartersområdet omfattar ca 4,01 ha, varav ca 1,68 ha är ett delområde som skall planteras. På kvartersområdet får tre lagerhallar på 500 m² våningsyta vardera byggas. 960 m² våningsyta reserveras för servicehallar och 50 m² för försäljning av bränsle och båttillbehör. Mot Alholmsvägen lämnas en ca 0 meter bred zon som bör planteras, och där värdefulla träd bör bevaras. 5.3. Övriga områden Specialområden Inom båthamnsområdet finns ett ca 0,6 hektar stort, separat specialområde för samhällsteknisk försörjning där pumphuset är beläget och där byggnadsrätten är 150 m². På området finns en körförbindelse med ett servitut genom båthamnsområdet. Det icke planlagda markområdet norr om Larsmovägen, förutom det trafikområde som behövs för järnvägen, anvisas som skyddsgrönområde. Mellan Larsmovägen och reningsverket finns ett fornminne bestående av en skyddsvall med löpgravar från första världskriget. Fornminnet skyddas i planen med delområdesbeteckningen för fornminnen, sm. Gatu- och trafikområden: Gatuområdets (Alhomsvägen) areal är ca 0,30 5. Ympäristön laatua koskevien tavoitteiden toteutuminen Kun huomattava osa alueen maisemallisesti arvokkaista puista säilytetään, säilytetään myös alueen historia tyydyttävällä tavalla. Samalla vältetään tylsän varastokentän syntyminen rannalle. 5.3 Aluevaraukset 5.3.1 Korttelialueet Pienvenetelakan ja varastoinnin korttelialue: Kortteli-alue on suuruudeltaan noin 4,01 ha josta noin 1,68 ha on istutettavaa osa-aluetta. Korttelialueelle saa rakentaa kolme, kerrosalaltaan 500 m suuruista varastohallia, 960 kem² huoltohalleja varten ja 50 kem polttoaineiden ja veneilytarvikkeiden myyntiä varten. Alholmantietä vasten jätetään noin 0 metrin levyinen istutettava vyöhyke, jolla arvokkaat puut on säilytettävä. 5.3. Muut alueet Erityisalueet Pienvenetelakan alueella on erillinen, noin 0,6 hehtaarin suuruinen erityisalue yhdyskuntateknistä huoltoa varten, missä on pumppaamo ja 150 kem². Alueella on ajoyhteys ja rasite sitä varten venesataman alueen kautta. Kaavoittamaton alue joka on Luodontien pohjoispuolella, rautatietä varten tarvittavia liikennealueita lukuun ottamatta, osoitetaan suojaviheralueeksi. Luodontien ja vedenpuhdistamon välisellä alueella on muinaismuistoja, suojavalleja ja vallihautoja ensimmäisen maailmansodan ajalta. Nämä suojellaan asemakaavalla merkinnällä sm. Katu- ja liikennealueet Katualueen (Alholmintien) ala on noin 0,30
hektar och järnvägsområdets areal är ca 0,85 ha. Rekreationsområden Området mellan småbåtshamnen och bostadsmässans planområde anvisas som ett område för närrekreation (VL). Arealen är ca 1,44 ha. Genom rekreationsområdet går en gång- och cykelväg mellan Alholmsvägen och bostadsmässans planområde. I detaljplaneområdets norra del anvisas ett 0,16 ha stort närrekreationsområde. Vattenområden Vattenområdet framför båthamnen har en areal på ca,60 hektar. Inom vattenområdet får vågbrytare och småbåtsbryggor byggas. 5.4 Planens konsekvenser 5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön När planen förverkligas kommer den obebyggda lövblandskogen som tidigare täckte stranden att byggas om till kaj, vilken skyddas av eventuella vågbrytare. På varvsområdet byggs hallar och servicebyggnader som fyller hamnsstranden. Vid kanterna fylls området som ska planteras av ädelträden som bevaras. 5.4. Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapsbilden på planeringsområdet domineras i nuläget av en gles lövskog med ädellövträd från borgarvillornas tid. När detaljplanen förverkligas kommer ädellövträden att framträda tydligare i landskapsbilden i och med att en stor del av dem bevaras på småbåtshamnens kvartersområde. Under tiden stranden byggs utsätts vattnet i närheten av en kortvarig belastning. 5.5 Störande faktorer i miljön På planområdet finns inga störande faktorer, och denna ändring kommer inte heller att förorsaka sådana. Vid detaljplanens södra och norra gräns reserveras områden för närrekreation, vilka fungerar som buffertzoner. hehtaaria ja rautatiealueen ala on noin 0,85 ha. Virkistysalueet Pienvenesataman ja asuntomessualueen välinen alue osoitetaan lähivirkistysalueeksi (VL). Alueen pinta-ala on n. 1,44 ha. Virkistysalueen läpi kulkee kävely- ja pyörätie Alholmintien ja asuntomessualueen kaava-alueen välillä. Asemakaava-alueen pohjoisosaan osoitetaan 0,16 ha suuruinen lähivirkistysalue. Vesialueet Venetelakan vesialueen ala on noin,60 ha. Vesialueelle voi rakentaa aallonmurtajia ja pienvenelaitureita. 5.4 Kaavan vaikutukset 5.4.1 Vaikutukset rakennettuun ympäristöön Kaavan toteutuessa aikaisemmin rakentamaton sekalehtimetsän peittämään ranta rakennetaan laituriksi joita mahdolliset aallonmurtajat suojaavat. Telakka-alueelle rakennetaan satamarantaa täydentäviä halleja ja huoltorakennuksia. Reunustavia suuria istutettavia alueita täydentävät säilytettävät jalopuut. 5.4. Vaikutukset luontoon ja luonnonympäristöön Suunnittelualueen maisemaa hallitsee harva lehtimetsä porvarihuviloiden ajalta säilyneine jalopuineen. Huomattava osa jalopuista säilytetään kaavaa toteutettaessa pienvenesataman korttelialueella ja ne tulevat korostumaan maisemassa huomattavasti selvemmin. Rannan rakentamisella on luonnollisesti paikan lähivesillä lyhytaikaisia vaikutuksia. 5.5 Ympäristön häiriötekijät Kaava-alueella ei ole nyt ympäristöä häiritseviä tekijöitä, eikä tämä kaavamuutoskaan sellaisia aiheuta. Kaava-alueen etelä- ja pohjoispäässä on lisäksi suojavyöhykkeenä toimiva lähivirkistysalue.
5.6 Planbeteckningar och -bestämmelser I planen används traditionella planbeteckningar och -bestämmelser. 5.6 Kaavamerkinnät ja -määräykset Kaavassa käytetään vain tavanomaisia kaavamerkintöjä ja -määräyksiä. 6. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet Illustration över planförfattarens vision. 6 ASEMAKAAVAN TOTEUTUS 6.1 Toteutusta ohjaavat ja havainnollistavat suunnitelmat Havainnekuva kaavanlaatijan näkemyksestä. Kuva 8: Illustration. 6. Genomförande och tidsplanering För att förverkliga planerna för småbåtshamnen och -varvet i Alholmen förutsätts ett markköp av UPM-Kymmene Oyj. Kuva 8: Havainnekuva. 6. Toteutus ja ajoitus Pienvenesataman ja -telakan suunnitelmien toteuttamiseksi edellytetään maakauppaa UPM- Kymmene Oyj:n kanssa. 6.3 Uppföljning av genomförandet Särskild uppföljning behövs inte. 6.3 Toteutuksen seuranta Erityisen seurannan tarvetta ei ole.
STADEN JAKOBSTADS PLANLÄGGNINGSAVDELNING PIETARSAAREN KAUPUNGIN KAAVOITUSOSASTO Jakobstad/Pietarsaari 0.05.017 Pekka Elomaa Stadsplanearkitekt / Asemakaava-arkkitehti Melinda Lundgren Tf. byråarkitekt / Vt. toimistoarkkitehti UTLÅTANDEN/LAUSUNNOT 1 Räddningsmyndighetens utlåtande Palopäällikön lausunto Hälsoinspektionens utlåtande Terveysvalvonnan lausunto 3 Miljö- och byggnadsnämndens utlåtande Ympäristö- ja rakennuslautakunnan lausunto 5 Jakobstads Vattens utlåtande Teknisen lautakunnan lausunto 6 Energiverket Herrfors utlåtande Museon lausunto 7 NTM-centralen i Södra Österbottens utlåtande Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen lausunto 8 Österbottens förbunds utlåtande Pohjanmaan liiton lausunto 9 Jakobstads museums utlåtande Pietarsaaren museon lausunto 7 Framlagt till påseende Asetettu nähtäville 8 Godkänd av stadsfullmäktige Hyväksytty kaupunginvaltuustossa
50 0 0 3 4 JAKOBSTAD PIETARSAARI vh BYGGNADSYTA DÄR SERVICEHALLAR FÖR BÅTAR FÅR PLACERAS. Rakennusala, jolle saa sijoittaa veneiden huoltohalleja. BILAGA 1 LIITE 1 VL OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION. Lähivirkistysalue. vs RIKTGIVANDE DELOMRÅDE DÄR BÅTAR FÅR FÖRVARAS. Ohjellinen osa alue, jolla saa säilyttää veneitä. LR JÄRNVÄGSOMRÅDE. Rautatiealue. PILEN ANGER DEN SIDA AV BYGGNADSYTAN SOM BYGGNADEN BÖR TANGERA. Nuoli osoittaa rakennusalan sivun, johon rakennus on rakennettava kiinni. LV ET EV EV-1 W KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅBÅTSVARV OCH LAGRING. Pienvenetelakan ja varastoinnin korttelialue. OMRÅDE FÖR BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. Yhdyskuntateknistä huoltoa palvelevien rakennusten ja laitosten alue. SKYDDSGRÖNOMRÅDE. Suojaviheralue. SKYDDSGRÖNOMRÅDE DÄR FORNMINNEN BEVARAS. Suojaviheralue, jolla muinaisjäännökset säilytetään. VATTENOMRÅDE. INOM VATTENOMRÅDET FÅR BRYGGOR OCH VÅGBRYTARE BYGGAS. Vesialue. Vesialueelle saa rakentaa laitureita ja aallonmurtajia. is ajo nä DEL AV OMRÅDE SOM SKALL PLANTERAS. PÅ OMRÅDET FINNS GAMLA ÄDELLÖVTRÄD SOM SKA BEVARAS. Istutettava alueen osa. Alueella olevat vanhat jalot lehtipuut on säilytettävä. GATA Katu. KÖRFÖRBINDELSE. Ajoyhteys. FÖR HAVSUTSIKTSOMRÅDE RESERVERAD DEL AV OMRÅDE, PÅ VILKET DET INTE FÅR FINNAS BYGGNADER ELLER PLANTERINGAR, SOM HINDRAR HAVSUTSIKTEN. Merinäkymäalueeksi varattu alueen osa, jolla ei saa olla merinäkymää estäviä rakennuksia tai istutuksia. LINJE 3 M UTANFÖR DET PLANEOMRÅDETS GRÄNS. 3 m kaava alueen rajan ulkopuolella oleva viiva. pp UNGEFÄRLIGT LÄGE FÖR VÄG RESERVERAD FÖR GÅNG OCH CYKELTRAFIK. Sijainniltaan ohjeellinen yleiselle jalankululle ja polkupyöräilylle varattu alueen osa. STADSDELSGRÄNS. Kaupunginosan raja. FÖR LEDNING RESERVERAD DEL AV OMRÅDE. Johtoa varten varattu alueen osa. KVARTERS KVARTERSDELS OCH OMRÅDESGRÄNS. Korttelin, korttelinosan ja alueen raja. a GÅNG OCH CYKELFÖRBINDELSE UNDER GATA ELLER TRAFIKOMRÅDE. Kadun tai liikennealueen alittava kevyen liikenteen yhteys. GRÄNS FÖR DELOMRÅDE. Osa alueen raja. RIKTGIVANDE GRÄNS FÖR OMRÅDE ELLER DEL AV OMRÅDE. Ohjeellinen alueen tai osa alueen raja. 1ap/150m DEL AV GATUOMRÅDES GRÄNS DÄR IN OCH UTFART ÄR FÖRBJUDEN. Katualueen rajan osa, jonka kohdalta ei saa järjestää ajoneuvoliittymää. BETECKNINGEN ANGER PER HUR MÅNGA KVADRATMETER VÅNINGSYTA EN BILPLATS BÖR ANLÄGGAS. Merkintä osoittaa, kuinka monta kerrosalaneliömetriä kohti on rakennettava yksi autopaikka. KRYSS PÅ BETECKNING ANGER ATT BETECKNINGEN SLOPAS. Risti merkinnän päällä osoittaa merkinnän poistamista. STADSDELSNUMMER. 10 Kaupunginosan numero. ALHOLMA STADSDELS NAMN. Kaupunginosan nimi. 19 KVARTERSNUMMER. Korttelin numero. ALHOLMSGATAN NAMN PÅ GATA, VÄG, ÖPPEN PLATS, TORG, PARK ELLER ANNAT ALLMÄNT OMRÅDE. Kadun, tien, katuaukion, torin, puiston tai muun yleisen alueen nimi. 500 BYGGNADSRÄTT I KVADRATMETER VÅNINGSYTA. Rakennusoikeus kerrosalaneliömetreinä. am pj vv RIKTGIVANDE PLACERING FÖR VÅGBRYTARE. Aallonmurtajan ohjeellinen sijainti. RIKTGIVANDE BYGGNADSYTA, PÅ VILKEN FÅR PLACERAS BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR SOM BETJÄNAR BRÄNSLE FÖRDELNING. Ohjeellinen rakennusala, jolle saa sijoittaa polttoaineiden jakelua palvelevia rakennuksia ja laitteita. BYGGNADSYTA DÄR FÖRVARINGSHALLAR FÖR BÅTAR FÅR PLACERAS. HALLENS FRIA MINIMI HÖJD SKALL VARA 10 M. Rakennusala, jolle saa sijoittaa veneiden varastohalleja. Hallin vapaa vähimmäiskorkeus tulee olla 10 m. W am am 3484800 3484800 706600 7066000 pj -0 75 0 19 LV 1ap/150m 1 53 0 1 1 vh 960 1 09 0 75 1 39 1 6 1 47 vs 0 0 0 86 0 19 0 17 0 34 0 07 0 6 0 49 3 10 1 1404 0 37 0 93 1403 0 55 0 74 11K1 VL pp 1 43 1 05 1661 0 80 1 03 0 74 0 74 1 0 1 70 0 1 03 1 35 1 1 07 1 1 0 79 vv vv vv ET 150 1 15 0 58 11P8 nä 0 45 1 0 0 56 0 47 1 500 0 87 500 1 500 1 1 73 1 03 1 16 1 17 1 4 885 1.308 166 1 49 1 17 VL ALHEDA 1 3 1 1 1 0 95 Veritas 9 1 1 1 15 1 67 1 7 is 1 8 8 1 08 ajo is is is is 1 9066 1.811 7 1 1 1 94 1 84 1 84 1 30 31 1 1 65 holmintie 3 48 Alholmsvägen ALHOLMSVÄGEN a 3 ALHOLMINTIE 11K1 Alholmsvägen 46 3 30 884 3.863 1338 3 51 3 36 1 93 06 06 1 91 3485000 3 31 3485000 88 5 3 30 3 0 3 5 46 160 99 706600 3 6 3 3 65 10 ALHOLMEN 4 38 3 64 4 1:18 4 18 10 ALHOLMA 3 8 1601 3 14 1337 53 3 59 7066000 3 35 1600 3 45 4 3 91 1599 3 76 38 51 3 98 3 49 3 60 EV-1 3 0 4 3 98 sm DEL AV OMRÅDE, DÄR DET ENLIGT LAGEN OM FORNMINNEN FINNS EN FREDAD FORNLÄMNING. Alueen osa, jolla sijaitsee muinaismuistolailla rauhoitettu kiinteä muinaisjäännös. TRÄD SOM SKALL BEVARAS. Säilytettävä puu. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER SOM GÄLLER KVARTERSOMRÅDET FÖR SMÅBÅTSHAMNEN (LV): 1 Ett staket skall byggas utmed den västra kanten av del av område som skall planteras och utmed gränsen till grönområden från strandlinjen till västra kanten av delområde som skall planteras. I riktning med Alholmsvägen skall ett staket uppföras i linje med och som en fortsättning av hallarnas fasader mot öst. Staketet skall kunna ses genom. Staketet får endast vara kompakt till 40%. Staketet skall vara m högt. Fasaderna bör i huvudsak ha stål, betong, brändtegel och/eller glasyta. Fasadfärgerna skall anpassas till med mörkare färgnyams än medel och vattentaken skall vara svart eller mörkgrå. ERITYISMÄÄRÄYKSET, JOTKA KOSKEVAT LV KORTTELIALUETTA: 1 Istutettavan alueen osan lännen puoleisille rajoille ja VL alueen rajoille vesirajasta istutettavan alueen osan länsirajaan asti on rakennettava aita. Alholmintien sunnassa aita toteutetaan hallien itäpäätyjen linjassa julkisivujen jatkeena. Aidasta on nähtävä läpi. Aidasta saa olla enintään 40 % umpiosaa. Aidan on oltava m korkea. Rakennusten julkisivujen päämateriaalin on oltava terästä, betonia, poltettua savitiiltä ja/tai lasia. Julkisivuvärit on sopeutettava ympäristöön keskisävyä tummemmilla värisävyillä, ja vesikaton tulee olla musta tai tummanharmaa. 4 60 4 47 4 78 3 4 16 5 sm Luodontie 119 1:1 143 1:18 77 11 KORSGRUNDET 4 41 59 5 33 11 RISTIKARI 6 4 4 50 1717 5 10 1619 44 6 3 84 5 5 5 4 89 5 5 5 41 4 39 5 4 1 69 87 4 1 89 1306 1:1 4 15 4 61 3 69 5 95 5 71 1 91 3 37 5 58 6 57 3 8 1 37 1305 4 11 1:1 886 5 30 5.68 4 9 4 83 5 74 LR 4 74 5 44 160 4 53 4 33 6 7 5 91 3 91 3 67 3 17 3 3 3 58 348500 5 6 4 1:1 3 348500 1 48 1 30 5 45 3 49 89 5 4 1 95 01 1 706600 1489 55 EV 1:18 77 7066000 449 3 69 3 65 4 00 3 87 3 58 3 84 1 37 1 45 35 1 47 4 39 3 30 3 53 1 4 1 47 1 59 1 3 91 3 14 38 3 4 3 13 46 1488 1 84 3 99 89 39 1 1 1 3 3 04 34 13 6 1 99 3 36 15 98 3 58 66 3 37 1 94 3 3 3 51 5 68 1 8 84 63 1 8 19 1487 44 3 34 1 1 31 1 13 1 99 Bottenviksvägen 6 1 11 9 1 15 1 95 3 63 4 1 33 1713 33 1 0 1 10 64 1 8 1 30 3 16 505 1 83 1 93 1 4 1 18 1 57 31 61 1 3485400 3485400 4 67 1 14 49 1 89 706600 1 18 1 44 1 66 1 5 30 1 08 1 63 7066000 1 GODKÄNT I STADSFULLMÄKTIGE HYVÄKSYTTY KAUPUNGINVALTUUSTOSSA DETALJPLANENS BASKARTA UPPFYLLER DE KRAV SOM STÄLLS PÅ DEN ASEMAKAAVAN POHJAKARTTA TÄYTTÄÄ SILLE ASETETUT VAATIMUKSET 0.05.017 JAKOBSTAD PIETARSAARI JAKOBSTAD PIETARSAARI DETALJPLANEÄNDRINGEN BERÖR: STADSDEL 10 ALHOLMEN TRAFIKOMRÅDE, STADSDEL 11 REKREATIONS- OCH GATUOMRÅDEN, SAMT DELAR AV FASTIGHETERNA 598-403-1-18, 598-403-1-18-M64 OCH 598-403-1-1. GENOM DETALJPLANEÄNDRINGEN BILDAS: ASEMAKAAVAN MUUTOS KOSKEE: KAUP.OSAN 10 ALHOLMAN LIIKENNEALUETTA, KAUP.OSAN 11 RISIKARIN VIRKISTYS- JA KATUALUETTA, SEKÄ OSIA KIINTEISTÖISTÄ 598-403-1-18, 598-403-1-18-M64 OCH 598-403-1-1. ASEMAKAAVAN MUUTOKSELLA MUODOSTUU: SKALA / MITTAKAAVA RITARE / PIIRTÄJÄ PLANERARE / SUUNNITTELIJA 1:000 JYRKI KARJALAINEN MELINDA LUNDGREN JAKOBSTAD PIETARSAARI STADEN JAKOBSTAD PLANLÄGGNINGSAVDELNINGEN TRÄTT I KRAFT TULLUT VOIMAAN ANDERS BLOMQVIST fastighetsingenjör / kiinteistöinsinööri STADSDEL 10 ALHOLMEN KVARTER 19 SAMT SPECIAL-, REKREATIONS-, GATU-, VATTEN- OCH TRAFIKOMRÅDE, SAMT STADSDEL 11 REKREATIONS-, VATTEN OCH GATUOMRÅDEN. KAUPUNGINOSAN 10 ALHOLMAN KORTTELI 19 SEKÄ ERITYIS-, VIRKISTYS-, KATU-, VESI- JA LIIKENNEALUEITA SEKÄ KAUPUNGINOSAN 11 RISTIKARIN VIRKISTYS-, VESI- JA KATUALUEITA. 0.05.017 PEKKA ELOMAA stadsplanearkitekt/asemakaava-arkkitehti PIETARSAAREN KAUPUNKI KAAVOITUSOSASTO
NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA LIITE Naturinventering av detaljplaneområdet för Alheda i Jakobstad Mattias Kanckos September 015 Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland
NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA LIITE Innehållsförteckning 1. Inledning. Material och metoder 3. Allmän beskrivning av området 3 4. Växtlighet 4 5. Fågelfaunan 6 6. Flygekorre 7 7. Fladdermöss 7 8. Åkergroda 7 9. Utter 7 10. Övrig Fauna 7 11. Rekommendationer för uppgörande av detaljplanen 8 1. Litteratur 8 Bilaga 1. 9 Förekomst av skyddsvärda, gamla lövträd och ädla lövträd (ek, lind, lönn) inom det inventerade området.
NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA LIITE 1. Inledning Staden Jakobstad håller på att uppgöra en ny detaljplan för ett litet område vid Alheda i närheten av Alholmen i Jakobstad. Detaljplaneområdet utgörs av ett knappt 6 hektar stort område. Området består till största delen av ett obebyggt område intill havet. En detaljplan bör grunda sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Till dessa undersökningar hör alltid en naturinventering av flora och fauna inom detaljplaneområdet. Målsättningen med naturinventeringen är att ge tillräckligt god kännedom om områdets naturvärden för att kunna bedöma detaljplanens inverkan på den biologiska mångfalden.. Material och metoder En naturinventering kan omfatta många olika artgrupper som kräver olika typer av inventeringsmetodik. Denna naturinventering vid Alheda i Jakobstad omfattar en inventering av växter, häckande fåglar, flygekorre och fladdermöss. Dessutom ingår en inventering av olika naturtyper som en naturlig del vid en undersökning som denna och ger dessutom en mycket bra, allmän bild av naturen inom området. Växt- och naturtypsinventeringen utfördes den 3.7 015. Målsättningen med inventeringen var att allmänt beskriva naturen i området, att eventuellt hitta utrotningshotade eller skyddsvärda växter och naturtyper enligt naturskydds-, vatten- eller skogslagen. Förutom de enligt lag skyddade naturtyperna noterades även lokalt sällsynta naturtyper som kan vara viktiga för den biologiska mångfalden eller som kan tänkas utgöra livsmiljö för hotade och skyddade arter. Inventering av häckande fåglar gjordes tre gånger under den optimala inventeringstidpunkten för fåglar (.5, 1.6 och 1.6). Fågelinventeringen gjordes under den tidiga morgonen (kl. 4.00-10.00) då fåglarna sjunger som aktivast. Fåglarnas revir ritades in på kartor och jämfördes mellan de olika tillfällena. På så sätt fick man en uppfattning om det verkliga antalet häckande par. Denna naturinventering omfattar också en inventering av flygekorre. I lämpliga miljöer inventerades flygekorre genom att söka efter den arttypiska spillningen under träd. I praktiken är det främst under stora granar och aspar som man hittar spillningen och dessa träd kontrollerades speciellt noggrannt. Inventeringen av flygekorre gjordes den.5 015. Inventeringen av fladdermössen följer de rekommendationer som uppgjorts av chiropterologiska föreningen i Finland. Fladdermössen inventerades nattetid med hjälp av strålkastare och en ultraljudsdetektor av märket (Pettersson Ultrasound Detector D40X). Fladdermusens läten bandades vid behov med en digital bandspelare. Arterna artbestäms antingen i fält eller efteråt genom att analysera ljudupptagningar med ljudanalysprogrammen BatSound. I mån av möjlighet gjordes även synobservationer av fladdermössen eftersom flygmönster och jaktbeteende är i vissa fall viktiga för artbestämningen. Inventeringen av fladdermössen gjordes sammanlagt under två nätter i juli och augusti. Inventeringen av fladdermössen gjordes den 11.7 och 1.8. Inventeringen inleddes ca en halvtimme efter solnedgången och pågick ett par timmar under natten. Inventeringen gjordes endast under de kvällar då väderleken var tjänlig eller då vinden var svag och temperaturen över + 10 C. Ihållande regn, kyla och hård vind minskar nämligen märkbart fladdermössens aktivitet och rörelse och försvårar också arbetet för inventeraren. Inventeringen av fladdermössen gjordes till fots och hela området inventerades. Spår och direkta observationer av övriga däggdjur noterades givetvis också och finns omnämnda i texten. Naturinventeringen har i sin helhet gjorts av FM biolog Mattias Kanckos från essnature.
NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA LIITE 3. Allmän beskrivning av området Det inventerade området ligger norr om Jakobstads centrum och strax söder om storindustriområdet vid Alholmen. I öster finns vattenreningsverket och ännu längre österut finns den fågelrika sjön Kråkholmsfjärden. Området består till största delen av en mycket frodig lund med en parkliknande lövblandskog. Stranden mot havet är obebyggd, medan det finns en byggnad ganska mitt i området. Skogen och omgivningen är mycket kraftig påverkat av människan och man kan se hur naturen påverkats av det närliggande reningsverket och pappersindustrin vid Alholmen. Bild 1. Översiktskarta över inventeringsområdet
NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA LIITE 4. Växtlighet Växtligheten och naturtyperna inom det inventerade området redovisas i två olika figurer som har något så när enhetlig växtlighet. Figurernas nummer avser numreringen på kartan i bild. Bild. Det inventerade området med de två olika figurerna. Figur 1. Vid stranden växer en ca 15-årig, ställvis ogallrad och mycket tät lövblandskog. I trädskiktet påträffas sälg (Salix caprea), gråal (Alnus incana) och glasbjörk (Betula pubescens). Buskskikt saknas. I fältskiktet påträffas mycket frodig växtlighet såsom ögontröst (Euphrasia sp.), höskallra (Rhinanthus serinus), rödklöver (Trifolium pratense), kråkvicker (Vicia cracca), ängskavle (Alopecurus pratensis), groblad (Plantago major), älggräs (Filipendula ulmaria), duntrave (Epilobium angustifolium), smörblomma (Ranunculus acris), blomsterlupin (Lupinus polyphyllos), vänderot (Valeriana sambucifolia), renfana (Tanacetum vulgare). Vid vattenbrynet växer även bladvass (Phragmites australis), rörflen (Phalaris arundinacea), åkerbär (Rubus arcticus), ängskovall (Melampyrym pratense), topplösa (Lysimachia tyrsiflora), kabbeleka (Caltha palustris), borsttistel (Cirsium helenioides), häckvicker (Vicia sepium), hundäxing (Dactylis glomerata), kirskål (Aegopodium podagraria), maskros (Taraxacum sp.), jättebalsamin (Impatiens glandulifera), hästhov (Tussilago farfara) och brännässla (Urtica dioica).
NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA LIITE Bild 3. En mycket frodig lund med en parkliknande lövblandskog i figur. Figur. En frodig lund med en parkliknande, rätt gles, närmare 60-årig lövblandskog. I trädskiktet dominerar grova vårtbjörkar (Betula pendula) och en del rönn (Sorbus aucuparia). I trädskiktet förekommer dock även ädla lövträd såsom åtskilliga parklindar (Tilia X vulgaris), enstaka lönnar (Acer platanoides) och ekar (Quercus robur) samt mindre granar (Picea abies) och en del små lärkträd (Larix decidua). I buskskiktet växer i norr rätt rikligt med videbuskar (Salix sp.), björk- (Betula sp.) och gråalsplantor (Alnus incana). I söder finns i buskskiktet rätt rikligt med olvon (Viburnum opulus), röda vinbär (Ribes spicatum) och svarta vinbär (Ribes nigrum). I det mycket frodiga och nästan 1,5 meter höga fältskiktet dominerar älggräs (Filipendula ulmaria), brännässla (Urtica dioica), ormbär (Paris quadrifolia), snårvinda (Calystegia sepium), rödblära (Silene dioica), skogsbräken (Dryopteris cartusiana), hallon (Rubus idaeus), smörblomma (Ranunculus acris), teveronika (Veronica chamaedrys), skogspipa (Angelica sylvestris), hässlebrodd (Milium effusum), jordreva (Glechoma hederacea), sengröe (Poa palustris), ängssyra (Rumex acetosella), harstarr (Carex ovalis) och blomsterlupin (Lupinus polyphyllos). Ställvis förekommer även humle (Humulus lupulus) och blekspirea (Spirea X rubella). I nordöstra delen av figuren påträffades även ett litet bestånd av strutbräken (Matteuccia struhiopteris) som troligtvis härstammar från någon närliggande trädgård. Figuren är delvis utdikad. I figuren påträffas rätt rikligt med dött virke. I delar av figuren har man även dumpat trädgårdsavfall.
NATURINVENTERING AV DETALJPLANEOMRÅDET FÖR ALHEDA I JAKOBSTAD ALHEDAN PIENVENESATAMAN ASEMAKAAVA-ALUEEN LUONTOSELVITYS BILAGA LIITE 5. Fågelfaunan På det inventerade området vid Alheda förekommer en relativt rik fågelfauna med betoning på sådana arter som häckar i frodiga lundar och lövskogar. Dylika arter är bl.a. trädgårdssångare, lövsångare, svarthätta, koltrast, rosenfink och grå flugsnappare. Däremot häckade inga sjöfåglar eller vadarfåglar i området trots att området utgörs delvis av en obebyggd havsstrand. Den enda arten som är typisk för stränder och vattendrag är sävsparven. I området finns ett antal hålträd där bl.a. talgmes, blåmes och svartvit flugsnappare häckade. Däremot finns inga holkar i området. Förutom svarthättan, som lokalt är en rätt ovanlig fågel, påträffades i området endast talrika och vanliga fågelarter. Den enda utrotningshotade arten som påträffades var rosenfinken som också fortsättningsvis förekommer talrikt i nejden. Rosenfink räknas numera som en nära hotad art (NT) enligt klassificeringen av utrotningshotade arter. I tabell 1 finns en sammanställning över de fågelarter som påträffades häckande på planeområdet. Sammanlagt påträffades 17 olika häckande arter och totalt 3 par. Tabell 1. Fågelarter som påträffades häckande på inventeringsområdet Art Antal par Hotgrad Lövsångare Phylloscopus trochilus 6 Trädgårdssångare Sylvia borin 4 Bofink Fringilla coelebs 3 Blåmes Parus caeruleus Grönsiska Carduelis spinus Rödhake Erithacus rubecula Rödvingetrast Turdus iliacus Talgmes Parus major Grå flugsnappare Muscicapa striata 1 Grönfink Carduelis chloris 1 Koltrast Turdus merula 1 Kråka Corvus corone cornix 1 Rosenfink Carpodacus erythrinus 1 NT Svarthätta Sylvia atricapilla 1 Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca 1 Sädesärla Motacilla alba 1 Sävsparv Emberiza schoeniclus 1 Totalt 3