Protokoll - Energi & Transport Workshop Sverige NordRegio Stockholm, den 4:e mars 2010
N O R D I S K E N E R G I F O R S K N I N G E N E R G I & T R A N S P O R T W O R K S H O P - S V E R I G E M A R S 2 0 1 0 Protokoll workshop Sverige Introduktion Tranportsektorn är en nyckelsektor i utvecklingen av framtidens energisystem. Transport representerar ca 25 procent av världens energirelaterade utsläpp av växthusgaser och omkring 50 procent av oljeanvändningen. En lyckad klimat- och energistrategi innebär en förändring i transportsektor. För Norden finns det substantiella möjligheter för ekonomisk tillväxt i denna sektor. Nordisk Ministerråd startar ett nytt program för energi och transport. Den överordnade målsättningen med detta program är att styrka Nordens roll i utvecklingen och användningen av teknologier och lösningar som är nödvändiga för hållbar transport i norden. För att precisera programmets fokus samt identifiera bra projekt, inviterade Energi & Transport projektets sekretariat till samtal med de relevanta sektorerna i de nordiska länderna. Detta föregick på en workshop i varje av de nordiska länderna. För Sveriges del hölls workshopen i NordRegios lokaler på Skeppsholmen i Stockholm den 4:e mars 2010. Workshopen inledes med ett välkomnande av Gustav Krantz från Energimyndigheten i Sverige. Därefter presenterade Amund Vik från Nordisk Energiforskning projektet och processen i ytterligare detalj efter vilket själva workshopen inledes. Key-note talet framfördes av Johan Tollin från Vattenfall AB som presenterade samarbetet med Volvo. Workshopen fortsatte sedan med en paneldebatt där Henrik Wingfors, Bo Rydén och Gustav Melin fick 10 minuter var till att presenterade sig själv och sitt arbete. Därefter blev det öppnat för en 2 timmar lång generell diskussion med alla workshopens deltagare. Huvudsyftet är att bidra till att Norden blir The Green Valley of Europe. Detta innebär att Norden borde vara ett försöksområde för hållbara transportlösningar. Programmet ska ge en samlad bild av de utmaningar och lösningar som finns inom området effektivitet och förnybar energi inom transportsektorn i Norden samt identifiera de teman där ett samlat nordisk insats kommer att ge maximal effekt. Det är avsatt 30 miljoner DKK till konkreta programaktiviteter och det förväntas att aktiviteterna ska kunna uppnå finansiering från andra håll på upp till 100 miljoner DKK Programmets aktiviteter inkluderar godstrafik, näringstrafik och persontrafik. Programmet täcker både samhällsmässiga och tekniska aspekter -målsättningen är att finna och finansiera projekt som ger added value i Norden. Med det menas det att projekten tillför värden utöver de aktiviteter som är igångsatta av nationala aktörer. Programmet utesluter å andra sidan deep-sea shipping, projekt med enbart nationella fokus, flygtransport och större infrastrukturprojekt inom väg och järnväg. Programmet skall leverera en vision för elektrisk transport samt en överordnad vision för programmet generellt. Det inledande fokuset ligger på elektriska transportlösningar men programmet skall vara teknologineutralt i resten av perioden. Utvecklingen av programmet inkluderar förutom samråd med de nationella energi- och transportsektorerna, en kartläggning och en litteraturstudie av de nordiska ländernas insatser inom hållbara transporter. Här inkluderas befintliga tekniker och deras placering i värdekedjan, regelvärken, standarderna och incentiv system för implementering av hållbar transport i Norden. Sammanfattningsvis presenterades de frågor som seminariet vill besvara: Presentationer Gustav Krantz & Amund Vik Grunden för Energi & Transport projektet finns i det Isländska förmanskapet för nordiska ministerrådet 2009 som satte hållbara transporter på agendan. Hur kan vi identifiera bra samnordiska projekt som ger added value för deltagarna så väl som för finansiärer? Ge gärna exempel påtemaer och projekt Vad behöver din institution/organisation/företag för att bidra till visionen om Norden som en testarena för hållbara transportlösningar? 2
Vilka problem är din institution/organisation/sällskap konfronterade med i förhållande till att bidra till visionen om Norden som en testarena för hållbara transportlösningar? Hur drar vi in internationell finansiering till Norden? Vad förhindrar att Norden blir the green valley of Europe Johan Tollin, Vattenfall AB Vattenfalls ambition är att reducera utsläppen med 50 % till 2030 (jämfört med 1990) och att företaget ska vara klimatneutralt till 2050. Vattenfall arbetar med ett E-mobility program där de har aktiviteter i Sverige, Tyskland och Holland. Projektet är uppdelat i en demofas och en mobiliseringsfas. I demofasen genomförs ett Mini E projekt i Berlin och demoprojekt i Göteborg med Volvo PHEV. I projektet med Volvo så utvecklar Volvo en elektriskt driven familjebil medan Vattenfall utvecklar och demonstrerar laddningspunkter och betalningsanordningar. Demoprojektet i Berlin består av testning av 50 Mini E bilar (BMW). Aktiviteterna hos Vattenfall inkluderar installation av laddningsstationer vid kundens hem och/eller på arbetsgivarens parkeringsplats samt installation av laddningspunkter på platser med särskilt intresse. städer. Måste samverka med kommunerna så att de sätts upp på ett bra sätt. Kommunerna har jobbat för att få bort alla parkeringsstolpar som försvårar snöröjning och annat. Elbilar är tysta och har inga lokala utsläpp förutom de från däcken. Utsläppen beror på hur elen produceras och elproduktionen har på sikt möjlighet att bli koldioxidfri. I arbetet med att nå 20-20-20 målen som EU har satt upp kan elbilar spela en viktig roll. Bo Rydén, Profu Projektet Nordic Energy Perspectives har som huvudfokus att undersöka hur Norden kan möta kraven i EU s klimatpaket. Bo Ryden underströk en rad av resultaten från projektet Nordic Energy Perspectives ett projekt som Nordisk Energiforskning har finansierat genom flera år. Den delen av projektet som är mest relevant för hållbara transporter är studien av effekten av storskalig utplacering av elektriske bilar. Här finner projektets analyser att det nordiska systemet kan hantera en mycket stor utplacering utan att det skapar stora problem for nätet. Ett särskilt fokusområde for projektet Nordic Energy Perspectives har varit hur de nordiska länderna kan nå sina klimatmålsättningar och särskilt EU:s 2020 målsättningar. Projektet finner att nyckeldirektivet för Norden är RES direktivet, där en måluppfyllelse faktisk också vill göra att Norden når det generella klimatmålet på 20 procent reduktion av växthusgasutsläpp. Detta förutsätter att man gör stora ändringar i transportsektorn. Volvo- Vattenfall samarbetet avseende laddhybrider skapade 2009 etableringen av ett Joint Venture med syfte att sätta en kommersiell laddhybrid på marknaden 2012. Projektet har namnet V2 Plug-in hybrid vehicle Partnership och vill accelerera introduktionen av Elfordon. De tre viktigaste barriärerna för elbilar är tillgången på elbilar, ett ekonomiskt gap samt kunskap, medvetenhet hos allmänheten. Henrik Wingfors, Svensk Energi Svensk Energi är elbranschens intresseorganisation i Sverige och 350 företag är medlemmar i organisationen. Genomför satsningar på energieffektiviseringar och inom elfordon. Jämför en svensk satsning på elfordon med den satsning som de danska politikerna gjorde på vindkraft. En elfordonssatsning skulle vara bra för landet. Elfordon kräver en ny typ av partnerskap; kommuner och lokala företag måste samverka på elfordonen. Laddningsstationerna kommer behöva sättas upp i större Gustav Melin, Svebio Svebio är en intresseorganisation där medlemmarna består av 300 företag och ett hundratal privata medlemmar. Organisationen fyller 30 år i år. Transport är en svår fråga, går inte at veta hur det kommer att utveckla sig. Det finns många olika biodrivmedel; etanol, biogas, metanol, biodiesel etc. Målet från EU på 10 % till 2020 är skamligt lågt, Sverige borde ta ett långt mer ambitiöst mål. Troligen kommer vi att ligga på 10 % redan 2012 och på 20-25 % 2020. Biodrivmedel ska hålla i konkurrensen livscykelanalysmässigt. Biodiesel kommer nog att öka medan det är troligt att biogas användningen kommer att öka. Distributionssidan kan antingen vara ett stort hinder eller en enkel lösning. Svensk produktion av biodrivmedel sker idag på flera platser i landet. I framtiden önskas en produktion runt de stora pappersmassafabrikerna och runt de stora kraftvärmeanläggningarna. 3
Diskussion Diskussionen i Stockholm kretsa runt många olika ämnen, en av de saker som diskuterades var målet på 10 % förnyelsebar energi i transportsektorn till 2020. Flera av deltagarna ansåg att detta mål är alltför lågt. En av åsikterna som framfördes var Sverige ligger långt framme men 10 % målet blir ett tak istället för ett mål. Däremot trodde en representant från energimyndigheten att det kommer bli svårt att nå 10 % målet på grund av hållbarhetskriterierna där vad som räknas som biodrivmedel hela tiden kommer att skärpas. Flaskhalsar kring de olika teknikerna diskuterades, när det gäller bio är det främst biomassan och omvandlingen medan det för elbilar är batterier och produktion av fordon som är flaskhalsar. Vissa deltagare tryckte på att Norden inte har några stora batteritillverkare vilket gör det svårt att lösa flaskhals problemen på en nordisk nivå. De ansåg då att det är kring samarbete på biosidan som Norden borde fokusera eftersom det är där vi har sina styrkepositioner. Deltagarna i workshopen var överens om att det krävs större långsiktighet kring policyfrågor om industrin ska våga satsa. Det kom även upp att politikerna måste våga sätta högre krav. Ett annat viktigt budskap till de politiska systemen är att inte låsa mixen mellan sektorerna. En analys av ur hur man bör öka målen för hållbara transport bör genomföras på nordisk nivå. Insatserna kring styrmedel är idag ryckiga och varje år diskuterar man vilka styrmedel man ska ta bort, speciellt sådana som inte är teknikneutrala. En av de tekniker som diskuterades var biogas som är en energibärare som fungerar idag. Sverige är långt framme när det gäller biogas men 10 % målet blir ett tak istället för ett mål. Helhetstanken behövs och till exempel bör inte skatten på konstgödsel minska eftersom den konkurrerar med restprodukter från biogasproduktion. Två spännande teknikutvecklingar gäller biogas till flytande form samt biogas/el hybrider. Inte bara vägtransport diskuterades utan även sjötransport. Det finns en stor energibesparingspotential inom sjöfarten och en lång rad projekt man skulle kunna se på. En stor fråga är att det inte bara används energi för att driva fartygen framåt utan det använd även väldigt mycket energi internt. Exempel på områden att undersöka är vägverkets bilfärjor, kustbevakning samt en möjlig användning av elhybrider. Även energislagsövergripande projekt diskuterades, tanken här är att det trafikslag som är bäst för den sträckan ska användas just där. Detta är ett exempel på att det behövs en helhetssyn och inte bara riktade satsningar mot en enskild industri. Angreppspunkterna bör flyttas mot smart transportlösningar, smarta nät etc. Norden är bra på dessa områden och det vore fördelaktigt att ha ett systemperspektiv på kanske 30 års sikt. Det diskuterades även att de korta urbana transporterna kan täckas av spårbunden trafik. Sammanfattningsvis rörde diskussionen samarbete med industrin, duelfuel, färjetransport, bioenergi till tunga fordon samt att det är viktigt att inte bara fokusera på elfordon. Det diskuterades även att det var viktigt med helhetstanken och med kombination av olika transportsystem. Förslag till konkreta projekt Workshoppens deltagarna luftade under vägen idéer till konkreta projekt som kan bidra till Energi & Transport programmets vision och ge det gemensamma nordiska mervärde som är efterlyst. Sverige och Finland är världsledande på pappersmassaproduktion. Runt dessa fabriker kan biodrivmedelsproduktionen byggas upp. Storskaligt samarbetet mellan pappersmassaindustrin och exempelvis Volvo och Scania. Starta projekt som ska leda till en framtid där pappersmassaindustrin producerar biodrivmedel i stor skala för ett nordiskt transportnät. Biodrivmedel som kan användas i tung transport och på långa sträckor är ett bra komplement till elektrisk transport. Snabbladdningskorridor genom Norden. Finns idag ett projekt som knyter samman Sundsvall, Östersund och Trondheim, bygg ut detta att omfatta större delar av Norden. Försök att kombinera de nordiska lösningarna kring laddteknik, stimulera nya typer av samarbeten. Projekt kring tung transport och då med speciellt fokus på bioenergi och duelfuel. En annan idé kring tung transport är projekt kring omlastning till järnväg vid hamnar. Satsa på det nordiska samarbetet och lyft fram de projekt som görs idag. Tidigare nordiskt och östersjö samarbete har gett goda resultat, två exempel på detta är Hydrogen for Scandinavian samt Baltic Biogas. Det diskuterades hur Norden kan finna en sätt att skapa politiska mål för överuppfyllelse av EU:s målsättningar, att utveckla en nordisk plan för hållbara transporter. 4
Avslutande kommentarer Energi & Transport programmets sekretariat har tagit diskussionen och idéerna från denna workshop till övervägande och kombinreat med input från de övriga nationella workshopsen kommer inputs härifrån att utgöra en del av grunden för programmets vidare utformning. Det rör dig i första rundan om en vision för elektrisk transport i norden som ska presenteras på Nordiska Ministerrådets globaliseringsforum i maj 2010 och i senare rundor om en vision för programmet som helhet. Ytterligare information om projektet kan hittas på www.nordicenergy.net/transport där också projektets Scope of Work och andra relevanta dokument kan hämtas. Kontakta slutligen sekretariatet om det skulle vara ytterligare frågor eller kommentarer. 5