Rev: 2016-10-21 Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalernas förslag till Nynäshamns kommuns Mål och budget 2017 2020
2(45) Den politiska ledningen har ordet... 3 Framtidsvision för Nynäshamns kommun... 5 Kommunens uppdrag... 7 Mål och budget i Nynäshamns kommun... 7 Hållbar utveckling... 10 Kommungemensamma mål 2017-2020... 11 Ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn... 11 Ett socialt hållbart Nynäshamn... 14 Ett ekologiskt hållbart Nynäshamn... 16 Ekonomiska förutsättningar och befolkningsutveckling... 17 Kommunbidragsfördelningen 2017... 19 Investeringar 2017 2020... 23 Resultat- och balansräkning... 26 Kommunstyrelse och nämnder... 27 Kommunstyrelsen... 27 Barn- och utbildningsnämnden... 31 Socialnämnden... 35 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden... 40 Kultur- och fritidsnämnden... 42 Ordlista... 44
3(45) Den politiska ledningen har ordet Vi presenterar nu vår tredje budget tillsammans. Det är en stabil budget med ordentliga satsningar på viktiga områden för Nynäshamns framtid. Vi har lagt om målstrukturen för att tydliggöra vårt fokus på Nynäshamns hållbara utveckling. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den ekologiska hållbarheten handlar om att vi som lever nu måste säkerställa att kommande generationer också får tillgång till planetens resurser som ändliga naturresurser, ren luft och rent vatten. Det kanske mest allvarliga hotet mot människans livsbetingelser här på jorden är de klimatförändringar som vi redan ser. Utsläppen av klimatgaser måste begränsas och kommunen ska bidra både genom att begränsa verksamhetens egna utsläpp, men också genom att planera för framtiden så att det blir enklare för alla som bor och verkar i Nynäshamn att leva klimatsmart. Det kan handla om att vi successivt moderniserar och energieffektiviserar våra fastigheter, att vi byter ut vår fordonspark mot fossilbränslefria alternativ, att vi planerar vårt resande och använder den nya teknikens möjligheter i högre grad. Att maten vi serverar våra barn och äldre är producerad på ett hållbart sätt och att vi värnar Östersjön och våra sjöar och vattendrag genom att investera i bättre avloppslösningar, med mera. I det hållbara samhället hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov. Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är motståndskraftigt, men samtidigt förändringsbenäget och ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Här har kommunen en väldigt viktig roll, då kommunen har ansvar för den del av välfärden som de allra flesta människor behöver och kommer i kontakt med. En hög kvalitet på förskola och skola är grunden och därför gör vi våra allra största satsningar på just förskola och skola för nästa år. Genom ett nytt resursfördelningssystem vill vi ta ansvar för att alla barn som behöver extra stöd också ska få det. Jämlika förutsättningar kräver ibland ojämlika resurser och för oss är det viktigt att alla barn har rätt att få det stöd de behöver för att komma igenom skolan med minst godkända betyg i alla ämnen. Vi kommer också att bygga ut förskolan dels för att klara av den ökande efterfrågan, men också för att kunna minska storleken på barngrupperna. Den kanske mest synliga markören för ojämlika livsvillkor är ojämlikheten i hälsa. Här behövs en kombination av både riktade och generella insatser, men också en bra samverkan mellan vården, skolan, omsorgen och andra samhällsaktörer. Kommunens folkhälsofond bidrar till viktigt nytänkande och uppmuntrar också till samverkan med andra aktörer och externa utvärderingar. Just nu pågår några större projekt med fokus på goda uppväxtvillkor, förebyggande arbete som rör tobak och alkohol och den psykosociala arbetsmiljön för kommunens medarbetare. Vi ser med spänning fram emot att följa resultaten av dessa viktiga insatser. Vi tycker också att det är viktigt att alla dem som verkligen behöver kommunens insatser för att kunna leva självständiga liv möts av professionella medarbetare
4(45) och empati. Under hösten antog Socialnämnden ett äldrepolitiskt program i bred politisk enighet och tjänar som en viktig vägledning för att möta de äldres behov både nu och i framtiden. Vi bygger också ut antalet platser inom vård- och omsorgsboende och sätter igång planeringen för en utbyggd demensvård. Det ska kännas tryggt att bli gammal i Nynäshamn. Slutligen har vi den ekonomiska hållbarheten, eller om man så vill förmågan att hushålla med begränsade resurser. För oss är det viktigt att kommande generationer också har råd med både välfärd och utveckling, därför måste vi vara noggranna med hur vi använder våra ekonomiska resurser idag. Grunden för det är att alla verksamheter respekterar de ekonomiska ramar fullmäktige har fastställt, men också att vi varje dag funderar på hur vi kan få mer för våra gemensamma pengar. Vi ska aktivt värdera var varje krona gör störst nytta för att uppnå våra gemensamma mål och göra det på ett sätt så att vi samtidigt kan förbättra både den ekologiska och sociala hållbarheten i Nynäshamn. I vår nya vision för Nynäshamn fram till 2030 tänker vi arbeta för att Nynäshamn ska bli den regionala ledaren inom social innovation, kultur, sjöfart och besöksnäring. Här finns utrymme för både gemenskap och utveckling. Nynäshamn där havet och livet möts Anna Ljungdell (S) Daniel Adborn (L) Catrine Ek (MP)
5(45) Framtidsvision för Nynäshamns kommun Framtidsvisionen är den styrande politikens idé om hur samhället i Nynäshamns kommun har utvecklats fram till 2030. Med visionen vill de tre partierna ge en vägledning till boende och verksamma i kommunen, men också till omvärlden, om vad kommunen strävar efter och vill uppnå. Vision 2030 Nynäshamn är den regionala ledaren inom social innovation, kultur, sjöfart och besöksnäring. Här finns utrymme för både gemenskap och utveckling. Nynäshamn där havet och livet möts. Nynäshamn har det bästa av Sverige på en och samma plats. Genom att bygga vidare på varje kommundels unika kvaliteter har det skapats en helhet som erbjuder något för alla och en variation som är unik i sitt slag. En kvalitet som låter tala om sig även utanför Sveriges gränser. De olika hamnarna i Nynäshamn tar världen till Nynäshamn och Nynäshamn ut i världen. Kommunen har ett utvecklat samarbete med ett antal viktiga hamnstäder runt Östersjön och utvecklar tillsammans gemensamma strategier för miljö-vänligare sjöfart samt hållbar handel, logistik och besöksnäring. Det medför att Nynäshamn blivit den naturliga etableringsorten för företag att välja, eftersom hållbarhetsperspektivet inom produktion, transporter och socialt ansvarstagande ger viktiga konkurrensfördelar på världsmarknaden. Det finns ett rikt och varierat service- och handelsutbud, som skapar känslan av en levande kommun. Människor söker sig till Nynäshamn för att få det goda i livet; ett bra jobb, en aktiv fritid och nära till både kultur och natur. En kvalitativ skola ger varje barn förutsättningar att växa till bildade och självständiga individer. Många kreativa människor lockas av den fantastiska miljön, de många mötesplatserna och det välkomnande klimatet. Genom aktiva och nytänkande insatser är den sociala sammanhållningen stark, vilket bidrar till både stolthet och framtidstro. Välfärdstjänsterna för äldre skapar både en känsla av frihet och trygghet. I Nynäshamn finns plats för både gemenskap och utveckling. Här är det nära till det viktiga i livet. Nynäshamn där havet och livet möts.
6(45) Utmaningar för Nynäshamns kommun För att visionen ska kunna nås måste några utmaningar hanteras och hinder övervinnas. Klimatförändringar och att uppnå en ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Kompetensförsörjning och livslångt lärande. Bostadsförsörjning för en växande befolkning. Planlagd mark i strategiska lägen för bostäder och verksamheter. Ett socialt balanserat samhälle baserat på jämställdhet, jämlikhet och gemenskap. Sammanhållning mellan staden och övriga kommundelar. Fem hävstänger för förändring Här beskrivs kort några särskilt viktiga komponenter eller områden som är viktiga för att möjliggöra arbetet med att uppnå visionen. 1. Genom byggande och starten av Norviks hamn förbättras förutsättningar för kommunens utveckling för sysselsättning, företagsetablering och befolkningsutveckling. 2. Genom ett kvalitativt och varierat kommunalt utbildningssystem kan kommunens och regionens utveckling stödjas. 3. Genom en snabb och pålitlig kommunorganisation och myndighetsutövning som är rättssäker och utvecklingsbenägen utvecklas servicen för kommunens invånare och företagare. 4. Genom en kommunal organisation med ett ledarskap och medarbetarskap som präglas av öppenhet, respektfullhet, mod och engagemang är kommunen en attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare. 5. Genom ett rikt kulturliv och social innovationsförmåga bygger kommunen broar mellan människor och kommundelar. Den sociala sammanhållningen och mötesplatserna som är attraktiva, trygga och tillgängliga för alla ger förutsättningar för delaktighet och ett öppet samhälle.
7(45) Kommunens uppdrag Kommunens huvuduppdrag är att leverera en god kommunal service och bidra till en hållbar samhällsutveckling för kommuninvånarna. Det sker genom myndighetsutövning, tjänster och service. Kommunernas uppdrag styrs genom lagstiftning om vilka uppgifter som är obligatoriska för alla kommuner till exempel skollagen, socialtjänstlagen och plan och bygglagen. Nynäshamns kommun som många andra kommuner bedriver även frivillig verksamhet som kultur och fritid, näringslivsutveckling med mera. Ramen för den kommunala verksamheten anges i kommunallagen. Kommunen driver många olika verksamheter som antingen berör samtliga invånare eller en speciell målgrupp. Kommunen är en komplex organisation som måste styras utifrån en gemensam grund med ett helhetsperspektiv utifrån invånarna i Nynäshamns behov. Därför behövs en gemensam styrmodell som omfattar hela kommunens verksamheter. Med en inriktning som driver organisationens utveckling mot de gemensamma målen. Mål och budget i Nynäshamns kommun Mål och budget 2017-2020 är kommunfullmäktiges styrdokument för övergripande prioriteringar av verksamheternas inriktning genom de kommungemensamma målen och fördelningen av de ekonomiska resurserna till nämnderna. Mål och budget är en flerårig plan för att åstadkomma framförhållning och beredskap inför de kommande åren. Mål och budget är organisationens viktigaste dokument för styrning under budgetperioden. Dokumentet bygger på Nynäshamns kommuns modell för mål och resultatstyrning. Under 2016 har en översyn genomförts av målen och tillhörande indikatorer. Eftersom mål och budget är ett levande dokument kommer arbetet med detsamma att fortsätta och framförallt fortsätta att synkroniseras med nämndernas arbete med verksamhetsplan och internbudget. För att skapa en effektiv organisation som gör rätt saker på rätt sätt behöver målkedjan fortsätta utvecklas. Målkedjan innebär att kommunen har mål på olika nivåer och att det uppstår en kedja av händelser som gemensamt bidrar till att vi gör rätt saker. Målkedjan ska garantera att den politiska viljeinriktningen når hela vägen ut i verksamheten.
8(45) Nynäshamns kommuns styrmodell Nynäshamns kommuns styrmodell bygger på demokratins grunder. Kommunfullmäktige, som är den högst beslutande församlingen, ger nämnder och verksamheter uppdrag genom att upprätta Mål och budget. Mål och budget innefattar dels resurser för att bedriva verksamhet och dels effektmål för att ge respektive nämnd/verksamhet ledsagning i uppdraget. Effektmålen beskriver var kommunfullmäktige önskar att kommunen är i slutet av planperioden (4 år). Till grund för Mål och budget ligger Nynäshamns kommuns vision. Nämnderna arbetar fram mål, åtaganden och aktiviteter som tillsammans blir verksamhetsplanen för respektive nämnd. Vision Mål och budget Policy och strategier* Verksamhetsplan och internbudget Avdelningsplaner Enhetsplaner Medarbetare *Ett flertal policys och strategier finns inom kommunen som en del av styrningen. Respektive nämnd förhåller sig till dem i samband med målarbetet. Kopplat till respektive kommunfullmäktigemål finns det indikatorer som är riktningsvisare för Mål och budget perioden 2017 2020. Målvärdena avser värdet som ska uppnås vid periodens slut. Indikatorer där det anges inget målvärde ska ses som nyckeltal och kommer att rapporteras vid respektive uppföljning. Index är ett samlat värde av olika värden i till exempel en enkätundersökning. Alla nämnder ska bidra till måluppfyllelsen för respektive mål satta av kommunfullmäktige. En viktig del i vårt styrsystem är uppföljningen av mål och användningen av ekonomiska resurser. Kommunstyrelsen upprättar tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning för kommunen. Kommunfullmäktige godkänner uppföljningsrapporterna som ligger till grund för kommande års verksamhetsplanering. Kommunstyrelsen och nämnderna har gemensamma genomgångar av lämnade rapporter. Vid sidan av rapporteringen till kommunfullmäktige ska nämnderna, enligt uppföljningsplan, månatligen följa verksamhetens ekonomiska utveckling med utgångspunkt från nämndens internbudget.
9(45) Nämndernas uppdrag Respektive nämnd och styrelse upprättar en verksamhetsplan för året i enlighet med respektive nämnds reglemente. I nämnds/styrelses beslut om verksamhetsplan (ettårsplanen) och internbudgeten fastställs hur nämnden genom egna mål ska bidra till uppfyllelse av de kommungemensamma målen. Det är viktigt att nämndens mål är tydligt kopplade till kommunfullmäktiges mål och bidrar till kommunens samlade måluppfyllelse. Nämndernas mål utvärderas kvalitativt och kvantitativt av respektive nämnd och blir en del av kommunfullmäktiges bedömning av Mål och budget. Nämnderna är skyldiga att lämna uppföljningsrapporter, prognoser om måluppfyllelse och ekonomiskt utfall till kommunstyrelsen vid tre tillfällen per år. Efter första tertialen lämnar nämnderna en avvikelserapport över utfall samt gör en ekonomisk prognos för helåret. Den andra tertialrapporten är mer omfattande och både mål och ekonomi prognostiseras. Efter ett fullföljt budgetår lämnar respektive nämnd/styrelse en verksamhetsberättelse som innefattar hela det gångna verksamhetsåret.
10(45) Hållbar utveckling Hållbar utveckling är stommen i kommunens styrning. Begreppet hållbarhet innebär att sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner hänger ihop och påverkar varandra och därför inte kan hanteras var för sig. Hållbar utveckling i sig är inte en målsättning utan en kontinuerlig process på alla nivåer och i alla delar av kommunens verksamhet. Hållbar utveckling tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas till vad miljön och människors hälsa tål och långsiktigt investera i dessa resurser. Ekonomisk hållbarhet handlar, enkelt uttryckt, om att få ekonomin att gå runt. En strävan mot ekonomisk utveckling är ett långsiktigt mål. Det handlar om att kunna möta efterfrågan med ett lämpligt utbud men även om att möjliggöra sig av lokala produkter och tjänster för att värna om den lokala ekonomin. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är stabilt, men samtidigt förändringsbenäget. Ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, ett samhälle där människor känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Ekologisk hållbarhet, handlar om att hushålla med biologiska och materiella naturresurser på lång sikt. Miljön ska skyddas, det innebär att utsläpp inte ska skada natur eller människor och att det naturliga kretsloppet ska värnas. Naturfrämmande ämnen bör inte förekomma i miljön och den biologiska mångfalden ska bevaras. Målet är att skapa en effektiv användning av energi och naturresurser.
11(45) Kommungemensamma mål 2017-2020 De kommungemensamma målen är kommunfullmäktiges uppdrag till Nynäshamns kommuns nämnder. Respektive mål beskriver vilka effekter Nynäshamns kommun vill uppnå och vilket tillstånd som eftersträvas under planeringsperioden. Ett ekonomiskt hållbart Nynäshamn Mål 1. Nynäshamn växer som kommun Nynäshamn befinner sig i en region med kraftig befolkningstillväxt. Kommunens ambition är att växa med 1-2% per år. Kommunen erbjuder nya och nuvarande Nynäshamnsbor olika former av attraktiva bostäder i varierade upplåtelseformer för att de ska kunna välja det boende som bäst passar den egna situationen. En grundläggande förutsättning för långsiktig samhällsekonomisk stabilitet är kommuninvånarnas sysselsättning, på en stark och mångsidig lokal och regional arbetsmarknad. För att underlätta för kommuninvånarna att välja gång/cykel eller kollektiva färdsätt är det viktigt att kommunikationerna är bra till och från arbete, studier och andra aktiviteter. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Befolkningsutveckling (2015) 1,7 % 1,2 % 1,4 (2014) 0,9 % Antalet färdigställda (2015) 86 Inget målvärde Inget målvärde bostäder (bostäder med slutbesked) (2014) 141 Andelen arbetslösa i (2015) 5,9 % 5,5 % 5,5 % kommunen (16-64 år) (2014) 6,1 % Andelen arbetslösa (2015) 11,3 % 9 % 9 % ungdomar (18-24 år) Medborgarnas uppfattning om kommunikationerna till och från, samt inom kommunen (index) Andelen ungdomar 24 år som påbörjat utbildning på högskola (2014) 11,6 % (2016) 51 (2015) 53 (2013) 58 60 60 (2015) 30 % 40 % 40 %
12(45) Mål 2. Nynäshamn är en företagsvänlig kommun Nynäshamn är en attraktiv plats för etablering och utveckling av företag. Inom kommunen kan företag starta, växa och utvecklas. Kommunorganisationen samverkar aktivt för att ge företagen goda förutsättningar att växa genom att erbjuda möjligheter till god kompetensförsörjning, aktiv markpolitik och stöd. Nynäshamn är den naturliga platsen för företag som har hållbarhetsperspektiv på produktion, transporter och socialt ansvarstagande. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Antalet nystartade (2014) 209 230 230 företag (2013) 192 Nöjd-Kund-Index för (2015) 65 70 72 företagare (2013) 58 Antal sysselsatta i näringslivssektorn (antal arbetstillfällen) (2014) 4 820 Inget målvärde Inget målvärde Mål 3. Nynäshamns kommun bedriver en effektiv verksamhet med god service och ett gott bemötande Nynäshamns kommun har en långsiktigt hållbar ekonomi. Genom en effektiv kommunal verksamhet och politiska prioriteringar skapas utrymme för framtida behov. Alla verksamheter prövar löpande möjligheterna till nya och effektivare arbetssätt. Kommunorganisationen samverkar för att ge företagen och invånare goda förutsättningar genom att erbjuda god service, bra bemötande och en tydlig och förståelig myndighetsutövning. Alla kommuninvånare bemöts med respekt och ingen diskrimineras. Kommuninvånarna och företagen upplever att det är enkelt att ha kontakt med kommunen, att de snabbt får svar och är nöjda med den service som ges. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Kommunens ekonomiska resultat, i % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag (2015) 7,8 % (2014) 2,1 % 2,0 % 2,0 % Vad kostar verksamheten, avvikelse från standardkostnad Nettokostnadsavvik elsen 2014 var: - 13,7 Inget målvärde Inget målvärde Ramavtalstrohet Inget målvärde Inget målvärde Tillgänglighet telefon (2015) 39 % 55 % 60 % (2014) 46 % Tillgänglighet e-post (2015) 70 % 85 % 90 % (2014) 76 % Medborgarnas uppfattning om kommunens bemötande (index) (2016) 6,0 (2015) 6,0 (2013) 6,5 7,0 7,5 Medborgarnas uppfattning om kommunens service (index) (2016) 5,8 (2015) 5,8 (2013) 6,2 7,0 7,5 Mål 4. Nynäshamns kommun är en attraktiv arbetsgivare Nynäshamns kommun både upplevs och är känd som en attraktiv arbetsgivare. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer för att locka nya medarbetare. Kommunens medarbetare upplever att de har möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande över hur arbetet bedrivs. Kompetensutveckling utifrån verksamheternas behov är viktigt för medarbetarnas utveckling.
13(45) Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 HME-index* - motivation (2015) 78,7 85 87 (2014) 80,3 HME-index *- ledarskap (2015) 79,0 86 88 (2014) 81,4 HME-index* - styrning (2015) 80,3 87 89 (2014) 82,3 Sjukfrånvaro (2015) 8,6 % 6,2 % 6,0 % (2014) 7,6 % Andelen medarbetare som rekommenderar kommunen som arbetsgivare (2015) 72,3 % (2014) 69,7 % 75 % 77 % *Hållbart medarbetarengagemang.
14(45) Ett socialt hållbart Nynäshamn Mål 5. Nynäshamn är attraktivt att bo, leva i och besöka Nynäshamn är en attraktiv och trygg kommun för kommuninvånarna och besökare. Kommunen erbjuder en god livsmiljö, med närhet till det viktiga i livet, som lockar till att starta och utveckla verksamheter, till att bosätta sig här och till att besöka kommunen. Kommunen upplevs som ett öppet, tolerant samhälle med en god social sammanhållning. Nynäshamns kommun skapar goda möjligheter för en innehållsrik och omväxlande fritid genom sin natur-, kultur-, idrotts och fritidsmiljö. Verksamheterna stimulerar till aktivt deltagande och barn och ungdomar ska prioriteras. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Medborgare som kan (2016) 57 65 68 rekommendera flytt till kommunen (index) (2015) 55 (2013) 61 Nöjd-Region-Index (NRI) (2016) 55 (2015) 54 62 64 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (index) (2013) 58 (2016) 59 (2015) 57 (2013) 58 Trygghetsindex (2014) 1,88 (2012) 1.47 Antal anmälda brott/100 (2015) 13 420 000 invånare (2014) 12 434 Minska 62 64 1,5 1,5 Mål 6. Nynäshamn präglas av gemenskap och jämlika livschanser I ett demokratiskt samhälle har alla människor lika värde och rättigheter att delta i samhällslivet oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund. Kommunens arbete främjar delaktighet, jämställdhet, mångfald och likabehandling. Minska Det har avgörande betydelse för att förhindra ohälsa. Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande av Världshälsoorganisationen (WHO). Hälsa är därmed något mer än frånvaro av sjukdom. Hälsa är något positivt som omfattar goda livsvillkor, goda levnadsvanor och frånvaro av missbruk. Prioriterad målgrupp i kommunens arbete är barn, ungdomar och äldre. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Nöjd-Inflytande-Index (2016) 33 45 47 (NRI) (2015) 34 Kommunens möjliggörande för medborgarna att delta i kommunens utveckling (index) Valdeltagande i allmänna val Självskattad hälsa (Stockholms läns landsting) (2013) 37 (2015) 63 (2014) 54 70 72 (2014) 85,1 % Valdeltagande mäts vid valår Valdeltagande mäts vid valår (2014) 64 % 71 % 75 % (2010) 66 % Ohälsotal (SCB) (2014) 31,8 30,0 28,0 (2013) 30,3 Medellivslängd för män (2015) 79,1 Inget målvärde Inget målvärde (2014) 79,0 Medellivslängd för kvinnor (2015) 82,8 Inget målvärde Inget målvärde (2014) 81,9
15(45) Mål 7. Alla barn och ungdomar växer upp med goda villkor för utveckling, lek och lärande Tillgången till ett förskole- och utbildningssystem av hög kvalitet har stor betydelse för barns och ungdomars livssituation. Nu och senare i livet. Utbildningen ger alla likvärdiga möjligheter att utvecklas och nå goda resultat, oavsett bakgrund eller förutsättningar. För barnen och ungdomarna är den trygga och utvecklande miljön både socialt och fysiskt, samt utbudet av bra kultur och fritidsaktiviteter viktiga förutsättningar för framtiden. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel elever i åk 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen Rädda barnens mätning av Inget målvärde Inget målvärde barnfattigdom Barn/ Personal i förskolan
16(45) Ett ekologiskt hållbart Nynäshamn Mål 8. Nynäshamns kommuns verksamheter främjar utvecklingen av ett långsiktigt hållbart och klimatneutralt samhälle Nynäshamns kommuns verksamheter präglas av hållbar utveckling och är ett föredöme för kommuninvånare och företag i kommunen. Kommunen arbetar förebyggande, anpassar verksamheten så att livsbetingelserna inte försämras och eftersträvar generellt resurseffektiva insatser. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andel inköpta ekologiska (2015) 19,3 % 30 % 35 % livsmedel i den kommunala organisationen (2014) 10,8 % Andelen fossilbränslefria bilar i kommun och helägda bolag (ägda och (2014) 2 % 5 % 10 % leasade) Förändring av energianvändning i kommunens verksamheter och helägda bolag (sedan 2009) Minskat energiuttag i kommunens verksamhetslokal er 5 % 5 % Mål 9. Nynäshamns natur- och kulturvärden bevaras, förbättras och utvecklas Nynäshamn har stora natur- och kulturvärden som både bevaras och utvecklas. Tillgängligheten finns till kommunens naturområden för alla invånare och besökare. Viktiga stråk och svaga samband i grönstrukturen är stärkta, kulturvärden synliggörs och vattenmiljöers ekologiska status är goda. Verksamheter och aktiviteter på landsbygden och i skärgårdsområdet, som förenar en god resurshushållning och som bidrar till att stärka värdena främjas. Indikator/ Nyckeltal Senaste utfall Målvärde 2019 Målvärde 2020 Andelen ny bebyggelse som kan anslutas till kommunalt VA (2014) 95 % (2013) 70 % 100 % 100 % Andelen kväve och fosforbelastning i kommunens vattendrag Andelen inventerade enskilda avlopp i kommunen Andel skyddad natur (av kommunens totala areal) Andel hushåll som lämnar matavfall för biologisk behandling eller som komposterar hemma Förändring av växthusgasutsläpp per invånare sedan 2006 (exklusive raffinaderi och bränslehantering) (2014) 40 % (2013) 20 % (2015) 20 % (2014) 8 % (2014) 7 % (2013) 7 % Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde 15 % 15 % Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde Inget målvärde
17(45) Ekonomiska förutsättningar och befolkningsutveckling Skatter och generella statsbidrag För budgetåret 2017 är utgångspunkten att kommunens skatter och generella statsbidrag kommer att uppgå till 1 425 miljoner kronor. Bedömningen görs utifrån Sveriges kommuners och landstings prognos den 5 oktober 2016. Skatteprognosen 5 oktober visar att kommunens skatter och generella statsbidrag hamnar något högre än jämfört med Mål och budget åren 2016 2019. År 2016 2017 2018 2019 2020 Remissversion 1 367 1 427 1 481 1 523 1 562 Budget per juni 1 363 1 420 1 469 1 518 1 570 Prognos per 5 okt 1 358 1 412 1 458 1 508 1 559 Välfärdstjänster* 13 13 13 13 Mål och budget 2016-2019 1 355 1 406 1 462 1 515 * Regeringens aviserade satsning på välfärdstjänster (10,0 miljarder) återfinns inte i prognosen och ligger därför som en tillkommande rad. Konjunktur och prognoser Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Utvecklingen går nu in i ett skede som innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare än intäkterna. Detta kräver ett nytt synsätt på kommunal välfärd och en rad åtgärder från stat, kommuner och landsting. Den framtida kraftiga ökningen av det demografiska trycket har tidigare förväntats komma efter 2020, och framförallt till följd av många fler äldre, vilket främst skulle påverka äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Den demografiska dramatiken har dock tidigarelagts, genom den starkt ökande befolkningen. Det har främst med den historiskt stora flyktinginvandringen att göra, men är också en följd av ett ökat barnafödande. Skatteunderlaget räcker inte för att möta de ökade kraven. Kostnadsökningarna kommer att tillta, samtidigt som intäkterna ökar långsammare. Det är därför nödvändigt att redan nu ha ett starkt fokus på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen. Det finns ingen enskild lösning utan det kommer krävas en rad åtgärder under lång tid. En ökad skattekraft genom att fler kommer i arbete är utan tvekan den viktigaste grundförutsättningen för att bättre kunna finansiera välfärdstjänsterna. Om stora skattehöjningar ska undvikas behöver kommunen fortsätta att effektivisera sina verksamheter, förändra arbetssätt och tillämpa ny kunskap och teknik. Nationella nyckeltal 2016 2017 2018 2019 2020 Arbetslöshet 6,8 % 6,3 % 6,4 % 6,5 % 6,6 % Inflationstakt KPIF* 1,3 % 1,8 % 2,0 % 2,1 % 2,0 % BNP 3,5 % 2,5 % 2,0 % 2,2 % 2,7 % *KPIF konsumentprisindex med fast ränta är ett mått på underliggande inflation och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser från KPI.
18(45) Nynäshamns kommuns befolkningsutveckling Nynäshamns kommun tog under våren 2016 fram en befolkningsprognos för åren 2016-2025. I början av 2016 uppgick kommunens befolkning till 27 500 personer. Vid utgången av 2025 beräknas befolkningen uppgå till 30 500 personer, det innebär en ökning med totalt 3 000 invånare under prognosperioden. Den prognostiserade befolkningsökningen är kopplad till antalet nya bostäder som planeras i kommunen. Det tillsammans med oroligheter i omvärlden och i framtida flyktingströmmar gör att prognosen i ett längre tidsperspektiv bör tolkas med försiktighet. Nynäshamns kommuns befolkningsökning 2015 samt prognos över befolkningsutvecklingen år 2016-2025 Nynäshamns kommun har i likhet med övriga riket en åldrande befolkning. Antalet invånare som är i yrkesverksam ålder minskar succesivt i relation till antalet äldre och barn och unga, det gör att försörjningskvoten ökar. En annan strukturell förändring är att antalet äldre inom några år blir fler än antalet barn och unga. Efterfrågan på olika former av samhällstjänster varierar över tid efter invånarnas ålder. Ur planeringssynpunkt är det viktigt att känna till åldersstrukturen eftersom den påverkar det framtida behovet av samhällstjänster. I Nynäshamns kommun utmärker sig tre åldersgrupper eftersom invånarantalet är högre i dem jämfört med kommunens övriga åldersgrupper. De tre åldersgrupperna består av de stora födelsekullarna på 90-talet, invånare födda i slutet av 60- talet och i början av 70-talet (variera dock inom spannet), samt de stora födelsekullarna från 40-talet. Under prognosperioden kommer antalet invånare i de tre grupperna fortsätta vara högre jämfört med övriga åldersgrupper, men skillnaderna kommer att jämnas ut något. Befolkningsökningen under perioden kommer främst att ske inom förskola/skola och bland invånare över 75 år.
19(45) Kostnadsutveckling och volymförändringar Bedömningen är att kommunens skatter och statsbidrag kommer att uppgå till 1 425 miljoner kronor år 2017. Kostnadsökningen i budgeten för 2017 har beräknats för, arbetskraftskostnader till 3,0 % samt övriga kostnader till 2,0 %. Påslaget är gjort utifrån Sveriges kommuner och landstings rekommendationer. Kommunbidragsfördelningen 2017 Utgångspunkten för kommunbidragsfördelningen 2017 är Mål och budget för år 2016, som fullmäktige beslutade om i november 2015. Verksamhetsförändringarna inarbetade i budget 2016 ligger fast för kommande planeringsperiod. Förändringar enligt beslut i tertialrapport 1 2016 har beaktats i budgeten för 2017. Det innebär att förändringar som har effekt på kommande år ligger kvar medan förändringar som enbart gäller för innevarande budgetår tas bort. Mål och budget oktober 2016 Justerad budget 2016 Pris/ personal Volym Verksamhetsförändring Förslag 2017 Kommunstyrelsen 135,1 2,7 13,5 149,1 Mark och exploatering 9,0-2,0 7,0 Barn- och utbildningsnämnden 594,5 11,8 6,6 12,3 625,3 Kultur- och fritidsnämnden 50,0 1,0-2,6 45,8 Socialnämnden 460,5 9,1 5,3 1,6 476,5 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 59,0 1,1 3,1 59,9 Summa nämnder 1 308,1 32,3 11,9 27,8 1 363,7 Finansförvaltningen 29,0-2,0 27,0 Budgeterat resultat 20,0 20,0 Personalkostnad 1 % (centralt) 0,0 7,0 7,0 Kommunstyrelsens reserv 6,2 7,4 Summa kommun 1 363,3 1 425,0 Vatten och avlopp inom miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är helt taxefinansierad och finns ej med i tabellen. Kommunstyrelsens reserv Med hänvisning till vissa osäkerhetsfaktorer, som exempelvis befolknings-utveckling och volymförändringar 2017, kommer 7,4 miljoner kronor inte att fördelas ut. Reserven läggs under kommunstyrelsen och beaktas under kommande budgetår. Exempel på osäkra kostnader är evakueringskostnader av förskolor, eventuell permanentning av Tema fritids och socialnämndens kostnadsökningar på grund av Försäkringskassans förändrade bedömningar av personlig assistans. En annan osäkerhet är förändringarna i ersättningssystemet för ensamkommande flyktingbarn och andra flyktinggrupper.
20(45) Uppräkning av pris- och personalkostnad Arbetskraftskostnaderna för respektive nämnd är uppräknade med 2,0 % och övriga kostnader med 2,0 %. Detta är gjort utifrån Sveriges kommuner och landstings rekommendationer och proportionerligt utifrån nämndernas respektive andel av personalkostnader och övriga kostnader. 1 % av arbetskraftskostnader är inte utlagt på nämnderna utan avsatta för gemensamma åtgärder i kommunens lönebildningsprocess. Budgeten för lönebildningsprocessen är på 7 miljoner kronor och är placerad centralt. Personalomkostnadspålägget kommer 2017 att vara oförändrat. Volymförändringar Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har kompenserats utifrån kommunens befolkningsprognos 2016. Hyresförändringar Utifrån Nynäshamns kommuns hyresmodell sker en justering mellan förvaltningar inför budgetår baserat på tillkommande eller avgående fastigheter, avskrivningar och förändringar i ansvaret för fastigheten. Hyresnivån justeras även utifrån självkostnad för fastigheten. Förändringar som påverkar 2017 års budget: 2016 2017 Kompensation i Skillnad resursfördelningen Justering Socialnämnden 32 343 33 033 690 754-63 Barn och utbildningsnämnden 61 032 67 799 6 767 1 422 5 344 Kultur och fritidsnämnden 21 470 18 978-2 493 500-2 993 Miljö och samhällsbyggnadsnämnden 3 358 3 742 384 78 306 Kommunstyrelsen 3 073 2 907-166 72-238 Nämndhuset 5 702 6 224 522 133 389 Totalt 126 978 132 682 5 704 2 959 2 746 Framförallt är det två nämnder som berörs: Barn- och utbildningsnämnden erhåller kompensation för framförallt inhyrning av moduler för förskola men även viss upprustning av skolor. För kultur- och fritidsnämnden förändras nämndbidraget nedåt på grund av av minskade kostnader för avskrivningar. Mellan dessa nämnder har hyror även justerats på grund av. nyttjande till exempel ishallen som barn och utbildningsnämnden har 36 % av och kultur och fritidsnämnden resterande. I båda fallen är det både intäkter och kostnader som tillkommer eller försvinner. Kvarvarande total hyreskostnadsökning justeras via kommunstyrelsens reserv. Verksamhetsförändringar Respektive nämnd har föreslagit verksamhetsförändringar. I förarbetet till Mål och budget har dessa beaktats och delar lyfts in i föreslagen budgetram. Barn- och utbildningsnämnden Nämnden kommer 2017 införa ett nytt resursfördelningssystem. Förändringarna tar fasta på Skolinspektionens kritik och möter kraven i skollagstiftningen. Resursfördelningssystemet ska implementeras under budgetåret 2017. Barn- och utbildningsnämndens resursfördelningsram utökas därför med 10 miljoner kronor och innebär en satsning på stöd inom skolan bland annat genom utökat individuellt stöd som särskilda undervisningsgrupper. Men även utvecklat språkstöd samt en satsning på psykolog och utvecklingslärare. Barn- och utbildningsnämnden erhåller också 2,5 miljoner kronor för en satsning på minskade barngrupper inom förskolan. Planeringen innebär en minskning med
21(45) genomsnitt ett barn per avdelning inom kommunen. Satsningen finansieras delvis med statsbidrag. Totalt 12,5 miljoner kronor. Enligt beslut i kommunfullmäktige i december 2015 beslutades att överföra det övergripande ansvaret för kommunens sommarjobb från barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen från och med 1 januari 2016. Kommunfullmäktige beslöt även att överföra budgetanslaget för kommunens sommarjobb med 5,5 miljoner kronor från barnoch utbildningsnämnden till kommunstyrelsen. I budget 2017 genomförs en budgetsjustering för båda nämnderna. Totalt överförs 5,5 miljoner kronor från barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen. Socialnämnden Nämnden genomför en särskild satsning på uppdragsutbildning motsvarande omvårdnadsprogrammet med 0,3 miljoner kronor. Satsningen är en del av integrationen av nyanlända och avser utbildning med 24 platser under 2 terminer. Socialnämnden erhöll ett utökat nämndbidrag i samband med tertialrapport 1 2016 för lönesatsningen i det centrala avtalet för undersköterskor. Nämnden kompenseras med 0,5 miljoner kronor för helårseffekten av avtalet. Den treåriga satsningen på socialsekreterare fortsätter, avsatt medel per år är 0,8 miljoner kronor. Totalt 1,6 miljoner kronor. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Nämnden har beslutat om en skötselplan som visar vad stadsmiljöavdelningen bör utföra avseende den yttre miljön. Förvaltningen får en utökning av kommunbidraget med 2,5 miljoner för att höja nivån på renhållningen och grönyteskötseln i kommunen. I samband med framtagande av detaljplaner med anledning av VA- utvecklingsplanen tillskjuts 0,5 miljoner kronor för planarbeten. Kostnaden är initial och kommer med tiden att finansieras genom bygglovsavgifter. Enligt tidigare beslut (mål och budget 2013) utlovades en utökning med 35 % inom fixartjänsten för funktionshindrade under 65 år. Utökningen kostnadsberäknas till 0,2 miljoner kronor och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att genomföra förändringen. Totalt 3,2 miljoner kronor. Enligt beslut i samband med miljö- och samhällsbyggnadsnämndens utredning gällande fastighetsavdelningen beslutades att ansvaret för skogsförvaltningen förs över till kommunstyrelseförvaltningen. Totalt 0,4 miljoner kronor. Kultur- och fritidsnämnden En aviserad höjning med 0,25 miljoner kronor för serviceavtalet avseende vaktmästartjänster, främst för Kvarnängens IP, ishall och simhall. Nämnden kommer att se över interndebiteringarna och taxorna i anläggningar, men bedömer att det kan bli svårt att hämta hem hela höjningen inför 2017. Nynäshamns kommun deltar under 2017 tillsammans med 115 av Sveriges kommuner i en gemensam upphandling av ett nytt boknings- och bidragssystem, som ersätter det gamla. Förändringen ska effektivisera och modernisera boknings- och bidragshanteringen Kostnad för 2017 cirka 0,1 miljoner kronor. Total kostnad 0,35 miljoner kronor.
22(45) Kommunstyrelsen Kommunförbund, gemensamma nämnder får en uppräkning med 2,0 miljoner kronor som finansierar Nynäshamns kostnader för gemensamma tjänster. Ökat antal gode män för barn och ungdomar under 18 år innebär högre kostnader för överförmyndarnämnden. En satsning med fyra tjänster genomförs på upphandlingsnämnden utifrån att efterfrågan på upphandlingar ökar genom att verksamheterna och regionen växer och genererar mer och oftare större investeringsprojekt. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige erhåller en satsning på 0,75 miljoner kronor. Det är framförallt en kvalitetshöjning med att digitalisera kommunfullmäktige genom ett digitalt system för möten. Kommunen börjar även med förberedelserna för val 2018. Valnämnden tillsammans med berörda tjänstemän kommer att påbörja arbetet för att öka valdeltagandet. Kommunstyrelseförvaltningen erhåller en utökning med 2,9 miljoner kronor. Stödfunktionerna utökas med 2,0 miljoner kronor utifrån nämndernas efterfrågan bland annat genom att öka ekonomistödet till barn- och utbildningsnämnden och stöd i arbetsgivarfrågor. De kommungemensamma systemen utvecklas, till en kostnad av 0,3 miljoner kronor. Kommunhusets gym är i dag välbesökt men utrustningen är uttjänt och en satsning på gymmet genomförs med 0,1 miljoner kronor. Förvaltningen tillförs även utredningsmedel med 0,5 miljoner kronor för kommunövergripande utredningar. Kontaktcenter planeras att starta i början av 2017. Medel för att finansiera delar av driften har varit en del av kommunstyrelsen reserv under 2016. Inför 2017 flyttas 1,6 miljoner kronor över till kommunstyrelsen för kontakcentrets finansiering. Total kostnad 7,3 miljoner kronor.
23(45) Investeringar 2017 2020 En investeringsplan är framtagen för perioden. Nynäshamns kommun kommer att gå in i en investeringstung period genom att ett antal verksamhetslokaler behöver åtgärdas alternativt ersättas samt att genom den ökade befolkningen behöver verksamhetslokaler nyanskaffas. Utrymme för investeringar är utan nya lån ca 90 miljoner kronor per år vid ett resultat för kommunen på 2 %. Högre investeringsnivåer behöver finansieras genom effektivisering i verksamheterna. Från Prognos tidigare 2017 2018 2019 2020 år Kommunstyrelsen 8,5 6,3 4,0 5,0 0 0 Barn- och utbildningsnämnden 8,1 6,0 7,3 7,3 7,3 7,3 Kultur- och fritidsnämnden 0,3 0,3 0,85 0,3 0,3 0,3 Socialnämnden 5,6 5,6 2,5 2,5 2,5 2,5 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden exklusive VA och 38,8 38,8 29,0 20,0 20,0 20,0 fastighet Fastighets- och serviceavdelningen 245,2 158,7 65,0 120,0 125,0 115,0 - Förskola 50,0 50,0 5,0 30,0 5,0 25,0 - Skola 0 0 0 10,0 40,0 -Vård och omsorgsboende 0 10,0 40,0 50,0 0 - LSS bostäder 0 0 0 10,0 0 - Hyresgästanpassningar 0 20,0 20,0 20,0 20,0 - Reinvesteringar och Underhåll 80,9 64,6 30,0 30,0 30,0 30,0 - Övrigt 39,3 25,9 0 0 0 0 - Energi- och miljöinvesteringar 75,0 18,2 0 0 0 0 Vatten och avlopp 21,5 21,5 15,0 15,0 15,0 15,0 SUMMA 328,0 237,2 123,6 170,1 170,1 160,1 VA-utbyggnad (med anledning av VA-plan) 18,0 18,0 4,6 19,0 76,0 90,0 Beskrivning av investeringsobjekt Kommunstyrelsen erhåller 1,0 miljoner kronor i ytterligare 1 år för upphandling av ekonomisystem samt 2,0 miljoner kronor för projekt E-arkiv. Med början 2017 avsätts 1,0 mnkr för planering av en upphandling för IT-drift för kommunen, totalt 5,0 miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden erhåller 7,3 miljoner kronor per år. Av det går 2,2 miljoner kronor till fortsatta IT-investeringar enligt den framtagna IT-strategin. Övriga investeringsmedel går till reinvesteringar inom skola och förskola. Kultur- och fritidsnämnden erhåller 0,85 mnkr för 2017 för utbyte av registreringssystem i biblioteket samt upprustning av idrottsmateriel i hallarna. Övrig period erhåller nämnden 0,3 miljoner per år som för reinvesteringar. Socialnämnden får 2,5 miljoner kronor per år. Av dessa går en miljon kronor till arbetsmiljöåtgärder, en miljon kronor till IT-investeringar och 0,5 miljoner kronor till inventarier.
24(45) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har totalt ansvar för den största andelen av investeringsbudgeten, totalt 109 miljoner kronor för år 2017. Därefter ökar behoven utifrån fastighetsrelaterade investeringsbehov. 15 miljoner kronor per år går till VA-verksamheten för bland annat investeringar för fortsatt utbyggnad av kommunens vatten- och avloppsledningsnät. VA-utbyggnaden utifrån VA-planen är beaktad i investeringsplanen från och med 2017. Av miljö- och samhällsbyggnadsnämndens investeringsmedel går 70 miljoner kronor, för år 2017, fastighetsavdelningen. Den större delen för 2017 är reinvesteringar och underhåll på kommunens verksamhetsfastigheter samt påbörjad projektering för vård och omsorgsboende. Investeringsmedel för reinvesteringar och underhåll är kopplat till budgetåret och ska finansieras genom årets avskrivningar. Inom fastighetsområdet planeras två nya förskolor i Nynäshamns tätort under perioden. Inom gatuområdet planeras främst Nynäsvägen etapp 3 att genomföras. Under perioden kommer insatser inom Ösmo vägnät att genomföras i flera etapper. Vidare krävs fem miljoner för att slutföra Ösmolyftet under 2017. Under 2017 kommer Svandammsparken att rustas liksom lekplatserna på Heimdal och Höjdgatan. Gästhamnen har mest löpande reinvesteringar under perioden, framför allt för underhåll av befintliga anläggningar för båtlivet. En större satsning genomförs 2017 och avser utbyte av hela Fiskebryggan. VA-planen Genomförandet av VA-utvecklingsplanen har inletts. Under 2017 sker projektering och själva genomförandet startar 2018 vid Älgviken till Solsa samt Östra Segersäng. Under 2019-2020 inleds utbyggnaderna till Oxnö samt till Landfjärden. Exploateringar Under 2017-2020 pågår exploateringar för såväl bostäder som verksamheter. Exploateringsobjekten återfinns till största delen inom Nynäshamns tätort. Redan påbörjade projekt som fortsätter/avslutas är Telegrafen/Vaktberget, Västra Segersäng, Källberga, gästhamnsområdet, kvarteret Järnvägsparken och Kalvö verksamhetsområde. Nyexploatering inom norra Landfjärden beräknas starta under planeringsperioden.
25(45) Taxor och avgifter Beslut om ändringar av taxor och avgifter tas i samband med Mål och budgetbeslutet på kommunfullmäktiges sammanträde i november. Internpriser 2017 För 2017 föreslås följande internpriser Förändringar av internhyrorna kommer att ske för 2017, bland annat med anledning av färdigställda ombyggnationer. Förändringar av hyreskostnader för verksamhetslokaler beaktas i kommunbidragsfördelningen enligt rubriken hyresförändringar. Städkostnaderna ökar med maximalt 2,3 %. Fordonshyrorna ökar med maximalt 2,0 %. Priset för administrativa datorer ökar med 1,2 % till 30 000 kronor/arbetsplats. För alla användare debiteras 1 000 kronor per användarkonto. Bemanningscentrums timpris ökar med 3,0 % till 240,20 kronor/timme.
26(45) Resultat- och balansräkning RESULTATRÄKNING, miljoner kronor Prognos 2016 enligt tertial 2 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens intäkter 309 315 321 328 334 Verksamhetens kostnader -1 573-1 643-1 679-1 733-1 789 Avskrivningar -52-53 -56-59 -61 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -1 316-1 381-1 414-1 464-1 515 Skatteintäkter 1 128 1 189 1 223 1 269 1 319 Generella statsbidrag, skatteutjämning 227 236 235 239 241 Finansiella intäkter 8 3 3 3 3 Finansiella kostnader -11-27 -27-27 -27 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 36 20 20 20 20 PERIODENS RESULTAT 36 20 20 20 20 BALANSRÄKNING, miljoner kronor Prognos 2016 enligt tertial 2 2017 2018 2019 2020 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar 1 282 1 352 1 466 1 578 1 677 Finansiella anläggningstillgångar 335 325 315 305 295 Summa anläggningstillgångar 1 616 1 677 1 781 1 882 1 971 Omsättningstillgångar Summa omsättningstillgångar 363 350 350 350 350 Kassa och bank 64 50 50 50 50 Summa omsättningstillgångar 427 400 400 400 400 SUMMA TILLGÅNGAR 2 043 2 077 2 181 2 282 2 371 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 741 761 781 801 821 därav: årets resultat 36 20 20 20 20 Summa Eget kapital 741 761 781 801 821 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 159 156 168 180 193 Summa avsättningar 159 156 168 180 193 Skulder Långfristiga skulder 927 981 1 063 1 142 1 208 Kortfristiga skulder 216 179 169 159 149 Summa skulder 1 143 1 160 1 228 1 301 1 357 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 043 2 077 2 181 2 282 2 371
27(45) Kommunstyrelse och nämnder Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen omfattar verksamheterna: Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Kommunstyrelseförvaltning Mark och exploatering Kommunalförbund, gemensamma nämnder, avgifter med mera Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen omfattar: Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Revision Valnämnd Kommunstyrelsens landsbygdsutskott har uppdraget att utarbeta ett Landsbygdsprogram som ska vara klart under mandatperioden 2015-2018. Avsikten är att belysa landsbygdens villkor och beskriva hur kommunen strategiskt ska utveckla landsbygden i kommunen. Efter en kartläggning och samråd med olika intressenter på landsbygden har utskottet bedömt att inriktningen för det fortsatta arbetet bör vara att utgöra ett tydligt stöd till lokala initiativ till utvecklingsprojekt. Flera projekt har redan påbörjats med hjälp av utskottets projektledare. De delar som kvarstår utifrån utskottets uppdrag kommer att arbetas in i kommunens översiktsplan för att ge en helhetssyn över förutsättningarna för landsbygden inom kommunen. Arbetet med att planera och upphandla ett system för att digitalisering av kommunfullmäktiges möteshantering kommer genomföras under planeringsperioden. Kommunen börjar även med förberedelserna inför val 2018. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen är kommunstyrelsens ledningsorgan och ska i den rollen: Leda och följa upp kommunens övergripande styrning av verksamhet och ekonomi. Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande strategiska processer; näringsliv, samhällsplanering, exploatering, kommunikation, marknadsföring, besöksnäring, internationella frågor, folkhälsofrågor, frågor om trygghet och säkerhet och medborgarservice. Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande stödprocesser; ekonomi, upphandling, personal, kommunikation, marknadsföring, IT, telefoni, juridik, ärende- och dokumenthantering. Kommunstyrelseförvaltningen utgör också kanslifunktion för kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och valnämnden. Det är kommunallagen och kommunstyrelsens reglemente som anger uppdrag och ram för kommunstyrelseförvaltningens verksamhet. Kommunstyrelseförvaltningen ska fortsätta arbetet med utvecklingen tillsammans med övriga förvaltningar att utveckla kommunledningens roll, samt verksamheternas utveckling. Kommunorganisationen ska även fortsätta utvecklingen att leverera en än bättre service och en rättssäker myndighetsutövning till kommunens invånare och näringsliv. Arbetet med att utveckla tydliga strukturer och rutiner för styrning, stöd och uppföljning av resultat fortsätter. En viktig del är utvecklingen av kommunens styrsystem. Den
28(45) politiska styrningen genom kommunfullmäktiges Mål och budget ska än tydligare kopplas ihop med nämndernas verksamhetsplaner. Det syftar även till att effektivisera de gemensamma, kommunövergripande processerna och tydligare beskriva effekterna av planerade och genomförda åtgärder. Nynäshamn har stora möjligheter att vara en eftertraktad plats att bo, leva och verka i. Men det krävs fortsatta insatser och utvecklingsarbete inom hela kommunorganisationen. Nynäshamns platsvarumärke är utgångspunkt för arbetet med att marknadsföra och stärka bilden av Nynäshamn både för presumtiva invånare och företagare. Arbetet med att öka kommunens attraktivitet är även beroende av andra tillväxtfrämjande arbeten. Viktigt är att få ett övergripande samspel mellan näringslivs- och kommunikationsfrågor. Insatser och aktiviteter kommer att göras både internt i organisationen och ut mot olika målgrupper. Kommunens näringslivsstrategi tillsammans med besöksnäringsstrategin är utgångspunkt för vilka insatser som ska genomföras för att främja näringslivsutvecklingen, dels inom kommunorganisationen och i samverkan med näringslivets aktörer och även i samverkan med andra kommuner. När byggandet av Stockholm Norvik hamn nu startat ser vi ett starkt ökat intresse såväl hos företag, som vill etablera sig här, som aktörer inom bostadsmarknaden och kommersiell service. Kommunstyrelseförvaltningen medverkar i arbetet med personalresurser och utredningsinsatser för kommunens del. Viktigt är även att samordna hela kommunorganisationens arbete kopplat till hamnen. Men det behövs även ett proaktivt näringslivsarbete och planeringsarbete för att kommunens företagare kan dra nytta av hamnetableringen. Nynäshamn växer och kommunen behöver ha en rullande strategisk planering för bostadsbyggande och kommunal service. Ett viktigt verktyg för det är arbetet med ett bostadsförsörjningsprogram och en strategisk lokalförsörjningsplan för verksamheterna. Under mandatperioden kommer även översiktsplanen aktualitetsprövas och revideras. Kommunstyrelseförvaltningens roll att både stödja och driva utveckling i hela kommunorganisationen ställer stora krav på förvaltningen. Behoven av stöd i verksamhetsförvaltningarna är stort. Framförallt gäller det inom arbetsgivar-, ekonomioch IT-området. Behovet är även stort att fortsatt driva utvecklingen inom våra ansvarsområden för att skapa förutsättningarna för en effektiv och professionell kommunorganisation. Kommunstyrelseförvaltningen erhåller en utökning med 2,9 miljoner kronor. Stödfunktionerna utökas med 2,0 miljoner kronor utifrån nämndernas efterfrågan bland annat genom att öka ekonomistödet till barn- och utbildningsnämnden och stöd i arbetsgivarfrågor. De kommun-gemensamma IT-systemen utvecklas, till en kostnad av 0,3 miljoner kronor. Kommunhusets gym är i dag välbesökt men utrustningen är uttjänt och en satsning på gymmet genomförs med 0,1 miljoner kronor. Förvaltningen tillförs även utredningsmedel med 0,5 miljoner kronor för kommunövergripande utredningar. Den gemensamma värdegrunden för hela organisationen är en viktig utgångs-punkt för att bygga en sund och tydlig organisationskultur. Syftet är att skapa förutsättningarna till en effektiv och serviceinriktad organisation för våra kommuninvånare och företag, samt ett bra arbetsklimat internt i organisationen. Kommunikation är viktiga verktyg för att sätta bilden av Nynäshamn. Arbetet fortsätter att utveckla kommunens kommunikation och information, både internt och externt. Även där behöver förvaltningarna stöd från kommunstyrelse-förvaltningen, men framförallt säkerställa att det finns resurser för eget arbete med att kommunicera.