Yttrande över slutbetänkandet av Upphandlingsutredningen 2010 Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)



Relevanta dokument
Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Sammanfattande kommentarer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Upphandlingsutredningen - analyser och förslag

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Malmö Birgitta Laurent

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang

Kommittédirektiv. Ett samordnat och effektivare statligt upphandlingsstöd. Dir. 2011:78. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011

Ert dnr S2013/1826/RU Goda affärer (SOU 2013:12)

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

fungera.se FEB2012 PROGRAM Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas.

Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56

Front Advokater. IOP Spelregler för upphandling av välfärdstjänster och juridiska ramar. Umeå 16 februari 2017

För ökat och utvecklat idéburet företagande

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

H ä r k a n s k e D E T d ö l j e r s i g n y a j o b b!

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12

Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Överenskommelsen Värmland

Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Inrättande av Upphandlingsmyndigheten. Dir. 2014:161. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1

Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm

Upphandlingsdagarna Nya regler om sociala tjänster och andra särskilda tjänster Catharina Piper den 24 januari 2017

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte

Riktlinjer för upphandling och inköp

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

Välkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan

Bättre omsorg genom smartare upphandling av välfärdsteknologi

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV LK Landstingsstyrelsen

Stockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Betänkandet upphandlingsstödets framtid SOU 2012:32 Landstinget i Jönköpings län har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkande.

Stockholm Dnr: Ku2016/00504/D. Kulturdepartementet STOCKHOLM

Upphandlings myndigheten

Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne

Dokumentation av direktupphandlingar

Lagen om offentlig upphandling

Lättläst version av Överenskommelsen

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Strategisk samverkan för ett hållbart samhälle

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN

Gråa hår av offentlig upphandling?

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Stockholm den 12 juni 2013

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Budgetunderlag för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Civila samhällets roll. Arbetsmarknadsförvaltningen

ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Vad är på gång inom LOU/LUF?

Policy. Policy för inköp och upphandling i Tranemo kommun

Yttrande över remiss av Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Riktlinjer för upphandling och inköp

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77

Policy för socialt företagande

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Ny lagstiftning om offentlig upphandling

Upphandling. Kvalité, innovation, sociala krav. Thomaz Ohlsson Sveriges kommuner och landsting

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Remissvar avseende delbetänkande av upphandlingsutredningen På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Yttrande över slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén SOU 2017:1

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

UPPHANDLINGSPOLICY. Datum RF Diarienr (5)

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

Svar på remiss Välfärdsutredningens slutbetänkande, Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman

Transkript:

Socialdepartementet Er ref: S2013/1826/RU s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se Yttrande över slutbetänkandet av Upphandlingsutredningen 2010 Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Arbetsgivarföreningen KFO (KFO) är Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation med 4 000 medlemmar som tillsammans sysselsätter cirka 100 000 arbetstagare. Flertalet av KFOs medlemmar har kooperativ eller annan idéburen karaktär. Många av KFOs medlemmar verkar inom det sociala området vård och omsorg. Med något enstaka undantag drivs verksamheterna i förhållandevis liten skala med kommuner och landsting som beställare och genom tjänster som till allra största del föregåtts av upphandlingar enligt LOU eller drivs med stöd av LOV. KFO lämnar följande yttrande över rubricerat slutbetänkande. Sammanfattande kommentarer KFO delar flera av de förslag som presenteras i utredningen och är också positivt inställt till det utredningsarbete vad avser idéburna verksamheters behov och svårigheter att hävda sig inom ramen för gällande regelverk och tillämpning av detsamma. Emellertid kan utredningsarbetet inte betraktas som fullständigt. KFO föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att lämna förslag till en samlad politik för tillväxt och utveckling av idéburen vård och social omsorg. En sådan utredning bör beakta de förslag som lämnas i andra, relevanta utredningar och rapporter på området. 2011 presenterade EU kommissionen förslag till nya upphandlingsdirektiv som förhandlades under 2012 och kommer att antas i september 2013 direktiv vars intention är att förenkla för idéburna organisationer eller sociala företag, som är den benämning av sektorn som används inom EU. Exempel på förändringar i regelverket är att uppdelningen mellan A och B tjänster försvinner och att det för sociala tjänster, hälso och sjukvårdstjänster samt utbildningstjänster föreslås ett särskilt system med ett högre tröskelvärde på 750 000 euro. De grundläggande principerna om öppenhet och likabehandling ska respekteras men i övrigt får medlemsstaterna stor frihet att själva organisera hur upphandlingar över detta tröskelvärde ska genomföras. Detta betyder att det kommer att finnas ett stort utrymme för Sverige att införa regler som jämnar ut konkurrensförhållandena, såsom mer miljömässiga och sociala hänsyn som krav vid offentlig upphandling och möjligheten att tilldela kontrakt till idéburen sektor. Insatser av detta slag öppnar upp för idéburna organisationer att etablera sig och/eller växa inom utbildning, vård och social omsorg. KFO anser att dessa nya EU direktiv ska beaktas och avspeglas i svensk lagstiftning för att främja en mångfald av utförare av välfärdstjänster. KFOs medlemmar har särskilda förutsättningar för att kunna bedriva verksamhet och för att kunna växa. Helt avgörande är kommunernas respekt för att det finns samhällsuppdrag som inte kan låta sig konkurrensutsättas på den vård och omsorgsmarknad vi har idag. 1

Viktigt är också att det råder konkurrensneutralitet och att prisdumpning och kortsiktiga spelregler aktivt motarbetas. KFO upplever dock att de två senare prisdumpning och kortsiktiga spelregler idag är mer regel än undantag i flera kommuner när det gäller upphandling av vård och omsorg. Detta gör det omöjligt för KFOs medlemmar att konkurrera med kvalitativa alternativ. Idag finns stora förväntningar på civilsamhället som en trovärdig, långsiktig och professionell leverantör av välfärdstjänster. KFOs medlemmar är redo att ta och utföra uppdragen under förutsättning att villkoren för tillväxt och möjlighet till konkurrens jämnas ut i förhållande till finansiellt starka riskkapitalbolag. KFOs medlemmar kan konkurrera med kvalitet, mervärden och sociala hänsyn i upphandlingsförfaranden. När brukaren själv får välja väljer de ofta idéburen vård och omsorg varför valfrihetsreformer möjliggör etablering och tillväxt för idéburna aktörer. Val inom LOU är ett positivt alternativ till dagens ordning. Likaså främjar dialog, kategoristöd, reserverade kontrakt, innovationsupphandling och höjda beloppsgränser för direktupphandling den idéburna sektorn. KFO välkomnar kriterieverksamheten för sociala hänsyn och anser att politiken ska använda sin rättighet att styra mot en mångfald av utförare. KFOs medlemmar har goda relationer till brukargrupperna och god kunskap om behov, önskemål och förväntningar, en kundkännedom som bör beaktas vid en god affär. I utredningen saknar KFO ett resonemang om den nationella överenskommelse som träffats mellan regeringen, SKL och den idéburna sektorn inom det sociala området. Kommentarer till utvalda kapitel och stycken i utredningen 2 Målet för den offentliga upphandlingen och utredningens arbete 2.3 Den goda affären målet med den svenska offentliga upphandlingen KFO välkomnar utredningens stora fokus vid medborgar /brukarperspektivet och betoningen av vikten av miljöhänsyn och sociala hänsyn den goda affären inom vård och omsorg sker ju nämligen mellan tre parter: köparen, säljaren och brukaren. KFO anser att omfattande informationsinsatser om miljöhänsyn, sociala hänsyn och möjligheten att upphandla idéburet kommer att krävas för beställare, leverantörer och politiker. Det finns ett förslag från ett par remissinstanser att regeringen bör avsätta 20Mkr årligen under en treårsperiod för informationsinsatserna. KFO stödjer förslaget. KFO har ingen synpunkt på var informationsinsatserna ska ligga mer än att det kan vara värdefullt att samordna dem med det planerade upphandlingsstödet. 3 Strategisk upphandling för ökad kvalitet och effektivitet 3.3.2 Nationell styrning och ledarskap KFO välkomnar utredningens förslag att en nationell handlingsplan för offentlig upphandling upprättas. 3.4.1 Hur man upphandlar kvalitet? KFO välkomnar de goda exempel på upphandlingar som lyfts fram av utredningen i kvalitetsavsnittet. 2

Det finns ett tydligt samband mellan utveckling och kvalitet. För att en leverantör ur ett upphandlingsperspektiv ska ha möjlighet att leverera en god kvalitet, krävs ett utvecklingsperspektiv ett utrymme för utveckling. Leverantören måste ha möjlighet att lägga exempelvis matsedlar och städscheman efter brukarnas behov, hantera personaltäthet och över tid kunna utveckla och förbättra scheman och menyer utifrån brukarnas nya behov, eller nya brukare. Ett utvecklingsperspektiv kräver i sin tur långsiktighet. Upphandlingar med korta avtalstider och detaljstyrning både begränsar och hämmar utveckling och kreativitet, vilket bidrar till en sämre kvalitet i verksamheten som direkt påverkar den enskilde. KFO välkomnar de transformativa lösningar som diskuteras i utredningen vad avser de övergripande krav som bör ställas i en upphandling transparens, kvalitet och anställningsförhållanden. Därutöver ska leverantörer få möjlighet att själv beskriva vilka mervärden som kan erbjudas brukarna. 3.5.6 Slutsatser och förslag KFOs medlemmar har i upphandlingssammanhang bäst möjlighet att hävda sig inom kvalitetsupphandlingar och upphandlingar där mervärden premieras. Upphandlingar till fast pris där prisdumpning inte kan ske gynnar idéburna aktörer. KFO anser att politiken bör styra mot upphandling som främjar mångfald och kvalitet och som samtidigt motverkar prisdumpning. I sammanhanget vill KFO betona betydelsen av goda anställningsvillkor för arbetstagare inom det sociala området. Vid prisdumpning är anställningsvillkoren sällan att anse som goda eller ens tillfredställande. Av KFOs medlemmars värdegrund följer vikten av goda anställningsvillkor. I syfte att skapa en lärandeprocess, vilken med fördel kan vara placerad inom ramen för upphandlingsstödet, föreslår KFO att det kring varje upphandling skapas lärandeseminarier dit alla potentiella utförare bjuds in. Ett sådant arbete främjar både kvalitet och förutsättningar för långsiktiga avtal. 4 Prioriterade lagstiftningsåtgärder 4.2 Dialog och förhandling mellan upphandlade myndigheter/enheter och företag KFO instämmer i utredningens bedömning att en ökad användning av dialog i offentliga upphandlingar stärker förutsättningarna att åstadkomma goda affärer. Men, som utredningen gör klart, krävs det utbildning för offentlig sektor inom upphandlingsstödet för att skapa en rättssäker och kvalitativ dialogprocess med brukarnas bästa i fokus. 4.3 Beloppsgränserna för direktupphandling KFO välkomnar utredningens förslag att höja beloppsgränsen för direktupphandling till 600 000 kr, med ett dokumentationskrav på belopp högre än 100 000kr. Förslaget kan leda till en stabilare utveckling för små och medelstora aktörer och som gynnar verksamheter med en tydlig värdegrund. 3

4.5 Ökade möjligheter att beakta enskildas behov och val inom ramavtal där samtliga villkor är fastställda KFO är mycket positiv till förslaget om valfrihet inom LOU som ett alternativ till rangordningen en medelväg mellan dagens LOU och LOV. Dock finns det utmaningar i möjligheterna att realisera valfriheten. Personer med olika typer av funktionsnedsättningar kan ha begränsade möjlighet att tillgodogöra sig möjligheten till valfrihet. En översyn av valsituationen bör därför ske. Översynen kan göras inom ramen för, eller i samband med, LOV utredningen. Översynen bör utvärdera olika metoder som kan förenkla valsituationen till exempel digitala verktyg och personella insatser genom äldreombud, personliga ombud, konsumentvägledare m fl. 6 Några centrala aspekter på social och miljömässigt ansvarsfull upphandling 6.2.1 Den offentliga sektorns anskaffning av varor och tjänster har under lång tid använts för att uppnå mål inom det sociala området KFO delar utredningens ståndpunkt att upphandlingsfrågor är alldeles för viktiga för att lämnas till enskilda tjänstemän. Upphandlingsfrågor är ett politiskt verktyg för samhällsförändring och detta perspektiv bör inkluderas i målformuleringen för upphandlingsstödet. 6.2.1 Viktigt att få med organisationer inom frivilligsfären och s k non profit företag KFO välkomnar utredningens skrivelse att det är viktigt att få med idéburna organisationer. Ökat deltagande från idéburen sektor innebär reell ökad mångfald och fler innovativa lösningar. 6.4 Ett samhällsekonomiskt perspektiv på miljömässig och socialt hållbar offentlig upphandling KFOs medlemmar har huvudsakligen kooperativ eller annan idéburen värdegrund. Det betyder att de primära verksamhetsmålen är medlems, samhälls, och/eller allmännytta. Företagen/verksamheterna bör kunna generera vinster men som medel för att uppnå verksamhetsmålet inte som ändamål i sig. Överskott i företagen/verksamheterna återinvesteras normalt. Argumenten att sociala hänsyn bara kostar måste motbevisas med argument som styrker de samhällsekonomiska vinster som görs på lång sikt, bortom innevarande budgetår. Det finns olika typer av social redovisning som mäter de samhällsekonomiska vinsterna, exempelvis socioekonomiska bokslut och SROI Social Return On Investment. KFOs uppfattning är att upphandlande enheter i betydligt större utsträckning kan och bör använda sig av och ställa krav på social redovisning. Regeringen bör tillskjuta medel för kompetensförsörjning vad avser social redovisning. Kap 7 En innovationsfrämjande, effektiv och miljöanpassad upphandling 7.4 Offentlig upphandling ur ett livscykelperspektiv ett sätt att både minska kostnaderna och främja miljön Innovation inom vård och omsorg måste ske i samarbete med brukarna. 4

KFO stödjer enligt ovan förslaget från ett par remissinstanser att regeringen bör avsätta 20Mkr årligen under en treårsperiod för informationsinsatser. Informationsspridning om livscykelperspektivet och innovationsupphandling bör ingå i dessa insatser. Kap 8 Socialt ansvarsfull offentlig upphandling 8.2.2 En ny kriterieverksamhet avseende sociala krav Utredningens förslag om en kriterieverksamhet avseende sociala krav välkomnas av KFO, som gärna deltar i utveckling och genomförande av denna. En förutsättning för att de sociala hänsynen ska fungera är att man inom ramen för kriterieverksamheten prövar olika tänkbara modeller. Vidare bör den internationella utblick som gjorts i och med utredningens arbete fortsätta inom ramen för kriterieverksamheten. 8.3 Civila samhället en viktig resurs I utredningen tydliggörs civilsamhällets betydelse som röst och utförare vilket är glädjande. Men för att civilsamhället ska ha möjlighet att ta plats och växa måste politiker vilja och våga tänka nytt. KFOs erfarenhet är att idéburna verksamheters möjligheter att bedriva verksamhet försvåras p g a regelverk och finansieringsmodeller. Gällande regelverk och modeller är helt enkelt inte anpassade varken till idéburen sektor eller till mindre företag. Regelverk för finansiering och ersättningsmodeller bör ses över i ett perspektiv där hänsyn tas till idéburens sektors särskilda förutsättningar och möjligheter. En annan möjlighet är att ge politiken möjlighet att styra så att lokala och regionala kontrakt kan tilldelas verksamhet inom idéburen sektor direkt. 8.3.2 Upphandling eller bidrag Det som kännetecknar den idéburna sektorn är att verksamheter startas utifrån behov hos medborgarna inte utifrån affärsidé. Denna drivkraft, att se behov och möta behoven, är en viktig komponent i samhällsbygget och får inte försvinna i en kommersialisering. KFO menar att det finns samhällsuppdrag som inte låter sig konkurrensutsättas och att politiken på lokal, regional och nationell nivå har en rättighet, möjlighet och skyldighet att styra mot önskvärda mål, som exempelvis mångfald av utförare inom vård och omsorg. KFO vill understryka behovet av långsiktiga spelregler för att den idéburna sektorn ska kunna fortsätta möta medborgarnas behov, i kombination med olika former av avtal, kontrakt, partnerskap, samarbeten och bidragsformer. 8.3.3 I vilken mån påverkas bidragsgivningen av EU:s statsstödsregler? KFO välkomnar förslaget att upphandlingsstödet får i uppdrag att se över hur bidragsgivningen påverkas av EU:s statsstödsregler. 8.3.4 Kategoristöd för den sociala ekonomin KFO välkomnar förslaget om vägledning för kategoristöd. 8.4 Reserverade kontrakt till arbetsintegrerande sociala företag Förslaget med reserverade kontrakt för arbetsintegrerade sociala företag välkomnas av KFO. Förslaget bör dock utvidgas till att även gälla socialmedicinska funktionshinder, exempelvis 5

missbruk, kriminalitet ibland kombinerat med neuropsykiatriska funktionshinder så som ADHD, Asperger mm. 9 Små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingar KFO välkomnar utredningens förslag med insatser för små och medelstora företag. KFO vill uppmärksamma utredningen på det faktum att idéburna organisationer ofta startar nya företag inom befintlig verksamhet men utesluts då från utvecklingsstöd eller nyföretagarstöd eftersom det stödet endast går till mindre organisationer. Sektorn, som redan saknar riskkapital, hämmas ytterligare i sin tillväxt av att inte få tillgång till utvecklingsmedel. Detta förhållande bör ses över i syfte att säkerställa brukarens rätt att välja vård och omsorg och den idéburna sektorns möjlighet till tillväxt och konkurrenskraft. 9.4.3 Intresseorganisationen Företagarna visar att deltagandet av små företag ligger kvar på samma nivå som tidigare år KFO saknar i detta avsnitt en diskussion om hur det ser ut för de idéburna aktörerna. 9.6.1 Uppdelning av kontrakt i delkontrakt en nyhet KFO välkomnar möjligheten i direktivet att lämna anbud på delkontrakt, något som främjar mindre företag. 10 En nationell upphandlingsstatistik KFO understryker betydelsen av att de idéburna aktörerna inom vård och omsorg identifieras i den nationella upphandlingsstatistiken. Idag är det ett tillväxthinder för idéburna utförare att det inte går att plocka fram tillförlitlig data över sektorn för uppföljning, utvärdering och forskning. Det finns svårigheter med att ta fram statistik som avgränsar de idéburna utförarna från övriga, men det är ingen omöjlighet och resurser bör avsättas till detta. Även i ett internationellt perspektiv är det viktigt att kunna se och jämföra idéburen verksamhet i förhållande till annan privat verksamhet. Stockholm den 2013 06 14 Arme Mårtensson Förbundsdirektör Anita Fink Knudsen Chefsförhandlare 6