UMEÅ UNIVERSITET/FOLKHÄLSA & KLINISK MEDICIN/EPIDEMIOLOGI & GLOBAL HÄLSA Det är väldigt positivt och uppmuntrande att någonting arrangeras för oss äldre människor, att man unnar oss gamlingar ett hälsosamt liv En kvalitativ studie om deltagarnas syn på försöksverksamheten Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Helene Johansson & Klas-Göran Sahlén 2013-08-27
Sid 1 (14)
Sid 2 (14) Sammanfattning Umeå universitet fick 2011 i uppdrag av Statens folkhälsoinstitut att genomföra en effektutvärdering av försöksverksamheten Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. I uppdraget ingår en kvalitativ studie med syfte att få en fördjupad förståelse av deltagarnas syn på- och upplevd nytta av försöksverksamheten. Sammanlagt har 12 fokusgruppdiskussioner (totalt 66 informanter) och 9 individuella intervjuer genomförts med deltagare i interventionsgruppen (hälsokontroll + motiverande samtal). Resultatet av den kvalitativa studien redovisas i form av tematiska sammanfattningar varvade med citat från informanterna. Sammanfattningsvis visar studien att försöksverksamheten ur deltagarnas synvinkel på olika sätt är en framgång. Detta resultat stämmer väl överens med resultatet av den enkätstudie som genomfördes i interventionsgruppen samband med 12-mån. uppföljningen. Många informanter uttryckte en enorm tacksamhet över möjligheten att få delta och en förhoppning om att det ska bli någon form av fortsättning. Förhoppningen om en fortsättning gäller både för egen del men också för andras. Man önskar att försöksverksamheten ska permanentas och att fler ska få ta del av den.
Sid 3 (14) Metod Fokusgruppdiskussioner och intervjuer En fokusgruppdiskussion genomfördes i respektive landsting/region i perioden baslinje - 3 månader. I perioden 12-18 månader genomfördes 2 fokusgruppdiskussioner i respektive landsting/region och totalt 9 individuella intervjuer. Fokusgrupperna varade 60-120 min medan intervjuerna varade 30-45 min. Totalt har 75 informanter som ingår i interventionsgruppen (hälsokontroll + motiverande samtal) deltagit i den kvalitativa datainsamlingen fördelade på 9 vårdcentraler/ kommuner. Urval och procedur Vilka vårdcentraler som skulle representeras i den kvalitativa datainsamlingen har beslutats av projektledarna i respektive landsting/region i samråd med hälsocoacherna. Valet har vägletts av en strävan mot variation av storstad/glesbygd och hög/låg andel invandrare. Deltagare till fokusgrupperna har utsetts av hälsocoacherna. Målet var att rekrytera kvinnor och män som besökt respektive ej besökt sociala mötesplatser (deltagit/ej deltagit i aktiviteter) som erbjudits i samband med försöksverksamheten. Deltagare till individuella intervjuer på de utvalda vårdcentralerna har utsetts av utvärderingsgruppen. Urvalet har vägletts av svaren på ett antal frågor i den enkät som besvarades av deltagarna i interventionsgruppen i samband med 12- mån. uppföljningen. Målsättningen var att få en variation av uppfattningar om hälsocoachning, sociala mötesplatser/aktiviteter och generellt deltagande i försöksverksamheten. Förslag på informanter i form av 4-6 ID-nummer skickades till hälsocoacherna med en uppmaning att försöka rekrytera ca 2 deltagare per vårdcentral. En skriftlig inbjudan med förklaring av syftet användes som underlag av hälsocoacherna i samband med rekryteringen av informanter. Datainsamling Fyra fokusgruppsdiskussioner genomfördes i perioden november 2011 januari 2012 och 8 fokusgruppdiskussioner samt 9 individuella intervjuer genomfördes i mars-april 2013. Fokusgruppdiskussionerna och intervjuerna spelades in med tillåtelse av informanterna. Som underlag för diskussionerna/ intervjuerna användes en tematisk intervjuguide med öppna frågor. Ansvariga för den kvalitativa datainsamlingen var H J och K-G S i utvärderingsgruppen.
Sid 4 (14) Resultat Resultatet redovisas i form av tematiska sammanfattningar varvade med citat från informanterna. För att säkerställa konfidentialiteten bland informanter och anställda i försöksverksamheten och för att öka läsbarheten har vissa citat genomgått en lätt revidering. Anledningar till att delta i försöksverksamheten Informanternas samlade berättelser visar att man sökt till försöksverksamheten av eget intresse eller efter påtryckningar från bekanta, eller att man blivit personligt rekryterade av vårdcentralerna. De som på eget initiativ anmält sig till försöksverksamheten har blivit intresserade efter att på olika sätt nåtts av information. De som tillhör den här gruppen hade redan funderat på att ta tag i sin hälsa och tyckte att idén verkade spännande och att den kom rätt i tid. De såg det som en fantastisk möjlighet att få draghjälp till att få kontroll över sin hälsa och förbättra den. Att jag skulle få en hälsokoll var ett av skälen till att jag reagerade på annonsen Fick nys om projektet via jobbet. Kul att få lite test. Jag rör på mig men hade lite dålig koll på kolesterolvärdena och så, Såg en annons i tidningen. Det var riktat till mig. Kände mig stor och klumpig, åt fel, deppig och ledsen, ont och värk. Det var väl sjutton, nu ska jag vara med tänkte jag. Det var en chans att tvinga mig att gå ner i vikt Informanterna (män) som anmält sig efter påtryckningar från bekanta, oftast en anhörig i form av maka eller dotter har varit mer tveksamma till om försöksverksamheten skulle kunna vara någonting för dem. Jag var tveksam men frun tyckte absolut jag skulle gå med och då var det klippt. Jag vägde för mycket och hade artros i knäna, var trött och hade dålig kondition Jag fick information första gången på ett PRO möte, tänkte vad ska jag där och göra. Men sen stötte dottern på flera gånger så jag anmälde mig. De som blivit personligt rekryterade av vårdcentralerna uppger i de fall man vet det olika anledningar till detta, såsom redan kända riskfaktorer, att man velat öka bredden i ålder bland deltagarna samt att man på annat sätt inte lyckats rekrytera tillräckligt många deltagare. Hade högt kolesterol och blev erbjuden deltagande. Doktorn tyckte jag skulle gå med. Det kostade ju ingenting så jag tänkte att jag kunde prova Fick brev från vårdcentralen om jag var intresserad. De ville ha med mig för att få bredden i ålder. Skulle till affären och handla, några damer från vårdcentralen stod med block och penna och frågade hur gammal jag var. Förväntningar De uttryckta förväntningarna på eget deltagande i försöksverksamheten varierar från inga alls till att: få kontroll på hälsan (i form av mätvärden), gå ner i vikt, bli rörligare, få bättre kondition, bli piggare
Sid 5 (14) och friskare, förebygga framtida sjukdom och medicinering samt bli gladare och få nya vänner. Många deltagare menar att de betraktat försöksverksamheten som ett utmärkt tillfälle till att få en spark i baken och komma till skott, dvs. att gå från att veta vad man ska göra till att också göra det. Tanken på att de skulle få träffa en hälsocoach och andra deltagare (i grupp) sågs som en möjlighet till att få det stöd och den pushning man så väl behöver för att lyckas med en beteendeförändring. Några informanter uppgav också att de gått med i försöksverksamheten för att få tips på lämpliga aktiviteter i lokalsamhället samt mer kunskap om hälsosamma matvanor. Hur man ska förhålla sig till kosten beskrevs av flera informanter som ett problem då budskapen i media upplevs som motstridiga och förvirrande. De som på eget initiativ sökt sig till försöksverksamheten uppgav i större utsträckning tydligare mål och förväntningar med sitt deltagande än de som övertalats av anhöriga eller rekryterats direkt av vårdcentralerna. Hade inga förväntningar, visste inte riktigt vad det var Ville åt hälsokontrollen framför allt och sparken i baken att göra någonting vettigt, att komma igång jag visste vad jag borde göra men gjorde det inte. Ville ha koll på hälsan. Det är svårt att få göra hälsokontroller på vårdcentralen om man inte har någon sjukdom så det var en möjlighet som dök upp. Ville få koll på mina värden för jag vill bli 100 år Det här blir bra för mig, jag behöver träna och röra på kroppen Jag var intresserad av det här med diabetes eftersom jag pendlat i värdena Förväntade mig att gå ner i vikt och slippa sjukdomar Väntade mig att bli lite gladare, hade så mörka tankar Har flyttat, ville lära känna nya personer, få en större umgängeskrets. Medicinska tester/provtagning Möjligheten till hälsokontroll har lockat många till försöksverksamheten. Att få göra hälsokontroller i hälso- och sjukvården om man inte är sjuk beskrivs av informanterna som svårt, näst intill omöjligt. Många har erfarenheter av att få göra regelbundna hälsokontroller under arbetslivet via företagshälsovården, kontroller som upphör när man går i pension. Att som människa få göra en årlig besiktning upplevs minst lika självklart som att besikta bilen. man blir ju inte kallad om man inte är sjuk. När jag jobbade var det ju hälsovården då som hade hälsokontroller och då fick man ju reda på om det var några värden som var dåliga men sen när jag slutade blev man ju utslängd så därför var det jättebra att man fick ta prover och få reda på både det ena och andra. Man kan inte bara ringa till vårdcentralen och be att få ta prover. En årlig besiktning vore bra, kan vi kolla bilarna varje år kan vi väl kolla oss själva De medicinska testerna beskrevs som en naturlig utgångspunkt för samtalen med hälsocoacherna, någonting som ger mening i diskussionen
Sid 6 (14) Proverna är en bra utgångspunkt, då blir det mycket mer angeläget med de andra delarna, samtalen som kan kopplas till värdena, där man kan diskutera matvanor, motion, livsstil på ett mycket konkret sätt ett underlag för mening i diskussionen Några enstaka informanter menade att de inte brytt sig så mycket om provtagningen och provsvaren medan majoriteten av informanterna ansåg att det ökat motivationen till att förbättra eller åtminstone vidmaktålla de medicinska värdena från ett mättillfälle till ett annat. Genom att få ett mätvärde på hälsan har man ett val att fortsätta som tidigare eller att ändra på sig. Att veta att man har en ny provtagning framför sig sporrar och leder till att man tävlar mot sig själv genom att sätta upp nya delmål. Man får sedan svart på vitt om det hänt någonting eller inte. Jag har inte brytt mig så mycket om provtagningen, annat har varit viktigare Bra att veta var man är på väg någonstans. Då har man ett val om man ska fortsätta eller ändra på sig. Bara jag kan göra det valet Prover är bra för man får en siffra som är bra eller dålig, och nästa gång ser man om det har hänt något. Det är suveränt alltså. Men just att man i god tid får veta när nästa provtagning äger rum så känner jag det som att jag tävlar mot mig själv, jag vill se resultat, det ökar motivationen Provsvaren har varit mer motiverande än coachningen Att få göra regelbundna hälsokontroller har också andra värden. En del informanter beskrev att de fått en bekräftelse på att de är fortsatt friska, en bekräftelse som bidrar till en känsla av trygghet. För andra har det inneburit en överraskning att få veta att man exempelvis har högt kolesterolvärde samtidigt som det också inneburit en trygghet att få denna kontroll på hälsoläget och en chans att göra någonting åt det. Jag har fått en bekräftelse på att jag är fortsatt frisk Jag är rädd för att dö och fick en bekräftade på att jag inte var sjuk Det är livskvalitet att inte behöva vara orolig Mitt kolesterolvärde var för högt och det hade jag ingen aning om Det har varit en trygghet i att ha lite koll, även om allt inte varit bra så har jag fått veta vad jag ska jobba med Bland informanterna fanns det olika åsikter om med vilket intervall de medicinska testerna borde genomföras. De flesta anser att sex månader är ett lagom intervall under försöksverksamheten. Efter att försöksverksamheten tar slut finns en önskan om att få fortsätta med hälsokontrollerna men att dessa då eventuellt kan glesas ut till en gång per år. Bland de informanter som hade tydliga mål om att gå ner i vikt uttrycktes synpunkter på att det var alldeles för sällan att väga sig var sjätte månad. När det gäller provtagning hade jag önskat att jag fått komma och väga mig lite oftare, eftersom mitt problem är vikten Skulle ha velat väga mig oftare, var 14:e dag hade sporrat mer
Sid 7 (14) Gångtestets genomförande Informanterna hade delade meningar om meningsfullheten i att genomföra konditionstestet (6 min gångtest). För vissa har konditionstestet känts töntigt och/eller meningslöst medan andra har tyckt att det varit ett okej och meningsfullt test Det kändes jättetöntigt att vandra i korridoren fram och tillbaka, hade känts bättre att sitta på en testcykel, ett fånigt prov Det är inte motiverande att gå fram och tillbaka i en mörk källargång Roligt och bra men kände mig töntig För mig var det bra, [problem med höften och att gå], jag kunde se förbättring Det framkom synpunkter på att det hade varit lättare att acceptera konditionstestets utförande om man fått en förklaring till varför just det testet användes. En annan synpunkt som framfördes av några deltagare i ett av landstingen/regionerna var besvikelse över att gångtestet bara genomförts vid ett tillfälle istället för som det borde ha varit, två eller tre gånger. Hälsocoachning Hälsocoachningen har av de flesta informanterna upplevts som mycket positiv och coacherna får höga betyg för sin kompetens och sitt engagemang. Coacherna ska ha ett högt betyg de har varit väldigt bra. Min coach var den bästa jag kunde ha fått, tålamod, lyssnar, engagerad, starkt stöd, starkt engagemang, väjer inte för svåra frågor Förutom att man fått personliga råd, och blivit motiverad och stöttad så framhålls det positiva med att det funnits tillräckligt med tid (ingen stress) och att man inte känt sig avvisad. Tvärtom så har många informanter känt att hälsocoacherna bryr sig om dem som individer på ett sätt som hälso- och sjukvården i övrigt inte gör. En informant betonade att hälsocoachen ställt frågor som ingen annan någonsin ställt, frågor som fått honom att börja reflektera över sitt liv. Har haft stimulerande coacher som har berömt och inte varit avvisande någon gång när man ställt frågor det har varit väldigt positivt. Ibland när man har ringt till vårdcentralen och vill komma till en läkare för någon åkomma, så känner man ibland att man har hamnat i 70-årslådan, man ska inte säga ålderdiskriminering men man känner att när man är så här gammal så får man inte samma hjälp. Men här känns det väldigt förnämligt tycker jag att dom bryr sig så mycket som dom gör fast man är gammal eller just för att man är gammal. Ett antal informanter framhåller att hälsocoachningen varit avgörande för att de lyckats förändra sina levnadsvanor och att de därför mår bättre. Några menar också att coachningen hjälpt dem i övergången från ett aktivt arbetsliv till ett liv som pensionär. Andra påpekar att provsvaren varit viktigare än coachningen Vill understryka att hälsocoachningen varit A och O för att jag ska aktivera mig,
Sid 8 (14) Gick i pension för 2 år sen, kände viss abstinens när jag slutade jobba, var väldigt aktiv, och plötsligt blev jag utslängd, nu har du gjort ditt gå hem och sätt dig i soffan eller på parkbänken och mata duvor. Jag ville ju göra någonting annat. Coachningen har fungerat jättebra, kom precis rätt, är övertygad om det Provsvaren har varit mer motiverande än coachningen Sociala mötesplatser/aktiviteter Bland informanterna fanns både de som deltagit och inte deltagit i de aktiviteter som erbjudits i samband med försöksverksamheten. Anledningarna som nämndes till att man deltagit är att det varit gratis eller rabatterat, att man blivit erbjuden prova på aktiviteter och föreläsningar, att man varit nyfiken, att man velat lära sig nya saker, att man velat komma igång med träning, samt att man velat komma ut och träffa andra människor. De informanter som inte besökt mötesplatser/deltagit i de aktiviteter som erbjudits anger att de inte har haft sådana behov, att de inte har kunnat pga. hälsoproblem och svårigheter att ta sig till och från mötesplatserna, att de inte har kunnat pga. arbete och det faktum att de flesta aktiviteterna erbjudits på dagtid, eller att de haft fullt upp med egna aktiviteter. Jag har inte gått på sociala aktiviteter, har inga sådana behov Att tränga ihop sig i en gymnastiksal och göra en massa aktiviteter är ingenting som tilltalar mig, har aldrig gjort Mycket har varit på dagtid och det fungerar inte om man jobbar Jag går inte på något sådant, håller igång så mycket på egen hand med egna intressen, kan inte göra hur mkt som helst, måste välja, i och med att jag själv håller igång så räcker det Ytterligare en omständighet som diskuterades av några informanter var svårigheten att kombinera rollerna som arbetssökande och som deltagare i försöksverksamheten. Då arbetsförmedlingen kräver 100 % tillgänglighet och beskrevs som besvärliga att ha att göra med var det väldigt svårt att kunna delta i de aktiviteter som erbjöds. De aktiviteter som erbjudits såväl inomhus som utomhus har varit många och varierade, alltifrån prova på aktiviteter till föreläsningar och kurser. De flesta av informanterna har deltagit i flera aktiviteter och är väldigt nöjda med utbudet. det jag har deltagit i är föreläsning om mat, vattengympa. varit på träffpunkten, fanns mycket att välja på. Har också lyssnat på om kost, det var också intressant Jag har varit på föredrag med väldigt kunniga personer, väldigt intressant att höra, gav inre känsla av stimulans och uppmuntran, väldigt värdefullt Jag har provat på enormt mycket aktiviteter alltifrån gymnastik till boule, matlagning, ja allt möjligt Några av informanterna framförde att aktiviteterna varit mest fysiska med betoning på kroppen. En informant menade att det borde vara större fokus på balansen mellan kropp och själ och existentiella
Sid 9 (14) frågor som exempelvis hur man kan skapa en meningsfull tillvaro som pensionär. Andra önskemål som framfördes var fler aktiviteter som fokuserade på mat och matlagning och fler utomhus aktiviteter Brist att de inte har dans, yttersta formen av motion, att bli varm, det sociala, och hjärngympa, förnämlig form av motion och friskvård. Hade velat ha mer dans i projektet. Vill ha mer utomhus aktiviteter, åka skidor i grupp vore alldeles utmärkt, i mån av snö De mervärden som besök på mötesplatser/deltagande i aktiviteter fört med sig beskrevs som ny kunskap om exempelvis mat och hälsosam matlagning, att man kommit igång med träning eller att man tränar mer regelbundet, att man har roligt samt att man brutit social isolering och fått nya vänner. Det finns exempel på att deltagare efter en avslutad kurs fortsatt att träffas regelbundet och till och med bildat nya egna föreningar. Jag har gått kurs i matlagning och kommit över rädslan att öppna kokboken Vi är ju en grupp som har börjat gympa tre gånger i veckan och det är ju tack vare att man fått vara med på kursen och fått prova på Jag kom ut och träffade folk, hade isolerat mig på grund av depression Fantastiskt att man får komma ut och träffa människor, alla är så pigga och glada och vi springer på banden och vi ror och så byter vi recept och så får vi en kopp kaffe Vi har stärkts i gruppen. Vi är som en enda stor familj som träffas både här och där Någonting som lyftes fram som speciellt positivt var möjligheten att få prova på nya aktiviteter som man kanske inte visste fanns, inte trodde passade eller inte hade vågat prova tidigare. Genom att testa dessa aktiviteter har man fått nya upplevelser och intressen och hittat nya träningsformer Något som har varit väldigt positiv med projektet är att man fått tips på olika aktiviteter som jag inte visste fanns. Har upptäckt att seniorgymmet som jag kör 2 ggr i veckan passar mig jättebra. Stavgång hade jag visserligen sysslat med men jag fick en kick att köra regelbundet. Har testat bassäng, golf. fått tips om vandringar, vistelser i naturen, grillning, stadsvandring, så visst har man ju upplevt en hel del Hade aldrig varit på gym, skulle aldrig våga gå dit själv, så det här blev en väg in och det är mycket mer positivt än jag trodde Trodde aldrig jag skulle prova qigong. Jag har fått omvärdera qigong. I några fokusgrupper framfördes ett missnöje över att det tagit lång tid för kommunerna att komma igång med aktivitetsutbudet. Informanter som kommit med tidigt i försöksverksamheten har hamnat i vänteläge och förlorat dyrbar tid. De menar att de inte fått samma förutsättningar som deltagare som inkluderats senare i försöksverksamheten, någonting de upplever som orättvist. Det framkom också att alla inte nåtts av information (helt eller delvis) om vilka mötesplatser och aktiviteter som fanns att tillgå samt att det ibland varit bristfälliga kontaktuppgifter till ansvariga ledare. Diskussioner fördes om hur man som kommuninvånare på bästa sätt skulle kunna få information om aktivitetsutbudet både under och efter sitt deltagande i försöksverksamheten.
Sid 10 (14) Det är ju informationen, hur den kommer ut, tänk om friskvård Värmland t.ex. kunde åta sig att vara informationsplats där man kunde lägga in aktiviteter eller att kommunen kunde ha det, en ruta där man samlar all information om aktiviteter Värdet av att ingå i en grupp Värdet av att ingå i en grupp diskuterades flitigt bland informanterna. I en grupp blir det roligare, man kan utbyta tankar och erfarenheter, lära av - och sporra varandra. Gemenskapen med andra beskrevs också i sig som en viktig faktor för hälsan och välbefinnandet. En del informanter uttrycker besvikelse över att de inte har ingått i en grupp på ett sätt som de förväntade sig när de kom med i försöksverksamheten medan andra är nöjda med sin grupptillhörighet. Är inte ensam det är flera som känner sig stora, stela i kroppen och klumpiga En sån här grupp där vi ingått har ett stort värde, att ingå i gemenskap. Jag tror det kan ha stor betydelse för välbefinnandet både kroppsligt och själsligt. Stavgång blir ju socialt också, man hinner ju prata med de man går med. Jag går på gymmet två gånger i veckan och det är så inspirerade på mornarna, så många gamlingar som kämpar och så får man det sociala Mötesplatserna/aktiviteterna beskrevs ha en mycket viktig social funktion som inte bara påverkar deltagarna i försöksverksamheten utan också bidrar till en positiv stämning och gemenskap i lokalsamhället. Men det fanns också exempel på uttalanden som visar på det motsatta, att försöksverksamheten skapat utanförskapskänsla och avundsjuka hos grannar och bekanta. Dessa känslor har baserats på att man själv velat vara med men inte inkluderats i försöksverksamheten och på att de som inkluderats i interventionsgruppen erbjudits gratis och/eller rabatterade aktiviteter. Jag tror att många känner att det här har en väldigt stor social funktion Väldig gemenskap också med det här ute i bygden, jättefint Vissa som inte kommit med i projektet har känt sig utanför, lite ni och vi känsla Några som jag träffat har varit sura över att dom inte kom med. Dom tyckte det var orättvist för dom behövde den här hjälpen Många i bygden som inte kom med i projektet har varit avundsjuka på att vi fått rabatterade priser på träning och aktiviteter Värdet av deltagande i försöksverksamheten Majoriteten av informanterna beskrev försöksverksamheten som en fantastisk satsning som de haft mycket nytta av att vara med i. De känner sig priviligierade.
Sid 11 (14) Jag gillar hela inställningen i det här projektet att det handlar om mig och vad jag gör för min kropp och min hälsa att jag ska ha möjligheten att må bra, det är den grunden som tilltalar mig Känner mig priviligierad att jag fått vara med, det har varit roligt Jag tyckte det var helt fantastiskt att man kunde få allt detta och få det helt gratis Otrolig förmån, har överträffat mina förväntningar, haft jättemycket nytta Några informanter menade att deras deltagande i försöksverksamheten inte medfört så stora förändringar i deras liv eftersom de redan levde hälsosamt. Majoriteten beskrev dock att de tack vare försöksverksamheten i något avseende, ändrat på sina levnadsvanor som t.ex. att de börjat motionera/ träna, att de hittat mer anpassade träningsformer, att de tränar mer regelbundet och/eller har ökat intensiteten i träningen. Det fanns också många exempel på att man åstadkommit förändringar i sina kostvanor i form av exempelvis minskat socker och fettintag. Även positiva förändringar i form av mätvärden nämndes som exempelvis att kolesterolvärdet minskat eller att man gått ner i vikt. Det har väl inte skett några stora förändringar i mitt fall men jag håller mig på en bra nivå Jag motionerar ännu mer regelbundet nu Tränar styrka två gånger i veckan, försöker röra mig mer dagligen, inte sitta still för länge, tänker mer på maten, jag visste det förut men nu gör jag det Jag har slutat äta godis, avstår från sött till kaffet Försöker äta det de rekommenderar pga. kolesterolet Mitt blodtryck och kolesterolvärde har minskat Jag har gått ner 18 kg Andra noterbara vinster är att man upplever sig må bättre både fysiskt och psykiskt, att man hittat nya intressen och aktiviteter (en meningsfull tillvaro), samt att man utökat sin umgängeskrets och funnit gemenskap med andra. Tack vare gymnastiken har jag blivit bra i ryggen Jag är i bättre form, blivit smidigare, väldigt mycket bättre Mår mycket bättre. Är inte så sur hemma längre. Psyket är bättre Har blivit lite gladare, har kommit med i någon slags gemenskap på gymmet Efter att jag hade slutat jobba kände jag mig inte behövd, slängd på soptippen Jag fick en kick av projektet, det har varit väldigt positivt och bra Har lärt känna nya personer, fått en större umgängeskrets jättetrevligt Tränat har jag gjort i hela mitt liv men på senaste tiden är almanackan oerhört full av olika aktiviteter. Det är ett resultat av att jag är med i den här gruppen
Sid 12 (14) Slutligen beskrev en del informanter att de tack vare sitt deltagande också påverkat eller försökt påverka andra i sin omgivning att ändra sina levnadsvanor. Jag pushar en väninna att promenera regelbundet Vi har lurat med flera stycken på gympan Jag har spridit recept på matförslag från matlagningskursen Min man har blivit inspirerad, han är jätteduktig Ett antal informanter uttryckte besvikelse över att deras förväntningar inte infriats, att de inte nått sina uppsatta mål. Orsakerna lades hos individen själv, att man trots bra förutsättningar faktiskt inte gjort sitt bästa, eller på faktorer man inte kunnat kontrollera eller förutse som t.ex. sjukdom och skador. Några informanter menade också att de inte fått det stöd som behövts i form av rätt aktivitet, gruppträffar eller tätare coachning/ kontroller. Är lite besviken på mig själv för det är mig det handlar om. Ingen annan kan göra det åt mig. Förväntade mig att gå ner i vikt och slippa sjukdomar, men jag fick diabetes, så det sprack. Nej, har inte lyckats med viktnedgång, då hade jag lyckats bättre med viktväktarna. Är lite besviken måste jag säga. Har frågat om sådan typ av aktivitet. Ansvarig skulle fundera men har inte återkommit. Jag trodde att jag som överviktig skulle få träffa fler överviktiga i det här projektet, att just vi skulle göra saker tillsammans och uppmuntra varandra men det har inte varit så mycket utav tycker jag. Tankar om framtiden Informanternas tankar om framtiden är att fortsätta försöka leva hälsosamt för välbefinnandet och hälsans skull. De uttryckte också att de på ett eller annat sätt vill ha en fortsättning liknande försöksverksamheten. Behoven varierar från att enbart göra regelbundna hälsokontroller till att också få regelbunden coachning. En del informanter menade att det viktigaste för dem var att få fortsätta med sina aktiviteter och ingå i en gemenskap med likasinnade. Jag kommer nog att fortsätta som jag gör nu, jag mår så pass bra så det väger över Måste fortsätta med träningen, har inget val för hälsan måste jag hålla igång. Ska man leva och ha ett bra liv då är det livsviktigt att röra på sig jätteviktigt att man mår gått stor skillnad på livskvalitet, sen vill man ju inte få hjärtinfarkt eller stroke, eller såna saker, man kan ju inte gardera sig till 100 % men risken kan ju minska Vill jättegärna ha fortsättning, hoppas på det, som nu fast tätare intervaller, tror det sporrar om man ses lite oftare, får dunka varandra i ryggen och titta varandra i ögonen, hur mår du nu egentligen?
Sid 13 (14) Jag skulle gärna gå och ta prover en gång per år utan att låtsas att jag är sjuk precis som att serva en bil En inbjudan en gång om året till hälsocoachen skulle nog passa mig bra Avslutande kommentar Fokusgruppdiskussionerna och intervjuerna har resulterat i ett mycket omfattande och rikt material. Målsättningen har varit att belysa en variation av uppfattningar. Att belysa informanternas samtliga uppfattningar om försöksverksamheten har dock inte varit möjligt i en rapport som denna. Urvalet av informanter har nästan uteslutande gjorts av hälsocoacherna. Detta kan ha bidragit till att man medvetet eller omedvetet rekryterat informanter med en positiv inställning till försöksverksamheten. Det har dock funnits informanter som också framfört mer kritiska synpunkter. Värt att notera är också att inga deltagare som hoppat av försöksverksamheten ingår i den kvalitativa studien. Sammanfattningsvis visar studien att försöksverksamheten ur deltagarnas synvinkel på olika sätt är en framgång, ett resultat som stämmer väl överens med resultatet av enkätstudien (i samband med 12- mån uppföljningen). Många informanter har uttryckt en enorm tacksamhet över möjligheten att få delta och en förhoppning om att det ska bli någon form av fortsättning. Förhoppningen om en fortsättning gäller både för egen del men också för andras. Man vill att försöksverksamheten ska permanentas och att fler ska få ta del av den.