Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin

Relevanta dokument
Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter?

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

DOM Stockholm

Sölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Vattnets betydelse i samhället

DOM Stockholm

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.

Välkomna till Mittens rike

DOM Stockholm

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Ekosystemtjänster och samhällsekonomi: Emån

Kan vi förebygga vattenbrist?

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Grävd bevattningsdamm med plastduk

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 340.2

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Enligt sändlista Handläggare

Region Gotland har 10 stycken platser där rening förekommer med hjälp av dammar och bevattning. Mikael Tiouls

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL KARLSKRONA KOMMUN

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

2.14 Grundvatten, grus och berg

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Anmälan/Ansökan vid skogliga åtgärder Anmälan Skickas till Anmäla hur långt i förväg? Lag, förordning, föreskrift eller annat dokument

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

BESLUT. Sida 1/4. Delgivningskvitto Överklagande av beslut om vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

I SRf blir det inga ändringar i villkoren för en miljöförbindelse

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Byxelkroks vattentäkt

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Vass till biogas är det lönsamt?

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

INBJUDAN SAMRÅD ANGA ENDE RAMSELE VATTENTA KT, SOLLEFTEA KOMMUN

Så här fortsätter Greppa Näringen

Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Source2Sea. Vattendagen Anna-Karin Rasmussen Utredare

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Bibliografiska uppgifter för Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun

Diarienummer: ISBN eller ISSN: Länsstyrelserapport: 2012:2. Beställningsadress:

Vattenförsörjningsplan

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden

Vattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF

GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN en återblick samt tankar för framtiden Höstmötet

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

TILLSTÅNDSANSÖKAN AVSEENDE GRUNDVATTENUTTAG FÖR HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN

RAPPORT. Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt. Åre Kommun. Sweco Environment AB. Sundsvall Vatten. Uppdragsnummer

Samrådsunderlag för vattentäkten Pilen nr 205, Sölvesborgs kommun

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Innehåll

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

Vad innebär vattendirektivet?

Varför renar vi vattnet?

Remiss - Tillsyn över behov av allmänna vattentjänster i Söräng, Mörkö, Södertälje kommun

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/ Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Finns det vatten så det räcker?

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Transkript:

Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin Sölvesborgs kommun

Ett gott exempel på vattensamverkan Jordbrukare Sölvesborgs kommun Grundvatten Yt- och dräneringsvatten

16 000 p +10 000 p ~7000 ha Listerlandet +30 000 p

Sölvesborgs kommun LISTERLANDET JORDBRUK

Grundvattenanvändning inom Listerlandet i början av 2000-talet

Kommunala grundvattentäkter

Kommunala grundvattentäkter

Lantbrukets grundvattentäkter för bevattning

Tillgång och efterfrågan Vattenbalans

Uppskattat behov 2.5 milj m3 3.0 milj m3 Väst Lösa jordlager Kalkberg/ sandsten Öst Urberg Uppskattad tillgång Ca 6 milj m3???

Samarbete kring möjligt uttag ur den gemensamma resursen

Finns det vatten till alla? Har någon förtur? Konflikt? Kompisar? Samråd! Febr 2017

1. Bildandet av Listerlandets bevattningsförening 106 st brukningsenheter Ca 4000 ha bevattnad areal 2. Gemensamma basfakta kring grundvattenresursen En GRUNDVATTENMODELL för hela Listerlandet

GEMENSAM GRUNDVATTENMODELL Sölvesborgs kommun Bevattningssamfälligheten SGU Sveriges Geologiska Undersökningar SGU-data Provpumpning av 152 st borror 42 st under 7 dygn 110 st under 8-10 tim Registrerande loggers Vattenmätare på samtliga borrbrunnar Vattenanalyser i samtliga uttag Ca 7 milj m3 grundvatten/år kan nybildas Kostnad ca 500 000 kr

Framtida vattenbehov

LISTERLANDETS BEVATTNINGSSAMFÄLLIGHET

LISTERLANDETS BEVATTNINGSSAMFÄLLIGHET VÄXTFÖLJD LISTERLANDET: Spannmål 42 % Potatis 30 % Sockerbetor 15 % Grönsaker / Vall 13 % VATTENBEHOV per hektar Snittförbrukning 600 m3/ha Spannmål 1 ggr x 25 mm = 250 m3/ha Potatis 3 ggr x 25 mm = 750 m3/ha Sockerbetor 3 ggr x 25 mm = 750 m3/ha Grönsaker / Vall 5 ggr x 25 mm = 1250 m3/ha Febr 2017 Omräknat på hela bevattningsföreningen: 2.5 milj m3 per år

Sölvesborgs kommun Dricksvattenbehov år 2030 2.4 milj m3

Vattenbehov inom uttagsområdet år 2030 Grundvattenbehov 4.9 milj m3 Nybildning ca 7 milj m3

Prövning i Mark- och Miljödomstolen 2006-2016

Prövning i Mark- och Miljödomstolen

LISTERLANDETS Bevattningssamfällighet 106 kompletta ansökningar har lämnats in av föreningen Begärt uttag ca 600 m3/ha, 2.5 milj m3 totalt Totalkostnad ca 125 000 kr /medlem Ungefär 13 milj kr

LISTERLANDETS Bevattningssamfällighet Samtliga domar har meddelats. Slutdom i december 2016 Bevattningssamfälligheten är inskriven som en del i förutsättningarna för lämnade tillstånd Tillstånd att omfördela 25% av beviljat uttag inom föreningen I domen regleras när bevattning får ske. Kastspridare < 8 m/s Rampspridare < 12 m/s Alla uttag har samordnats i ett gemensamt kontrollprogram

Sölvesborgs kommun Nya grundvattenborror

Sölvesborgs kommun Nya grundvattenborror Samarbetet resulterade i att både jordbruket och kommunen fick sina behov tillgodosedda!

Finns det alternativ till att använda grundvatten (= dricksvatten) för bevattning i större skala??

Dräneringsstammar Öppna diken

Lokalt Investerings Program Rädda Hanöbukten Baserat på återanvändning av dräneringsvatten från lantbruket Minska utsläpp av kväve och fosfor till Hanöbukten Minska behovet av grundvatten för bevattning Projektet godkändes (14 milj kr) med en bidragsdel på 70% Kommunen huvudman

Dräneringsstammar Öppna diken

Dräneringsstammar Öppna diken

Projektet omfattade totalt 33 st dammar inom kommunen

Dammkonstruktion Lertätning Plastduk

Volym 16 000 m3, Kostnad 505 000 SEK, Lertätning

Volym 25 000 m3, Kostnad 705 000 SEK, Plastduk

Volym 25 000 m3, Kostnad 950 000 SEK, Plastduk

Volym 18 000 m3, Kostnad 730 000 SEK, Plastduk

Vilka fördelar har vi nått med investeringen? Minskat grundvattenuttaget för bevattning med ca 585 000 m3 Minskat utsläpp av kväve och fosfor till Hanöbukten Kväve ~9 500 kg/år Fosfor ~200 kg/år Nya områden för biologiskt mångfald (12 15 ha).

VATTENSKYDD

Vattenskydd Skyddszoner Föreskrifter för respektive zon Fastställelse Tillstånd/kontroll

Vad har resan inneburit för Sölvesborgs kommun och Listerlandets bevattningsförening? Har skapat en samsyn kring den gemensamma vattenresursen Har skapat förutsättningar för ett hållbart lantbruk och tillgång till ett gott dricksvatten inom kommunen