Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Relevanta dokument
Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Klimatförändringarna och vår anpassning

STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Försöksåret 2012/2013

Integrerat Växtskydd i praktiken

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

De skånska odlingssystemförsöken

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vad påverkar växtodlingen

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Växtskyddsmedel i ett förändrat klimat

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Kväveläckage från jordbruket

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

för svensk och nordisk marknad

Vad är herbicidresistens?

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?

Räkna med vallen i växtföljden

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Kvävedynamik vid organisk gödsling

PM Strategin för växtskyddsmedel

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Senaste nytt om herbicidresistens

Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Angående utkast Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Energihushållning i växtodling

Tre snabba på 20 min!

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Ekologisk produktion lantbruk

Varför är en bra växtföljd så viktig?

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Jordbruksmarken fortsätter att minska. Regnig höst 2017 innebar mer vårsådda grödor Mindre areal vete och större areal korn än 2017

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Protokoll fört vid möte i ämneskommitté för Ogräs och Växtskydd i Hässleholm

Protokoll fört vid möte i ämneskommittéerna för Ogräs och Växtskydd i Linköping

Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

VÄXTODLING. Ämnets syfte

Nya problemogräs med ett förändrat klimat/odlingssystem. Håkan Fogelfors

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Tidig och sen växtreglering

Transkript:

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, maria.wivstad@slu.se

Möjligheter och problem Anpassning och nya odlingssystem

Odlingssäsong i Sverige, idag och år 2085 Högutsläppsscenario A2 Figur från: Fogelfors, Wivstad, Eckersten, Holstein, Johansson, Verwijst, 2009. Rapport nr10, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU. Illustration: F. Stendahl.

Regionalt klimat Mälardalen Vegetationsperiod, nederbörd och temperatur Medel 1961-90 Scenario 2025 Scenario 2085 Figur från: Fogelfors, Wivstad, Eckersten, Holstein, Johansson, Verwijst, 2009. Rapport nr10, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU. Ill: F. Stendahl.

Många möjligheter Potential för högre skördar Fler grödor odlingsvärda, fler höstsådda grödor, majs, nya baljväxter, sockerbetor, fler rotfrukter och grönsaker Möjlighet till högre variation i växtföljden Tidigare skörd, större möjlighet att etablera nya gröda på hösten

Ökad odling av höstsådda grödor? Andel höstsådd 2006, % Nederländerna 14 Frankrike 42 Tyskland 57 Danmark 38 Sverige 17 Finland 6 Sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60: Eckersten et al., 2007

Många möjligheter Potential för högre skördar Fler grödor odlingsvärda, fler höstsådda grödor, majs, nya baljväxter, sockerbetor, fler rotfrukter och grönsaker Möjlighet till högre variation i växtföljden Tidigare skörd, större möjlighet att etablera nya gröda på hösten

Svealands slättbygder Grödfördelning i olika produktionsområden idag vall höstvete vårvete matpotatis N Götalands slättbygder trindsäd höstoljev våroljev havre korn S Götalands slättbygder matpotatis trindsäd höstoljev vall våroljev havre höstvete vårvete korn majs vall sockerbeto r matpotatis trindsäd höstoljev havre våroljev höstvete korn vårvete

Många möjligheter Potential för högre skördar Fler grödor odlingsvärda, fler höstsådda grödor, majs, nya baljväxter, sockerbetor, fler rotfrukter och grönsaker Möjlighet till högre variation i växtföljden Tidigare skörd, större möjlighet att etablera nya gröda på hösten Ökad konkurrenskraft

Stora odlingsförändringar möjliga men svåra att förutse Det går inte att flytta odlingsförutsättningarna norrut i takt med ökande temperatur mörkt i norr Biologiska förutsättningar för att odla nya grödor men finns de ekonomiska förutsättningarna?

Nya problem och utmaningar Nya skadegörare, starkare angrepp, behov av mer bekämpning - större användning av växtskyddsmedel? Ogräsmedel + 22 % Svampmedel + 45 % Insektsmedel + 62 %

Nya grödor kan ge större växtskyddsproblem Mer höstsäd och majs kan ge större växtskyddsproblem Mer höstvete högre bekämpningsbehov Högre andel höstvete i växtföljden högre bekämpningsbehov Byte av vall mot majs högre bekämpningsbehov

Stor variation i nederbörd blöt höst och vinter Dålig markbärighet, problem vid jordbearbetning, sådd Erosion, läckage av växtnäring

Större årsmånsvariation, ökad osäkerhet svårare att planera sin odling

Motåtgärder förebyggande åtgärder och mer robusta och diversa odlingssystem Markvård, stärkt markbördighet Bygg in variation i växtföljden för minskad sårbarhet Sortblandningar, fler sorter på gården Vall förebygger många problem mer grovfoder i foderstaten, vall för bioenergi Mer vintergrön mark Samverkan mellan gårdar kan ge mer variation och lägre sårbarhet

Sortblandningar PlantComMistra 2012 Tre sorters vårkorn i sålådan försäkring för stabilitet Tre höstvetesorter nu kan jag dra ner på bekämpningen av mjöldagg och septoria En del sorter bestockar sig bra andra dåligt. En del sorter tål kyla och regn bättre, medan andra står emot sol och torka Sorter av vårkorn kommunicerar till andra sorter att bladlöss är på väg angreppen minskar

Motåtgärder förebyggande åtgärder och mer robusta och diversa odlingssystem Markvård, stärkt markbördighet Bygg in variation i växtföljden för minskad sårbarhet Sortblandningar, fler sorter på gården Vall förebygger många problem mer grovfoder i foderstaten, vall för bioenergi Samverkan mellan gårdar kan ge mer variation och lägre sårbarhet

Alternativt växtskydd integrerat växtskydd Energisnål mekanisk ogräskontroll i växande gröda Biologisk kontroll Resistenta sorter, ogräskonkurrerande sorter Ogräshacka, System Cameleon

Mekanisk ogräsbekämpning Effekten varierar, väderberoende Kort tidsfönster för bekämpning Viktigt med exakt timing, kunskaps-intensivt, arbetsintensivt Högre kostnader (inte alltid) Utvecklingspotential, lovande energieffektiv teknikutveckling

+ och för ekologisk produktion för växtskydd i förändrat klimat + Varierade växtföljder Beredskap och kunnande Inga resistensproblem - Ofta mindre effektiva bekämpningsmetoder Metoder saknas Dyrare metoder

TACK! TACK!