Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Relevanta dokument
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Integrerat Växtskydd i praktiken

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Kväveläckage från jordbruket

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Vad är herbicidresistens?

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?

Räkna med vallen i växtföljden

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Senaste nytt om herbicidresistens

Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tre snabba på 20 min!

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

Ekologisk produktion lantbruk

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

VÄXTODLING. Ämnets syfte

Nya problemogräs med ett förändrat klimat/odlingssystem. Håkan Fogelfors

Tidig och sen växtreglering

Transkript:

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, maria.wivstad@slu.se

Möjligheter och problem Anpassning och nya odlingssystem

Odlingssäsong i Sverige, idag och år 2085 Högutsläppsscenario A2 Figur från: Fogelfors, Wivstad, Eckersten, Holstein, Johansson, Verwijst, 2009. Rapport nr10, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU. Illustration: F. Stendahl.

Regionalt klimat Mälardalen Vegetationsperiod, nederbörd och temperatur Medel 1961-90 Scenario 2025 Scenario 2085 Figur från: Fogelfors, Wivstad, Eckersten, Holstein, Johansson, Verwijst, 2009. Rapport nr10, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU. Ill: F. Stendahl.

Många möjligheter Potential för högre skördar Fler grödor odlingsvärda, fler höstsådda grödor, majs, nya baljväxter, sockerbetor, fler rotfrukter och grönsaker Möjlighet till högre variation i växtföljden Tidigare skörd, större möjlighet att etablera nya gröda på hösten

Ökad odling av höstsådda grödor? Andel höstsådd 2006, % Nederländerna 14 Frankrike 42 Tyskland 57 Danmark 38 Sverige 17 Finland 6 Sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60: Eckersten et al., 2007

Många möjligheter Potential för högre skördar Fler grödor odlingsvärda, fler höstsådda grödor, majs, nya baljväxter, sockerbetor, fler rotfrukter och grönsaker Möjlighet till högre variation i växtföljden Tidigare skörd, större möjlighet att etablera nya gröda på hösten

Svealands slättbygder Grödfördelning i olika produktionsområden idag vall höstvete vårvete matpotatis N Götalands slättbygder trindsäd höstoljev våroljev havre korn S Götalands slättbygder matpotatis trindsäd höstoljev vall våroljev havre höstvete vårvete korn majs vall sockerbeto r matpotatis trindsäd höstoljev havre våroljev höstvete korn vårvete

Många möjligheter Potential för högre skördar Fler grödor odlingsvärda, fler höstsådda grödor, majs, nya baljväxter, sockerbetor, fler rotfrukter och grönsaker Möjlighet till högre variation i växtföljden Tidigare skörd, större möjlighet att etablera nya gröda på hösten Ökad konkurrenskraft

Stora odlingsförändringar möjliga men svåra att förutse Det går inte att flytta odlingsförutsättningarna norrut i takt med ökande temperatur mörkt i norr Biologiska förutsättningar för att odla nya grödor men finns de ekonomiska förutsättningarna?

Nya problem och utmaningar Nya skadegörare, starkare angrepp, behov av mer bekämpning - större användning av växtskyddsmedel? Ogräsmedel + 22 % Svampmedel + 45 % Insektsmedel + 62 %

Nya grödor kan ge större växtskyddsproblem Mer höstsäd och majs kan ge större växtskyddsproblem Mer höstvete högre bekämpningsbehov Högre andel höstvete i växtföljden högre bekämpningsbehov Byte av vall mot majs högre bekämpningsbehov

Stor variation i nederbörd blöt höst och vinter Dålig markbärighet, problem vid jordbearbetning, sådd Erosion, läckage av växtnäring

Större årsmånsvariation, ökad osäkerhet svårare att planera sin odling

Motåtgärder förebyggande åtgärder och mer robusta och diversa odlingssystem Markvård, stärkt markbördighet Bygg in variation i växtföljden för minskad sårbarhet Sortblandningar, fler sorter på gården Vall förebygger många problem mer grovfoder i foderstaten, vall för bioenergi Mer vintergrön mark Samverkan mellan gårdar kan ge mer variation och lägre sårbarhet

Sortblandningar PlantComMistra 2012 Tre sorters vårkorn i sålådan försäkring för stabilitet Tre höstvetesorter nu kan jag dra ner på bekämpningen av mjöldagg och septoria En del sorter bestockar sig bra andra dåligt. En del sorter tål kyla och regn bättre, medan andra står emot sol och torka Sorter av vårkorn kommunicerar till andra sorter att bladlöss är på väg angreppen minskar

Motåtgärder förebyggande åtgärder och mer robusta och diversa odlingssystem Markvård, stärkt markbördighet Bygg in variation i växtföljden för minskad sårbarhet Sortblandningar, fler sorter på gården Vall förebygger många problem mer grovfoder i foderstaten, vall för bioenergi Samverkan mellan gårdar kan ge mer variation och lägre sårbarhet

Alternativt växtskydd integrerat växtskydd Energisnål mekanisk ogräskontroll i växande gröda Biologisk kontroll Resistenta sorter, ogräskonkurrerande sorter Ogräshacka, System Cameleon

Mekanisk ogräsbekämpning Effekten varierar, väderberoende Kort tidsfönster för bekämpning Viktigt med exakt timing, kunskaps-intensivt, arbetsintensivt Högre kostnader (inte alltid) Utvecklingspotential, lovande energieffektiv teknikutveckling

+ och för ekologisk produktion för växtskydd i förändrat klimat + Varierade växtföljder Beredskap och kunnande Inga resistensproblem - Ofta mindre effektiva bekämpningsmetoder Metoder saknas Dyrare metoder

TACK! TACK!