Matte Direkt Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 2A Lärarhandledning BONNIERS
Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Internet: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-6968600 Telefax 08-6968610 Matte Direkt Safari, Lärarhandledning 2A ISBN 978-91-622-7319-4 2009 Siw Elofsdotter Meijer, Margareta Picetti och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Redaktör: Eva Johansson och Ann de Bourgh Grafisk form: Typoform/Andreas Lilius Layout: Typoform/Anna Guttorp Omslag: Typoform/Yann Robardey Illustrationer: Typoform/Yann Robardey Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Undantag från kopieringsförbudet: I denna lärarhandledning får sidor märkta Arbetsblad kopieras för användning i den egna klassen. Bulls Graphics Halmstad, 2009
Lärarhandledningens innehåll och struktur Välkommen till MatteSafari 2A 4 Lärarhandledningen inleds med en allmän introduktion till strukturen av MatteSafari. MS Kommentarer kapitelvis Därefter följer kapitelvis kommentarer, anvisningar, bilder med facit till bokens uppslag samt arbetsblad enligt följande uppdelning: Allmän översikt över kapitlet Målen för kapitlet samt kommentarer till kapitlets ingressidor Kommentarer, pedagogiska anvisningar och tips till Safaridelen Facit till diagnosen och anvisningar till uppgifter i Förstoringsglaset Kommentarer till Förstoringsglaset och Kikaren Kommentarer, pedagogiska anvisningar och tips till enhetsdelen Gemensamma aktiviteter Arbetsblad (kopieringsunderlag) Kapitel 1 Tal 8 Gemensamma aktiviteter 23 Arbetsblad 1:1 1:10 24 Kapitel 2 Plus och minus 34 Gemensamma aktiviteter 48 Arbetsblad 2:1 2:10 49 Kapitel 3 Plus 59 Gemensamma aktiviteter 76 Arbetsblad 3:1 3:12 77 Kapitel 4 Minus 89 Gemensamma aktiviteter 106 Arbetsblad 4:1 4:13 107 K2 K3 K4 Kapitel 5 Gånger och delar 120 Gemensamma aktiviteter 134 Arbetsblad 5:1 5:9 135 K5 Lärarhandledningens digitala version 144 Bruksanvisning till den cd som medföljer lärarhandledningen CD
Välkommen till MatteSafari MS Elevbokens struktur MatteSafaris enkla och tydliga struktur underlättar arbetet för både lärare och elev. Utifrån kursplanerna finns i boken en klar gång i matematikens olika moment, där eleverna stegvis ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i matematik. Arbetet med MatteSafari bygger på det matematiska samtalet. Vår tanke är att re sonemang kring olika moment, både i stor grupp och mellan elever, ska utgöra en central del av undervisningen. Det ger tillfälle att lyfta fram olika sätt att tänka och lösa uppgifter. Du får som lärare möjlighet att anknyta till elevernas förkunskaper och möta dem på den nivå där de befinner sig. Utbytet av tankar ger eleverna möjlighet att lära av varandra. Samtidigt utvecklar det elevernas språk, vilket är viktigt för begreppsbildningen. Vi tänker oss också att en stor del av arbetet upptas av laborativa övningar som inledning till nya moment. Eleverna får då på ett konkret sätt möjlighet att uppfatta tal och strukturer och kan därigenom få en bättre förståelse för det matematiska språk de sedan möter i boken. I det enskilda arbetet får eleverna träna färdigheter och bygga upp en säkerhet i att använda olika lösningsmetoder. Instruktionerna är enkla och tydliga och direkt kopplade till de uppgifter som följer. Detta underlättar elevernas självständiga arbete och får dem att känna att de lyckas. Varje kapitel har ett tema. Dessa teman har ofta en verklighetsanknytning, men det är ändå inte riktigt som i verkligheten, utan mer fantasifullt och humoristiskt. En del teman, som t.ex. rymden, safari och storstaden, kan med fördel integreras med andra ämnen. Den inbjudande layouten och kontexten tror vi också kommer att fånga elevernas intresse och med varierade, fantasifulla, men ändå vardagsnära, uppgifter är vår förhoppning att eleverna ska tycka att matematik är ett roligt och stimulerande ämne. MatteSafari 2A innehåller fem kapitel med följande rubriker: 1. Tal 2. Plus och minus 3. Plus 4. Minus 5. Gånger och delar Varje kapitel har följande struktur: Bildingress Safaridelen (grundkurs) Diagnos Förstoringsglaset (reparation) Kikaren (fördjupning) Enhetsdel 4 Välkommen till MatteSafari
Ingress Varje kapitel inleds med en samtalsbild. Avsikten med uppslaget är att väcka intresse och lust samt att stimulera fantasin. I lärarhandledningen finns i kommentarerna till ingressbilden förslag på frågor som både fungerar som utgångspunkt för matematiska resonemang och ger en introduktion till de moment som tas upp i kapitlet. På uppslaget finns också en målbeskrivning, så att elever, lärare och föräldrar vet vad man ska lära sig i kapitlet. För att förtydliga för eleverna, återkommer dessa mål även inne i kapitlet. Safaridelen Safaridelen är kapitlets grundkurs. Här finns de huvudmoment som eleverna ska lära sig enligt målbeskrivningen. De olika delmålen visas också inne i kapitlet inför de nya momenten, så att eleverna tydligt ska förstå vad deras arbete syftar till. Nya moment tas upp i genomgångsrutor med skuggad ram i kapitlets färg. Här visas också exempel på hur uppgiften kan lösas. Ofta ger kängurun Trixi dessutom en ledtråd. Innehållet i grundkursen är det som är grund för elevernas fortsatta arbete med matematik. MS Diagnos Diagnosen visar om eleven har nått målen för kapitlet. De flesta elever bör göra rätt på alla uppgifter. Vid eventuella fel är det viktigt att ta reda på om det rör sig om ett tankefel eller ett slarvfel. Om diagnosen gått bra hoppar eleven framåt i boken till Kikaren. De elever som behöver arbeta vidare med grundmomenten fortsätter i Förstoringsglaset. Facit till diagnosen finns i lärarhandledningen. Där finns också hänvisningar som talar om vilka sidor i Förstoringsglaset som tar upp respektive moment, för de elever som bara gjort något enstaka fel och inte behöver träna på allt. Förstoringsglaset Om någon elev har svårigheter med diagnosen kan eleven titta närmare på de olika momenten i Förstoringsglaset. Där finns det mest grundläggande i kapitlet. Förklar ingarna visas på ett enkelt sätt och uppgifterna är något enklare än i grundkursen. Vi rekommenderar att elever som arbetar i Förstoringsglaset använder konkret, laborativ materiel jämsides med bokens uppgifter. Det är viktigt att särskilt uppmärksamma dessa elever och ge extra hjälp och stöd. Elever som har stora svårighet er med uppgifterna i grundkursen kan i stället börja med att arbeta i Förstoringsglaset. Kikaren De elever som klarar diagnosen fortsätter att arbeta i Kikaren. De är redo att kika ut och få ett vidare perspektiv. Här får eleverna fördjupa och vidga sina kunskaper inom kapitlets moment. Uppgifterna är ordnade i stigande svårighetsgrad, så det blir lite svårare ju längre in på Kikar-sidorna man kommer. Välkommen till MatteSafari 5
MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som i första hand tar upp enheter. Det handlar dock inte enbart om enheter, utan även om t.ex. former och ytor enligt följande: Kapitel 1: Klockan Kapitel 2: Längd Kapitel 3: Volym Kapitel 4: Klockan Kapitel 5: Former/ytor Vi har valt att lägga enhetsavsnitten separat i slutet av varje kapitel för att du som lärare ska ha större frihet att ta in dem i din planering där du finner det lämpligt. Arbeta tillsammans I rutor med rubriken Arbeta tillsammans finns uppgifter som eleverna kan lösa i par. Vissa övningar kan passa att redovisa i helklass och ha som utgångspunkt för samtal om olika lösningar. Bokens huvudpersoner I boken får eleverna möta Tanja, Tim och kängurun Trixi som finns med som en röd tråd i boken. Med sin magiska jeep kan de ta sig vart som helst i världen eller i tiden. Trixi dyker upp på många ställen med pratbubblor som kompletterar informationen i genomgångsrutorna eller ger en ledtråd. Hur ska uppgifterna redovisas? Eleverna gör sina uträkningar och skriver svar direkt i läroboken. I årskurs 2 handlar det ju inte om långa uträkningar, men det är ändå viktigt att eleverna lär sig teckna additioner, subtraktioner och multiplikationer på ett korrekt sätt och att de förstår likhetstecknets betydelse. Textuppgifter bör redan från början redovisas med en uträkning och ett svar med enhet. 6 Välkommen till MatteSafari
Lärarhandledningen Lärarhandledningen ger förklaringar till varje uppslag i elevboken, förslag på hur nya moment kan introduceras och andra praktiska tips. Här finns också till varje kapitel förslag på gemensamma aktiviteter som kan förstärka förståelsen för olika moment som tas upp i kapitlet. Till varje moment finns arbetsblad (för kopiering), varav ett blad för elevens utvärdering. På insidan av pärmen i lärarhandledningen finns en cd-skiva med innehållet i lärarhandledningen. (Mer information om cd:n finns på sidan 144.) Gemensam introduktion Till varje nytt moment som presenteras finns i handledningen en ruta med tips på konkreta övningar som man kan välja att göra som gemensam introduktion, när det passar. Överst i rutan står det vilken materiel som behövs för övningen. MS Gemensamma aktiviteter Sist i varje kapitel, före arbetsbladen, har vi samlat tips på olika aktiviteter som passar att göra i anslutning till arbetet med olika moment i kapitlet. En del av övningarna är markerade, för att de bäst lämpar sig att göra utomhus. Arbetsblad I slutet av varje kapitel i handledningen finns arbetsblad. Arbetsbladen får kopieras. De innehåller konkret arbetsmateriel, färdighetsträning, mattespel och Min utvärdering. Hänvisningar till arbetsbladen finns i tonade rutor i handledningen. Facit till arbetsbladen finns på cd:n längst bak i lärarhandledningen. Utvärdering Som sista arbetsblad till varje kapitel finns Min utvärdering som kan användas som en sammanfattning av kapitlet. Utvärderingen är indelad i två delar, en för Safaridelen och en för enhetsdelen. Man kan klippa bort den ena om man inte vill göra båda utvärderingarna samtidigt. Vid utvärderingen kryssar eleverna i om de tycker att momenten som tagits upp i kapitlet är lätta eller svåra. Detta ger tillfälle för reflektion och är ytterligare en kontroll för elev och lärare av vad eleven lärt sig. Läxor Läxorna finns i en separat bok. Det finns tre läxor till varje kapitel. I lärarhandledningen anges i tonade rutor när det är lämpligt att ge varje läxa. Facit till läxorna finns på cd:n längst bak i lärarhandledningen. Facit Facit till sidorna i elevboken finns dels på de uppslag som finns avbildade intill de metodiska tipsen i lärarhandledningen, dels på cd:n längst bak i lärarhandledningen. Facit till arbetsblad och läxor finns endast på cd:n. Välkommen till MatteSafari 7
1 Tal Kapitlet tar upp tal till och med 100 och inleds med övningar som syftar till att ge eleverna en god uppfattning av talet 100. Därefter får eleverna arbeta vidare med talen 20-100, hur de är uppbyggda, hur de kan delas upp i de olika talsorterna och hur de skrivs. Liksom tidigare kopplas talen konkret till tiokronor och enkronor. Begreppen tiotal och ental repeteras och tränas inom det aktuella talområdet. Nästa moment är talens ordning i talraden och begreppen talet före och talet efter tas upp. Safaridelen avslutas med att eleverna får jämföra storleken på två eller tre tal och hitta det största eller det minsta talet och även att ordna några givna tal i storleksordning. Enhetsdelen sist i kapitlet tar upp klockan. Eleverna arbetar med analog klocka och tidsangivelser med kvart i och kvart över tränas. Till detta avsnitt är det bra om eleverna har tillgång till analoga klockor för praktiska övningar. Elevbok Safaridelen sidan 4 Diagnos sidan 18 Förstoringsglaset sidan 20 Kikaren sidan 24 Klockan sidan 28 Arbetsblad Läxbok 1:1 Talkort och pengar Läxa 1 till sidorna 6-9 1:2 Talet 100 1:3 Räkna pengar 1:4 Tiotal och ental Läxa 2 till sidorna 10-13 1:5 Prick till prick 1:6 Talet före och talet efter 1:7 Jämför talen Läxa 3 till sidorna 14-17 1:8 Tal med tärning 1:9 Klocksafari 1:10 Min utvärdering 8 Tal
Sid. 4 5 Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du ha lärt dig hur många 100 är hur tal är uppbyggda mer om tiotal och ental talen upp till 100 om talet före och talet efter att jämföra tal På bilden ser vi Tanja, Tim och Trixi på safari i Afrika. Bilden är en introduktion till de moment som tas upp i kapitlet. Låt eleverna få berätta fritt om bilden. Led sedan in samtalet till de olika talen i bilden. Eleverna kan t.ex. berätta vilket husnummer deras eget hus har och visa hur det skrivs. Skylten med tider för olika safariutflykter anknyter till enhetsdelen i kapitlet. Här kommer förslag till pratuppgifter att samtala kring: Titta på de två små ljusa lådorna bredvid Tanja. Hur många saker är det i varje låda? Hur många saker är det tillsammans i de två lådorna? Bredvid lådorna står tre burkar med en sak i varje. Hur många saker är det tillsammans i lådorna och burkarna? Hur skriver man det talet? Hittar du talet 23 på någon hydda? Leta efter hyddan som har nummer 37. Vilket nummer har hyddan som står vid trädet? Vilket är det högsta numret? Vilken väg är längst, den till storstaden eller till vattenfallet? Hur dags startar safariutflykten till elefanter och giraffer? Låt eleverna hitta på egna frågor till bilden. Tal 9
Sid. 6-7 Målet för uppslaget är att eleverna ska få en god uppfattning av talet 100. Gemensam introduktion Här behövs: Minst 100 av olika småsaker Det är viktigt att eleverna får en konkret upplevelse av hur många 100 är. Eleverna kan i smågrupper plocka ihop 100 stycken av olika småsaker. En grupp kan t.ex. plocka ihop kulor, en annan bönor, en tredje gem osv. Det är lätt att tappa räkningen när man ska räkna ihop så många saker. Tipsa därför eleverna om att lägga sakerna i högar om 10 stycken. Repetera hur många tiotal som behövs för att få talet 100. Titta sedan på de olika gruppernas 100-mängder och låt eleverna upptäcka att 100 stycken kan se olika stort ut, beroende på vilken sorts föremål mängden består av. Låt eleverna ge förslag på andra saker som det kan finnas 100 av. Gör en liten utställning med 100-mängderna och låt den finnas kvar under arbetet med kapitlet. Eleverna bör nu ha fått en konkret bild av storleken på talet 100. Titta gemensamt på genomgångsrutan på sidan 6. Här visas att 100 stycken av olika slags nötter tar olika stor plats. I övningen på sidan 6 ska eleverna avgöra om det kan finnas fler än 100 av olika föremål. Samtala gärna tillsammans om elevernas lösningar. Elevernas svar kan ge upphov till intressanta samtal. Låt eleverna även berätta om sina svar till Arbeta tillsammans och tala om hur de tänkte. På sidan 7 repeteras först addition med 10 upp till 100. I den andra övningen ska eleverna först ringa in 10 nötter och sedan 100. Här kan eleverna se att det behövs 10 stycken 10-mängder för att få 100. Eftersom det finns fler än 100 nötter kan de ringa in på flera sätt än det facit visar. Nederst på sidan ska djuren ringas in tre och tre så att summan av deras tal är 100. Uppmärksamma eleverna på att det är tre tal som ska ringas in. Sid. 8-9 Här lär sig eleverna med hjälp av tiokronor och enkronor hur tal är uppbyggda. Gemensam introduktion Här behövs: Talkort och pengar i valörerna tiokronor och enkronor (Arbetsblad 1:1) Låt eleverna lägga upp t.ex. 2 tior och 4 enkronor och lägga talkorten 20 och 4 under respektive belopp. Räkna gemensamt hur många kronor det är: 2 tior är 20 kr och så vidare 21, 22, 23, 24 kronor. Visa hur talkortet 4 kan läggas över nollan på talkortet 20 och att man då ser talet tjugofyra skrivet med siffror. Upprepa några gånger med andra tal. Gör även övningen omvänt; skriv några olika tal på tavlan som eleverna lägger och visar med tior och enkronor. Resonera gemensamt om pengarna och talen som visas i genomgångsrutan, värdet av tiorna och enkronorna skrivs först var för sig. Trixi visar med talkort hur hon får det sammanlagda värdet. Eleverna arbetar på samma sätt med övningen på sidan; de skriver först värdet av tiokronorna respektive enkronorna och sedan det sammanlagda värdet. På sidan 9 ritar eleverna hur de betalar olika belopp med jämna pengar i tior och enkronor. Nederst på sidan visas några olika belopp i bild. Eleverna räknar ihop och drar streck till rätt svar. Osäkra elever kan ta hjälp av talkorten när de arbetar med uppslaget. 10 Tal
Lägg till 10 i taget. Här får du lära dig hur många 100 är. 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 100 kan ta olika stor plats. Ringa först in 10 nötter. Ringa sedan in 100 nötter. 100 hasselnötter Kan det finnas fler än 100 JA 100 valnötter Här är mer än 100 nötter. NEJ elever i en skola personer i en bil dagar i en månad sittplatser i en matsal russin i ett paket spelare i ett fotbollslag sidor i en bok stjärnor på himlen elever i en klass Ringa in tre och tre. De ska bli 100 tillsammans. Arbeta tillsammans Skriv saker som det kan finnas fler än 100 av. 60 10 40 30 30 30 50 10 10 20 40 70 6 7 Arbetsblad 1:2 Rita pengarna. Här får du lära dig hur tal är uppbyggda. 30 och 2 är 32. 1 0 + 2 12 kr 3 0 + 2 32 kr Hur mycket är det? 3 0 + 6 5 0 + 7 36 kr 57 kr Hur mycket är det? Dra streck. 2 0 + 4 6 0 + 2 24 kr 62 kr 82 kr 2 0 + 5 73 kr 64 kr 28 kr 37 kr 55 kr 7 0 + 1 25 kr 71 kr 8 9 Arbetsblad 1:1, 1:3 Läxboken Läxa 1 T al 11
Sid. 10-11 Elever som har förstått hur talen är uppbyggda bör utan svårighet kunna lösa additionerna överst på sidan 10. De elever som känner sig osäkra kan gärna använda sina talkort och lägga dem som beskrivits tidigare. I den andra övningen parar eleverna ihop tal med motsvarande tal uppdelat, t.ex. 48 och 40 + 8. Nederst på sidan delar eleverna själva upp olika tal, t.ex. 55 = 50 + 5. På sidan 11 repeteras begreppen tiotal och ental. Liksom tidigare kopplas tiotal ihop med tiokronor och ental med enkronor. Detta för att underlätta elevernas förståelse. Varje tiokrona är ju ett enda mynt, dvs. ett tiotal med värdet 10. Gemensam introduktion till sid.11 Här behövs: Tiokronor och enkronor (Arbetsblad 1:1) Rita på tavlan t.ex. 1 tiokrona och 5 enkronor. Repetera värdena på en tiokrona och en enkrona och att talet 15 består av 1 tiotal och 5 ental. Utgå sedan från t.ex. 3 tiokronor och 2 enkronor. Varje tia är ett tiotal så här finns nu 3 tiotal, och dessutom 2 ental. Skriv talet 32 och säg: Talet 32 har 3 tiotal och 2 ental. Peka samtidigt på siffrorna i talet. Låt eleverna lägga några tal inom talområdet med sina pengar och berätta hur många tiotal och ental talet består av. Vänd sedan på uppgiften och låt eleverna lägga det tal som har t.ex. 5 tiotal och 2 ental och fråga vilket tal det är. I genomgångsrutan visas hur talet 24 består av 2 tiotal och 4 ental. Låt eleverna få berätta om vad rutan vill visa. I de två första övningarna utgår eleverna från ett givet antal tiotal och ental och skriver vilket talet är. Därefter målar de tiotalssiffror och entalssiffror i olika givna färger. I den fjärde uppgiften skriver eleverna hur många tiotal och ental bilderna visar. Längst ner på sidan ska givna tal delas upp i tiotal och ental. Sid. 12-13 Målet för uppslaget är att eleverna ska kunna talen upp till 100 i ordning. Gemensam introduktion Här behövs: En lapp av varje med talen 31-40 och/ eller andra avsnitt av talraden Inled med att du själv räknar uppåt en bit från något tal och låt sedan eleverna räkna vidare så att de passerar nästa tiotal. Några elever kan sedan föreslå nya tal som klassen räknar vidare ifrån. Eleverna får var sin lapp med ett tal. Eleven med talet 31 ställer sig framför klassen och håller upp sitt tal. Eleverna ställer sig sedan en i taget bredvid föregående elev så att talraden 31-40 bildas. När talraden är klar läser eleverna i tur och ordning talet på sin lapp. Låt eleverna som sitter få blunda och vänd under tiden på några av lapparna. Eleverna tittar igen och får tala om vilka tal som fattas i talraden. Upprepa gärna övningen med andra tal. I genomgångsrutan visas talraden 21-30, förutom talen 27 och 29 som Tim och Tanja visar längst ner på sidan. Låt eleverna berätta var talen ska placeras in och gärna också skriva in dem. I övningen på sidan visas olika avsnitt av talraden. Eleverna fyller i de tal som fattas. På sidan 13 finns plats för alla tal från 1 till 100. Eleverna fyller radvis i talen som fattas. När alla är färdiga är det bra att samtala om vilka mönster som bildats i hundrarutan, både vägrätt och lodrätt. Vad som händer om man utgår ifrån ett tal och lägger till eller minskar med 1, lägger till eller minskar med 10 osv. 12 Tal
Det här blir 45. Här får du lära dig mer om tiotal och ental. 40 5 40 + 5 = 45 90 + 1 = 91 80 + 4 = 84 50 + 8 = 58 70 + 3 = 73 30 + 7 = 37 20 + 2 = 22 90 + 6 = 96 60 + 9 = 69 2 tiotal 4 ental = Talet 24 har 2 tiotal och 4 ental. 24 Dra streck. 30 + 6 20 + 3 48 92 80 + 7 23 40 + 8 87 56 7 tiotal 3 ental = 73 6 tiotal 5 ental = 65 4 tiotal 9 ental = 49 9 tiotal 8 ental = 98 8 tiotal 4 ental = 84 4 Måla siffror för tiotal blå. 10 + 5 36 5 tiotal 6 ental = Måla siffror för ental röda. 8 15 90 + 2 2 1 Dela upp talet. 2 tiotal 5 3 ental 2 tiotal 4 ental 1 tiotal 55 = 50 + 5 83 = 80 + 3 31 = 30 + 1 68 = 60 + 8 74 = 70 + 4 22 = 20 + 2 36 = 3 tiotal 6 ental 91 = 9 tiotal 1 ental 72 = 70 + 2 59 = 50 + 9 47 = 40 + 7 28 = 2 tiotal 8 ental 87 = 8 tiotal 7 ental ental 10 11 1:4, 1:8 Arbetsblad Skriv talen som fattas. Här får du lära dig talen upp till 100. Här fattas talen 27 och 29. Här är talen från 21 till 30. 21 22 23 24 25 26 28 30 Skriv talen som fattas. 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 12 13 Arbetsblad 1:5 Läxboken Läxa 2 T al 13
Sid. 14-15 Målet för uppslaget är att eleverna ska kunna ange talet före och talet efter ett givet tal. Gemensam introduktion Här behövs: Några uppsättningar med fem tal i följd, t.ex. 42, 43, 44, 45, 46 eller 67, 68, 69, 70 och 71 Inled med att själv räkna neråt en bit från något tal inom talområdet och låt eleverna fortsätta så att de passerar tiotalet före. Några elever kan sedan föreslå nya tal som klassen räknar vidare ifrån. Dela ut lappar med fem tal i följd till fem elever och låt dem ställa sig i ordning framför klassen och hålla upp sina tal. Ställ frågor som Vem har talet före/efter 45? Upprepa några gånger med en ny uppsättning tal. Titta gemensamt på genomgångsrutan, läs pratbubblorna och repetera vad som menas med talet före och talet efter. Talet efter är nästa tal i talraden, dvs. det givna talet plus ett och talet före hittar man genom att räkna ett steg bakåt, dvs. det givna talet minus ett. I de två första övningarna på sidan är skrivraderna placerade efter respektive före det givna talet, vilket ger eleverna en ledtråd till om de ska räkna framåt eller bakåt. Var uppmärksam på om någon elev är osäker runt tiotalsövergångarna. Osäkra elever kan behöva arbeta med konkret materiel. I övningarna på sidan 15 får eleverna lägga till 1 och minska med 1 och på så sätt hitta talet före respektive talet efter. Till övningen längst ner på sidan behöver eleverna kanske uppmanas att titta noga på tecknet. Sid. 16-17 Här är målet att eleverna ska kunna jämföra tal. Gemensam introduktion Här behövs: Tiokronor och enkronor, några uppsättningar lappar med tre tal, t.ex. 52, 54, 56 och 43, 48, 51 samt 27, 72, 62 Låt eleverna arbeta i par. En av dem lägger upp t.ex. 26 kr och den andra 32 kr. Fråga vem i paret som har mest pengar och låt eleven motivera sitt svar. Skriv talen på tavlan och repetera begreppen största talet och minsta talet. Upprepa några gånger och blanda tal som har lika tiotal och tal som har olika tiotal. Låt tre elever dra var sin lapp med tal och ställa sig framför klassen. Samtala om hur man går till väga för att jämföra tre tal. Klassen avgör sedan vem som har det minsta och vem som har det största talet. Eleverna ställer sig så att talen kommer i storleksordning. Troligen har eleverna nu förstått att de ska jämföra en talsort i taget och börja med tiotalen. Titta gemensamt på genomgångsrutan och läs pratbubblorna. Låt eleverna berätta vilka mynt Tim och Tanja har, hur många det är av varje sort och hur de tänker när de jämför talen. I den första övningen ringar eleverna in det största talet i varje ram. Osäkra elever kan behöva arbeta konkret med pengar. Nederst på sidan får eleverna bildhjälp för att jämföra tre tal. Även på sidan 17 är det tre tal i taget som ska jämföras. Först ska eleverna ringa in det största talet, i nästa övning ringar de in det minsta talet och slutligen ska de ordna några grupper om tre tal i storleksordning. 14 Tal
Lägg till 1. Här får du lära dig om talet före och talet efter. Talet före 36 är 35. 34 35 36 37 Talet efter 36 är 37. 38 16 + 1 = 17 44 + 1 = 45 39 + 1 = 40 20 + 1 = 21 57 + 1 = 58 88 + 1 = 89 31 + 1 = 32 65 + 1 = 66 99 + 1 = 100 16 1 = 15 43 1 = 42 72 1 = 71 31 1 = 30 58 1 = 57 84 1 = 83 30 1 = 29 67 1 = 66 90 1 = 89 Minska med 1. Skriv talet efter. 35 36 52 53 48 49 61 62 73 74 89 90 Skriv talet före. 37 38 53 54 67 68 84 85 76 77 99 100 Dra streck till svaret. Skriv talet före och talet efter. 22 23 24 78 79 80 66 67 68 49 50 51 44 45 46 98 99 100 80 1 77 78 + 1 76 + 1 78 81 1 79 1 79 78 1 79 + 1 80 77 + 1 14 15 Arbetsblad 1:6 Måla trumman med det största talet. Här får du lära dig att jämföra tal. 34 är mitt största tal. 34 är mitt minsta tal. 47 43 45 87 79 37 15 51 35 65 56 75 24 52 42 67 46 64 Måla hyddan med det minsta talet. 65 62 68 27 51 39 99 19 91 53 71 49 86 89 85 36 43 64 Ringa in det största talet. 17 14 33 36 42 52 26 38 93 39 85 81 67 76 Måla tröjan på den som har mest. 59 74 100 99 Skriv talen i ordning. Börja med det minsta talet. 96 93 99 93 96 99 63 27 58 27 58 63 34 42 24 24 34 42 16 17 Arbetsblad 1:7 Läxboken Läxa 3 T al 15
Sid. 18-19 De olika uppgifterna i diagnosen tar upp följande moment: Uppgift 1: Talet 100 Uppgift 2-4: Uppgift 5-6: Hur tal är uppbyggda Tiotal och ental Uppgift 7: Talraden 0-100 Om diagnosen gått bra går eleven vidare till Kikaren (sid. 24). Elever som behöver träna vidare med grundmomenten går till Förstoringsglaset på nästa sida. Om eleven gjort fel på någon enstaka uppgift, kan han/hon träna mer endast på detta moment. Parenteserna i facit visar vilken sida i Förstoringsglaset som övar momentet. Uppgift 8: Uppgift 9: Uppgift 10: Talet efter Talet före Jämföra tal Sid. 20-21 Förstoringsglaset Innan eleven arbetar i boken är det bra att arbeta konkret med pengar. Repetera först tiokamraterna. Ta sedan fram 10 stycken tiokronor. Lägg fram en tia i taget och räkna tillsammans 10, 20, 30 upp till 100. Lägg sedan fram olika antal tior och låt eleven tala om hur många mynt det är och hur många kronor det är tillsammans. Uppmärksamma särskilt talet 100 och fråga hur många tior eleven ska ta fram för att få 100 kr. Dela sedan upp de 10 tiorna mellan dig själv och eleven. Låt eleven berätta hur talet 100 delades upp. Visa på sambandet mellan 10-kamrater och 100-kamrater. Fortsätt med att lägga de 10 tiorna på bordet, be eleven att blunda och göm under tiden några mynt under handen. Eleven tittar igen och tänker ut hur många kronor som är gömda. Nästa steg kan vara att blanda talkorten 10, 20, 30 100 (Arbetsblad 1:1) och låta eleven para ihop korten så att det blir 100 i varje par. På den övre delen av sidan 20 har eleven hjälp av bilder med tiokronor och ska para ihop bilderna så att det blir 100 kr i varje par. I nästa övning finns ingen bildhjälp. Här ska eleven dra streck mellan två tal som tillsammans är 100. Om eleven fortfarande känner sig osäker kan han/hon kontrollera sina svar konkret med tior. Förbered även sidan 21 med pengar och talkort. Lägg fram olika belopp med tior och enkronor. Eleven lägger fram motsvarande talkort, ett för tiorna och ett för enkronorna. Lägg sedan kortet för entalen över nollan på det tvåsiffriga talet och låt eleven läsa ut talet. På sidan 21 räknar eleven ut hur många kronor bilderna visar och målar rätt svarsalternativ. I den sista övningen skriver eleven talen till vart och ett av talkorten och sedan deras summa. 16 Tal