Tänka, resonera och räkna
|
|
- Robert Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tänka, resonera och räkna Anna Ida Säfström, HH Ola Helenius, NCM Görel Sterner, NCM
2 En strukturerad undervisningsmodell Bakomliggande principer för innehållet Modellens faser Materialet
3 en cykel sex faser TALKÖR INLEDNING TEMA/IDÉ PARARBETE TALKÖR TALKÖR DISKUSSION
4 Utgångspunkter begreppsliga fält inverser associativitet kommutativitet subtraktion addition delar helhet jämföra ADDITIVA FÄLTET öka talkompisar skillnad lägga samman minska ta bort motsatser kombinationer av förändringar
5 Utgångspunkter struktur och mönster MÖNSTER: en förutsägbar regelbundenhet vi observerar STRUKTUR: sättet ett mönsters delar är ordnade och sammankopplade
6 Utgångspunkter struktur och mönster MÖNSTER: en förutsägbar regelbundenhet vi observerar STRUKTUR: sättet ett mönsters delar är ordnade och sammankopplade ränder tvåhopp
7 Utgångspunkter struktur och mönster MÖNSTER: en förutsägbar regelbundenhet vi observerar STRUKTUR: sättet ett mönsters delar är ordnade och sammankopplade
8 Exempel: Talkompisar additiva uppdelningar av tal likhetstecknet som tecken för likhet relationen mellan addition och subtraktion
9 talmönster som ramsor mönster i rytm göra tillsammans leda kören fördela ledarrollen
10 göra tillsammans samla klassen få verktyg fokusera temat få testa introducera aktiviteten
11 FÖRSKOLEKLASS Ta fram multilinkkuber i två färger. Be ett barn att bygga talet 5 i en rad med två färger. Diskutera gemensamt hur det är gjort. Uppmärksamma hur många kuber det är av varje färg. Låt ett annat bar bygga talet fem, på ett annat sätt. Jämför byggena. Samtala om att stavarna är lika långa men ser olika ut. Fortsätt så tills alla uppdelningar är byggda. Spara alla stavar. ÅK 2 Påminn om tio- och hundrakompisar och ta några exempel. Resonera med eleverna om hur man vet vilket tal som är t.ex. 80:s hundrakompis. Fråga om 35 har en hundrakompis, och vilket tal isåfall. Be eleverna som kommer med förslag förklara hur det tänker. Visa en hundraruta, och bygg talet 35 av multilink, och lägg det på hundrarutan. Upprepa med några andra exempel: 25, 52, 77.
12 delta aktivt observera vilka idéer som kommer fram tänka själv planera diskussionen resonera med kamrat INTE undervisa!
13
14 förklara resonemang se till att allas idéer kommer fram ta del av andras resonemang styra samtalet mot centrala aspekter resonera kring olika idéer utmana elevernas idéer SÄRSKILT VIKTIGT ATT LYFTA MISSTAG OCH MISSUPPFATTNINGAR!
15 Hur många olika fem/tiokompisar har du hittat? Hur vet du att du hittat alla? Hur kan du använda de första du bygger för att hitta fler? Vad kan vi kalla kompisarna? Kan du använda kompisarna när du räknar? Hur? Ser ni något som är likt mellan 5- och 10-kompisar? Vad är det som skiljer sig? Ser ni något som är likt mellan 10- och 100-kompisar? Vad är det som skiljer sig?
16 tänka själv skapa bild av klassens arbete rita och skriva själv planera diskussionen visa vad du själv uppfattat INTE lägga sig i!
17
18 förklara och resonera följa upp enskilda elevers tankar återge och fråga utmana elevernas resonemang skapa gemensam förståelse och mening synliggöra likheter, skillnader och kopplingar SÄRSKILT VIKTIGT ATT LYFTA MISSTAG OCH MISSUPPFATTNINGAR!
19 Vilken tjugokompis har Alice ritat? Kan man rita samma tjugokompis på något annat sätt? Hur kan man rita så att det är lätt att se vilken tjugokompis det är?
20 Kan ni se något mönster i hur Adam har hittat alla tiokompisar? Kan ni se något mönster i hur Maja har gjort? Vad skiljer sig mellan Adams och Majas sätt? Vad är likt?
21 CYKEL 6: TALREKTANGLAR 1 Syfte Att undersöka multiplikativ uppdelning av tal, det vill säga att dela upp tal i faktorer. Att se att tal kan ha olika många delare, och att tals olika faktoruppdelningar PARARBETE 1 kan sorteras i tabeller. Introduktion till relationen mellan köpte 35 bullar, tänker Nitti. Hur många har jag lagt upp? multiplikation och division. Ytterligare exempel på likhetstecknet som tecken för 07M_pararbeteA.pdf likhet. 07M_pararbeteB.pdf 07M_pararbeteC.pdf Teori Multilink och begrepp Det multiplikativa fältet är på flera sätt mer komplext än det additiva. Det innehåller Nu ska ni fler få hitta situationer tal på och de här kopplingar tallinjerna. till Men andra ser matematiska ni att de ser områden, lite annorlunda ut än tallinjen på golvet? Det finns bara vissa streck på dem, och och dess relationer och mönster är ofta svårare att greppa och se än hos det istället får vi ta hjälp av multilink. additiva Här har vi fältet. till exempel I denna bara 0, cykel 5 och 10 möter utmärkt. eleverna Hur kan några vi hitta grundläggande till exempel talrelationer 2 då? och -egenskaper som hör det multiplikativa fältet till. När man skriver de naturliga talen som produkter inser man att vissa kan skrivas på flera olika sätt, medan andra endast kan skrivas som ett barnbarnes klass? multiplicerat med sig själv (och omvänt). Talen i den första kategorin kallas sammansatta tal, och talen i den andra kallas primtal. 0 och 1 brukar inte inkluderas i någon av kategorierna. Att lära sig om ett tals multiplikativa uppdelningar Här har vi bara 0 ger och ytterligare 3. Hur kan vi kunskap hitta fyra om då? talet, vilket underlättar vid beräkningar. Ett tals olika multiplikativa uppdelningar är inte lika förutsägbara och lättöverskådliga som de additiva uppdelningarna, vilket gör att man behöver minnas fler multiplikationer än additioner, och argumentera mer noggrant för de strategier man använder för att hitta alla uppdelningar. Det blir därför ännu viktigare att förstå de relationer som mönster som finns, t.ex. det inversa sambandet mellan multiplikation och division, och den kommutativa Märk ut talen på tallinjerna och spara också talen ni bygger! egenskapen. Det är särskilt viktigt att förstå hur multiplikationstabellen upp till 10 är uppbyggd och hur den kan användas. Det är också viktigt att kunna hur en uppdelning kan omgrupperas till en annan (genom att dela delarna). A. Gammelbjörnen ska blåsa ut de 55 ljusen på sin tårta. När hon blåst är B. Nitti lägger upp bullar till kalaset. 7 bullar får inte plats på fatet. Jag 52 ljus släckta. Hur många är tända? Strukturerad lärarhandledning eller att vi ska räkna upp till sju, och för varje tal vi räknar gå tre steg: 1 (tre steg), 2 (tre steg till), 3 (tre steg till) osv. Representationer och modeller Märk Eleverna ut de tal får som börja eleverna med att använder, bygga talrektanglar och uppmärksamma med multilink, proportionella för att sedan samband: rita multiplikationerna 1 = 3, 2 = 6, 3 =9, i en osv. rutmönstermodell. Talrektanglarna sorteras på två olika sätt: efter produkt och efter faktorer (i den vanliga multiplikationstabellen). Talrektanglarna relateras till olika För symbolrepresentationer att underlätta helklassdiskussionen för multiplikation är det och bra division. om du kan Det kopiera är också upp viktigt stencilerna att lyfta i och tre relatera olika färger, olika t.ex. uttryck A= vit, och B=gul fraser, och vid C=rosa. sidan av Stencilerna gånger och har delat en med ökande som svårighetsgrad. bidrar till förståelsen för multiplikativ uppdelning, t.ex. åtta är två fyror och hur många tvåor får plats i tio?. Visa de tre stencilerna och resonera med eleverna hur man kan ta hjälp av de Aktiviteternas tal som är utmärkta funktion och multilink. Cykeln inleds med att ge exempel på hur tal kan delas upp multiplikativt. Poängtera Detta får att eleverna eftersom sedan fem är själva fem bitar, testa så genom är två två att bitar. bygga tal med mutlilink. Under den första helklassdiskussionen sammanställer ni elevernas exempel, Poäntera sorterade att efter tre är produkterna. sex bitar. Om någon elev direkt vet att fyra då är åtta bitar, I fråga det andra varför. pararbetet Lyft olika får idéer: eleverna istället rita talrektanglar, för att repetera, men - det också ska för vara att dubbelt ritandet så behöver många bitar angripas som talet på ett annat sätt du kan inte räkna - varje fram 1:a rätt är två antal bitar, i förväg, så om och vi ska du hitta kan 4 inte ska flytta vi har runt 4 tvåor. rutorna. Här får också - 4 de är 1 elever mer än som 3, byggt och att små 1 är tal två möjlighet bitar, alltså att ska rita det större vara tal. två Den bitar andra helklassdiskussionen till lyfter dels vissa aspekter från den första, men handlar också - det om ska att vara jämföra lika långt olika mellan tals rektanglar, 0 och 1 som och mellan börja uppmärksamma 3 och 4. att det finns mönster även hos faktorerna. Eleverna får sedan individuellt dokumentera vad de tagit fasta på och minns av arbetet om talrektanglar. Under uppföljningen i helklass lyfts de aspekter som eleverna dokumenterat, och de idéer eleverna för fram utmanas. Det blir ett tillfälle för eleverna att utveckla sina resonemang och lära sig av varandra. Klassen får Låt också eleverna återvända själva välja till relationen stencil, eller mellan fördela multiplikation dem anpassat och till division, respektive och sortera elevpar. rektanglarna Varje par på kan ett göra nytt flera sätt: stenciler. i tabeller. Par som Slutligen blir färdiga diskuteras snabbt kan tabellernas du egenskaper be beskriva och skillnaden användning. mellan stencilerna de gjort. Tydligt syfte, förklaringar och instruktioner C. Pi undrar om glasen kommer att räcka. Jag tog med 22 extra glas! D. Gammelbjörnen har fyra barnbarn som är lika gamla och går i samma säger Nitti. Då har vi 46 glas nu! säger Pi. Hur många glas hade Pi klass. Vi har 24 klasskompisar, säger de. Hur många elever går det i själv? Material, t.ex. kopieringsunderlag för elever CYKEL 7: CYKEL SKALNINGAR 6: TALREKTANGLAR AV TALLINJEN 1
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merTaluppfattning 0-100
Taluppfattning 0-100 Med tiotalsövergångar Systematisk genomgång av talområden Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings-
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok med förslag och råd till lärare för att kartlägga, analysera och åtgärda elevers svårigheter och begreppsliga missuppfattningar inom området tal och
Läs merTaluppfattning Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning 6-10 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial
Läs merTaluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.
Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial
Läs merAddition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merTaluppfattning Utan tiotalsövergångar. Systematisk genomgång av talområden
Taluppfattning 0-100 Utan tiotalsövergångar Systematisk genomgång av talområden Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings-
Läs merTränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se
Tränarguide del 2 Mattelek www.flexprogram.se 1 ANTALSUPPFATTNING - MINST/STÖRST ANTAL Övningarna inom detta område tränar elevernas uppfattning av antal. Ett antal objekt presenteras i två separata rutor.
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merLärarhandledning Mönster
Lärarhandledning Mönster Innehåll Aktivitet Mönster 2 Bakgrund Mönster 4 Kartläggningsunderlag Mönster 5 Elevexempel Mönster 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 1 Mönster Aktivitet
Läs merHundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.
strävorna 4A 100-rutan taluppfattning färdighetsträning mönster Avsikt och matematikinnehåll På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta
Läs merTaluppfattning 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.5 PROVSIDA
Taluppfattning 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 2016 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.5 Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie
Läs merMatematik klass 3. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1
Matematik klass 3 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 HT 1 Minns du från klass 2? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+
Läs merObs! Extraversion med fler bilder. Taluppfattning. Talområde Systematisk genomgång av talområden
Obs! Extraversion med fler bilder Taluppfattning Talområde 0-100 Systematisk genomgång av talområden Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med
Läs merLärarguiden Tänka, resonera och räkna i förskoleklass
Görel Sterner Tänka, resonera och räkna Tänka, resonera och räkna i förskoleklass Här beskriver artikelförfattaren ett utvecklingsarbete som har resulterat i en guide för lärare som undervisar matematik
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merVad är det som gör skillnad?
Vad är det som gör skillnad? Pedagogisk Inspiration Maria Dellrup Elisabeth Pettersson Nafi Zanjani Team Munkhättan Lotta Appelros Morin Iwona Charukiewicz Gudrun Einarsdottir Dammfriskolan Emma Backström
Läs merKommentarmaterial, Skolverket 1997
Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska
Läs merTaluppfattning. Talområde 10-20. Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning Talområde 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial
Läs merBedömningsexempel Matematik årskurs 3
Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,
Läs merMatematik F-3. Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet. Anneli Weiland
Matematik F-3 Nytt annorlunda läromedel för lågstadiet 1 Varför ny matematik? Jag har saknat en tydlig bok som fokuserar på matematik Bort med glättiga bilder, matematik är vackert utan bilder Två grundläggande
Läs merVid Göteborgs universitet pågår sedan hösten 2013 ett projekt under
Christina Skodras Muffles truffles Undervisning i multiplikation med systematiskt varierade exempel I Nämnaren 2015:4 beskrivs ROMB-projektet övergripande i Unga matematiker i arbete. Här redovisas och
Läs merOlika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.
Läs merjämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen
Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning
Läs merMatematik klass 2. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1
Matematik klass 2 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 VT 1 Minns du från höstens bok? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+
Läs mer1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.
Modul: Taluppfattning och tals användning. Del 3: Det didaktiska kontraktet Likhetstecknet Ingrid Olsson, fd lärarutbildare Mitthögskolan Läraraktivitet. 1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det
Läs merLärarhandledning Aktivitet Mönster
Innehåll Aktivitet.... 2 Bakgrund.... 5 Elevexempel... 6 Kartläggningsunderlag.... 7 1 HITTA MATEMATIKEN NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I MATEMATISKT TÄNKANDE I FÖRSKOLEKLASS. SKOLVERKET 2019. DNR. 2019:568
Läs merTänka, resonera och räkna i förskoleklass presentation av en pedagogisk modell
Tänka, resonera och räkna i förskoleklass presentation av en pedagogisk modell Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM Göteborgs universitet gorel.sterner@ncm.gu.se Motiv för intervention
Läs merInledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling
Inledning Polydronmaterialet De färgglada bitarna i Polydronmaterialet har länge lockat till byggen av alla möjliga slag. Den geometriska funktionen är tydlig och möjligheterna till många matematiska upptäckter
Läs merInnehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1
Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Samtalsbilden...1 Undersökning 1A Hur många?... 2- Mönster...4 Talmönster 1... Talmönster 2...6 Tiohopp...7 Mönsterunderlag...8 Aktivitet 1B Vilket trädgårdsland
Läs merTaluppfattning. Talområde Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning Talområde 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie med strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial
Läs merTänka, resonera och räkna i förskoleklassen
Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen Görel Sterner Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM Göteborgs universitet gorel.sterner@ncm.gu.se Motiv för intervention i matematik Förskolebarns
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merTaluppfattning Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning 10-20 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial
Läs merBråkräkning uppfattas av många elever som svårt, särskilt vid beräkningar
Britt Holmberg & Cecilia Kilhamn Addition med bråk på tallinjen I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga
Läs merLässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer
Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter
Läs merModulkonstruktion. Ola H. NCM
Modulkonstruktion Ola H. NCM Grundskolan Algebra Statistik och sannolikhet Geometri Samband och förändring Problemlösning Taluppfattning och tals användning Särskolan Förskola och förskoleklass Gymnasieskolan
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen
Läs merVeckomatte åk 3 med 10 moment
Veckomatte åk 3 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen om matematik Lgr11 3 Grundläggande struktur i Veckomatte Åk 3 4 Strategier för Veckomatte Åk 3 5 Veckomatte
Läs merManual matematiska strategier. Freja. Ettan
Manual matematiska strategier Freja Ordningstalen t.ex första, andra, tredje Ramsräkna framlänges och baklänges till 20 Mattebegrepp addition: svaret i en addition heter summa, subtraktion: svaret i en
Läs merMatematikutveckling i förskoleklassen
Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun
Läs merHär är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:
Modul: Algebra Del 8: Avslutande reflektion och utvärdering Distributiva lagen Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Distributiva lagen a (b + c) = a b + a c Den distributiva lagen kallas den räknelag
Läs merKunskap om samband mellan lässvårigheter
görel sterner Lässvårigheter och räknesvårigheter Här presenteras några exempel på hur specialundervisning i matematik kan läggas upp med tanke på svårigheter kopplade till fonologi, arbetsminne, automatiseringsprocesser
Läs merPotenser och logaritmer på en tallinje
strävorna 2A 7B Potenser och logaritmer på en tallinje begrepp matematikens utveckling taluppfattning algebra Avsikt och matematikinnehåll I läroböcker är det standard att presentera potenslagarna som
Läs merMatematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1
Matematik klass 2 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Minns du från klass 1? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+
Läs merMatematik Åk 3 Tal och räkning
FA C I T Lgr 11 Matematik Åk 3 Tal och räkning Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda och beskriva tal? Hur långt kan du räkna framåt? Jag kan räkna till: Hur långt kan du räkna bakåt? Jag kan
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merDenna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-24 SÄL 1-10p Avsnitt 1.1 Grundläggande begrepp Detta avsnitt behandlar de symboler som används
Läs merNär vi tänker på någon situation eller händelse där multiplikation
Maria Flodström & Lina Johnsson Framställningen av multiplikation påverkar taluppfattningen Multiplikation i läromedel för årskurs 1 3 Här ger 2011 års Göran Emanuelssonstipendiater sin analys av hur multiplikation
Läs merDenna text handlar huvudsakligen om multiplikation, men eftersom
Kerstin Larsson Multiplikationsundervisning I artikeln diskuteras olika multiplikativa situationer och hur de kan användas för att representera räknelagarna. Författaren föreslår även en tänkt lärostig
Läs merKURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var
Läs merDen skolan som jag arbetar vid framhåller inkludering som ledord.
Helena Eriksson Taluppfattning i heterogena elevgrupper I denna artikel presenteras en uppgiftsdesign som syftar till att utveckla elevers uppfattning av naturliga och rationella tal. Uppgifterna har använts
Läs merVad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa
Åsa Brorsson Algebra för lågstadiet I denna artikel beskriver en lärare hur hon arbetar med algebra redan i de tidiga skolåren. Det är ett arbete som hjälper elever att förstå likhetstecknets betydelse,
Läs merLektionsaktivitet: Tals helhet och delar
Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1 Del 7: Om tal och tid Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar Berit Bergius & Lena Trygg, NCM Syfte Syftet med aktiviteten är att ge erfarenheter
Läs merÖvningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2005 MATEMATISK BASKURS Övningshäfte 6: Syftet med övningen är att utforska strukturen hos talsystemen under addition respektive multiplikation samt sambandet
Läs merKURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal
Läs merBoken Förstå och använda tal en handbok behandlar 22 områden av elevers
Marie Mäkiranta Att diagnostisera elevers kunskaper och missuppfattningar Författaren har i ett fördjupningsarbete under en kurs i Lärarlyftet arbetat med boken Förstå och använda tal en handbok av Alistair
Läs merPROVKAPITEL Mitt i prick 2A
2A Innehåll Originalets titel: Kymppi 2 Syksy Text: Sari Rinne, Ann-Mari Sintonen, Tuula Uus-Leponiemi och Markku Uus-Leponiemi Illustrationer: Timo Kästämä, Picman Oy Ursprunglig utgivare: Sanoma Pro
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merMatematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta
Läs merUpprepade mönster (fortsättning från del 1)
Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster
Läs merExempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3
Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 7 Huvudräkning, multiplikation och division... 9 Huvudräkning,
Läs merLokal pedagogisk planering
Lokal pedagogisk planering RO/Skola: Rebbelberga skola Arbetsområde: Taluppfattning Ämne: Matematik Termin/År: ht 2013 Årskurs: 1 Ämnets syfte enligt grundskolans kursplan: Genom undervisningen i ämnet
Läs mer34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54
2 Plus och minus Kapitlet behandlar addition och subtraktion inom talområdet 0-100 med uppgifter som 42 + 3 och 45 3. Vid uträkningen blir det inga tiotalsövergångar. Till en början får eleverna hjälp
Läs merInnehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1
Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Sifferträning... 1-5 Sifferstöd...6 Antal och siffror... 7-13 Min talbok... 14-19 Kulramsbilder 1-10... 20-21 Tärningsbilderna...22 Talblock...23 Tiostaplar...
Läs merMatematik klass 3. Vårterminen. Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1
Matematik klass 3 Vårterminen Anneli Weiland Matematik åk 3 VT 1 Minns du från höstens bok? Räkna. Se upp med likhetstecknet, var finns det? 17-5= 16+ =19 18-2= 15-4= 19=12+ 19-3= 15+4= 20-9= 18=20- +16=20
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merTal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal
Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1
Läs merExempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3
Exempel på uppgifter från 2010 2013 års ämnesprov i matematik för årskurs 3 2 Innehåll Inledning... 5 Skriftliga räknemetoder... 6 Huvudräkning, multiplikation och division... 8 Huvudräkning, addition
Läs merBagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Läs merLärarhandledning. Bråk från början. en tredjedel ISBN 978-91-86611-44-6
Lärarhandledning Bråk från början en tredjedel ISBN ---- Innehåll Arbeta med bråk............................. Sidorna -................... Sidorna -................... Sidorna 0-................. Sidorna
Läs merLärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar
Innehåll.... 2 Elevexempel.... 3 Analys och uppföljning.... 4 Blankett Kartläggningsunderlag Aktivitet 2.... 5 1 HITTA SPRÅKET NATIONELLT KARTLÄGGNINGSMATERIAL I SPRÅKLIG MEDVETENHET I FÖRSKOLEKLASS, 2019.
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merA4-papper där det på varje papper står en siffra, på ett papper står det ett decimaltecken. Det kan också finnas papper med de olika räknesättens
Aktivitet 1:1 LÄRARVERSION Göra tal av siffror Eleverna ska träna på positionssystemet. A4-papper där det på varje papper står en siffra, på ett papper står det ett decimaltecken. Det kan också finnas
Läs mer1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Läs merHemligheten i flaskan
2D 4D Hemligheten i flaskan begrepp resonemang sannolikhet Avsikt och matematikinnehåll Den här aktiviteten utgår från samma idé och material som i 2D4D Flaskracet. Skillnaden är att srummet nu är dolt
Läs merLokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Läs merMed tabell menas enligt Nationalencyklopedin en koncentrerad, överskådlig
Kerstin Hagland Ta till en tabell Tabeller används traditionellt som stöd för minnet, men de kan även utgöra ett bra verktyg vid problemlösning. Med hjälp av en tabell kan man systematiskt undersöka givna
Läs merBo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation
Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att
Läs merMatematik klass 1. Vår-terminen
Matematik klass 1 Vår-terminen Rita din matematik-bild Skriv ditt namn i rutan Måla alla rutor där svaret blir 10 3+2 1+9 5+4 6+4 3+7 5+5 4-4 8+4 3+7 9+0 2+8 2+4 7+3 7-6 5+2 5+5 4+4 3+7 6-2 6+4 8+3 6+1
Läs merBråk. Introduktion. Omvandlingar
Bråk Introduktion Figuren till höger föreställer en tårta som är delad i sex lika stora bitar Varje tårtbit utgör därmed en sjättedel av hela tårtan I nästa figur är två av sjättedelarna markerade Det
Läs merARBETA CUISENAIRESTAVAR
ARBETA med CUISENAIRESTAVAR Ur Englund Karman, Ma 1 Tumstocksvägen 11A 187 66 Täby Tel 08-93 10 10 Tel: 08-93 10 10 info@smartkids.se www.sica.se www.sica.se info@smartkids.se INTRODUKTION Stavarnas namn:,,
Läs merLäromedel granskning
Läromedel granskning Utvärdera och bedöma kunskap i matematik Linnéuniversitet Tina Forsberg Begreppet läromedel Begreppet läromedel har ingen centralt fastställd definition, enligt Skolverket. I skolförordningen
Läs merIntervention i matematik i förskoleklass
Intervention i matematik i förskoleklass TEXT Görel Sterner, projektledare NCM Kan strukturerade lekar och aktiviteter med fokus på resonemang om representationer leda till att barn i förskoleklass utvecklar
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Läs merOm Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11
Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Tydlig och medveten matematikundervisning Mera 4A Mera Favmoatremiattik 4A Favmoatremiattik En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning
Läs merDelprov A Muntligt delprov
Delprov A Muntligt delprov Äp6Ma15 Delprov A 15 Beskrivning av delprov A, muntligt delprov Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 11 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merTALSYSTEMET. Syfte Lgr 11
TALSYSTEMET Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att formulera och lo sa problem med hja lp av matematik samt va rdera valda strategier och metoder,
Läs merTaluppfattning och allsidiga räknefärdigheter
Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter Handbok för stöd och stimulans Alistair McIntosh NCM NSMO Alistair McIntosh Professor emeritus, University of Tasmania Australien Nya vägar i räkneundervisningen
Läs merVeckomatte år 1-2 med 10 moment
Veckomatte år 1-2 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsfrteckning Innehållsfrteckning 1 Inledning 2 Utdrag ur kursplanen om matematik Lgr-11 3 Grundläggande struktur fr Veckomatte år 1-2 4 Översikt
Läs merUtvidgad aritmetik. AU
Utvidgad aritmetik. AU Delområdet omfattar följande tio diagnoser som är grupperade i tre delar, negativa tal, potenser och närmevärden: AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUn Negativa tal, addition och
Läs mer5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Läs merTrösklar i matematiklärandet
Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 7: Trösklar i matematiklärandet Trösklar i matematiklärandet Ingemar Holgersson, Högskolan Kristianstad
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merLektionsplanering för matematik årskurs 9C Funktioner och Algebra
Lektionsplanering för matematik årskurs 9C Funktioner och Algebra Datum Genomgång Elevaktivitet Vecka 41 10/10 Introduktion kapitel 2 Funktioner och Algebra 11/10 Funktioner Arbetar med sidorna 44 45 Filmklipp
Läs mer