Mål. Avgränsningar. Definition av naturkatastrof. Riskhanteringsprocessen. Naturkatastrofers bidrag till riskbilden i EU

Relevanta dokument
Martin Andersson Elin Kinnerberg

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor

Verksamhetsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Gemenskapsmekanismen

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Vi hjälper andra att fungera och agera

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Ansvar, samverkan och handling

Besiktning och riskbedömning

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

Att hantera naturolyckor en fråga om samverkan

Utlysning av forskningsmedel: Multipla naturha ndelser, steg 1

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM35. Förslag till revidering av beslut om en civilskyddsmekanism för unionen. Dokumentbeteckning

Naturolyckor på EU:s och Sveriges Agenda

BETÄNKANDE ÖVER MEDDELANDE OM FRAMSTÄLLNING. Rapport och konferens om samhällssäkerhet. Nordiska rådet

Riskhantering för anmälningspliktiga företag

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/

Rutin för befäl inom RäddSam F

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

KRIS- OCH KATASTROFPLAN

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

UTRYMNINGSBEREDSKAP. Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet Första Långgatan 16, Göteborg

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.

Krisberedskapsveckan 2019 Diskussionsfrågor

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

EU-fokus på räddningstjänsten. Europeiska kommissionen

Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap erfarenheter från första året med nya utbildningen

Sårbara platser. Sårbara platser

Besiktning och riskbedömning I FÖRVALTNING AV TRÄD NÄRA MÄNNISKOR TRÄDLIV AB

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

Effektiva räddningsinsatser för framtidens skadeplats

Värdlandstöd vägledning att ta emot internationellt stöd. Kristofer Thelin MSB Internationella samordningsfunktionen

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Naturkatastrofer och klimatförändringar

Alingsås och Vårgårda räddningstjänstförbund. Verksamhetsplan 2018

POSOM-plan. Härnösands kommun Socialförvaltningen Helene Brändström, RUTIN. Rutin KS

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

STARKARE CIVIL BEREDSKAP

Teoretiska utgångspunkter

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.

Styrdokument. Uppföljning av bostadsbränder. Uppföljning av bostadsbränder. Vision. Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand

Ansvar, samverkan och handling

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Innehållsförteckning. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

Klimatanpassning är angeläget

Det lokala perspektivet

Räddningstjänstens operativa förmåga

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan december 2011.

Varning vattnet stiger! Tema ett

ningen Hogre raddningstjanstkurs frän och med 2UU och tillsvidare.

Hur kan man genomföra en räddningsinsats då omgivningens förväntningar är så olika? Anders Bergqvist

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Sevesolagen. Lind a Rosq vist

Katastrofer vad ska staten respektive försäkringsbranschen stå för?

Räddningstjänsten Enköping-Håbo

OPINIONER Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar

Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats

Stranderosion och kustskydd

Barn i sorg Hur rustade upplever pedagoger att de är på att bemöta barn i sorg? Maria Ottosson & Linda Werner

Process- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige , 98 Diarienummer 382/12-015

Ledning och samverkan

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Rapport. 18-årsundersökning MSB

AVTAL MELLAN REGERINGARNA I BARENTSREGIONEN OM SAMARBETE PÅ OMRÅDET FÖREBYGGANDE AV, BEREDSKAP FÖR OCH INSATSER VID NÖDSITUATIONER

Kommunikationsplan vid kris

Olyckors miljöpåverkan

Humanitära kriser och katastrofer

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Kommittédirektiv. Översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Svensk författningssamling

Kommunal krishantering

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Processer vid jordytan

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Riskbaserat arbetssätt för Compliance Viveka Strangert, Chief Compliance Officer Swedbank

Olycksundersökning nivå 2b Brand i förråd Östra Fridhemsgatan 4a-b

PLAN KRISER

Transkript:

Naturkatastrofers bidrag till bilden i EU Martin Andersson Elin Kinnerberg Civilingenjörer hantering Brandingenjörer Mål Introducera hantering som modell för beslutsunderlag inom katastrofområdet på en internationell nivå Utföra en analys som bygger både på kvantitativ och kvalitativ information Knyta samman de teoretiska och praktiska kunskapsområdena Avgränsningar Fokus på naturkatastrofers sannolikhet och konsekvens ej behandling av orsak till uppkomst Det är det övernationella arbetet vid samarbetsorganisation som studeras Undersöka hur beredskapen och organisationen ser ut för att operativt hantera en katastrofsituation i EU Definition av naturkatastrof Lokala räddningsstyrkor klarar inte av att hantera situationen själva utan behöver nationell eller internationell assistans Tio eller fler människor omkommer till följd av katastrofen Hundra eller fler människor drabbas totalt (drabbade bl.a. skadade och hemlösa) Katastrofen är r av signifikant storlek

kommunikation kommunikation kommunikation kommunikation kommunikation

Olika kategorier av naturkatastrofer Översvämningar och flodvågor Etremtemperatur Jordbävningar, vulkaner och skred Laviner Skogsbränder Stormar och Tornados Torka kommunikation Antal Antal katastrofer 1975-2000 i EU 35 25 20 15 10 5 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 År Medelvärde 14 Ma antal naturkatastrofer per år enligt specificerad sannolikhet 75% 17 Ma antal omkomna per år till följd av naturkatastrof 75% 22 95% 95% 58 99% 99% Antal inträffade naturkatastrofer i EU 1975-2000 45 109 Regression och framtidsprediktering, antal naturkatastrofer per år 1975-2010 Regression och framtidsprediktering, antal naturkatastrofer per år 1975-2010 25 25 Antal naturkatastrofer 20 15 10 Antal naturkatastrofer 20 15 10 5 5 0 0 1975 1980 1985 1990 År 1995 2000 2005 2010 1975 1980 1985 1990 År 1995 2000 2005 2010

Kvalitativ Riskhöjande kvalitativa Ökad konsekvens då naturolyckor Ökad sannolikhet för naturolyckor inträffar faktorer Liten Måttlig Stor Liten Måttlig Stor Totalt bidrag till en för naturkatastrofer Klimatförändringar Teknisk infra struktur kommunikation Bebyggelse Acceptanskriterier möjligt? Individ Naturkatastrofer: Träffas av bliten: Bilolycka: Individ = (Antal omkomna per år / Antal personer som är utsatta för en) 1 1010-6 /år (1 gång på 1 miljon år) 1 1010-7 /år (1 gång på 10 miljoner år) 1 1010-5 /år (1 gång g påp hundratusen år) Det omkom drygt 3 ggr fler människor m i naturkatastrofer jämfj mfört med i flygolyckor under perioden 1975-2000 i EU Är en katastrof värre än flera olyckor? Riskaversion Människor har en tendens att acceptera flera mindre olyckor som medför lindrigare konsekvenser i större utsträckning jämfj mfört med en stor olycka som medför allvarliga konsekvenser Katastrofer kan slå ut hela system och räddningsresurser räcker ofta inte till Samhällets tröskelnivå för kollaps Olyckstillfälle Katastrofer kan slå ut hela system och räddningsresurser räcker ofta inte till

Ökad kommunikation er 1. Förhindra olyckor Olyckors fem skeden 2. Vidta skadebegränsande innan olyckor inträffar 4. Genomföra räddningsinsatser 5. Vidta efter räddnings insatser EU:s mekanism 1 januari, 2002 Syftar till att förstärka samordningen och samarbetet vid insatser inom räddningstjänstområdet 3. Förbereda räddningsinsatser Olycka inträffar Tid Internationella aktörer EU, Mekanismen NATO FN NGO:s Jämförelser operativa och finansiella resurser, mandat, styrkor och svagheter Problem Komple samordning, många aktörer Konkurrens Dubbelarbete

Eempel på : Övningar och återkoppling till tidigare erfarenheter Eempel på : Övningar och återkoppling till tidigare erfarenheter Internationellt samarbete Slutsatser En ökning av antalet naturkatastrofer kan förväntas i framtiden Komple övernationell samordning TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! men. Det finns stora möjligheter att påverka hur framtiden kommer att se ut