Processer vid jordytan

Transkript

1 Processer vid jordytan Jordskred, laviner, instörtning (subsidens) Översvämningar Risker i samband med kusterosion Kap. 4, 5, 6 och 8 i Keller & Blodgett

2 Jord- och bergsskred är naturliga processer fram för allt i branta sluttningar. Rörelsen kan förorsakas av mycket regn skakningar överbelastning mänsklig påverkan La Conchita, Kalifornien 1995

3 Klassificering av massrörelser Massrörelser kan ske i berg eller i jord, de kan vara extremt snabba eller väldigt långsamma. Rörelsen kan ske på olika sätt ras glidning - flöde

4 Jordkrypning är en långsam Jordkrypning är en sluttningsrörelse som beror på långsam volymförändringar sluttningsrörelse i marken som i beror sluttningar. på volymförändringar Rörelsen är ca i 2-3 marken cm/år i i sluttningar. vårt klimat. Rörelsen Man kan är se ca tecken 2-3 cm/år på rörelse i vårt klimat. genom Man t ex kan böjda se tecken trädstammar, på rörelse lutande genom t ex stolpar böjda trädstammar, eller stödmurar lutande. stolpar eller stödmurar.n

5 Ras den kanske enklaste formen av massrörelse utgörs av vittringsmaterial som faller fritt eller studsar ner från en brant klippa och avsätts vid klippans bas i form av en s k talus. Gravitationen är den huvudsakliga mekanismen. Ras är mycket ovanliga i det lösa jordtäcket.

6 Ras kan bli stora och katastrofala om en större sammanhängande massa av sprickrikt berg rasar man kallar detta rock mass fall och det kan ske i brant terräng som tex i Norge. Den här bilden visar spåren efter flera stora bergmasseras vid Lodalen i Västnorge

7 Skålskred är en typ av massrörelse där en hel massa av jord rör sig nedför en sluttning. Rörelsen är roterande och sker efter en cylindrisk yta därav skålformen. Den här typen av skred förekommer i jord med en viss sammanhållande förmåga s.k. kohesionsjordar. Faktorer som påverkar är jordens vattenhalt och sluttningens lutning.

8 Skålskred (slumps) karaktäriseras av sättning i skredets bakkant (skredärr) och upphöjning i dess framkant (skredtunga). Rörelsen är förhållandevis långsam.

9 Tuveskredet (nära Götebeorg) i november 1977, ex på en speciell typ av skålskred, lateral spreads, kvicklerskred. Kvicklera är känslig för störningar och kan bli flytande och förflytta sig som en grötliknande massa beroende på de marina lerornas strukturella uppbyggnad. Kvicklerskred - ofta ett snabbt förlopp - orsakar stor skadegörelse om de sker i bebyggda områden.

10 Surteskredet som skedde i september 1950 är ett annat exempel på ett kvicklerskred i Göteborgs närområde. Kvicklerskred i bebyggda områden orsakar stor skadegörelse på byggnader och infrastruktur.

11 Slumps förkommer även i berg, speciellt i sedimentär berggrund och där speciella lagerföljder föreligger. Bilderna från Englands sydkust och Litauen (nere till vänster).

12 Ett annat känt skred inträffade i Kanada i januari 1965 nära det lilla samhället Hope i Kaskadbergen, B.C. 47 milj. m 3 materia täckte in 3 km av Hope- Princeton highway i ett 85 m tjockt lager Hope slide, augusti 1988

13 I oktober 1963 inträffade i Vaiont i de italienska alperna en av historiens största skredkatastrofer när massorna från ett stort bergsskred plötsligt rörde sig ner i en kraftverksdamm. Detta var ett stort translationsskred i kalkberggrund. Skredet omfattade 260 milj. m 3 jord och berg och rörde sig med ca 110 km/h. Massan som fyllde dammen bytte plats med 50 milj. m 3 vatten och orsakade en flodvåg nedströms i floden Piave. Cirka 2000 människor som bodde i dalen nedströms omkom. Undersökningar har visat att själva dammbyggnaden var orsaken till skredet.

14 Mudflows/slamströmmar 19 december 1999 begravdes många kuststäder i Venezuela av slamströmmar orsakade av flera dagars intensivt regnande. Över människor beräknas ha omkommit och blev hemlösa Läs mer på:

15 Hastighetsklass Beskrivning Hastighet gränser Grad/typ av skador 7 Katastrofal Extremt snabb 5-50 m/s Flykt osannolik, många döda, byggnader förstörda 6 Intermediär Mycket snabb 5 m/min- 5 m/s 5 Snabb 5 m/tim 5 m/min 4 Långsam Måttlig 5 m/tim- 5 m/vecka 3 Långsam 5 m/vecka- 5 m/år 2 Mycket 5 m/årlångsam 5 m/100 år 1 Extremt långsam Några döda, byggnader förstörda Flykt möjlig, byggnader skadade Byggnader, vägar kan upprätthållas temporärt Skador kan åtgärdas under rörelsen Små skador på permanenta konstruktioner < 5 m/100 år Rörelse mätbar endast med instrument

16

17

18 Vad kan man göra för att undvika skred och skredkatastrofer? Undvika byggnation i känsliga områden Schakta bort släntens övre del Förstärka basen av sluttningen Förstärka marken med pålning, spikning eller kalkpelare Dränera undan vatten genom t ex dikning Inklädning av ån med betongkar Stenskona vattendragens strandbrinkar Plantera vegetation Mäta markrörelser kontinuerligt Utrymma vid ökad risk, t ex efter kraftiga regn.

19 Instörtning (Ground subsidence) Plötsliga instörtningar eller långsam sättning av marken ryms i dessa ord.

20

21 Uppkomst av ett typiskt instörtningshål i kalkberggrund A) En kavitet bildas i kalkstensberggrunden. Ett valv i jordlagret börjar utvecklas B) Jordvalvet börjar falla samman. C) Det överlagrande materialet kollapsar och materialet faller ned i kaviteten. D) Väggarna och depressionen i det övre lagret bildar en klassisk skålform, dolin, tills det sker en ny kollaps.

22 Utvinning av grundvatten för konstbevattning i Central Valley, Kalifornien har inneburit omfattande marksänkning över stora arealer.

23 Subsidence genom gruvdrift Exempel på subsidence Venedig cm, orsakgrundvatten- och metangasuttag Mexico City - 7 cm, orsak grundvattenuttag Niigata, Japan cm, orsak: naturgasutvinning Galveston Bay, Texas - oljeutvinning har ökat risken för översvämmningar vid orkantillfällen Long Beach, Kalifornien -70 cm/år genom olje och gasutvinning

24

25 Förekomst av vissa mineral kan ge upphov till sättningsproblem. Naturliga och/eller påverkade av mänskliga ingrepp.

26 tory.nasa.gov/study /FrozenSoils/ Smältning av permafrost beroende på global uppvärmning eller genom lokala förändringar av den termiska balansen (byggnation t ex) ger upphov till insjunkning