Konsekvensutredning 1 (10) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Ted Montaigne Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler och trafikmedicin Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fortbildning och om utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens Transportstyrelsens förslag: Att Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 201x:xx) om fortbildning och om utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens beslutas och att följande av Vägverket utfärdade föreskrifter upphävs: - VVFS 2008:159 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter, - VVFS 2008:165 om utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens, och - VVFS 2008:182 om tillsyn över utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens. Förslaget innebär att nödvändiga bestämmelser samlas i en föreskrift samtidigt som de uppdateras och anpassas utifrån ändringar i förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens samt efter branschens önskemål. I konsekvensutredningen har lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens förkortats YKL och förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens YKF. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Vägverkets föreskrifter behöver ändras och uppdateras utifrån genomförda ändringar i YKF. Vidare har synpunkter framförts om svårigheter att förstå vad som krävs för att bedriva utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens, särskilt gäller detta vid ansökan om tillstånd för sådan verksamhet. Det är därför lämpligt att ytterligare förenkla och förtydliga bestämmelserna. Enligt 3 kap. 2 YKF i dess tidigare lydelse skulle en fortbildning omfatta de ämnen och avse de mål som anges i bilagan till förordningen. Genom förordningen (2014:785) om ändring i YKF ska en fortbildning nu istället omfatta ämnen och avse mål som anges i bilagan. Ändringen innebär därmed att en kurs om fortbildning inte längre behöver omfatta samtliga
Datum Dnr/Beteckning 2 (10) ämnen och avse alla mål. Vidare har en ny paragraf, 5 kap. 2 a, införts som ger möjlighet att ansöka om ändring i ett redan meddelat tillstånd att bedriva utbildningsverksamhet. Mot bakgrund av det nämnda behöver Transportstyrelsens föreskrifter anpassas. Transportstyrelsen väljer att samla alla nödvändiga bestämmelser i en föreskrift och flyttar därmed över bestämmelser från gällande föreskrifter i enlighet med följande. Bestämmelserna i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:159) om grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- eller persontransporter flyttas över till den nya föreskriften efter nödvändiga justeringar. Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:165) om utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens, som reglerar ansökningsförfarandet, saknar bestämmelser för en ansökan om ändring i eller nya villkor i ett tillståndsbeslut. Bestämmelserna flyttas över och anpassas till förordningens nya lydelse men även i förhållande till de synpunkter som har framförts. Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:182) om tillsyn över utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens avser tillsyn över den som har tillstånd att bedriva utbildningsverksamhet. Föreskrifterna reglerar i huvudsak Transportstyrelsens arbete som istället kan bestämmas genom interna dokument och riktlinjer. Vissa bestämmelser flyttas över till den nya föreskriften efter nödvändiga justeringar. Med anledning av det nämnda behöver Vägverkets föreskrifter VVFS 2008:159, VVFS 2008:165 och VVFS 2008:182 upphävas. 2. Vad ska uppnås? De nuvarande föreskrifterna från Vägverket reglerar kunskapsnivåer som ska uppnås för vart och ett av de ämnen som räknas upp i bilagan till YKF. Transportstyrelsen anser att det är mer lämpligt att inte reglera kunskapsnivåer. Detta mot bakgrund av att bilagan till YKF anger en förteckning över ämnen och mål. Utöver det nämnda och p.g.a. ändringarna i YKF behöver bestämmelserna i föreskrifterna anpassas i förhållande till möjligheten att ändra redan meddelade tillståndsbeslut. Tillståndshavaren ska ha möjlighet att bedriva fortbildning med hög flexibilitet utifrån behoven. Det behöver dock regleras vilka ämnen och mål som ska vara obligatoriska. Avgörande för detta har varit vad som framgår i prop. 2007/08:10 Kompetens hos yrkesförare (s. 72 första stycket) nämligen att vid fortbildning ska tyngdpunkten läggas
Datum Dnr/Beteckning 3 (10) på trafiksäkerhet och rationell bränsleförbrukning. Mot bakgrund av detta har Transportstyrelsen kommit fram till vilka mål och ämnen som en fortbildning minst ska omfatta. I föreskriftsförslaget ändras antalet obligatoriska mål i fortbildningen från 19 stycken mål till 10 stycken. De villkor som ställs för att bedriva utbildningsverksamhet enligt YKF behöver förtydligas och närmare bestämmas i förhållande till de synpunkter som har lämnats. Syftet med detta föreskriftsarbete har därmed varit att anpassa regleringen till ändringarna i YKF och till framförda synpunkter för att få föreskrifter som ska vara tydligare och anpassade till förarnas behov. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs De föreskrifter från Vägverket som föreslås bli upphävda skrevs utifrån de tidigare kraven om vad utbildningen skulle avse och omfatta enligt YKF. Detta medför att föreskrifterna inte följer YKF vad gäller de nya bestämmelserna om ansökan om ändring eller nya villkor i ett tillståndsbeslut men även bestämmelserna om fortbildning. Dessutom kommer inte de framförda synpunkterna att beaktas främst i fråga om otydlighet i lärarkrav och ansökans omfattning. 3.2. Alternativ som inte innebär reglering I och med att YKF har ändrats behöver föreskrifterna anpassas främst så att dessa inte står i strid med YKF. Frågan är om ett alternativ till reglering skulle vara information, handledning eller rutinbeskrivning. Utgångspunkten för val av lösningsalternativ är vad som framgår av 8 kap. 2 YKL. Av denna paragraf framgår att tillstånd får beviljas den som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt bedöms ha förutsättningar att bedriva utbildningsverksamhet på ett sådant sätt att kravet på god utbildning tillgodoses. Det är Transportstyrelsens uppfattning att i och med att det rör bedömningsfrågor behövs närmare reglering för att det tydligare ska framgå vad som krävs för att få en ansökan om tillstånd beviljad. Reglering innebär även möjlighet att få Transportstyrelsens beslut prövad av domstol. Särskilt rättssäkerhetsskäl talar därför för att en reglering är nödvändig.
Datum Dnr/Beteckning 4 (10) 3.3. Regleringsalternativ Alternativ 1 Ett regleringsalternativ är att enbart upphäva de ovan uppräknade föreskrifterna från Vägverket. Detta alternativ innebär att det då inte skulle finnas några bestämmelser som strider mot YKF. Det skulle även innebära att det inte skulle finnas några närmare bestämmelser som kan vara vägledande vid ansökan, tillståndsprövning och tillsyn. Detta alternativ är inte lämpligt då prövningsförfarandet bygger på bedömningar (se 8 kap. 2 YKL). Alternativ 2 Ett annat regleringsalternativ är att anpassa befintliga föreskrifter genom ändringsföreskrifter. Alternativet innebär att ansökningsförfarandet, tillståndsprövning och tillsyn regleras i flera föreskrifter. Detta medför en svåröverskådlighet för berörda dels då bestämmelserna finns i flera föreskrifter, dels i en annan författningssamling (dvs. Vägverkets författningssamling). Alternativ 3 Det alternativ Transportstyrelsen förordar är att samla alla bestämmelser som rör ansökan, tillståndsprövningen och tillsynen i en och samma föreskrift i Transportstyrelsens författningssamling. Bestämmelserna är till för att närmare vägleda berörda. Alternativet innebär att det blir lättare att få en överblick av bestämmelserna och tillgodogöra sig dem. Övergångsbestämmelser Transportstyrelsen har kommit fram till att de nya bestämmelserna om krav på lärare ska ställas endast på de lärare som tillträder yrket efter ikraftträdandet. Skälet till detta är att de nya bestämmelserna i förhållande till konsekvenserna för de redan verksamma lärarna kan bli stora då de inte kommer att uppfylla kraven och därmed inte kan vara verksamma. Det kan också påverka tillståndshavare som behöver anlita nya lärare som uppfyller de nya kraven. Utöver det nämnda är det Transportstyrelsens uppfattning att det rör sig om ett fåtal verksamma lärare som inte kommer att uppfylla de nya kraven vid ikraftträdandet. Sammantaget bör därmed en övergångsbestämmelse enligt det nämnda finnas som möjliggör en smidig övergång. Enligt föreskriftsförslaget kan en kurs i fortbildning innehålla färre ämnen och mål jämfört med gällande bestämmelser. Sannolikheten är stor att flertalet tillståndshavare vill anpassa sina utbildningsplaner till föreskriftsförslaget. För att kunna tillmötesgå den förväntade mängd av
Datum Dnr/Beteckning 5 (10) begäran om ändringar av utbildningsplaner ser Transportstyrelsen ett behov av att under en övergångsperiod hantera dessa genom anmälningar i stället för ansökningar. En övergångsbestämmelse har därmed förts in med innebörden att under 2017 får tillståndshavare anmäla ändringar istället för att ansöka, under förutsättning att det inte rör sig om så stora ändringar som kräver en prövning av Transportstyrelsen. 4. Vilka är berörda? Berörda är blivande och verksamma utbildningsanordnare för yrkesförarkompetens. Antal tillståndshavare under våren 2016 är enligt Transportstyrelsens register 319 stycken. Även förare som ska gå fortbildning enligt lagen om yrkesförarkompetens berörs då de föreslagna föreskrifterna medger anpassning av fortbildningen till förarnas och företagens behov av kompetens i verksamheten. Förare, men även företagen, kan därmed välja i förhållande till sina behov. Enligt uppgifter från transportbranschen finns det ca 25 000 aktiva bussförare och ca 125 000 aktiva lastbilsförare. Lärare som utbildar i visst ämne kan bli berörd om det rör icke-obligatoriskt ämne och utbildningsanordnaren väljer att inte ha det ämnet i fortbildningen. Lärare som tillträder yrket efter ikraftträdandet är berörda på så sätt att de behöver visa mer pedagogisk utbildning eller erfarenhet än de som redan är verksamma i dag. Det finns inga uppgifter på hur många lärare som kan bli berörda. Transportstyrelsen har inga uppgifter på hur många anmälda lärare det finns. Transportstyrelsen kommer att beröras av ändringarna främst på grund av tillståndsprövningen. Antal ansökningar om tillstånd för utbildningsverksamhet för yrkesförarkompetens var 2015 ca 70 stycken. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. De föreslagna föreskrifterna förväntas ge tydligare bestämmelser och ökad flexibilitet för blivande och verksamma utbildningsanordnare. Utbildningsanordnare får möjlighet att anpassa kurser i fortbildning utifrån förares behov då samtliga ämnen och mål inte längre kommer att vara
Datum Dnr/Beteckning 6 (10) obligatoriska. Det är därmed upp till utbildningsanordnaren att bestämma om fortbildningskursen ska anpassas utifrån företagets verksamhetsidé och marknadens behov. Förslaget tydliggör även bestämmelser som reglerar ansökan om tillstånd att bedriva utbildningsverksamhet. Närmare reglering föreslås även när ansökan respektive anmälan om ändring av tillståndet ska göras. Förslaget innebär dessutom att kraven på lärare skärps till viss del. Det kommer dock inte att påverka utbildningsanordnare förrän nya lärare ska anställas eller anlitas. Det kan inte uteslutas att de nya lärarna, med högre kompetens, kommer att innebära ökad lönekostnad. Även om förslaget innehåller krav på att tillståndshavaren ska säkerställa vissa delar, t.ex. hur deltagarna tillgodogör sig utbildningen, anser Transportstyrelsen att förslaget inte föranleder någon större förändring jämfört med gällande bestämmelser. Förslaget innebär enbart klargörande av tillståndshavarens ansvar. Vad gäller förslaget för fortbildningen där antalet obligatoriska ämnen och mål minskas är det svårt att uppskatta hur detta kommer att påverka tillståndshavarens kostnader. Det är möjligt att tillståndshavaren genom detta förslag inte längre behöver anlita externa konsulter inom ett visst område, vilket i sin tur kommer att medföra minskade kostnader. Övergångsbestämmelserna i föreskriftsförslaget innebär att tillståndshavare inte behöver anlita nya lärare efter ikraftträdandet. Vidare kan under 2017 ändringar i en utbildningsplan för en kurs i fortbildning i de flesta fall anmälas istället för att en ansökan lämnas in. Övergångsbestämmelserna har tagits fram för att minimera konsekvenserna för tillståndshavarna. Mot bakgrund av det nämnda är det Transportstyrelsens uppfattning att blivande och verksamma tillståndshavarens administrativa kostnader kanske till och med kan minska i vissa fall. För närvarande ser inte Transportstyrelsen något behov av att höja ansökningsavgifterna i förhållande till föreskriftsförslaget. 5.2. Medborgare Det är, som framgår under punkt 4 ovan, främst förare som ska gå fortbildning enligt lagen om yrkesförarkompetens som berörs av föreslagna föreskrifter. Det finns en möjlighet att förarna kommer att få en bättre och mer anpassad utbildning till yrkets utövande och behov. Det är troligt att kostnaderna inte kommer att ändras för förarna eller deras arbetsgivare då kurstiden är densamma även om antal ämnen och mål ändras.
Datum Dnr/Beteckning 7 (10) De redan verksamma lärare som utbildar i ett ämne som tillståndshavaren inte längre kommer att ha i sin kurs i fortbildning kommer att drabbas. Det är svårt att få en uppfattning om hur dessa lärares arbetssituation påverkas i stort då det är sannolikt att de även utbildar i andra ämnen som ingår i kursen. De lärare som vill tillträda yrket efter ikraftträdandet kommer att behöva mer utbildning eller erfarenhet jämfört med de krav som gäller i dag. Det är Transportstyrelsens uppfattning att kostnaderna för utbildningen respektive erfarenheten är svårbedömda. Detta då föreskriftsförslaget inte ställer krav på specifik utbildning eller erfarenhet utan möjlighet finns till flertalet alternativ. 5.3. Staten, regioner eller landsting och kommuner Det är troligt att Transportstyrelsen kommer att få handlägga ett ökat antal ansökningar och anmälningar rörande tillstånd. Förslaget i sig innebär inte ökat tillsynsbehov. Transportstyrelsen ser dock att antalet ansökningar och anmälningar kan medföra behov av mer personal för handläggningen av ärendena. I övrigt ser inte Transportstyrelsen några andra konsekvenser. 5.4. Externa effekter Utöver det som framförts i avsnitt 5.1-5.3. ser Transportstyrelsen inga fler konsekvenser. Några externa effekter kommer därmed inte att uppkomma i och med förslaget. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Gällande föreskrifter är inte anpassade efter gällande YKL och YKF. Anpassning behöver därför genomföras. En anpassning av gällande föreskrifter är att antingen ändra eller upphäva dem. Upphävs föreskrifterna behöver andra åtgärder vidtas för att tydliggöra vilka möjligheter som kommer att finnas för kurser i fortbildning. Även andra åtgärder kommer att behövas för att tydliggöra när en ansökan respektive anmälan ska göras men även för hur utbildningsverksamheten ska bedrivas. Dessa andra åtgärder skulle kunna vara information, handledning eller rutinbeskrivning. Utifrån vad som framgår av avsnitt 3.2 sista stycket är det Transportstyrelsens uppfattning att föreskrifter behövs. Bestämmelserna i de gällande föreskrifterna behöver efter nödvändiga justeringar flyttas över till
Datum Dnr/Beteckning 8 (10) Transportstyrelsens författningssamling och samlas i ett gemensamt regelverk. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Transportstyrelsen får enligt 8 kap. 1 YKF meddela föreskrifter bl.a. om fortbildning och om villkor för att bedriva utbildningsverksamhet. 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Till grund för regleringen ligger direktiv 2003/59/EG 1 som är implementerat i svensk rätt genom YKL och YKF. Föreskriftsförslaget överensstämmer med den EU-rättsliga regleringen och går inte utöver internationella skyldigheter. Bestämmelserna är därmed införda i enlighet med nämnda direktiv. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Transportstyrelsen anser att det är lämpligt att föreskriftsförslaget träder i kraft så snart som möjligt. Branschen har uttryckt ett önskemål om nya föreskrifter och behov finns även vid Transportstyrelsen av anpassade föreskrifter. Ett snabbt ikraftträdande kommer inte att vara betungande för tillståndshavarna då förslaget ger tillståndshavarna möjligheter. Tillståndshavarna bör få riktad information om föreskrifterna. Information behöver även skickas till berörda branschorganisationer och information kommer att publiceras på Transportstyrelsens externa webbsida. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG.
Datum Dnr/Beteckning 9 (10) samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Förslaget påverkar inte hur funktionsmålet uppfylls. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Genom bättre utbildningar som anpassas efter förares behov och transportutövning höjs kompetensen hos förare. Förslaget ligger därför i linje med hänsynsmålet. D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Tydligare bestämmelser och ökad flexibilitet Fortbildningen kan anpassas efter förarens verksamhet - - - - Ökad arbetsbörda för Transportstyrels en vad gäller handläggning av tillstånd för utbildning Externa effekter - - - Totalt Kostnaderna täcks av befintliga avgifter för tillstånd Fördelarna överstiger de förväntade nackdelarna E. Samråd Bemyndigandet för dessa föreskrifter kräver inte samråd med annan myndighet.
Datum Dnr/Beteckning 10 (10) Kontakt med branschen har hållits genom de regelbundna möten. Transportstyrelsen har tagit del av de skrivelser som branschen har framfört till bl.a. Näringsdepartementet. Närmare samråd av föreskriftsförslaget har dock inte genomförts. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Ted Montaigne Utredare, 010-495 58 78 ted.montaigne@transportstyrelsen.se Henrik Julin Utredare, 010-495 58 28 henrik.julin@transportstyrelsen.se Caroline Goldie Jurist, 010-495 58 01 caroline.goldie@transportstyrelsen.se