Utvärdering av Köpings kameraövervakning vid Järnvägsstationen i Köping

Utvärdering av Köpings kameraövervakning vid Järnvägsstationen i Köping

Köpings kommun Rapporten skriven av: Robert Koivunen och William Wikström, 2016-11-25 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum och ] Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se/bra

Innehållsförteckning Bakgrund 4 Totalt antal anmälda brott 4 Antal tillgreppsbrott Cykelstölder 4 5 Cykelstöld 3 Vilka utsätts för cykelstöld? Vart sker brotten? 3 3 Uppklarning av cykelstölder 3 Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte 4 Metod 5 Resultat kameraövervakning järnvägsstationen Köping 6 Anmälda cykelstölder Köping 6 Järnvägsstationen... 6 Centrum... 6 Skolor... 6 Bostadsområden... 7 Enkätundersökning 7 Slutsatser 8 Referenser 9 Bilagor 10

Bakgrund Cykelstölder har under en längre period varit en utmärkande brottstyp för Västmanland. Under år 2012 hade länet den näst högsta siffran för anmälda brott av landets 21 län. Trots att tillgreppsbrotten i länet som helhet har minskat de senaste åren så kan man inte se samma utveckling gällande cykelstölder. Vid en närmare kartläggning av samtliga tio kommuner i Västmanland visade det sig att Köping och Västerås hade en högre koncentration av cykelstölder än övriga kommuner i länet. Kartläggningen avsåg en 24 månadsperiod och redogjorde för s.k. hot-spots, alltså platser i kommunerna där cykelstölderna var särskilt koncentrerade i antal. För Köpings del begicks 97 procent av brotten i Köpings tätort. Järnvägsstationen pekades ut som den enskilda plats som mest frekvent drabbats under perioden med 34 stycken cykelstölder, vilket utgjorde sju procent av samtliga cykelstölder i kommunen. Som en del av en rad brottsförebyggande åtgärder inriktade mot cykelstöldsproblematiken beslutade Köpings brottsförebyggande råd att ansöka om tillstånd för kameraövervakning vid stationen. Ansökan beviljades av Länsstyrelsen och kameran uppfördes den 17 mars 2016. Kamerans främsta syfte att förebygga stölder. Denna utvärdering avser att följa upp kameraövervakningens effekter på platsen samt även utvecklingen av cykelstölder i Köpings kommun. All statistik som redovisas är baserad på antal anmälda brott och innebär alltså inte per automatik en korrekt bild av den faktiska brottsligheten, den faktiska brottsligheten påverkas av anmälningsbenägenhet m.m. Totalt antal anmälda brott Det totala antalet anmälda brott har minskat förhållandevis mycket i Köping under perioden 2009-2014 (färdigställda data finns t.o.m. 2014 hos Brå). Procentuellt är minskningen drygt 20 procent. Utvecklingen skiljer sig markant från utvecklingen i länet och nationellt under samma period. (se bilaga 2; Figur 1) Antal tillgreppsbrott År 2009 var tillgreppsbrottsligheten i Västmanland högre än riket i övrigt. Köping låg dock på samma nivå som riket. År 2014 hade den anmälda tillgreppsbrottsligheten minskat såväl nationellt som i Västmanland och Köping. Köpings minskning under perioden är dock markant med nästan 27 procent färre tillgreppsbrott. Siffrorna för Västmanland och riket är 19 procent respektive 6 procent. (Se bilaga 2; Figur 2)

Cykelstölder Antalet anmälda cykelstölder i Köping har under perioden 2009-2015 minskat kraftigt. Under tvåårsperioden 2011-2013 minskade anmälningarna med hela 45 procent och är numera i nivå med den för hela landet. Detta kan jämföras med 2009 då statistiken för Köping var på en dubbelt så hög nivå som statistiken för landet. (Se bilaga 2; Figur 3) 5

Cykelstöld Cykelstöld är ett av de vanligaste egendomsbrotten och därmed också ett av de brotten som allmänheten oftast utsätts för, ett så kallat vardagsbrott. I den senast genomförda Nationella trygghetsundersökningen uppgav 6,1 procent av hushållen att de blivit utsatta för cykelstöld, vilket motsvarar 257 000 av hushållen i Sverige (NTU 2015). Under perioden 2006-2015 har motsvarande siffra legat stabilt runt 6-7 procent. (Se bilaga 3; Figur 1) Det ska sägas att mörkertal och anmälningsbenägenhet gällande cykelstölder varierar med tiden beroende på exempelvis försäkringsvillkor och ålder på cykel. Det är rimligt att anta att äldre cyklar, som försäkringsbolagen inte ersätter, inte anmäls i samma utsträckning som nyare och dyrare cyklar. Det kan också vara så medvetenheten om att skydda sin cykel på ett bättre sätt ökat. Detta bör tas i beaktande vid analys av statistik gällande cykelstölder. Det är svårt att säga något om vilka tider cykelstölder oftast inträffar då det ibland är så att man parkerat sin cykel en dag för att sedan hämta den en annan dag och däremellan någonstans har den blivit stulen. Vilka utsätts för cykelstöld? Det finns variationer i utsatthet för brott beroende på i vilken form av hushåll man bor. Bland annat är de som bor i flerfamiljshus mer utsatta än de som bor i småhus. Detta kan bero på att det i flerfamiljshus ofta finns gemensamma ytor för de boende att förvara sina cyklar. Hushåll med barn utsätts i större utsträckning än hushåll utan barn, en jämförelse mellan hushåll bestående av ensamstående förälder med barn och sammanboende utan barn visar att de förra är mer än dubbelt så utsatta som de senare. En förklaring kan vara att barnfamiljer äger fler cyklar än hushåll utan barn och att risken därmed ökar. För övrigt är boende i storstadsregioner och större städer mer utsatta än de som bor på mindre orter. Som vid många typer av tillgreppsbrott kan det även här tros bero på den ökade anonymiteten och tillgången av cyklar som större städer erbjuder jämfört med mindre orter. 1 Vart sker brotten? I NTU får de svarande också svara på en fråga gällande typ av plats som cykelstölden inträffat. Majoriteten av svaren visar att allmänna platser är mest utsatta med över 60 procents andel, andra vanliga platser är källare/förråd eller andra privata platser. Uppklarning av cykelstölder Den stora majoriteten av alla handlagda cykelstölder förblir ouppklarade, inte minst på grund av att det ofta är svårt att identifiera en misstänkt gärningsperson. Det totala antalet handlagda cykelstölder år 2015 uppgick till 66 500, av dessa påbörjades en utredning i 6,5 procent av fallen, de flesta avskrevs dock direkt. Endast en procent av brotten personuppklarades. Mörkertalet tros vara relativt stort jämfört med andra egendomsbrott. (Se bilaga 3; Figurerna 2-4) 1 Brå, (https://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/cykelstold.html)

Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte Kameraövervakning kan verka brottspreventivt på olika sätt. Främst handlar det om att potentiella gärningspersoner upplever en ökad risk för upptäckt och därmed avstår från att begå brottet. Övervakning kan också öka den verkliga upptäcktsrisken genom att brott som äger rum spelas in och kan användas av polis och åklagare i utredningssyfte. Slutligen kan kameraövervakning ha brottsförebyggande effekter genom ökandet av den informella kontrollen. Övervakningen ger en signal om förbättringar i miljön och ökar tryggheten vilket i sin tur kan innebära att fler människor vistas på platsen och därmed genom sin närvaro försvårar möjligheterna för potentiella gärningsmän att begå brott ostört. 2 Den avskräckande effekten som kan uppstå av kännedom om kameraövervakning rör främst mindre erfarna gärningspersoner, för att mer erfarna gärningspersoner ska avskräckas krävs att kamerorna även används i utredningssyfte och att detta också kommuniceras på ett bra sätt. Kameraövervakning har bäst effekt när det gäller att förhindra brott som är planerade och övervägda, exempelvis stöld och skadegörelse. Studier visar på begränsade effekter när det gäller t.ex. våldsbrott som ofta är förknippade med alkoholkonsumtion och uppstår ur en konflikt och mer sällan är planerade. 3 Placeringen av kameran bör vara på en plats med redan hög och relativt koncentrerad brottslighet. En annan aspekt är att information om kameraövervakningen kommuniceras ut till de som rör sig på platsen, ju mer spridd informationen är desto bättre. Brå har bl.a. studerat effekterna av övervakning vid två olika parkeringsplatser, den ena är en boendeparkering och den andra ett allmänt garage i en stadskärna. 4 Resultatet visade på en minskning av fordonsrelaterade brott med 80 procent på boendeparkeringen, medan effekterna för parkeringen i det allmänna garaget uteblev. Den stora skillnaden mellan undersökningarna återfanns i vilken utsträckning personer på platserna hade kännedom om kameraövervakningen, där kännedomen vid boendeparkeringen var god medan den vid det allmänna garaget var låg. 5 2 Brå, (Rapport 2007:29, 2007) 3 Ibid 4 Brå, (Rapport 2003:11) 5 Ibid

Metod När man vidtar en brottsförebyggande åtgärd (i det här fallet kameraövervakning) är det viktigt att kontrollera för eventuella överflyttningseffekter, d.v.s. om brottsligheten har förflyttats geografiskt, tidsmässigt, strukturellt m.m. Gällande just cykelstölder är det svårt att kontrollera för den tidsmässiga aspekten, alltså om stölderna har förskjutits till att äga rum på andra tidpunkter. Som påpekats i det föregående är det ofta svårt att veta när en cykel blev stulen då det kan ha gått en längre period mellan man parkerade cykeln och när brottet uppdagats. Statistiken som redovisas är baserad på månaderna mars-september för samtliga år. Kameran sattes upp i mitten av mars (2016-03-17). Den senare statistiken har brott till och med den 21 september medräknade, således är inte dessa månader fullt jämförbara med tidigare år. Antal totalt anmälda brott vid järnvägsstationen har använts som ett komplement för att undersöka om det går att se några effekter av kameraövervakningen utöver cykelstölder, exempelvis på statsistiken för våldsbrott. För att kontrollera för eventuella överflyttningseffekter jämförs frekvensen av brott per gata på de mest utsatta platserna. De mest utsatta platserna förutom järnvägsstationen är centrum, lasarettsområdet, skolor och ett antal bostadsområden. De mest utsatta gatorna sammanställda över tvåårsperioder finns sammanställda i bilaga 1; Figurerna 4-5. Utöver uppföljningen av den anmälda brottsligheten har en enkätundersökning genomförts. Enkätens syfte är att studera dels om personer som parkerar sina cyklar på stationsområdet uppmärksammat att området är kameraövervakat (vilket tidigare studier visat har betydelse för effekter av kameraövervakning), dels om och i så fall hur detta påverkat personernas upplevda trygghet vid platsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av polisens volontärer som fick i uppdrag att ställa frågorna till personer som parkerade eller hämtade sina cyklar på cykelsparkeringen. Svaren kan inte på något sätt ge några generella slutsatser eftersom urvalet består av icke slumpmässigt utvalda personer. Enkätundersökningen ska snarare ses som ett komplement till statistiken över brottsutvecklingen. Svaren är insamlade drygt ett halvår efter att kameran uppfördes och det går således inte att göra några före- och eftermätningar gällande personernas uppfattningar.

Resultat kameraövervakning järnvägsstationen Köping Anmälda cykelstölder Köping Cykelstölderna i Köping har minskat kraftigt, främst mellan åren 2011-2013. Därefter har minskningen avstannat och antalet anmälda cykelstölder ligger nu på en nivå runt 190 stycken årligen. (Se Bilaga 1; Figur 2) Köping har genom detta en genomsnittlig brottslighet per (100 000 invånare) som är i linje med genomsnittet för hela landet avseende cykelstölder. En klart positiv utveckling men den kan inte tillskrivas kameraövervakningen på järnvägsstationen eftersom kameran sattes upp år 2016. Vid jämförelser mellan de månader som kameran har suttit uppe (mars-september 2016) med motsvarande period för tidigare år, syns en minskning av antalet stölder på stationen med nästan 50 procent men inga direkta effekter på antalet cykelstölder i Köping i stort. Cykelstölderna utgör fortsatt cirka sju procent av det totala antalet anmälda brott i Köping. (Se Bilaga 1; Figur 3) Förutom att antalet cykelstölder varierar vid månadsjämförelser mellan 2015 och 2016 så är det totala antalet oförändrat på 127 anmälningar. Detta är en minskning med knappt 8 procent jämfört med år 2013-2014. I absoluta tal handlar det om 10 brott. Säsongsmönstret är ungefär detsamma som tidigare år med ett ökat antal cykelstölder i takt med varmare väder, den skillnad som går att se är att för 2016 så inträffar den högsta noteringen av cykelstölder redan i maj månad jämfört med sommarmånaderna juni-augusti för övriga år. Järnvägsstationen Till skillnad från Köping i stort så har antalet cykelstölder minskat vid järnvägsstationen, under periodet mars-september för 2013-2015 noterades 13, 14 respektive 16 cykelstölder, vilket kan jämföras med nio stycken för 2016. Procentuellt är det nästan en halvering om man jämför 2015 och 2016 men eftersom det rör sig om relativt låga antal medför det att en liten förändring kan innebära stor skillnad i procentandel, resultaten bör därför tolkas med försiktighet. Om man tittar på en tvåårsperiod skiljer det sju brott mellan perioden 2013-2014 (37) och 2015-2016 (30), intressant är dock att av dessa 30 för den senaste perioden är endast nio av anmälningarna inkomna under 2016. Järnvägsstationen fortsätter att vara en av de mest utsatta platserna trots en kraftig minskning efter att kameran satts upp. Cykelstöldernas andel av den totala brottsligheten har minskat från 50-60 procent till ca 35 procent. Det går således inte att se att kameran har bidragit till en spridning av brottspreventiva effekter på plasten för andra brottstyper än cykelstölder. Centrum Jämfört med 2015 har det hittills anmälts hälften så många cykelstölder under 2016 i centrum, återigen handlar det om låga antal brott vilket självfallet medför begräsningar för att dra några slutsatser. Stora gatan är den mest drabbade gatan, dock utspritt längs med gatan och inte på någon specifik adress eller plats. Skolor Fem skolor har tidigare varit utsatta för cykelstölder, dessa är Nyckelbergsskolan, Scheeleskolan, Karlbergsskolan, S:t Olovsskolan och Ullvigymnasiet. Vid Nyckelbergsskolan har det inte inkommit några anmälningar om cykelstölder vare

sig under 2015 eller 2016. Scheeleskolan och S:t Olovsskolan har också en positiv utveckling där den senare under år 2016 inte haft en enda anmäld stöld. Däremot har det skett ökningar vid Karlbergsskolan och framförallt Ullvigymnasiet, vid den senare har det anmälts nio cykelstölder jämfört med noll för 2015 (dock inkom fem anmälningar vid Ullvihallen under 2015). Även vid Karlbergsskolan har det under 2016 stulits nio cyklar, i jämförelse med 2015 då det inkom sex anmälningar (dock gällde de flesta vid området kring badet). Bostadsområden I denna del av analysen har vi undersökt de senaste två åren och hur det ser ut i förhållande till perioden oktober 2011- september 2013. De mest utsatta områdena var tidigare Fängelsegården/Nyckelberget och Byjorden. Generellt tycks cykelstölderna ha avtagit markant i de flesta av dessa områden vid en jämförelse mellan perioderna. Framförallt under 2016 har det skett en kraftig minskning på Byjorden. Fängelsegården/Nyckelberget har endast haft ett fåtal anmälningar under perioden. Enkätundersökning Enkäten genomfördes på eftermiddagen torsdagen den 20 oktober 2016 vid järnvägsstationens cykelparkering. Polisens volontärer var på plats för att ta kontakt med personer som nyttjade parkeringen och tillfråga dessa om de ville besvara enkäten, totalt inkom 32 svar. Nedan redovisas resultatet, observera att det är en liten mängd svar och icke slumpmässigt utvalda personer. Av de 32 svarandena uppgav 16 att de kände till kameraövervakningen, en person har lämnat frågan blank och en person har uppmärksammat skyltarna men [ ] varit osäker på om det var på riktigt eller om det var där som falsk trygghet. 14 personer uppgav att de inte alls kände till kameraövervakningen. Den stora majoriteten av respondenterna (27 personer) ansåg att kameraövervakningen är bra, fyra svarade vet ej och en anser att kameraövervakningen är dålig. Det framgår inte om personen upplever att kameraövervakning inte är effektivt eller om det är dålig av exempelvis integritetsskäl. Bland kommenterarna till denna fråga anser personerna att kameraövervakningen kan vara till hjälp både i utrednings och brottsförebyggande syfte och att den innebär en ökad formell kontroll av området. Andra uppger att den är bra för att det känns tryggt eller just för att man blivit av med sin cykel på platsen och att kameran således är ett tecken på handlingskraft. Av de som kände till kameraövervakningen uppgav hälften att det känns tryggare att vistas på platsen sedan övervakningen påbörjades, resterande har svarat att de inte vet. Av de som inte visste om kameran uppger också hälften att de upplever en ökad trygghet. Detta skulle kunna tolkas som att kännedomen av kamerans existens ökar känslan av trygghet. Endast en av respondenterna uppgav att hen känner sig mindre trygg på platsen, denna person har också uppgivit sig blivit utsatt för brott de senaste 12 månaderna och inte känt till kameraövervakningen innan enkäten besvarades.

Slutsatser Det är inte möjligt att dra några säkra slutsatser av kameraövervakningens effekter på den anmälda brottsligheten, främst på grund av det låga antalet brott som anmälts på platsen. Uppföljningsperioden för denna övervakning är ca sex månader, vilket är ganska kort tid. Tidigare genomförda metaanalyser visar att kameraövervakning har en begränsad men signifikant önskvärd effekt 6. Eftersom antalet brott vid järnvägsstationen i Köping är relativt få antalsmässigt kan det vara lämpligt med en längre uppföljningsperiod. Kameraövervakningen är en kombinationsåtgärd som kompletterats med tydlig skyltning om kamerans existens, vilket är bra då medvetenheten om övervakningen har visat sig vara av betydelse för den brottsförebyggande effekten 7. Över hälften (17 av 32) av de som besvarat undersökningsenkäten upplever en ökad trygghet på platsen sedan kameran uppfördes, oavsett om man var medveten om kameraövervakningen innan enkäten besvarades eller inte. Således tycks kännedom om att kameran finns bidra till en ökad trygghet, det kan uppfattas som en signal på att man bryr sig om området. I det här fallet uppgav en person en upplevd minskad trygghet. Det är värt att notera att det finns en risk för att kameraövervakning kan upplevas som en signal på att området är farligt eller extra utsatt 8. I det här fallet har personen blivit utsatt för brott de senaste 12 månaderna och en upplevd minskad trygghet på platsen kan vara en konsekvens av att det/de brott som personen utsatts för ägt rum på platsen under tiden som kameran funnits på plats. Svaren i enkäten pekar dock på att det främst är positiva effekter för den upplevda tryggheten, således är det värt att ta med detta i beräkningar av kostnader och fördelar med kameraövervakningen. Generellt finns det förbättringspotential i området runt järnvägsstationen i Köping ur brottspreventiv synpunkt, det finns ganska mycket växtlighet runt cykelparkeringen och själva placeringen av parkeringen innebär att den ligger lite avsides vilket innebär en risk att förbipasserande inte uppmärksammar händelser på platsen. Även byggnaden där kameran är placerad också utgöra en situationell begränsning för att kunna förebygga brott på platsen. Det är även möjligt att denna påverkar den upplevda tryggheten på platsen negativt. Enkätundersökningen gör gällande att endast hälften av de svarande kände till kameraövervakningen, vikten av kännedom är stor i syfte att förebygga brott som tidigare nämnts och därför bör eventuellt ytterligare kommunikationskanaler användas för att nå ut med informationen. Att informationen sprids internt är också viktigt så att de som jobbar där är medvetna om kameran som resurs. På frågan om personen varit utsatt för brott någon gång under de senaste 12 månaderna kunde ett förtydligande ha varit bra. Frågans syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan brottsoffer generellt och den upplevda tryggheten på platsen. Flera har emellertid svarat om utsatthet specifikt gällande cykelstölder, exempelvis Nej, ingen cykel stulen, således är det svårt att veta om de blivit utsatta för brott men endast haft cykelstölder i åtanke vid svarstillfället. 6 Brå, rapport 2007:29, 2007 7 Brå, rapport 2003:11, 2003 8 Brå, rapport, 2003:11, 2003

Referenser Blixt, M. (2003). Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. (Rapport 2003:11). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Från http://bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800015488/1371914730522/2003_ kameraovervakning_i_brottsforebyggande_syfte.pdf Brottsförebyggande rådet (2016). Cykelstöld. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Från bra.se/bra/brott-och-statistik/cykelstold.html Farrington, D.P. & Welsh, B.C. (2007). Kameraövervakning och brottsprevention. En systematisk forskningsgenomgång. (Rapport 2007:29). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Från http://bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180006311/1371914721855/2008_k ameraovervakning_brottsprevention.pdf Statistikunderlag är framtaget via Brottsförebyggande rådets webbplats (www.bra.se) och med hjälp av Mikael Ernbo, verksamhetsanalytiker hos polisen, Region Mitt. För exempel där man använt kameraövervakning i stadskärnor i syfte att motverka våldsbrott, se även: Holmberg, S. & Marklund, F. (2015). Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen. Slutrapport. (Rapport 2015:21). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Från http://bra.se/download/18.31d7fffa1504bbffea0bcbc5/1453448148899/2015_21_ Kamera%C3%B6vervakning_p%C3%A5_Stureplan_och_Medborgarplasten.pdf Lindahl, E. (2009). Kameraövervakning i Landskrona. En utvärdering. (Rapport 2009:14). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Från http://bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180003206/1371914721468/2009_k ameraovervakning_landskrona.pdf

Bilagor Bilaga 1 Brottsstatistik Köping Figur 1; Totalt anmälda brott i Köpings kommun 2009-2014. Källa: Brå Utveckling anmälda brott Köping 4000 3500 3511 3327 3078 3000 2613 2750 2739 2500 2000 1500 1000 500 0 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Figur 2; Anmälda cykelstölder i Köpings kommun 2009-2014. Källa: Brå Utveckling cykelstölder i Köping 400 347 350 306 302 300 270 250 200 191 193 150 100 50 0 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014

Figur 3; Andel av totalt antal brott i Köpings kommun 2009-2014. Källa: Brå Cykelstölder: andel av anmälda brott 12,0% 11,3% 10,3% 10,0% 9,1% 8,7% 8,0% 6,9% 7,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur4; Tabell mest utsatta gator 2015-2016 (21 månader) JÄRNVÄGSGATAN 30 THEODOR DAHLS GATA 15 BADVÄGEN 14 SCHEELEGATAN 12 STORA GATAN 11 BERGSLAGSVÄGEN 9 RINGVÄGEN 9 SVEAVÄGEN 8 BARNHEMSGATAN 7 VÄSTERÅSVÄGEN 7 HAGAVÄGEN 6 KIHLMANSGATAN 6 MARIEBERGSGATAN 6 SANKT OLOVSGATAN 6 BORGMÄSTAREGATAN 5 GLASGATAN 5 KARLBERGSSKOLAN 5 NIBBLESBACKEVÄGEN 5 PUNGBOVÄGEN 5 DYBECKSGATAN 4 HUMLEGÅRDSGATAN 4 TORGGATAN 4 TORSGATAN 4 TUNADALSGATAN 4

Figur 5; Tabell mest utsatta gator 2013-2014 (24 månader) JÄRNVÄGSGATAN 37 RINGVÄGEN 20 MARIEBERGSGATAN 18 SCHEELEGATAN 17 TORSGATAN 14 GLASGATAN 11 BARNHEMSGATAN 11 FURUVÄGEN 11 RINGENSONS VÄG 8 HAGAVÄGEN 8 BORGMÄSTAREGATAN 8 THEODOR DAHLS GATA 8 NIBBLESBACKEVÄGEN 7 VÄSTERÅSVÄGEN 7 BADVÄGEN 7 KIHLMANSGATAN 7 STORA GATAN 7 ODENSVIVÄGEN 6 TORGGATAN 6 TROLLSLÄNDEGATAN 5 SANKT OLOVSGATAN 5 SVEAVÄGEN 5 BONDGÅRDSVÄGEN 5 TUNADALSGATAN 5 VIKTORIAGATAN 5 KVARNGATAN 5 DYBECKSGATAN 4 VRETLUNDAVÄGEN 4 KARLBERGSSKOLAN 4 PUNGBOVÄGEN 4

Bilaga 2 Brottsutveckling i Köping, Västmanland och riket Figur 1; Anmäla brott. Antal per 100 000 invånare. Källa: Brå Anmäld brottslighet per 100 000 invånare 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 /100 000 inv /100 000 inv /100 000 inv /100 000 inv /100 000 inv /100 000 inv 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År År År År År År Hela landet 15117 14613 14988 14734 14603 14890 Västmanland 15913 15381 15148 14098 13864 14516 Köping 14161 13374 12383 10523 10980 10823 Hela landet Västmanland Köping Figur 2; Anmälda tillgreppsbrott. Antal per 100 000 invånare. Källa: Brå. Anmälda tillgreppsbrott per 100 000 invånare 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År År År År År År Hela landet 6006 5689 5834 5665 5607 5627 Västmanland 6604 6334 6249 5378 5056 5345 Köping 5893 6054 5584 4245 4069 4287 Hela landet Västmanland Köping

Figur 3; Anmälda cykelstölder. Antal per 100 000 invånare. Källa: Brå. Anmälda cykelstölder per 100 000 invånare 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År År År År År År År Hela landet 718 645 695 635 688 731 677 Västmanland 1101 1060 1193 1037 1033 1037 763 Köping 1234 1214 1396 1087 763 763 699 Hela landet Västmanland Köping Obs! Fr.o.m. 2015 redovisas brott på regionsnivå och inte längre för län. Detta bör tas i beaktande just för år 2015 och linjen för Västmanland.

Bilaga 3 Statistik cykelstölder riket Figur 1; Andel hushåll utsatta för cykelstöld 2006-2014. Källa: NTU 2015 Figur 2; Antal anmälda cykelstölder 2006-2015. Källa: Brå.

Figur 3; Antal personer misstänkta för cykelstöld 2006-2015. Källa: Brå Figur 4; Personuppklaringsprocent för cykelstöld 2006-2015. Källa: Brå.

Bilaga 4 Enkätfrågor 1. Hur länge brukar din cykel vara parkerad vid järnvägsstationen i Köping? Dagtid (från morgon/förmiddag till eftermiddag/kväll) Nattetid (från eftermiddag/kväll till morgon/förmiddag) Minst ett dygn/tillfälle 2. Känner du till att kommunen har upprättat kameraövervakning vid järnvägsstationens cykelparkering sedan mars 2016? Ja Nej 3. Tycker du att kameraövervakningen är bra eller dålig? Bra Dålig Vet ej Varför?......... 4. Tycker du att problem som brott eller ordningsstörningar har minskat, ökat eller varit oförändrade sedan kameraövervakningen upprättats? Minskat Varit oförändrade Ökat Vet ej 5. Känner du dig tryggare när du vistas vid järnvägsstationen nu än du gjorde innan kameraövervakningen påbörjades? Ja, mycket tryggare Ja, lite tryggare Oförändrat Mer otrygg Vet ej 6. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för ett brott? Ja Nej Vet ej Övrigt...........