GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGEN Så arbetar v med systematskt kvaltetsarbete
Systematskt kvaltetsarbete grundskoleförvaltnngen Grundskoleförvaltnngens uppdrag är att bedrva en lkvärdg utbldnngsverksamhet av hög kvaltet för alla Malmös barn och unga åldern 6-15 år. Det gäller samtlga verksamheter förskoleklass, grundskola, grundsärskola och frtdshem. Natonell och kommunal styrnng Styrnng nom skolan är komplex. Den sker på olka nvåer på varje enskld skolenhet och på huvudmanna-/förvaltnngsnvå. Samtdgt är den övergrpande styrnngen av skolan av dubbel natur, den sker dels genom den natonella styrnngen, dels genom huvudmannens detta fall kommunens styrnng. Grundskolenämndens styr- och lednngsmodell precserar hur styrnng och lednng sker nom grundskolenämnden och grundskoleförvaltnngen. I styr- och lednngsmodellen sammanfogas den dubbla styrnngen samtdgt som ansvar och rutner på huvudmanna- och skolnvå tydlggörs. 2 För att säkerställa en lkvärdg utbldnng av hög kvaltet som möjlggör en hög måluppfyllelse för alla elever, har grundskolenämndens styr- och lednngsmodell utarbetats. Modellen strukturerar och systematserar mål- och resultatuppföljnng, analys och planerng relatonen mellan olka nvåer förvaltnngen syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Styr- och lednngsmodellens syfte är att: sammanfoga den dubbla styrnngen den natonella och den kommunala. tydlggöra styr- och lednngsverktyg för grundskolenämnden och grundskoleförvaltnngen och defnera ett gemensamt förhållnngssätt. alla skolor ska kunna följa upp sn verksamhet, få underlag för jämförelse mellan år och lärande mellan varandra, underlag för analys och utvecklngsnsatser samt struktur för kvaltatva daloger. förvaltnngen kontnuerlgt ska kunna samla n, aggregera, sammanställa, tllhandahålla fakta och underlag och förvaltnngsövergrpande analysera och dentfera utvecklngsområden. Systematskt kvaltetsarbete är ett löpande arbete för utvecklng och förbättrng. huvudmannen nämnden och förvaltnngslednngen ska få underlag för att följa verksamheten och styra och leda förvaltnngen. uppfylla skollagens krav på systematskt kvaltetsarbete. Styr- och lednngsmodellen tar sn utgångspunkt det som skapar effekt för elever. Den är första hand utformad för att ge förutsättnngar och stöd tll verksamheten som drekt möter elever. Denna broschyr beskrver korthet hur grundskoleförvaltnngen bedrver stt systematska kvaltetsarbete. Mer nformaton går att läsa under Kvaltet på malmo.se/grundskola. Grundskoleförvaltnngen ntegrerar den natonella och kommunala styrnngen. Styrnngen av verksamhetsledare nom skolan är av dubbel natur rektor styrs dels av natonella styrdokument, dels av den kommunala huvudmannen. 3
Styrmodeller Kvaltetsdaloger För att hantera att skolan är en natonellt styrd verksamhet en kommunal organsaton där staten formulerar uppdraget och sätter målen medan kommunen fördelar resurserna arbetar grundskoleförvaltnngen efter två parallella styrmodeller. Styrmodellen Systematskt kvaltetsarbete utgår från natonella styrdokument och används grundskoleförvaltnngen av skolorna och av huvudmannen. Styrmodellen Planerng och uppföljnng utgår från kommunala styrdokument och används grundskoleförvaltnngen av huvudmannen. Relatonen mellan styrmodellerna vsas nedan. Med utgångspunkt skolans analys av elevernas resultat, genomför skollednng, utbldnngschef samt resursperson från kvaltetsavdelnngen kvaltetsdaloger. I dalogerna dskuteras bland annat skolans resultatanalys, hur skolan drar nytta av strategerna Varje elevs bästa skola, och hur skolan bedrver stt systematska kvaltetsarbete. Efter kvaltetsdalogerna början av läsåret genomför grundskolenämndens presdum så kallade presdedaloger tllsammans med respektve utbldnngschef, kvaltetsavdelnngen samt grundskoledrektören. Presdedalogerna fokuserar på varje skolas resultat, utmanngar och styrkor. De avslutas med en dalog som rör Malmöskolornas resultat och utvecklng som helhet. Styrmodell Utgångspunkt Uppföljnng och analys Rapport Planerng och utvecklng Plan GrN Systematskt kvaltetsarbete (varje skola och förvaltnng) Malmö stad Planerng och uppföljnng (förvaltnng) Natonella styrdokument Kommunala styrdokument GrF prorterade uppföljnngsområden följs upp på skolnvå GrF prorterad uppföljnngsområden följs upp på förvaltnngsnvå Nämndens mål följs upp på förvaltnngsnvå Åtaganden och aktvteter följs upp på skolnvå Skolornas åtaganden aggregeras tll förvaltnngsnvå Åtaganden och aktvteter följs upp på förvaltnngsnvå Skolans kvaltetsrapport Förvaltnngens kvaltetsrapport Förvaltnngens årsanalys Utfrån analys dentferas utvecklngsområden/ åtaganden på skolnvå och aktvteter planeras Utfrån analys dentferas utvecklngsområden/ åtaganden på förvaltnngsnvå och aktvteter planeras Skolans åtagandeplan Förvaltnngens åtagandeplan Nämndens budget Kvaltetsdaloger Dalogstrukturen vsar hur avstämnng och återkopplng sker mellan olka nvåer. Dalogerna är avsedda för kvaltatva dskussoner krng: - uppföljnng och analys av resultat - planerng och utvecklng/förbättrng av verksamheten - dentferng av eventuella behov av stöd Dalogstrukturen ska hjälpa oss att utfrån effekt för elev, uppdrag och mål arbeta med rätt saker, på rätt sätt och rätt td - på alla nvåer organsatonen. Inom Skola Elever-Vårdnadshavare- Medarbetare-Rektor Sker löpande Skola-Förvaltnngslednng Rektor-Utbldnngschef Sker 4 ggr/år Rektor-HR/Ekonomavdelnng Sker 9 ggr/år Resursstöd från Kvaltetsavdelnngen Förvaltnngslednng-Nämnd Utbldnngschef- Grundskoledrektör- Grundskolenämnd Sker 1 ggr/år 4 Skolan är en natonellt styrd verksamhet med en kommunal eller frstående huvudman. För att förena den statlga och kommunala styrnngen arbetar grundskoleförvaltnngen efter två styrmodeller. Gula rutor avser skolornas arbete, gröna avser huvudmannens arbete. Kvaltetsdaloger genomförs på alla nvåer grundskoleförvaltnngen. Dalogerna fångar kvaltatva värden som annars kan vara svåra att uppmärksamma. 5
Kvaltetsbesök Grundskoleförvaltnngens prorterade uppföljnngsområden Som komplement tll kvaltetsdalogerna och ytterlgare verktyg för skolutvecklng genomförs kvaltetsbesök. Under loppet av tre år får samtlga kommunala skolor Malmö ett kvaltetsbesök. Besöken genomförs av besöksteam med medarbetare från kvaltetsavdelnngen samt en rektor från en annan skola. På så sätt uppmuntrar besöken tll ett kollegalt utbyte mellan rektorer och ger skolledare möjlghet att jämföra, lära och nspreras av närlggande verksamheter. Kvaltetsbesöken fokuserar på framgångsfaktorer som lyfts fram av forsknng och som kännetecknar skolor med god lärmljö där eleverna uppnår goda resultat. Före besöket gör skolan en självskattnng som bygger på Skolverkets BRUK. Besöksteamet gör också en skattnng med hjälp av samtal och observatoner utfrån samma skattnngsunderlag. Samtal genomförs med elever, pedagoger och rektor. Besöket avslutas med en dalog mellan besöksteam och skollednng, där skolans utvecklngsbehov lyfts fram och vävs n skolans utvecklngsarbete. Grundskolenämnden styr verksamheten genom uppföljnng. Förvaltnngen samlar systematskt och kontnuerlgt n huvudsak kvanttatv nformaton (statstk, ndkatorer, nyckeltal) syfte att följa hur verksamheten utvecklas nom några på förhand Läroplansområde Kunskaper bestämda områden grundskoleförvaltnngens prorterade uppföljnngsområden. Uppföljnngsområdena är valda utfrån att de, enlgt forsknng och evdens, påverkar elevers måluppfyllelse, utgår från läroplanen samt är möjlga för skolan att påverka. Prorterat uppföljnngsområde Nått målen alla ämnen Gymnasebehörghet och mertvärde Natonella prov Förväntnngar på elever Lust att lära Normer och värden Trygghet och förhndra kränknngar Lkabehandlng Studero Elevers ansvar och nflytande Delaktghet och nflytande Väsentlghetsanalys Urval av skolor Dokumentanalys Urval av fokusområden Skolbesök Dalog Dokumentaton Återkopplng Skola och hem Klagomål och tllsynsärenden Föräldradelaktghet Närvaro Övergång och samverkan Övergång Samverkan Kvaltetsbesöken är ett vktgt verktyg för skolutvecklng. Besöken genomförs av besöksteam med medarbetare från kvaltetsavdelnngen och rektor från annan skola. Skolan och omvärlden Bedömnng och betyg Omvärldsorenterng Tydlga mål Rektors ansvar Stöd/Hjälp Elevhälsa Lärarkompetens Ekonom Skolans systematska kvaltetsarbete Skolans systematska kvaltetsarbete Förvaltnngsgemensamt utvecklngsområde Språkutvecklng Lärmljö 6 7
Varje elevs bästa skola I december 2014 antog grundskoleförvaltnngen strategerna Varje elevs bästa skola: GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGEN Rönnbladsgatan 1 B 205 80 Malmö www.malmo.se/grundskola V ger varje elev tro på sn egen förmåga och förutsättnng att lyckas. V arbetar formatvt och språkutvecklande med fokus på förmågorna. V är en attraktv skola som kännetecknas av glädje, lust och stolthet. V är rätt personal för uppdraget v är välutbldade, kompetenta och engagerade. V arbetar systematskt med kvaltetsarbete och baserar vår skolutvecklng på forsknng och evdens. Strategerna ska vägleda och stödja förvaltnngen och alla medarbetare arbetet med att nå grundskolenämndens övergrpande mål elevers måluppfyllelse och lkvärdghet. Alla skolor och förvaltnngen som helhet drar nytta av strategerna stt utvecklngsarbete och stt systematska kvaltetsarbete. Grafsk form: Malmö stad l Grundskoleförv. Komm.avd. l Foto: Colourbox l Tryck: Wkng Tryck 2015, 2000 ex