DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET

ERIKSSON ARKKITEHDIT OY ERIARC FORUM www.eriarc.fi Lovisa stad DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET Byggnadsanvisningar

1 ALLMÄNT... 1 2 EN ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV OMRÅDET... 2 3 TOMTEN... 4 3.1 Byggnadens placering på tomten och i terrängen... 4 3.2 Bil- och cykelplatser... 6 3.3 Olika typer av byggnader... 7 4 BYGGNADEN... 8 4.1 Principen för hållbart byggande... 8 4.2 Skalor och storlek... 9 4.3 Farstukvistar... 11 4.4 Balkonger... 12 4.5 Entréer... 13 4.6 Tak... 13 5 FASADER... 15 5.1 Utformning... 15 5.2 Fönster... 17 5.3 Material och färger... 17 6 GÅRDSOMRÅDEN... 20 6.1 Principen för ett hållbart gårdsområde... 20 6.2 Naturmiljön bevaras... 21 6.3 Planteringar... 22 6.4 Konstruktioner på gårdsområdet... 23 6.5 Dagvatten... 25 7 AVFALLSHANTERING... 26 8 OFFENTLIGA OMRÅDEN... 27 8.1 Gator och torg... 27 8.2 Parker... 28 9 KÄLLOR... 29

13.11.2009 1 (29) 1. ALLMÄNT Dessa anvisningar om byggsätt kompletterar detaljplanekartan och planbestämmelserna för Gråberget i Lovisa. Bestämmelser om byggande ges också i stadens byggnadsordning. Dessa anvisningar berör nybyggnation, gårdsområden samt nya gatuområden och torg. Anvisningar gäller också ekonomibyggnaderna ifall inget annat har nämnts. Anvisningarna gäller den lagakraftvunna detaljplanens: kvartersområden för bostadsbyggnader kvartersområden för servicebyggnader området för idrotts- och rekreationsanläggningar Målet är att styra planeringen och genomförandet av byggnaderna och miljön så att den eftersträvade arkitektoniska anblicken och standarden uppnås och en trivsam och naturnära boendemiljö skapas. Med hjälp av schemabilder, bildexempel och beskrivande texter ger byggnadsanvisningen instruktioner och kompletterar detaljplanen och dess planbestämmelser. I kapitel 3 ges anvisningar om byggnadernas placering på tomten och temat förtydligas med bildexempel. I kapitel 4 styrs bostads- och gårdsbyggnadernas storlek och form. I kapitel 5 ges anvisningar om och presenteras modeller för fasadernas planering. I kapitlet presenteras också färgkartor avsedda för byggnadsfasaderna. I kapitel 6 styrs bevarandet av naturmiljön på gårdsområdena, planteringarna, gårdskonstruktionerna och dagvattenbehandlingen. I kapitel 7 ges anvisningar om kompostering. I kapitel 8 ges anvisningar om byggandet av gaturum och lekparker. Anvisningen innehåller bildexempel på byggnader och byggda miljöer i Finland och på övriga håll i Europa. I bildtexterna anges de drag hos objekten som eftersträvas i Gråberget avsikten är inte att till övriga delar kopiera byggnaderna. Anvisningar om byggnader och den byggda miljön ges förutom i byggnadsanvisningen också i detaljplanebestämmelserna.

13.11.2009 2 (29) Bild 1. Gråbergets detaljplaneområde. 2. EN ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV OMRÅDET Planeringsområdet är beläget i Gråberget, ca 2 km sydväst om Lovisa centrum. Planeringsområdet är ett 157 hektars skogsområde som inte tidigare har planlagts. I området finns en motionsslinga samt friluftsleder som sträcker sig västerut och söderut. Solviksvägen sträcker sig i områdets södra del och söder om den ligger småhus, hallbyggnader samt ett landskapsmässigt värdefullt åkerområde. I Öster gränsar området till Valkomvägen. Öster om Valkomvägen finns småhusområden samt i nordost Lovisa stads centrum. På den norra sidan finns ett detaljplanlagt arbetsplatsområde med företagsverksamhet, en servicestation och en stor detaljhandelsenhet som säljer livsmedel. Byggandet av en till stor detaljhandelsenhet torde inledas år 2010.

BYGGNADSANVISNINGAR 13.11.2009 Bild 2. Detaljplanekartan över Gråberget. 3 (29)

13.11.2009 4 (29) 3. TOMTEN 3.1 Byggnadens placering på tomten och i terrängen Byggnaderna ska planeras så att bergskärningarna och jordschaktningarna på tomten blir så små som möjligt. Byggnadsstommen ska vid behov terrasseras och byggnaden anpassas till terrängen. Ifall markytans höjdskillnader är mer än 3 meter kan byggnadens nedre våning vara mindre än bostadsvåningen. Bild 3. En byggnad som har terrasserats i en svag sluttning, en 1½-vånings byggnad i sluttningens riktning och en 1½-vånings byggnad som har byggts vinkelrätt mot sluttningen. Bild 4-5. Byggnader som har anpassats till en sluttning. Ifall inget annat har anvisats på byggnadsytan ska ekonomibyggnaderna byggas längs tomtgränserna så att det bildas innergårdar mot söder eller sydväst och samtidigt tydligt avgränsade gaturum. Enligt en gemensam överenskommelse kan byggnaden placeras närmare än 4 meter från tomtgränsen. Det är tillrådligt att grannarna tillsammans planerar placeringen av ekonomibyggnaderna så att det uppstår naturliga gränser utan inhägnad. Gårdsbyggnaden kan också placeras naturligt mot sluttningen.

13.11.2009 5 (29) Bild 7. Referensplan för gårdsarrangemangen på egnahemshustomten i kvarter 28. Bild 8. Referensplan för arrangemangen på radhustomten i kvarter 11.

13.11.2009 6 (29) Bild 9. Referensplan för arrangemangen på flervåningshustomten i kvarter xx. 3.2 Bil- och cykelplatser Bilplatsernas ytor beläggs med stenmjöl eller gångsten. Vid garageväggar och vid skärmtak för bil rekommenderas plantering av buskar eller slingerväxter där det för jordmånens del är möjligt. Ifall garaget byggs i stenfoten på ett sluttningshus får det utgöra högst hälften av bottenvåningens fasadyta. Ifall en byggnadsyta för garage har anvisats på tomten ska garaget eller skärmtaket för bil placeras på detta område. Om ingen byggnadsyta har anvisats för ett garage på tomten skall principerna nedan följas. Verken bilplatsen eller en ekonomibyggnad med garage får dominera gatumiljön. Bilplatsen eller garaget ska placeras längre bort från gatan än bostadshuset eller ekonomibyggnaden och avskärmas från gaturummet med planteringar. Körvägen till bilplatsen bör dock vara så kort som möjligt och anläggas med ringa jordschaktningar. Bilplatserna ska placeras så att bilen inte måste backas ut till gatan. Ett täckt utrymme bör reserveras för cyklar. På egnahemshustomter 4 platser/bostad och på AR- och AK-tomterna 2 platser/80 m 2 vy. Cykelramen ska kunna kopplas till ställningen. Kvartersområdena AO Parkeringsområden med flera än tre bilplatser ska avskiljas från gaturummet och det övriga gårdsområdet. För avskärmningen används planteringar samt plank som harmonierar med huvudbyggnaden. Det

13.11.2009 7 (29) är tillrådligt att bygga garaget för en bil. Den andra bilen kan placeras under ett skärmtak vid garaget eller under bar himmel. Bilplatserna för byggnaderna a, b och c ska placeras så nära gatuområdet som möjligt. Service- och räddningsrutten till byggnad b ska vara så kort som möjligt. Kvartersområdena AR Parkeringsområden med flera än sex bilplatser ska avskiljas från gaturummet med planteringar samt med plank som harmonierar med huvudbyggnaden. Kvartersområdena AK Parkeringsområden med flera än sex bilplatser ska avskiljas från gaturummet med planteringar samt med plank som harmonierar med huvudbyggnaden. Parkeringsområden med flera än nio bilplatser ska indelas med buskar och träd. Där jordmånen är bördig ska de träd som planteras växa stora så att de ger skugga och skydd för bilarna. Bilderna 9-13. Gångstenar, garage för en bil, bredvid ett skärmtak, bilplatser avskiljda med planteringar, bilplatslösning i ett radhuskvarter som har byggts i en sluttning. 3.3 Olika typer av byggnader Förutom bostadsbyggnaderna ska ekonomibyggnaderna byggas på tomten. I och med de separata byggnaderna blir gårdsområdet med färdvägar och utvistelserum en del av boendet. Byggnaderna på tomten ska vara olika till formen, fasadindelningen eller färgsättningen, men dock bilda en harmonisk helhet. Likadana byggnader får inte byggas på bredvid liggande tomter. Kvarteren AO-, AP- och AR Huvudbyggnaden Huvudbyggnaden ska vara större än ekonomibyggnaden. Den ska också ha större våningshöjd och flera våningar. Ekonomibyggnaden Ekonomibyggnaden är till karaktären anspråkslösare och mindre än

13.11.2009 8 (29) huvudbyggnaden. Antalet våningar är vanligen 1, i en sluttningsbyggnad två. Ekonomibyggnaden kan inrymma exempelvis en bastu med tvätt- och omklädningsrum, ett garage eller ett skärmtak för bil, arbets- och hobbyrum, lager eller en sidobostad. Det kan byggas flera ekonomibyggnader. Ekonomibyggnaden får inte följa huvudbyggnadens formspråk och detaljer, utan vara till anblicken enklare och till karaktären återhållsam. 4. BYGGNADEN Bilderna 14 och 15. Exempel på huvudbyggnader och ekonomibyggnader i samma gårdsinteriör. På bilden till vänster innergården vid ett radhus, där ekonomibyggnaden ligger till vänster och huvudbyggnaden till höger. På bilden till höger en gatuvy från Puu-Linnanmaa i Uleåborg. 4.1 Principen för hållbart byggande Köp helst ett befintligt hus. Om det inte hittas ett lämpligt hus i det område som du har valt, följ då följande principer när huset ritas och byggs. Alla de principer som tas upp i detta kapitel kan inte efterföljas på samtliga tomter i detaljplaneområdet för Gråberget. Bygg på en varm och mot nordliga vindar skyddad plats, exempelvis på moränmark i en syd- eller västsluttning. Beakta det skydd som byggnadsmassan och planteringarna ger. Bevara träden eller plantera nya på bostadshusets norra och östra sida för att skydda mot blåsten. Placera byggnaden i terrängen så att det bildas ett skyddat gårdsområde mot söder eller väster. Ett tärningsformat hus är energiekonomiskt förmånligast. Undvik knutar, utskott och onödigt höga rum som ger värmespill. Rikta hälften av fönstrens yta mot söder, en femtedel mot öster och en femtedel mot väster och resten mot norr. Plantera lövträd som växer höga och på sommaren när solen står högt skuggar fasaderna mot söder. Utnyttja naturligt ljus genom att göra fönstren tillräckligt stora och höga. Dela in utrymmena enligt temperaturer. Placera de utrymmen som ska vara varmast mitt i byggnaden och i husets södra del (kök, vardagsrum, arbets- och tvättrum), de svalare utrymmena i den norra och östra delen (sovrummen), halvvarma och kalla rum (farstukvistar, grönrum och lager) i byggnadens ytterkanter. Bygg med tanke på avbrott i eldistributionen åtminstone en vedeldad, ackumulerande eldstad. Installera vattenburen golvvärme. Den kan kopplas till alla befintliga värmealstringsformer och överföringssystem och ställer sålunda inga begränsningar när uppvärmningssystemet byts ut eller utvecklas.

13.11.2009 9 (29) Isolera byggnaden väl. Använd fönster med god värmeisoleringsförmåga och täta fönstren väl. Använd tunga massor på soliga ställen inomhus för att ackumulera och jämna ut värmen. Installera en utoch tilluftsanordning som tar upp värme. Se till att det med tanke på avbrott i eldistributionen finns tillräckligt med vädringsfönster. Planera vattenledningarna så att de kan bytas ut. Se till att det finns en vattenmätare i bostaden. Planera belysningen så att belysningen i hela huset kan släckas från en avbrytare. Rita byggnaden så att utrymmenas användningsändamål senare kan ändras. Öppningar får inte placeras så att de hindrar indelningen av utrymmet. Mellanväggarna ska lätt kunna rivas och flyttas. Försäkra dig om att en rörelsehindrad person kan bo i nedre våningen och att en sidobostad kan avdelas i byggnaden. Dimensionera utrymmena rätt även rum som inte används måste värmas upp. Använd material som har krävt lite energi i tillverkningen och miljöutsläppen har varit små. Gynna material som har tillverkats av förnybara naturresurser. Undvik aluminium, försinkat eller galvaniserat stål, tryckimpregnerat trä samt plast. De bästa materialen för stommen och ytorna är lokalt virke och lokalt stenmaterial samt tegel. Det är tillrådligt att använda obehandlad träfiberisolering eller linisolering. Naturenliga kokade eller oljebaserade färger rekommenderas. Undvik byggnadsdelar där flera material har kombinerats, det är bäst att exempelvis fönstren är av kärnvirke och taken av plåt som har målats på platsen. Reservera möjlighet på tomten att i framtiden ta till vara solenergi. Reservera möjlighet att torka och hantera ved nu och i framtiden. Bygg en kompostor eller reservera för den en plats med tanke på framtiden. Rita garaget så att dess användningsändamål kan ändras senare. Rita ett tillräckligt stort avfallsrum så att det är lätt att sortera avfallet. Anordna utrymme för tvättorkning utomhus under tak. Bygg en jordkällare på gårdsområdet nära kökets ytterdörr. 4.2 Skalor och storlek Byggnadsmassorna ska vara tydliga och fasaderna lugna. Utsmyckningar bör undvikas. Golvhöjden i bottenvåningens bostäder ska helst ligga 0,5 meter ovanför trottoaren så att fotgängarna inte kan titta in genom fönstren. Undantag kan göras med tanke på bättre tillgänglighet.

BYGGNADSANVISNINGAR 13.11.2009 Bilderna 16 och 17. Exempel på byggnadsmassor för egnahemshus. Kvartersområdena AO och AP Huvudbyggnadens stomdjup får vara högst 9 meter. Ekonomibyggnadens stomdjup får vara högst 7 meter. Kvartersområdena AR Huvudbyggnadens stomdjup får vara högst 9 meter. Ekonomibyggnadens stomdjup får vara högst 7 meter. Bilderna 18 och 19. Exempel på byggnadsmassor för radhus. Kvartersområde AK Ekonomibyggnadens stomdjup får vara högst 7 meter. Bilderna 20 och 21. Exempel på byggnadsmassor för flervåningshus.. 10 (29)

13.11.2009 11 (29) Kvarteren 20-29 och 30-37 Med undantag av en farstukvist eller ett burspråk ska byggnadens bottenplan helst vara rektangulär. Farstukvisten eller burspråket får inte placeras i byggnadens hörn. Varje byggnadsdel, såsom huvudmassan och farstukvisten ska ha ett eget tak. Kvarteren 39-40 och 13-19 Byggnaden ska vara högre än vad den är bred. Den översta bostadsvåningen ska sträcka sig till vattentaket, boningsrum ska m.a.o. placeras i vindsvåningen. Gårdsbyggnaderna ska vara tärningsliknande. Kvarteren 1-6, 7-9, 45 och 49-52 Den översta bostadsvåningen ska sträcka sig till vattentaket, boningsrum ska m.a.o. placeras i vindsvåningen. Fönster som placeras i vattentaket ska ha lodräta ytor. 4.3 Farstukvistar Farstukvisten används traditionellt som ett mellanutrymme mellan gatan och det privata utrymmet inomhus, när byggnaden ligger nära gatan. Farstukivisten är också en väsentlig del av byggnadsmassan. Farstukvisten ska vara av sådan storlek att byggnadens grundform kan urskiljas. Byggnaden får ha en farstukvist. Farstukvisten ska till formen vara så enkel som möjligt. Farstukvisten ska ha eget tak. Det är inte tillrådligt att placera farstukvisten i byggnadens hörn. Farstukvisten ska harmoniera med byggnadens arkitektur. Fasaderna på slutna farstukvistar ska avvika från byggnadens övriga fasader. Farstukvisten har typiskt enkla fönster med en rutindelning som är mindre än i byggnadens övriga fönster. Farstukvisten ska ha pulpet, valm- eller sadeltak. En farstukvist får endast användas som farstukvist. Den får inte användas som boningsrum eller som hjälputrymme, utan den är en entré och/eller för vistelse avsett utrymme. Farstukvisten bör helst byggas till ett halvvarmt utrymme. Kvarteren 20-29, 41-44 och 46-48 Farstukvisten får inte placeras på fasaden mot gatan. Kvarteren 13-19 och 30-37 Farstukvisten ska placeras på fasaden mot gatan. Kvarteren 13-19 Farstukvisten ska ha valmtak.

13.11.2009 12 (29) Bilderna 22 och 23. Exempel på farstukvistar i Lundberga i Helsingfors och i Kaakkuri i Uleåborg. 4.4 Balkonger Kvartersområden AO och AR I byggnaderna får en balkong endast byggas på farstukvisten eller på ett burspråk. Det är tillrådligt att endast ha en vistelsebalkong per bostadslägenhet. Vädringsbalkonger och franska balkonger kan byggas enligt behov. Balkonger med samma bredd som byggnadsmassan får inte byggas. Bilderna 24 och 25. En balkong som har byggts på farstukvisten skuggar inte fönstren under balkongen. Kvartersområden AK Byggnadens gestalt ska kunna urskiljas trots balkongerna. Större balkonger ska placeras på gårdssidan. Det inte tillrådligt att inglasa balkongerna. Om man villa placera balkonger mot gatan ska de vara av typen franska balkonger.

13.11.2009 13 (29) Bilderna 26 och 27. Balkonger på flervåningshus. Enskilda balkonger fördunklar inte byggnadens helhetsgestaltning. 4.5 Entréer Byggnadens entré ska kunna urskiljas redan på långt håll. Ovanför entrén ska byggas ett litet tak eller ingång ska ske via en farstukvist. Bilderna 28, 29 och 30. Flervåningshusets trapphus i fasaden ska betonas. I mitten ett exempel på hur flervåningshusets bottenvåning kan betonas för att åstadkomma ett radhusintryck. Till höger en radhusentré där övre våningens vädringsbalkong fungerar som entréns tak. Kvarteren AK På bägge sidorna om huset ska finnas ingång till trapphuset. 4.6 Tak De nya byggnaderna i detaljplaneområdet ska ha sadel-, valm- eller pulpettak. Taken ska byggas med öppna takskägg. Takfallet ska i regel vara sammanhängande från åsen till takskägget, varvid takformen bevaras tydlig. I byggnadens hörn ska takskägget alltid vara obrutet. Fönstren i eventuella vindsvåningar ska vara mindre än fönstren i våningarna under. Utrymmena på vindsvåningen bör inte utökas på grund av fönster.

13.11.2009 14 (29) Bilderna 31 och 32. Takfönstren är anspråkslösare än fönstren i våningen under och dominerar inte takformen. Takfönstren är typiskt av annan form och storlek än fönstren i nedre våningen. Gavelfönstren ger också ljus. Vattentaket på ekonomibyggnaden kan vara av samma material och färg som på huvudbyggnaden eller av takfilt som har lagts med trekantslister. De övriga takkonstruktionerna, såsom skorstenar, snöstoppare och stegar ska ha samma färg som taket. Nedan anges de färger som används på taken med koder enligt Dickursby Symphony 2436 färgkarta. Färgproverna som visas här motsvarar nödvändigtvis inte färgerna på Symphony färgkartan. Bilderna 33 och 34. Takfärgen är mörkgrå V488 och svart Y489. Kvarteren 1-6 och 7-9 Taket ska vara pulpet- eller sadeltak eller en kombination av dem. Takvinkeln ska vara 15-20 grader. Takfönstren ska vara lodräta. Vattentaket ska vara av maskinfogad plåt som på platsen målas mörkgrå. Kvarteren 10-12 Taket ska vara pulpet- eller valmtak eller en kombination av dem. Takvinkeln ska vara 20-40 grader. Takfönstren ska anläggas i takets lutning. Vattentaket kan vara av plåt eller av samma material som huvudfasaden. Kvarteren 13-19 Byggnaderna ska ha valmtak. Vattentaket ska vara av maskinfogad plåt som på platsen målas mörkgrå. Kvarteren 41-44 och 46-48 Byggnaderna ska ha sadeltak. Takvinkeln ska vara 20-25 grader. Takfönstren ska vara lodräta. Vattentaket ska vara av maskinfogad plåt som på platsen målas mörkgrå eller svart.

13.11.2009 15 (29) Kvarteren 20-29 och 30-37 Byggnaderna ska ha sadeltak. Takvinkeln ska vara 25-35 grader. Takfönstren ska vara lodräta. Vattentaket ska vara av korrugerad plåt som har målats mörkgrå eller av takfilt med trekantslister eller av torv. Kvarteren 39-40 Byggnaderna ska ha valmtak. Takvinkeln ska vara 25-40 grader. Takfönstren ska vara lodräta. Vattentaket ska vara av spån, torv, filt med trekantslister eller av mörkbruna taktegel av lera. Kvarteren 45 och 49-52 Byggnaderna ska ha sadel- eller pulpettak. Takvinkeln ska vara 15-20 grader. Taket ska vara av rödbruna eller mörkbruna taktegel. Bilderna 35-38. Röda och bruna tegeltak, torvtak och spåntak. 5. FASADER 5.1 Utformning Fasaderna ska vara lugna. Fasaderna får inte indelas med lister. Foderbrädornas färgsättning vid dörrar och fönster räcker som utsmyckning. Sockelhöjden ska terrasseras enligt terrängen. Fasadmaterialet ska anläggas så lågt ner som möjligt. Sockelns synliga del får vara högst 80 cm. Sockeln ska vara slätgjuten eller ytbehandlad, obehandlade socklar av block är inte tilllåtna. Ifall byggnadssockeln är högre än 1,5 meter ska den utformas på samma sätt som fasaden, d.v.s. den ska ha fönster och dörrar.

13.11.2009 16 (29) Bilderna 39-40. Exempel på egnahemshusfasader. Fasaderna är enkla och närmast foderbrädernas färger och dörrarna har använts för utsmyckningen. Bilderna 41-42. Exempel på radhus- och parhusfasader. Bilderna 43-45. Exempel på flervåningshusfasader. Kvarteren 10-12 Byggnadernas fasader ska vara asymmetriska. Kvarteren 13-19 Byggnadernas fasader mot gatan ska vara symmetriska i förhållande till den lodräta axeln.

13.11.2009 17 (29) 5.2 Fönster Alla fasader i bostadsbyggnaden ska ha fönster. Fönsterbågar och karmar ska vara av trä och täckmålade. Fönsterglasen ska placeras så nära fasadytan som möjligt. Det är tillrådligt att använda indelade fönster. Fönsterglaset får inte fortsätta sammanhängande bakom indelningslisterna. Vädringsfönster utan glasruta får inte användas. Bilderna 46-48. Exempel på fönster. Kvartersområden AK Rummen i bottenvåningen på markplanet ska ha dörrar och fönster. 5.3 Material och färger Byggnadsfasaderna på detaljplaneområdet i Gråberget ska vara av trä eller rappade. Ifall fasadmaterialet på huvudbyggnaden är trä ska det antingen täckmålas eller låta grånas. Ekonomibyggnadernas brädfodring får behandlas på annat sätt. Fasadmaterialet ska anläggas i samma riktning och vara av samma färg på hela fasadens höjd. Förutom det huvudsakliga fasadmaterialet kan mindre ytor av annat material användas. För detaljer, exempelvis i balkongkonstruktionerna, är användningen av metall tillåten. Färgsättningen på utomhuskonstruktioner som hör till byggnaden, såsom material och färg på balkong- och terrassräcken samt på stolpar ska harmoniera med byggnadens huvudsakliga fasadmaterial och färg. Byggnadernas fasadmaterial ska målas eller rappas. Färgen ska motsvara färgkartan Dickursby Symphony 2436. Färgproverna som visas nedan motsvarar nödvändigtvis inte färgerna på Symphony färgkartan. Färgen på mörk rödmylla motsvarar KM 42 Faluröd på Uulatuotes färgkarta över kokade färger och grann röd rödmylla färgen KM 40 Italiensk röd. Okragul färg motsvarar KM 20 okragul på Uulatuotes färgkarta över kokade färger. Kvarteren 1-6 huvudfärger: naturvit, ljusgul, ljus blågrå eller ljusbrun. Fasaden mot gatan ska vara av sten och fasaden mot gårdsområdet av trä. Fasaden på 1 våningen ska på bägge fasaderna ha ljusgrå yta av sten. effektfärg: målarvitt

13.11.2009 18 (29) Bilderna 49-53. Fasadfärger: Naturvit H497, ljusgul J393, ljus gråblå H498, ljusbrun H398 och ljusgrå J499. Kvarteren 7-9 huvudfärg: ljus gul yta av sten, 1 våningen ljusgrå. effektfärg: målarvitt Kvarteren 10-12 huvudfärg: mörkgrå eller svart brädfodring effektfärg: okragul Bilderna 54-56. Fasadfärger: Mörkgrå V488, svart Y489 och okragul N398. Kvarteren 13-19 huvudfärg: mörkgrön, okragul eller röd rappning. effektfärg: målarvitt Bilderna 57-59. Fasadfärger: Mörkgrön M449, okragul N398, italiensk röd M415.

13.11.2009 19 (29) Kvarteren 20-29 huvudfärg: rödmylla eller grånat timmer eller stående brädfodring. Timren ska vara bilade eller hyvlade och knutarna korta. Rundtimmer är inte tillåtet. Bilderna 60-62. Fasadfärger: Engelsk röd M419, italiensk röd M415, grånat timmer. Kvarteren 30-37 huvudfärg: rödmyllat timmer eller stående brädfodring. Timren ska vara bilade eller hyvlade, knutarna korta. Rundtimmer är inte tillåtet. Bilderna 63-65. Fasadfärger: Engelsk röd M419, italiensk röd M415, stående brädfordring av brädor med olika bredd. Kvarteren 39-40 huvudfärger: timmer eller spån som har grånat eller täckmålats mörkgrå, stående brädfodring som har målats mörkgrön. Timren ska vara hyvlade och knutarna korta. Rundtimmer är inte tillåtet. Bilderna 66-68. Fasadfärger: Grånat spån, grånat timmer och mörkgrå M449. Kvarteren 41-44 och 46-48 ljusgul, okragul eller ljusgrön brädfodring.

13.11.2009 20 (29) Bilderna 69-71. Fasadfärger: Ljusgul J393, okragul N398, ljusgrön K451. Kvarteren 45 och 49-52 Rödtegel (tegel med jämn nyans eller bruktegel), röd eller grå rappning. Murfogarna ska ha samma färg som teglen eller vara mörkare. Bilderna 72-74. Fasadmaterial: Bruktegel och tegel med jämn nyans och mörk fogning. 6. GÅRDSOMRÅDEN 6.1 Principen för ett hållbart gårdsområde Köp en sådan tomt vars jordgrund och form redan från början motsvarar din smak. Bearbeta det naturliga gårdsområdet så lite som möjligt. Gör inga schaktningar, spräng inte heller berg. Hämta inte mylla eller gödsel till tomten om de inte är avsedda för odling av nyttoväxter. Använd i första hand mylla från den egna kompostorn. Bevara gårdsområdets naturliga vattenbalans. Använd inte vattentäta ytbeläggningar. Infiltrera dagvattnet och dräneringsvattnet på den egna tomten. Vattna inte växterna. Om du vattnar, använd då regnvatten. Samla upp regnvatten t.ex. i en nedgrävd dagvattenbrunn eller från stuprännorna. Gynna växter som redan trivs på området. Gynna nyttoväxter om du planterar nya växter på tomten. Om du vill ha prydnadsväxter på gårdsområdet gynna då arter som nöjer sig med lite skötsel. Undvik växter som kräver ny mylla gödsel eller bevattning. Om du odlar växter som kräver ett frodigt växtunderlag, se till att gödselämnena inte eutrofierar vattendraget. Skydda den ursprungliga vegetationen mot slitage genom att endast färdas längs vissa rutter. Bygg stigarna så att de är lättforcerade i förhållande till den övriga terrängen och sålunda kommer att används. Försäkra dig om att de centrala områdena på gårdsområdet med små ändringar kan göras användbara för rörelsehindrade. Använd lokala och förnybara material för gårdskonstruktionerna.

13.11.2009 21 (29) Planera byggarbetsplatsen så att en så stor del av den befintliga undervegetationen och skogen kan bevaras. 6.2 Naturmiljön bevaras En traditionell nytto- och prydnadsträdgård kan inte anläggas på den karga och steniga tallheden utan att göra betydande bergskärningar och schaktningar. Med undantag av byggnadsytorna, stigarna och eventuella terrasser samt mindre utevistelse- och lekområden ska tomternas ursprungliga vegetation (lövträd, tallar, buskar, ris, mossor) samt jordgrunden därför bevaras och skötas naturenligt. Äldre granar och andra träd som är i dåligt skick behöver dock inte bevaras på tomten. Fyllnadsjord får inte läggas mot stammarna på de träd som ska bevaras, utan den ursprungliga marknivån vid trädroten ska hållas oförändrad så att trädet inte dör. Under trädkronorna får fyllas ett tunt, endast vattengenomsläppligt jordskikt. De livskraftiga träden, snåren och ljungbestånden som växer på tomterna används som en del av gårdsområdets planteringar. Ifall det finns täta buskar eller tät skog på tomten kan vegetationen gallras lätt. Vid gallringen beaktas naturliga trädgrupper och att vegetationen fogas till rekreationsskogens vegetation så enhetligt som möjligt. Med undantag av tomtanslutningen får markytans höjdnivå inte ändras vid tomtgränserna. Nödvändiga bergskärningar ska vara så låga som möjligt, schaktslänterna görs så lodräta som möjligt och skärningarnas fogas med slutlig bearbetning till den omgivande terrängen. Jorden som i byggnadsskedet har flyttats bort ska användas på tomten. Terrasser och stigar anpassas till terrängformerna. Bilderna 75-77. Anslutning av en terrass till berget, anslutning av en grusyta till berget och anslutningen av naturstenstrappor till berget. Tallhedens befintliga vegetation är känslig för slitage. På gårdsområdet måste därför byggas stigar för att sammanlänka olika funktioner. Som bredd på en promenadstig rekommenderas 0,6-1 meter. Vägar för service och räddningstrafik ska byggas enligt myndigheternas anvisningar.

13.11.2009 22 (29) Flyttblock får inte avlägsnas från tomten. Flyttblocken får endast flyttas om de ligger på byggnadsytan eller om ett utevistelserum eller en väg inte annars kan byggas med måttlig ansträngning. Skydd under byggnadstiden Vegetationen på tomterna kan bevaras genom att planera arrangemangen på byggnadsarbetsplatsen väl och styra sådan verksamhet som förorsakar slitage. Områden som trafikeras med arbetsmaskiner och där det lagras byggnadsmaterial ska vara så små som möjligt och den befintliga vegetationen ska skyddas. Under byggnadstiden ska trafik undvikas på de delar av tomten som bevaras intakta. Skador som byggandet har förorsakat repareras genom att i enlighet med rekommendationerna plantera området med nya vilda växter. Bilderna 78-83. Slitaget på orörda gårdsområden kan minskas genom att bygga terrasser på utevistelseplatserna och anlägga spångar. Höjdskillnaderna behöver inte utjämnas utan i stället byggs trä- eller stentrappor i sluttningarna. 6.3 Planteringar Planteringarna ska placeras på tomten så att de inte väsentligt försämrar trafiksäkerheten på gatuområdena. Anlagda gräsmattor och planteringar som kräver gödsling ska vara små. I stället för gräsmattor som ska klippas gynnas stenpartiväxter och marktäckande vegetation för planteringarna. På området rekommenderas följande vilda växter och trädgårdsväxter. Vid valet av växtart ska tomtens markbeskaffenhet och topografi beaktas.

13.11.2009 23 (29) Träd vilda: tall, gran, en, rönn odlade: förädlade barrträd, makedonisk tall, serbisk gran, små fruktträd, exempelvis körsbär, plommon och krikon. Buskar vildbuskar: getpors, hallon, degbär. odlade: rhododendron, havtorn, vinbär, krusbär, idegran, vanlig syren, bukettros, kaprifol, bergtall, dvärgbergtall, olika former av krypen, getapel, parkolvon, färgginst, svartbärhagtorn, klippoxbär, krypginst. Slingerväxter jordreva, klätterhortensia, kameleontbuske, klematis, vildvin Perenner och annueller vilda: styvmorsviol, tjärblomster, bergsyra, ljung, lingon, blåbär, linnea, kråkbär, ripbär, mjölon, stensöta, mossor. odlade: fetknopp, timjan, kopparstarr, mossflox, backnejlika, liten såpnejlika, waldsteina, potentilla, vit malört. Bilderna 84-86. På de karga hällmarkstomterna växer ofta torrmarks- och ängsväxter. 6.4 Konstruktioner på gårdsområdet Områden för utomhusvistelse, damning, tvättorkning och parkering bör placeras så att verksamheterna inte stör varandra. Körvägarna på gårdsområdet ska byggas med sand-, grus- eller stenmjölsyta. Ifall trottoaren inte ligger på samma nivå som gårdsområdet ska en mur av natursten och en planteringszon/inhägnad anläggas vid trottoarens gränsyta till gårdsområdet. Tomten får inte inhägnas på den sida som ligger mot skogsområdet.

13.11.2009 24 (29) Bilderna 87-89. En stenslänt av natursten, en slänt mellan gatan och gårdsområdet samt en terrass med beklädd sockel. Konstruktionerna på gårdsområdet, såsom terrasser, slänter, cykelställningar, damningsställningar, lekutrustning, lusthus och grillplatser ska vara enkla och anpassade till byggnadernas arkitektur och färgsättning. Terrasserna ska byggas så nära markytan som möjligt eller anläggas med sluten sockel eller planteringar som täcker terrassens underbyggnad. En plan för gårdsområdet ska förets i skala 1:200 i ansökan om bygglov. I planen anges belagda ytor, vegetation, konstruktioner och tomthöjder. Dessutom framläggs arrangemangen inklusive skyddsåtgärderna på byggplatsen. Kvarteren 20-29, 41-44 och 46-48 Tomten ska inhägnas på den sida som ligger mot gatan. Inhägnaden ska vara av trä och harmoniera med huvudbyggnadens fasad. Inhägnaden ska vara minst 180 cm hög, mätt från trottoarens yta. Nätstängsel får inte användas som inhägnad. Trafiken till gårdsområdet anordnas via en port. Porten får inte ha tak. En tvådelad port eller en skjutport byggs för trafiken till tomten. Bilen får inte backas ut till gatan via porten utan bilplatsen ska planeras så att bilen kan vändas på gårdsområdet. Bilderna 90 och 91. Nya kvartersområden som har inhägnats med träplank. Brädfodringen på huset och planket avviker en aning från varandra. Färgsättningen gör dem till en helhet. Kvarteren 10-12 och 13-19 Om växtunderlaget inte är tillräckligt för att plantera en bergtallshäck ska tomten inhägnas mot gatan med fritt växande bergtallar, eller med en mur av natursten. Häcken och stenmuren får vara högst 1 meter hög.

13.11.2009 25 (29) Bilderna 92 och 93. Låg mur av natursten och en bergtallshäck. Kvarteren 30-37 och 39-40 Tomten ska inhägnas mot gatan med en fritt växande hagtornshäck, syrenhäck eller en 90 cm högts spjälstaket. Staketet ska byggas på platsen och täckmålas mörkgrått. 6.5 Dagvatten Bilderna 94-95. Traditionella spjälstaket och fritt växande häckar. Kretsloppet för tomternas dagvattnen strävar man efter att bevara så naturligt som möjligt. Markinfiltration och användningen av dagvattnen för bevattning främjar bevarandet av grundvattenförhållandena och vegetationens trivsel samt minskar översvämningsrisken i dagvattenavlopp och utfallsdiken. Vattnet som samlas på taken och gårdsområdena samt i täckdikena ska i första hand infiltreras på det egna gårdsområdet. Tomten ska ha stora vattengenomsläppande ytor för infiltreringen av dagvattnen. Parkeringsområdena, vägarna och de områden som inte har gräsmatta ska m.a.o. vara vattengenomsläppande. Dagvattnet som samlas på ytor som inte är vattengenomsläppande avleds i regel till stadens dagvattenavlopp. På de tomter där terrängen sluttar mot grönområdet kan dagvattnen från var och en tomt avledas med terrängsvackorna i parken. Ifall dagvattnen avleds annanstans än till stadens dagvattenavlopp ska vattenavledningsriktningarna och konstruktionerna förets i bygglovs-

13.11.2009 26 (29) handlingarna. Åtgärderna kräver byggnadstillsynsmyndighetens godkännande. 7. AVFALLSHANTERING Bioavfallet som uppstår i hushållen kan komposteras på var och en tomt och kompostmyllan användas på den egna tomten. Komposten ska placeras i sakenligt kärl och dess skick ska övervakas. Komposten inhägnas med ett staket eller planteringar och placeras så att det inte syns direkt mot gatuområdet. Ifall komposten placeras nära regnvattenrännorna kan vattnet användas som naturlig bevattning av komposten. Komposten ska byggas, placeras och skötas så att skadedjur inte kommer åt den och att den inte förorsakar olägenhet vare sig för hälsan eller för miljön. En kompost fungerar bäst på en halvskuggig plats. En kompost eller en kompostor får inte placeras i tomtens kant så att lukt och utseende inte stör grannarna, gatuområdet eller friluftsrutten som sträcker sig i parken. En kompost för livsmedelsavfall får inte utan grannens lov placeras närmare än fem meter från tomtgränsen. En kompost eller en kompostor kan placeras t.ex. under ett skärmtak eller avskiljas från tomtgränsen med planteringar. Kompostering av livsmedelsavfall är endast tillåten i en kompostor som är lämplig för ändamålet. En kompostor som används på vintern ska vara värmeisolerad. Trädgårdsavfall kan komposteras i en oisolerad kompostor, i en komposthäck eller i en öppen sträng. Avfallskärlen ska placeras så att de inte syns i gatubilden. Det är tillrådligt att bygga ett avfallsrum som en del av garaget, skärmtaket eller ekonomibyggnaden. Avfallsinhägnaden och skärmtaken för avfallskärlen ska harmoniera med huvudbyggnaden. Bilderna 96-98. Komposthäck, värmeisolerad Biolan-kompostor och skärmtak för avfall vid ett radhus.

13.11.2009 27 (29) 8. OFFENTLIGA OMRÅDEN 8.1 Gator och torg Matargatorna i detaljplanområdet är asfalterade och har gång- och cykelleder som har separerats från körbanan med en planteringsremsa. I planteringsremsan planteras lindar och låga buskar. Planteringarna skyddas med nivåskillnader, stenkonstruktioner eller med skyddsräcken av metall. Tomtgatorna har grusyta. På dem har reserverats utrymme för en trottoar vid körbanan. Trafiklederna separeras från varandra med nivåskillnader, kantstöd av granit och med gatubelysningsstolpar. Gaturummet byggs stadsbetonat. Bilderna 99-100. Skärningsritning från bostadsområdet där GC-leden har placerats vid körbanan. Bildexempel på hur trottoaren har avskiljts från körbanan. De nya gatumöblerna och belysningsarmaturerna ska till anblicken vara enhetliga och lugna. Utsmyckning ska undvikas. Tomtgatorna ska ha svagare belysning än matargatorna och utnyttja husens utebelysning vid gatan. Belysningsnivån på Gråbergsgatan regleras med en spartransformator som vid behov kan sänka belysningsnivån på natten. Bilderna 101-106. Övre bilden Nolas bänk, papperskorg och pollare, nere cykelställ planteringslådor och Philips gatubelysning.

13.11.2009 28 (29) 8.2 Parker I parker och på idrottsplatser används gatumöbler och belysningsarmaturer ur samma produktfamilj som på gatorna. Belysningen på Centrumparkens huvudfriluftsled anläggs med pollararmaturer. Parktransformatorerna som byggs i området ska ha sadeltak. Brädfodringen ska vara täckmålad mörkgrå och takskäggen ska vara öppna. I lekparkerna strävar man efter att bevara befintliga träd. Områden med lekredskap samt stigarna beläggs för att hindra slitage i terrängen. Eventuella nya trädplanteringar anläggs i fritt formade grupper. Bilderna 107-112. Ett slätberg fungerar också på sommaren som en rutschbana. Lekplatser som har byggts kring träd smälter in i miljön. Ett lekredskap kan också vara ett konstverk.

13.11.2009 29 (29) 9. KÄLLOR Bild 40 Lahti, Pekka: Matala ja tiivis kaupunki, Ympäristöministeriö ja Rakennustieto Oy 2002. Bild 5, 20, 26, 27, 43, 44, 45, 46 Broto, Charles: New Housing Concepts, Gingko Press 2002. Bild 16, 29, 41 Straver-Nevalainen Marja: Tiivistä ja matalaa asuntorakentamista alankomaissa, Ympäristöministeriö ja Rakennustieto Oy 2006. Bild 28 Abrahamse, Buurman, Hulsman, Ibelings, Jolles, Lebesque, Melet, Schaap & de Waal: Eastern Harbour District Amsterdam urbanism and Architecture, NAi Publishers 2003. Bild 6, 17, 32 Vetter Andreas: Moderne Giebelhäuser Traditionelle Form innovatives Konzept, Callwey 2006. Bild 18, 19, 47, 48, 78, 82, 83 Lundqvist Marianne (toim.): Arkitekternas villor 20 svenska villor och fritidshus ur tidskriften Arkitektur 1999-2004, Arkitektur Förlag Ab 2004. Bild 15, 23, 25, 30, 39, 42, 90, 91 Karjalainen Markku ja Patokoski Riku: Kotina puinen kaupunkikylä Wooden urban villages, Rakennustieto 2007. Bild 101-105, www.nola.se Bild 4, www.jamera.fi Bild 106, www.philips.com Bild 98, www.talotaito.fi Bild 97, www.biolan.fi Bild 87, www.pihakivi.com Bild 107-112, www.playgrounddesigns.blogspot.com Övriga bilder: Eriksson Arkkitehdit Oy.