BETYDELSEN AV SAMVERKAN

BETYDELSEN AV SAMVERKAN EN UTVÄRDERINGSSTUDIE AV SAMVERKANSAVTALET MELLAN VETLANDA KOMMUN OCH POLISMYNDIGHETEN I JÖNKÖPING JONATHAN SANDIN MAHIR SALIC Examensarbete i Kriminologi 61-9hp Kriminologi Kandidatkurs Malmö högskola Hälsa och samhälle 25 6 Malmö

BETYDELSEN AV SAMVERKAN EN UTVÄRDERINGSSTUDIE AV SAMVERKANSAVTALET MELLAN VETLANDA KOMMUN OCH POLISMYNDIGHETEN I JÖNKÖPING JONATHAN SANDIN MAHIR SALIC Sandin, J & Salic, M. Betydelsen av samverkan. En utvärderingsstudie av samverkansavtalet mellan Vetlanda kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle VT 215. Syftet med denna studie var att se om samverkansavtalet mellan Vetlanda kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län har lett till en minskad brottslighet. Genom granskning av statistik visade utvärderingen att samverkan mellan kommun och polis är en central brottspreventiv åtgärd. Rent generellt har totalt antal brott i Vetlanda kommun minskat, men inte inom de tre av fyra huvudområden som fokusen låg på. Nyckelord: brottsprevention, Jönköping, kommun, polismyndighet, samverkan, Vetlanda.

THE IMPORTANCE OF COOPERATION AN EVALUATION STUDY OF THE COOPERATION BETWEEN THE MUNICIPALITY OF VETLANDA AND JÖNKÖPING POLICE JONATHAN SANDIN MAHIR SALIC Sandin, J & Salic M. The importance of cooperation. An evalution study of the cooperation between the municipality of Vetlanda and Jönköping police. Bachelor degree in criminology 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, 215. The purpose of this study was to evaluate the cooperation agreement between Vetlanda municipality and the police in Jönköping to see if it has led to a reduction in crime. Through different statistical examinations the evaluation shows that cooperation between Vetlanda municipality and the police in Jönköping is an important arrangement for crime prevention. Overall the total number of crimes in Vetlanda municipality has decreased, but not in the three of four main areas we have focused on. Keywords: crime prevention, cooperation, Jönköping, municipality, police, Vetlanda.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 5 2. SYFTE... 5 2.1 Frågeställningar... 5 3. BAKGRUND... 6 3.1 Vad är samverkan?... 6 3.2 Brott och brottsprevention... 7 3.3 De brottspreventiva åtgärderna i Vetlanda kommun... 8 4. TIDIGARE FORSKNING... 9 4.1 Samverkan i Sverige... 9 4.2 Samverkan i Danmark... 11 4.3 Samverkan Internationellt... 12 4. METOD... 13 4.1 Material och Urval... 14 4.2 Tillvägagångssätt... 14 5. ETISK REFLEKTION... 15 6. RESULTAT... 16 6.1.1 Brottsutveckling i Vetlanda kommun... 16 6.1.2 Brottsutveckling i Höganäs kommun... 17 6.1.3 Brottsutvecklingen i Kävlinge kommun... 18 6.1.4 Brottsutvecklingen i Lomma kommun... 18 6.1.5 Brottsutvecklingen i Staffanstorp kommun... 19 6.1.6 Brottsutveckling i Ystad kommun... 19 6.2.1 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Vetlanda... 2 6.2.2 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Höganäs... 21 6.2.3 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Kävlinge... 22 6.2.4 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Lomma... 23 6.2.5 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Staffanstorp... 23 6.2.6 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Ystad... 24 6.3 Trafikbrott i Vetlanda... 25 6.4.1 Skadegörelse i Vetlanda... 26 6.4.2 Skadegörelse i Höganäs... 27 6.4.3 Skadegörelse i Kävlinge... 28 6.4.4 Skadegörelse i Lomma... 29 6.4.5 Skadegörelse i Staffanstorp... 3 6.4.6 Skadegörelse i Ystad... 31 6.5.1 Inbrott i bostad i Vetlanda... 32 6.5.2 Inbrott i bostad i Höganäs... 33

6.5.3 Inbrott i bostad i Kävlinge... 33 6.5.4 Inbrott i bostad i Lomma... 34 6.5.5 Inbrott i bostad i Staffanstorp... 34 6.5.6 Inbrott i bostad i Ystad... 35 7. DISKUSSION... 36 7.1 Resultatdiskussion... 36 7.2 Metoddiskussion... 38 8. SLUTSATS... 39 8.1 Framtida forskning... 39 9. REFERENSLISTA... 4 1. BILAGOR... 42 Bilaga 1. Brottskoder... 42 Bilaga 2. Karta kring Stortorget... 43 Bilaga 3. Invånarantal... 43

1. INLEDNING Den ökade individualiseringen, alkohol- narkotikakonsumtion, ökningen av antal EU medlemsstater med öppnare gränser, leder till att brottsligheten påverkas på en övergripande nivå. Urbaniseringen och nya livsmönster i samhället leder till att samhällsutveckling effektiviseras, vilket i sin tur försvagar den sociala kontrollen och ökar antal brottstillfällen (Polisen, 28). Att förebygga brott är inte enbart polisens ansvar. En viktig del av det brottsförebyggande arbetet är att polis och kommun integrerar sina kompetenser, resurser och kunskap för att samordnar sina insatser som resulterar i en ökad trygghet samtidigt som brottsligheten minskar (Brå, 211). Under Vetlandas kommun och Polismyndigheterna i Jönköpings län samverkansavtal mellan 28-211 genomfördes det två medborgarundersökningar, 29 och 211. Senaste undersökningen visade att 96 % av kommuninvånare kände sig trygga att bo i Vetlanda, detta är en ökning med sju procentenheter i jämförelse med föregående undersökning. Trots trygghetsökningen visade undersökningen att det krävs åtgärder för brottsbekämpningen. Ett nytt samverkansavtal som sträckte sig under en treårsperiod med fokus på andra brottstyper skrevs på 212 (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Eftersom samverkansavtal börjar närma sig sitt slut har författarna fått i uppdrag av Vetlanda kommun att utföra en utvärdering av samverkansavtalet. 2. SYFTE Syftet med utvärderingen är att genom brottsstatistik se om samverkansavtalet mellan Vetlanda kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län har lett till en minskad anmäld brottslighet mellan år 212-215 i jämförelse med år 28-211, sett till de fyra huvudområden. De fyra huvudområden är; våld i offentlig miljö enligt brottskoder (se bilaga 1), trafikbrott, skadegörelse samt inbrott i bostad. En jämförelse med samma brottstyper kommer göras på fem liknande skånska kommuner, sett till invånarantalet (se bilaga 3). Däremot kommer ingen jämförelse göras gällande trafikbrott då ingen kontakt har tagits med de trafikansvariga i de olika kommunerna. De jämförande kommuner är Höganäs, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Ystad. 2.1 Frågeställningar Finns det skillnader i brottsstatistiken före och efter samverkansavtalet i Vetlanda kommun? Hur ser skillnaderna ut i de fem jämförande kommunerna jämfört med Vetlanda kommun, sett till brottsstatistiken.

3. BAKGRUND Rikspolisstyrelsen utvecklade 28 en ambition att koppla samman kommunernas och de lokala polismyndigheternas samarbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Första januari 215 fördes Sveriges 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen ihop till en gemensam myndighet (Polisen, 215). Den nya polismyndigheten består av sju polisregioner, ett antal nationella avdelningar och ett kansli. Det består även 99 lokalpolisområden där ambitionen är att förebygga och klara upp fler brott (Polissamordningen, 214). Inom ett angivet geografiskt område kommer de sju polisregionerna ha ett helhetsansvar. Helhetsansvaret omfattar utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och service. Ambitionen med den nya organisationen är att kommunpolisen ska samverka med kommunen och det övriga lokalsamhället samt komma närmare invånarna (Polisen, 215). Sedan flera år tillbaka har trygghets- och säkerhetsarbete i Vetlanda kommun samordnats, på kommunens uppdrag, av Höglandets räddningstjänstförbund. Arbetet har inkluderat polisen och samhällets många olika aktörer. Detta är en plan för att uppnå kommunens och polisens gemensamma mål, att utveckla fungerande samarbetsformer inom det brottsförebyggande arbetet mellan Vetlanda kommun och polis men framförallt minska brottsligheten i Vetlanda kommun. Samverkansöverenskommelsen mellan Vetlanda kommun och polismyndigheten i Jönköpings län har som utgångspunkt dokumentet Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2. I handlingsprogrammet för samverkansöverenskommelsen för 212-215 fastslår kommunfullmäktige målsättning med samverkan, att antalet brott ska minska (Vetlanda kommun & Polismyndigheten i Jönköpings län, 213). 3.1 Vad är samverkan? Definitionen av samverkan är bred, ett gemensamt drag som definierar samverkan är när olika parter tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskap för att uppnå ett gemensamt mål. Inom det brottspreventiva arbetet har samverkan börjat tillämpats alltmer. Enigheten finns, att en väl fungerande samverkan är en av huvudnycklarna till brottsprevention. Några exempel på svenska kommuner som har tillämpat samverkan för att minska brottsligheten är Arvidsjaur, Landskrona, Emmaboda och Västerås (Brå, 211; Johansson & Söderberg, 21). Att förebygga brott är inte enbart polisens uppgift. Det är viktigt att polis och kommun samordnar sina insatser. Om andra parter som näringsliv, fastighetsägare och föreningar samordnar med indirekta samt direkta insatser kan polis och kommun effektivisera det brottsförebyggande arbetet. Att lyckas med en samverkan är svår och hindren är många. Samarbetet i sig kan leda till begränsningar av mål och medel. I en samverkan kan inte alla parter prioritera alla brott och problem lika mycket som andra, en del parter saknar erfarenheter som andra parter har. Genom en tydlig ledning uppnås en effektiv, stabil och långsiktig samverkan. Det är av stor betydelse att uppföljning av samverkan sker där återblick kan göras för att se om samverkan brister i någon del (Brå, 211; Justitiedepartementet; 1996; Johansson & Söderberg, 21; Sahlin, 2).

Samverkansprocessen kan bestå av fem steg och kan ses som ett kretslopp (Brå, 211). Steg 1: Initierar samverkan Steg 5: Uppföljning Steg 2: Egna förberedelser Steg 4: Genomförande Steg 3: Skapar gemensam beskrivning av problemen 3.2 Brott och brottsprevention Wikström, Ahlberg och Dolmén (1994) menar att Brott är sociala handlingar som bryter mot regler som definierats i lag. Brottsprevention syftar till att reducera antalet sociala handlingar som bryter mot lagreglerna. (Wikström, Per-Olof, H och Ahlberg, Jan och Dolmén, Lars (1994). Brott, brottsprevention och kriminalpolitik. s. 19) Lagen har en central roll inom brottsprevention eftersom den definierar brottspreventionens verksamhetsområde. Brottspreventionens verksamhetsområdes syftar till att genom moralbildning förebygga brott och genom straffhot avskräcka individer till att begå en brottslig handling. Det stora syftet med brottsprevention är att påverka de kriminogena faktorerna i samhället, det vill säga faktorer som påverkar en människa till att begå brottsliga handlingar (Wikström, Ahlberg och Dolmén, 1994; Wikström & Torstensson, 1997). Brottspreventionen har olika element, det innebär att det brottsförebyggande arbetet har olika mål, dels kan det vara att motverka en negativ utveckling men också främja en positiv utveckling (Sahlin, 2). Idag är det vanligt att dela in de brottspreventiva insatserna i två huvudgrupper, situationell prevention och social prevention. Den situationella preventionen har som huvudsyfte att minska frestelsen till att begå brott. Utgångspunkten för situationell brottsprevention är att brott är ett rationellt beteende där människan själv beslutar om ett brott ska begås eller inte i ett socialt sammanhang. Därför är huvudsyftet att hitta åtgärder som påverkar den potentiella gärningsmannen att inte begå brott. De tre huvudsyftena som ska verka på en potentiell gärningsman är att försvåra genomförandet av brott, öka upptäcktsrisken och minska utbytet av brottet. Det kan till exempel vara att installera övervakningskameror, klippa större buskage, förbättra belysningen men även att föräldrarna har en bättre insyn hur barnens umgängeskrets ser ut (Wikström & Ahlberg & Dolmén, 1994; Sahlin, 2; Johansson & Söderberg, 21).

Den sociala preventionen har som huvudsyfte att minska benägenheten att begå brott genom ökad självkontroll samt stärka de sociala banden till samhället. Det innebär att det är de sociala åtgärder som avser att utöva ett inflytande på individens brottsbenägenhet. Individens grad av självkontroll och styrkan till det konventionella samhället är av stork vikt avgörande om individen kommer begå brott eller inte (Johansson & Söderberg, 21). Familjen och skolan spelar en central roll för individens utveckling av självkontroll och styrkan till det konventionella samhället. Misslyckas familjen att generera en högre grad av självkontroll hamnar ansvaret hos skolan vilket gör arbetet ännu viktigare men också svårare (a.a.) 3.3 De brottspreventiva åtgärderna i Vetlanda kommun Under samverkan mellan Vetlanda kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län har de brottspreventiva insatserna omfattats av situationella och sociala brottspreventioner. Åtgärderna för att minska våldsbrott i offentlig miljö under 212-215 låg på polisens, socialförvaltningens, barn- och utbildningsförvaltningen, kommunledningsförvaltningen och länsstyrelsens ansvar (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Insatser som tillämpades av polisen var; polisövervakning av fordonstrafik när ordningsstörningar är som störst, kvällar/nätter/helger. Socialförvaltningen och polisen samverkade för att öka information och erbjudanden om medling samt Kronobergsmodellen (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Barn- och utbildningsförvaltningen hade ansvaret att inventera och utveckla hur förebyggande kan vara en naturlig del i skolan samt information om alkohol till föräldrar. Kommunledningsförvaltningen samt Länsstyrelsen hade ansvaret om ansvarsfull alkoholservering (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Olika myndigheter har burit huvudansvaret för aktiviteterna att minska antal anmälda brott i offentlig miljö. De myndigheter som inte specifikt har burit huvudansvaret för en viss aktivitet har även deltagit som samverkande parter. Nattvandrare, alkoholhandläggare samt Höglandets räddningstjänstförbund har varit samverkande parter (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213) Huvudansvaret att minska antal trafikbrott har varit hos polisen. Tekniska kontoret, miljö- och byggförvaltningen, NTF (Nationalföreningen för trafiksäkerhet främjande), MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund) och Höglandets räddningstjänstförbund har även haft ett ansvar. Landstinget har samverkat tillsammans med Höglandets räddningstjänstförbund för att förebygga trafikbrotten i närheten av Vetlandas stadskärna, kring torget och närliggande områden (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213).

Åtgärderna för att minska trafikbrott har varit; polisövervakning av fordonstrafiken när risken för ordningsstörningar är som störst, kvällar/nätter/helger, trafikreglerande beslut för att underlätta polisens övervakning samt ge möjligheter att ingripa och begränsa tillgängligheten för fordonsburna ungdomar på natt/kvällstid, ökning av antalet lagförda personer, bullermätningar samt trafikkontroller på kommunens vägnät (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Polisen, tekniska kontoret, socialförvaltningen och kommunledningsförvaltningen bär huvudansvaret för att uppnå målen gällande skadegörelse. Att kartlägga taggar för att knyta det till en person eller grupper, öka informationen och erbjudande om medling alternativt att återställa skadegörelsen eller arbete av kostnaden hos Vetlanda kommun, förbättra rutiner för kartläggningen av skadegörelse och dess kostnader, arbeta för att få förebyggande åtgärder budgeterade och snabbt klottersanering är aktiviteterna som vidtas för att uppnå målen (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). De samverkande parter som jobbat tillsammans med de huvudansvariga myndigheterna för att uppnå målen är Barn- och utbildningsförvaltningen, Höglandets räddningstjänstförbund, Witalabostäder och Vetab (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Aktiviteterna som vidtogs för att minska inbrott i bostad under perioden 212-215 var att utveckla och forma grannsamverkan, informationskampanjer om grannsamverkan, kartläggning av utsatta områden, patrullering i bostadsområden samt information till brottsoffren om stöd från brottsofferjouren. Polisen och Höglandets räddningstjänstförbund leder insatsen där även Brottsofferjouren och Witalabostäder medverkar för att minska antal anmälda bostadsinbrott (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). 4. TIDIGARE FORSKNING Utvärderingar och studier som berör processerna i samverkan och vilka faktorer som försvårar respektive underlättar dem finns det mycket av. Däremot finns det väldigt få utvärderingar och studier som förklarar effekterna av samverkan i sig (Johansson & Söderberg, 21). Motivet till de valda artiklarna var att de besvarade vår frågeställning om samverkan. Artiklarna gav oss även en djupare kunskap och förståelse om samverkans process och vikten av samverkan. 4.1 Samverkan i Sverige 1996 utvecklade regeringen ett brottsförebyggande program vid namnet Allas vårt ansvar (Justitiedepartementet, Ds 1996:69). Syftet med programmet var att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Det ansågs tydligt att rättsväsendet inte längre ensam är kapabelt till att bekämpa brottsligheten och i framtiden kommer resurserna inte räcka till. Därför menade regeringen att en ny utmaning bör utvecklas där kommuner och myndigheter på lokala nivåer börjar samarbeta där alla delar med sig av engagemang, möjligheter och krafter.

Att bidra med kunskap om när och var brotten begås, öka bevakning av områden eller egendom samt öka belysningen eller byta ut äldre lås och dörrar till bostäder skulle i längden resultera i att vardagsbrottsligheten kontrolleras (Justitiedepartementet, Ds 1996:96). Man menade vidare att det är viktigt att tidigt i barndomen förhindra tillfällighetsbrotten. Samtidigt som föräldrarna har ett väsentligt ansvar under uppväxten har samhällets institutioner även ett ansvar, att vid behov erbjuda barn och ungdomar uppväxtförhållande som kan möjliggöra en lyckosam framtid (Justitiedepartementet, Ds 1996:69). Wikström & Torstensson (1997) förklarar att polisen, hälso- och sjukvården, skolan, fritidsförvaltningen och socialtjänsten är de viktigaste lokala aktörerna som bör bilda grunden i den lokala brottspreventionen. Även om föräldrarna, socialtjänsten, skolan och polisen har den viktigaste rollen i att förhindra rekryteringen till en kriminell livsstil har det privata näringslivet och alla frivilliga organisationer en viktig betydelse i det brottsförebyggande arbetet (Justitiedepartementet, Ds 1996:69; Wikström & Torstensson, 1997). Ett av de stora problemen som Wikström och Torstensson nämner med de brottspreventiva centrala aktörer är, att finna en strategi och organisation som kan aktivera de andra aktörerna för att möjliggöra brottspreventiva arbeten men även samverkan med de olika aktörerna (Wikström & Torstensson, 1997). I Allas vårt ansvar sammanfattades tre nivåer för det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete. Nivå ett menar regeringen (1996) att större uppmärksamhet bör ägnas åt samhällsutvecklingen i stort, inte bara fokusera på kriminalpolitiska beslut utan även på politiska beslut. Detta leder till en tydligare bild av vilka konsekvenser besluten och åtgärden inom verksamhetsområden som skola, utbildning, arbetsmarknaden, barn och ungdomar har på brottsligheten (Justitiedepartementet, Ds 1996:69). Nivå två avser att inom det kriminalpolitiska fältet utveckla och effektivisera lagstiftningen och myndighetsarbete genom straffrättslig lagstiftning och arbete inom rättsvårdande myndigheterna som skola och socialtjänsten. Nivå tre skulle ta vara på det medborgerliga initiativet gällande arbete som berör brottsförebyggande på den lokala nivån. Detta skulle ske bäst genom samverkan mellan myndigheter och medborgarintresse där myndigheterna ger stöd till brottsförebyggande program som exempelvis Grannsamverkan mot brott, Föräldrar på Stan och Guardian Angels (a.a.). I de nordiska länderna, speciellt i Sverige har det brottsförebyggande arbetet mer börjat kretsa runt kommuner och lokala nätverk. 21 utformades ett nätverk som kallas Regbrå i Östergötlands län (Johansson, 214). Regbrå är en samverkan mellan kommunerna i regionen, Polismyndigheterna i Östergötland och Linköpings universitet (Johansson, 214). I verksamheten sitter politiker och tjänstemän inom kommuner och polisen i länet. Syftet är att genom samverkan bredda kunskapen om brottsprevention samt ge ett ökat intresse i det lokala brottspreventiva arbetet i kommunerna. 214 genomförde Kerstin Johansson en fallstudie för att utforska hur det brottsförebyggande samarbetet fungerade utifrån nätverket Regbrå (a.a.).

Majoriteten av respondenterna menade att brottsförebyggande arbete uppnås genom samverkan. Fallstudien visade att alla 13 kommuner i Östergötlands län har ett brottsförebyggande samarbete med skolan, socialförvaltningen och polisen (Johansson, 214). Kyrkor och församlingar visade en framträdande roll i det brottsförebyggande arbetet medan idrottsklubbar och andra frivilligorganisationer inte visade ett stort deltagande. Kommunerna som deltog i fallstudien visade att samarbete med polisen är viktig och att det är kommunstyrelsen som bör ha ansvaret för det brottsförebyggande arbetet (a.a.). Studien visar att majoriteten av kommunernas brottsförebyggande arbete genomförs genom situationell prevention. Den sociala preventionen genomförs endast på en selektiv nivå (Johansson, 214). Aktiviteterna som kommunerna genomför inriktas på hela samhället men även på grupper eller platser där brott är vanligt förekommande (a.a.) Brottsförebyggande arbete i skolan genomförs av samtliga kommuner. Åtta kommuner lägger fokus på att minska osäkerheten i stadens centrum på kvällarna medan sex kommuner lägger fokus att minska brottsligheten i bostadsområden. För att minska kriminaliteten, alkoholkonsumtionen och oordningen kring pubmiljöerna följer kommunerna Ansvarsfull alkoholserverings metod från Statens Folkhälsoinstitut. Kommunerna har en överenskommelse med polisen att tillsammans utföra insatser så som information om strategin för alkohol- och narkotika och olika stödprogram för föräldrarna i skolan (Johansson, 214). Studien har identifierat att hälften av kommunerna har specialgrupper som har till uppgift att hjälpa unga människor att undvika att hamna i en kriminell livsstil men också att hjälpa de som vill avsluta den kriminella livsstilen. Kommunerna lägger ner ett genomgripande arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten (a.a.). Fallstudien visar även att 85 % av kommunerna driver bekymringssamtal där frivilliga personer sitter och för en konversation med ungdomar som riskerar att hamna snett (Johansson, 214). Huvudsyftet med bekymringssamtalen är att hjälpa ungdomen ut ur den negativa trenden. Det förekommer även vuxenvandring och trygghetsvandring som har i syfte att bevaka tryggheten bland ungdomarna som vistas ute. Johansson (214) betonar att samarbetet med de offentliga myndigheterna inte är något nytt gällande samverkan utan att det idag är nödvändigt att samarbeta med den offentliga sektorn för att minska kriminaliteten (a.a.). 4.2 Samverkan i Danmark I Danmark finns det ett organiserat brottsförebyggande samarbete mellan skola, socialtjänst och polis som kallas SSP (SOU 23:99). Syftet med SSP är att skapa ett lokalt nätverk som har en brottsförebyggande inverkan på barn och ungdomar. SSP-samarbeten omfattar alla kommuner i Danmark men på olika nivåer. I den danska rättegångsbalken finns det sedan 199 en bestämmelse som ger möjlighet för deltagarna i ett brottsförebyggande arbete, att utan samtycke från den berörda, lämna upplysningar som man anser vara väsentliga för att samarbetet ska fungera (a.a.).

Principen kring det brottsförebyggande arbetet kring barn och ungdomar bygger på frivillighet (SOU 23:99). Föräldrarna och den unge bör göras införstådda med lösningen av barnets eller den unges problem och myndigheterna samarbete. Eftersom samtycke från den berörda inte behövs kan polisen utan samtycke ge personal vid skola och socialtjänsten upplysningar om man har problem med ungdomar som begår brottsliga handlingar (SOU 23:99). Är det känt att ungdomen har problem i hemmet och i skolan finns det en möjlighet att socialtjänsten och skolan ger polisen och andra institutioner ansvaret för att arbeta brottspreventivt (a.a.). 4.3 Samverkan Internationellt Dershem sammanställde 199 utvärderingar om brottsförebyggande arbete i det amerikanska samhället. Brottsförebyggande arbetet i USA betonade polisens och medborgarnas samarbete på det aktuella problemet i enskilda stadsdelar. Dershem (199) fann att brottsförebyggande arbete mellan polisen och medborgarna är uppskattat bland invånarna men att det sällan minskar brottsligheten. Anledningen till att det sällan minskar brottsligheten menade Dershem (199) bero på att det brottsförebyggande programmet inte uppnår sina mål och att det finns brister på uppföljningen. 1995 undersökte Donald Mbosowo samhällsmedborgarnas åsikter av att polisen ska bli en del av samhället genom att sätta in polisstationer i alla kommuner, oberoende av storleken på kommunen. Detta skulle fungera som en brottspreventiv åtgärd. Resultatet indikerar att en signifikant del av invånarna som blev intervjuade, ville att polisen skulle bo och arbeta i deras kommun samt vara integrerade med skolan genom att delta i aktiviteter som kommunen anordnar (Mbosowo, 1995). Studien kom fram till att polisen måste arbeta med kommunen för att introducera program som minskar den kriminella aktiviteten och även ändra de faktorer som uppmuntrar till kriminellt beteende. Exempel på detta är nytänkande och förändring, vilket även kan minska risken för tidigare brottslingar att återgå till den kriminella banan (Mbosowo, 1995). Studien har även visat att det är viktigt att se på kommuninvånarna önskan om polisens närvaro i deras närhet, dels för att förhindra brott men samtidigt för invånarnas välbefinnande (a.a.). 1996 utvärderade Ellen G. Cohn i USA hur programmet Citizen Police Academy (CPA) har utvecklat relationen mellan kommunen och närpolisen som jobbar i kommunens område (Cohn, 1996). Utvärderingen visade att CPA har förbättrat relationen mellan kommun och närpolis samt ökat samarbetet mellan polis och invånare (a.a.). För att samverkan ska vara effektiv i kommunen är det viktigt att kommunernas invånare är villiga att samarbeta med polisen (Cohn, 1996). Studien visar att genom utbildning och information om polisens riktlinjer, rutiner, hur kommunikationen mellan polis och medborgare uträttas och det straffrättsliga systemet till invånarna ger det en positiv effekt gällande samarbete mellan invånarna och närpolisen. När invånarna förstår polisens syfte med arbete ger det ett ökat samarbetsinitiativ (a.a.).

CPA understryker att hela syftet med utbildningen är att öka förståelsen mellan invånarna och polis genom utbildning (Cohn, 1996). Deltagarna i CPA lär sig hur polisen agerar vid olika operationer, hur man kan stödja polisen arbete och genom det inte bara förstå polisens arbete utan också förstå varför de agerar som de gör i olika situationer (a.a.). Genom att ha en positiv relation mellan polis och invånare menar Cohn (1996) att polisen kan utveckla en bättre förståelse för medborgarnas oro och deras uppfattningar om polisen. Detta i sin tur leder till att polisen kan få viktiga resurser från medborgarna som kan vara problemlösande (Cohn, 1996). Cohn (1996) drar slutsatsen att poliser idag är beroende av invånarnas samarbete och att utvecklandet av CPA är ett steg att uppmuntra fler individer till samarbete (Cohn, 1996). Både poliserna och invånarna gynnas av ett nära samarbete och utredningen visar att större delen av polisdistrikten är nöjda att CPA har lyckats ändra den negativa bilden på polisen till den positiva (a.a.). 4. METOD En utvärdering går ut på att under tiden eller i efterhand göra en noggrann bedömning av utfall, slutprestationer, förvaltning och beslutsinnehåll av en verksamhet (Bryman, 211; Denscombe, 29; Malterud, 212; Vedung, 29). Frågan som oftast berörs i utvärderingsforskning är om interventionen uppnår de mål som ställts upp (Bryman, 211). Målet med utvärdering är att kontinuerligt reflektera och få nya lärdomar (Malterud, 212). Metoden som använts för att besvara studiens frågeställning bygger på kvantitativ utvärderingsforskning och data som utgörs av statistik över anmälda brott. Studier inom kriminologin och kriminalpolitiska beslut kunskap tar ofta sin utgångspunkt från den officiella kriminalstatistiken. Kriminalstatistiken ger en möjlighet att följa upp, planera, bedöma och utveckla rättsväsendets verksamheter för att belysa och bekämpa brottsligheten, både nationellt, regionalt och på lokal nivå (Brå, 26). Svensk kriminalstatistik omfattar bland annat brottsstatistiken, lagföringsstatistiken och återfallsstatistiken. Brottsstatistiken omfattar händelser som anmälda brott, uppklarade brott, misstänkta personer och brottsdeltaganden. Dessa blir registrerade av polis, tull eller åklagare. Brottsstatistiken innehåller även brott som ägt rum tidigare men anmälts under redovisningsåret. Det gäller även brott som anmälts i Sverige men begåtts utomlands. Brottsstatistiken redovisas efter brottskoder (Brå, 26). Genom analys av inhämtad statistik från Brå och HOBBIT som är polisens egna register har vi försökt ge en bild hur brottsutvecklingen i Vetlanda kommun sett ut samt ge en jämförande bild om brottsutvecklingen i de fem kommunerna. Statistiken hade en tidsram under perioden 28-214.

4.1 Material och Urval Genom en kontinuerlig mailkontakt med säkerhetssamordnaren och polisbefälet i Vetlanda kommun erhölls materialet som bestod av statistik som Vetlanda kommun, lokalpolisområdet Höglandet bifogat samt en artikel från BRÅ som berörde samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Statistik som berörde de fem kommunerna samlades in via Brottsförebyggande rådets hemsida. Det samlades även in material som bestod av tidigare forskning, publikationer från Statens offentliga utredningar (SOU) och andra statliga skriftserier. Det statistiska urvalet består av fyra huvudområden; våld i offentlig miljö enligt brottskoder, inbrott i bostad, trafikbrott och skadegörelse. Då samverkan äger rum under en treårsperiod, mellan år 212-215 blir materialet och urvalet begränsat. Fem skånska kommuner valdes ut där antal kommuninvånarna är snarlika med Vetlanda kommun. För att undvika en större skillnad invånarmässigt mellan kommunerna hade vi en begränsning att skillnaden i antal invånare inte fick överstiga eller understiga 4 invånare. 4.2 Tillvägagångssätt Vi fick en förfrågan av en forskare vid Malmö Högskola om att göra ett utvärderingsarbete av en samverkan mellan Jönköpings polisen och Vetlanda kommun. Förfrågan accepterades och kontakt togs med säkerhetssamordnare för Höglandets Räddningstjänstförbund. Säkerhetsamordnaren blev även vår kontaktperson i Vetlanda kommun. Genom mailkontakt erhölls statistik från Höglandets Räddningstjänst. Statistiken som bifogades från Höglandets Räddningstjänst erhölls mellan mars år 215 och juni år 215. Höglandets Räddningstjänst bifogade statistiken som var antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö enligt vissa brottskoder (se bilaga 1) och trafikbrott som handräknades inom polisenheten. Statistik togs även från Brottsförebyggande rådets hemsida där möjligheten finns att ta fram tabeller samt diagram över antal anmälda brott från år 1975 för landet och länet. Denna statistik är till för de brott som inte bifogades från Höglandets Räddningstjänst. Brott som inte bifogades från Höglandets Räddningstjänst var antal anmälda inbrott i bostad och antal anmälda skadegörelsebrott. Statistiken som bifogades från Höglandets Räddningstjänst och från Brottsförebyggande rådet tolkades och diskuterades innan den fördes in i resultatet. Oddskvot har tillämpats för att mäta effekterna av samverkan i Vetlanda kommun jämfört med de fem skånska kommunerna. Oddskvot definieras som risken att utsättas för något, i vårt fall brott. För att möjliggöra mätningen krävs det information över antal brott i experimentområde respektive kontrollområde både före och under samverkan. Vårt experimentområde är Vetlanda kommun där samverkan är en pågående process och vårt kontrollområde är de fem skånska kommuner där ingen information om samverkan finns (Djurfeldt & Barmark, 29). I vårt fall jämför vi brottsutvecklingen, våldsbrott i offentlig miljö (enligt brottskoder), skadegörelse och inbrott i bostad året innan samverkan påbörjades, 211 med den senaste brottsstatistiken, 214.

Genom att dividera antalet brott före samverkan med antal brott under samverkan ger det oss en tolkning av oddskvoten. Är oddskvoten större än ett betyder det att risken ökar för att utsättas för ett brott. Är oddskvoten mindre än ett betyder det att risken minskar att utsättas för ett brott (Ribe, 1999). Oavsett hur statistiken ser ut ska ett kritiskt förhållningssätt hållas gentemot statistiken. Brott som anmäls ger ingen representativ bild av verkligheten. Mörkertalet och anmälningsbenägenheten är två av flera faktorer som påverkar statistiken. Finns det en nära relation mellan gärningsmannen och brottsoffret finns det en risk att brottet inte anmäls. Statistiken kan även vara missvisande eftersom brott som ägt rum tidigare men anmäls under redovisningsåret kan ha en inverkan på Vetlandas statistik och de fem kommunerna. Det gäller även brott som anmäls i Sverige men har begåtts utomlands. Även om statistiken är en hjälpande hand bör den inte ses som en direkt bild av verkligheten eftersom en del av brotten som begås aldrig polisanmäls (Sarnecki, 29). Skillnader i mörkertalet beror på vilken brottstyp, rent generellt beräknas mörkertalet vara stort i alla olika brottstyper än vad som framkommer av statistiken. Exempelvis kan det röra sig av olika falska larm, missuppfattningar eller om personer avlidit till följd av sjukdom men att det inledningsvis misstänktes som ett brott. Samtidigt finns det människor som gör falska polisanmälningar avsiktligen för att försöka få oberättigade försäkringsersättningar. Under utredningens gång finns det en risk att anmälningar får ändrade rubriceringar som resulterar i att felaktiga registrerade brott kvarstår i ursprungsstatistiken. Vidare leder detta till en felaktig statistisk information. Detta visar att mörkertalet är ett problem vid hantering av brottsstatistik (a.a.). 5. ETISK REFLEKTION Informationen som har erhållits bygger på officiell brottsstatistik. Ingen etikprövningsansökan skickades in då uppsatsen inte innehåller känsliga personuppgifter enligt PUL (personuppgiftslagen) eller personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden. Uppsatsen innehar inga personuppgifter som avslöjar ras, etnicitet, politisk åsikt, religion eller personuppgifter som rör hälsa eller sexualitet (Gustafsson, Hermerén & Petterson, 25). De källor som används i bakgrunden är vetenskapliga artiklar som genomgått noggrann granskning av andra forskare och är ofta etiskt prövade. Varje forskare behöver överväga om dennes forskning kan rättfärdigas om den sker på andra människors bekostnad. Vårt utvärderingsarbete undviker den etiska frågeställningen kring respondenterna eftersom personuppgifter inte nämns. Däremot har man som författare en roll som ska vara moralisk och etisk korrekt. Detta innebär, ifall tillgång till personuppgifter funnits hade tystnadsplikt och sekretess följts (Gustafsson, Hermerén & Petterson, 25). Att vara medveten om de etiska frågeställningarna ligger till grund för en trygg och bra underökning.

6. RESULTAT 6.1.1 Brottsutveckling i Vetlanda kommun Diagrammet visar att under 28 var totalt antal anmälda brott i Vetlanda kommun som högst, 2321 brott. Det minskade markant för att sedan öka igen. Efter 21 har kurvan i brottsutvecklingen minskat och under 214 var det som lägst antal anmälda brott, 1779 brott. Året innan samverkansavtalet initierades var den totala antal anmälda brott i Vetlanda kommun uppe i 1919 brott. Den senaste statistiken om totalt anmälda brott i Vetlanda kommun var 1779 brott. Det innebär att risken för brott har minskat med ungefär 7 % (1779/1919=,927, = 1-,927=,73) efter att samverkan påbörjades jämfört med tiden då samverkan inte ägde rum. 25 2 15 1 5 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 1, Totalt antal anmälda brott i Vetlanda kommun. Källa: Brå.

6.1.2 Brottsutveckling i Höganäs kommun Diagrammet visar att under 28 var totalt anmälda brott som högst i Höganäs kommun. Totalt anmäldes det 2212 brott. Från 28 till 29 minskade antal anmälda brott marginellt för att sedan minska drastiskt fram till 212. Från 212 och fram till 214 har totalt antal anmälda brott ökat. Under 212 var totalt antal anmälda brott som lägst med 1662 antal anmälda brott. Under 211 var den totala antal anmälda brott i Höganäs, 1831 brott. Den senaste mätningen visar att totalt antal anmälda brott ligger på 25 brott. Det innebär att risken för ett brott har ökat med 9 % under tiden samverkan i Vetlanda var pågående. 25 2 15 1 5 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 2, Totalt antal anmälda brott i Höganäs kommun. Källa: Brå

6.1.3 Brottsutvecklingen i Kävlinge kommun Kävlinge kommun har haft en jämn brottsutveckling. Under 211 var totalt antal anmälda brott i Kävlinge kommun som högst, 3592 brott. Det minskade sedan kraftigt för att sedan hålla en marginell utveckling. Under 212 var det som lägst antal anmälda brott, 2985 brott. Under tiden samverkan i Vetlanda var pågående visade statistiken att risken för att bli utsatt för ett brott Kävlinge minskade med 17 %. 4 35 3 25 2 15 1 5 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 3, Totalt antal anmälda brott i Kävlinge kommun. Källa: Brå. 6.1.4 Brottsutvecklingen i Lomma kommun Diagrammet visar att under 21 hade Lomma kommun lägst antal anmälda brott, 1346 brott. Under 211 var totalt antal anmälda brott i Lomma kommun som högst med 2161 brott. Efter 211 har kurvan i brottsutvecklingen minskat drastiskt för att sedan öka en aning. Under samverkanstiden i Vetlanda kommun har risken för att bli utsatt för brott i Lomma kommun minskat med 21 %. 25 2 15 1 5 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 4, Totalt antal anmälda brott i Lomma kommun. Källa: Brå.

6.1.5 Brottsutvecklingen i Staffanstorp kommun Diagrammet visar att totalt antal anmälda brott i Staffanstorp kommun var som högst under 28, 2374 brott. Under en kort period minskade totalt antal anmälda brott i Staffanstorp kommun för att sedan öka igen. Därefter har det minskat för att sedan öka till en viss omfattning. Under 212 var totalt antal anmälda brott som lägst, 183 brott. Risken att utsättas för ett brott i Staffanstorps kommun har minskat med cirka 13 % under samverkan i Vetlanda kommun. 25 2 15 1 5 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 5, Totalt antal anmälda brott i Staffanstorp kommun. Källa: Brå. 6.1.6 Brottsutveckling i Ystad kommun Efter 29 ökade totalt antal anmälda brott i Ystad kommun, då det även var som högst antal anmälda brott. Efter 21 har totalt antal anmälda brott minskat fram till 214, för att sedan öka. Under 213 var totalt antal anmälda brott i Ystad som lägst, 2731 brott. Under tiden Vetlanda hade sin samverkan visar statistiken att oddsen för att bli utsatt för ett brott i Ystad kommun har minskat marginellt, 3 %. 4 35 3 25 2 15 1 5 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 6, Totalt antal anmälda brott i Ystad kommun. Källa: Brå.

6.2.1 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Vetlanda Målet var att antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö, speciellt i Vetlandas stadskärna, kring torget och närliggande område (se bilaga 2) ska minska under 212-215 i jämförelsen med 28-211. En viktig aspekt som bör tas upp är att polisens brottsstatistik för att mäta våldsbrott i offentlig miljö är fredag och lördag 22.-3. (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Statistiken visar att antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö har minskat. Under 28 anmäldes det 66 våldsbrott under klockslaget 22.-3. mellan fredag och lördag. Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö minskade mellan 28 och 29, men ökade året efter. Mellan 21 och 213 har antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö minskat, för att sedan året därefter öka igen. Risken att bli utsatt för våldsbrott i offentlig miljö mellan klockan 22.-3. fredag och lördag under samverkansavtalet är lika hög som 211. 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 7, Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö under 28-214 mellan klockan 22.-3. fredag och lördag. Källa: HOBBIT.

6.2.2 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Höganäs Under 29 var totalt antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Höganäs som högst, 49 brott. Efter 29 har det minskat fram till 213, för att sedan öka igen under 214. Under 214 var totalt antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö som lägst, 18 brott. I Höganäs har risken att utsättas för våldsbrott i offentlig miljö ökat med 24 % under samverkan i Vetlanda. 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 8, Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Höganäs under 28-214. Källa: BRÅ.

6.2.3 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Kävlinge Under 28 var totalt antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Kävlinge som högst, för att sedan minska markant under 29. Efter 29 fram till 211 ökade det, för att sedan minska igen fram till 214. Det var som lägst totalt antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Kävlinge kommun under 214, 41 brott. Under samverkan i Vetlanda har risken för att utsättas för våldsbrott i offentlig miljö minskat med 47 %. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 9, Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Kävlinge under 28-214. Källa: BRÅ.

6.2.4 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Lomma Under 28 var det som högst antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Lomma för att sedan minska en aning. Efter 29 har minskat mycket tydligt fram till 211. Sedan har det ökat tydligt under 212 för att sedan minska under 213 och sedan öka igen. Det var som lägst under 211, 1 brott. Statistiken visar att risken för att utsättas för våldsbrott i offentlig miljö har ökat med 18 % under tiden samverkan i Vetlanda pågick. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 1, Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Lomma under 28-214. Källa: BRÅ. 6.2.5 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Staffanstorp Under 28 var det som högst totalt antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Staffanstorp, för att sedan minska fram till 212. Under 213 ökade det klart för att sedan hålla en jämn nivå. Under 212 var det som lägst antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Staffanstorp, 31 brott. Under samverkansprocessen i Vetlanda kommun visade sig att risken för att utsättas för våldsbrott i offentlig miljö ökat med ungefär 8 %. 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 11, Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Staffanstorp under 28-214. Källa: BRÅ.

6.2.6 Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Ystad Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Ystad var som högst under 29, 15 brott. Under 214 var det som lägst, 67 brott. Från 28 till 214 har totalt antal anmälda våldsbrott haft en kontinuerlig ökning samt minskning. Skillnaderna har varit som störst under 28-21. Statistiken visar att risken för att utsättas för våldsbrott i offentlig miljö minskade med 24 % under samverkansprocessen i Vetlanda. 12 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 12, Antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Ystad under 28-214. Källa: BRÅ.

6.3 Trafikbrott i Vetlanda Målet var att säkerheten i trafikmiljön, i närheten av Vetlandas stadskärna, kring torget och närliggande område (se bilaga 2), ska förbättras. Det gjordes en nollmätning 213 som följs upp 215 (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Statistiken visar att antal ordningsböter i Vetlanda kommun 213 och 214, utfärdade av poliser stationerade inom polisenhet Höglandet, nuvarande lokalpolisområde Höglandet, har minskat radikalt från föregående år. Under 213 utfärdades 235 trafikbrott och 19 övriga och under 214 utfärdades 155 trafikbrott och 9 övriga. 25 235 2 15 155 1 5 19 213 214 9 Trafik Övrigt Tabell 2, Antal ordningsböter i Vetlanda kommun. Källa: Handräknade inom Polisenheten.

6.4.1 Skadegörelse i Vetlanda Målet är att mellan 212-215 minska skadegörelse på kommunala fastigheter i jämförelse med 28-211 (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Statistiken visar att antalet anmälda skadegörelsebrott från 28-21 har ökat marginellt. Däremot perioden 21-211 minskade antalet anmälda skadegörelsebrott innan det tredubblades under 212. Antalet anmälda skadegörelsebrott minskade sedan marginellt under 213 för att sedan få en ökning under 214. När samverkan initierades i Vetlanda kommun visade statistiken att risken för skadegörelse ökade med hela 252 % jämfört med innan samverkan påbörjades. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 14, Antal anmälda skadegörelse, grov skadegörelsen, åverkan. Mot stat, kommun, landsting (ej klotter) från 28-214. Källa: Brå.

6.4.2 Skadegörelse i Höganäs Under tidsperioden 28-21 har totalt antal anmälda skadegörelse i Höganäs kommun minskat drastiskt. Under 28 var den som högst, 69 brott och 21 som lägst, 16 brott. Efter 21 har den totala antal anmälda skadegörelsen ökat fram till 212. Från 212 till 213 har den totala antal anmälda skadegörelsen minskat med 7 brott för att sedan öka en aning. Under tiden samverkan pågick i Vetlanda visade Höganäs att risken för skadegörelse ökade med 13 %. 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 15, Antal anmälda skadegörelse, grov skadegörelsen, åverkan. Mot stat, kommun, landsting (ej klotter) från 28-214. Källa: Brå.

6.4.3 Skadegörelse i Kävlinge Den totala antal anmälda skadegörelsen i Kävlinge kommun var som högst under 29, 11 brott. Från 28 till 29 ökade den totala antal anmälda skadegörelsen för att sedan minska fram till 213, för att sedan öka. Under 213 var totalt antal anmälda skadegörelsen som lägst, 25 brott. Risken för skadegörelsen visade en minskning med 16 % under samverkansprocessen i Vetlanda. 12 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 16, Antal anmälda skadegörelse, grov skadegörelsen, åverkan. Mot stat, kommun, landsting (ej klotter) från 28-214. Källa: Brå.

6.4.4 Skadegörelse i Lomma Under 28 var totalt antal anmälda skadegörelsen i Lomma kommun som högst, 67 brott. Från 28-21 har det minskat synnerligen, då det var som lägst, 13 brott. Diagrammet visar en ojämn förändring då den sjunker, stiger, sjunker och sedan stiger igen. Lomma kommun visade en ökning av risken för skadegörelse under samverkansprocessen i Vetlanda. Risken för skadegörelse hade ökat med 65 %. 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 17, Antal anmälda skadegörelse, grov skadegörelsen, åverkan. Mot stat, kommun, landsting (ej klotter) från 28-214. Källa: Brå.

6.4.5 Skadegörelse i Staffanstorp Antal anmälda skadegörelse i Staffanstorps kommun var som högst under 28, 63 brott, för att sedan minska med 48 brott fram till 211. Antal anmälda skadegörelse var som lägst under 211. Efter 211 finns det en tydlig ökning av antal anmälda skadegörelse i Staffanstorps kommun. Staffanstorps kommun visade att risken för skadegörelse ökade med 187 % under tiden Vetlanda arbetade med samverkansprocessen. 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 18, Antal anmälda skadegörelse, grov skadegörelsen, åverkan. Mot stat, kommun, landsting (ej klotter) från 28-214. Källa: Brå.

6.4.6 Skadegörelse i Ystad Under 28 och fram till 211 har den antal anmälda skadegörelsen i Ystad kommun minskat bortsett från 21 då den hade en liten ökning. Under 211 var den totala antal anmälda skadegörelsen som lägst, 24 brott för att sedan öka under 212 då den även var som högst med 56 brott. Efter 212 har det skett en markant minskning. Risken för skadegörelsen i Ystad under tiden Vetlanda genomgick samverkansprocessen visade en ökning med 29 %. 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 19, Antal anmälda skadegörelse, grov skadegörelsen, åverkan. Mot stat, kommun, landsting (ej klotter) från 28-214. Källa: Brå.

6.5.1 Inbrott i bostad i Vetlanda Målet var att antal anmälda bostadsinbrott skulle minska under 212-215 i jämförelse med 28-211 (Vetlanda kommun & Polismyndigheterna i Jönköpings län, 213). Statistiken visar att det är högre brottsfrekvens under den senare perioden i jämförelse med den tidigare perioden. Under 21 anmäldes det lägst inbrott i bostad (lägenhet & villa), 22 stycken och 213 anmäldes det flest inbrott i bostad (lägenhet & villa), 48 stycken. Risken för att utsättas för inbrott i bostaden ökade med ungefär 9 % under samverkan. 6 5 4 3 I bostad (lägenhet & villa), Villa/radhus Villa/radhus, Fullbordat 2 Villa/radhus, Försök 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 2, Antal anmälda inbrott i bostad från 28-214. Källa: Brå.

6.5.2 Inbrott i bostad i Höganäs Diagrammet visar att totalt antal anmälda inbrott i bostad i Höganäs kommun var som högst under 212, 85 anmälda inbrott. Då var det även som högst antal anmälda fullbordade inbrott. Under 21 var den totala anmälda fullbordade och försök till inbrott som lägst. Inbrotten i bostad hade en minskning med 8 % under tiden Vetlanda hade sin samverkan. 9 8 7 6 5 4 3 I bostad (lägenhet & villa), Villa/radhus Villa/radhus, Fullbordat Villa/radhus, Försök 2 1 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 21, Antal anmälda inbrott i bostad från 28-214. Källa: Brå. 6.5.3 Inbrott i bostad i Kävlinge Diagrammet visar att den totala antal anmälda inbrott i bostad var som högst under 213 med 188 inbrott. Totalt antal anmälda fullbordade inbrott och försök till inbrott var även som högst under 213. Under 21 var totalt antal anmälda inbrott i bostad i Kävlinge som lägst, 12 inbrott. Kävlinge hade en minskning av antal anmälda inbrott med 21 % under samverkansavtalet pågick i Vetlanda. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 213 214 I bostad (lägenhet & villa), Villa/radhus Villa/radhus, Fullbordat Villa/radhus, Försök Diagram 22, Antal anmälda inbrott i bostad från 28-214. Källa: Brå.

6.5.4 Inbrott i bostad i Lomma Den totala antal anmälda inbrotten i bostad i Lomma kommun var som högst under 214, 128 inbrott. Försök till inbrott följer samma trend som totalt antal anmälda inbrott och fullbordade inbrott. Totalt antal anmälda inbrott i bostad var som lägst under 28, 98 anmälda inbrott. Lomma hade också en minskning av antalet inbrott i bostad med 21 % under tiden Vetlanda hade sin samverkansprocess. 14 12 1 8 6 4 I bostad (lägenhet & villa), Villa/radhus Villa/radhus, Fullbordat Villa/radhus, Försök 2 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 23, Antal anmälda inbrott i bostad från 28-214. Källa: Brå. 6.5.5 Inbrott i bostad i Staffanstorp Under 28 var totalt antal anmälda inbrott i bostad i Staffanstorp som högst, 12 brott. Under 21 var totalt antal anmälda inbrott som lägst, 76 brott. Efter 28 fram till 21 har minskat rejält, för att sedan öka fram till 211. Från 211 har det minskat fram till 213, för att sedan öka igen under 214. Staffanstorps kommun hade en ökning av antal inbrott med 16 % under tiden Vetlanda kommun genomförde sin samverkansprocess. 14 12 1 8 6 4 I bostad (lägenhet & villa), Villa/radhus Villa/radhus, Fullbordat Villa/radhus, Försök 2 28 29 21 211 212 213 214 Diagram 24, Antal anmälda inbrott i bostad från 28-214. Källa: Brå.

6.5.6 Inbrott i bostad i Ystad Under 21 var totalt antal anmälda inbrott i bostad i Ystad som högst, 86 anmälda inbrott. Under 213 var det som lägst, 42 anmälda inbrott. Från 29 till 21 ser man en markant ökning för att sedan stadigt minska fram till 213. Efter 213 ser man en rejäl ökning i diagrammet. Fullbordade inbrott följer samma trend som totalt antal anmälda inbrott i bostad. Under samverkanstiden i Vetlanda ökade antalet anmälda inbrott i bostad med 9 %. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 I bostad (lägenhet & villa), Villa/radhus Villa/radhus, Fullbordat Villa/radhus, Försök Diagram 25, Antal anmälda inbrott i bostad från 28-214. Källa: Brå.

7. DISKUSSION 7.1 Resultatdiskussion Resultatet visar att det sannolikt kan finnas ett samband mellan samverkansprocessen och den minskade brottslighet. Däremot är det svårt att verkligen bevisa att ett samverkansavtal leder till en minskad brottslighet. Mycket kan bero på hur bra man sköter samverkansavtalet, vilka brottspreventiva åtgärder som utförs och vilka institutioner som medverkar. Utgår vi från de fyra huvudområden visar resultatet att alla antal anmälda brott har ökat, förutom trafikbrotten. Det väcker säkerligen oroskänslor för en större del av läsarna. Samtidigt är det viktigt att kritiskt granska tabellerna när man läser utvärderingen. En ökning av antal anmälda brott behöver inte betyda att det faktiskt sker mer brott i Vetlanda kommun. Det är troligtvis olika faktorer som orsakar en ökning på antal anmälda brott i Vetlanda kommun. De olika orsaksfaktorerna kan vara att invånarna i Vetlanda vågar anmäla brott, är mer uppmärksamma om något inte står rätt till och anmäler det eller att brotten uppmärksammas mer tack vare de insatser som gjorts och görs under samverkansperioden. Sen kan givetvis slutsatsen dras att det faktiskt har skett mer brott i kommunen, dock är det en väldigt känslig fråga att diskutera. Efter att jämförelsen gjordes med de fem olika kommunerna dyker nya diskussionsunderlag upp gällande samverkan. En kritisk fråga som diskuterades flitigt var om samverkan verkligen har en effekt på brottsligheten. När vi jämförde de olika kommunernas brottsstatistik med Vetlandas under samverkan visade statistiken att somliga brott har ökat medan somliga brott har minskat. Ett exempel som kan diskuteras är skadegörelsen. I Ystad minskade antal anmälda skadegörelse drastiskt medan antalet anmälda skadegörelsen ökade i Vetlanda under samverkan. Återigen kan kopplingar dras att allmänheten möjligtvis är mer vaksamma och anmäler vid misstanke om brott och att i Ystad är mörkertalet högt och därför är en minskning av antal anmälda skadegörelse stor. Dock är det viktigt att poängtera att Ystad har haft en minskning i antal anmälda skadegörelse sedan 212. Det kan indikera att mörkertalet är lågt och att kommunen arbetar noggrant med social och situationell prevention för att minska antal anmälda skadegörelse. Den geografiska platsen där förbindelserna till större städer spelar säkerligen en stor roll i brottsstatistiken. Exempelvis visar statistiken att Lomma kommun har ett relativt högt antal anmälda inbrott i bostad. Det är sedan tidigare känt att Lomma kommun är en välmående kommun vilket kan göra kommunen attraktivt för inbrottstjuvar då de vet att det finns värdefullt material i bostäderna. Som tidigare nämnts ska statistiken finnas som ett underlag för att ge en hjälpande hand åt kriminologin och den kriminalpolitiska kunskapen för att följa upp, planera, bedöma och utveckla rättsväsendets verksamheter för att belysa och bekämpa brottsligheten lokalt, regionalt och nationellt. Statistiken bör även finnas som en hjälpande hand åt andra kommuner där de kan ta lärdom av varandras arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Artiklarna som bearbetades under studien pekar på att samverkan idag är viktig och att det är den stora framgången för brottspreventiva arbeten, förutsatt att det sköts på ett korrekt sätt. Samtidigt är kommunikationen mellan invånarna och olika myndigheter, framförallt polisen viktig för att skapa ett tryggt samhälle. Även om polisen har ett stort ansvar är det viktigt att sprida ansvaret, att varje del av samhället sköter sin del av samverkansavtalet på ett korrekt sätt.

Regeringens framtagande av Allas vårt ansvar visar hur viktiga de olika myndigheterna är för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Samtidigt ska man vara kritisk och förstå att det är lättare att framta idéer och lösningar i ett nationellt brottsförebyggande program än att verkställa dem i praktiken. Jämför man samverkan i Sverige och samverkan utomlands är likheten att samverkan är en central åtgärd för att minska otryggheten och brottsligheten. Samtidigt finns det stora skillnader mellan Sverige och i länder som exempelvis USA, där invånarna har en möjlighet att vara mer delaktiga i polisens arbete. I USA får ett fåtal individer följa med på uppdrag och få enstaka polisiära utbildningar. Något sådant finns inte i Sverige och det beror antagligen på sekretessen som råder. Sekretessen i Sverige gör det också svårt att göra exakt likadant så som det organiserade brottsförebyggande samarbete mellan skola, socialtjänst samt polis i Danmark. I Danmark finns det en möjlighet att utan samtycke från den berörda individen lämna upplysningar som anses vara viktiga för att samarbetet ska fungera. Det innebär att polisen kan utan samtycke bistå personal vid skolan och socialtjänsten upplysningar om ungdomar som hamnat fel. Denna möjlighet finns inte i Sverige. Möjligheten kan komma om diskussionen angående sekretess ändras gällande ungdomar som hamnat fel. Det kan leda till att polis, kommun och skola når ungdomarna snabbare och troligtvis förhindra en fortsatt kriminell livsstil. En viktig aspekt gällande samverkansavtal är att göra medborgarna införstådda i samverkan. Att informera medborgarna om vad som försiggår och vad som kommer att ske kan det skapa en möjlighet för medborgarna att de öppnar upp ögonen och blir villiga att bidra med något, exempelvis utvidga de frivilliga organisationer som finns i landet. Även om samverkan mellan Vetlanda kommun och polisen i Jönköping fortfarande inte är avslutad är denna samverkan ett bra exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande. Denna samverkan visar vikten av att engagera andra myndigheter för att nå en positiv utveckling i kommunen. Givetvis är samverkan fortfarande i en utvecklingsprocess och det är fel att säga att den innehar brister, det är bättre att säga saker man kan förbättra. Genom att marknadsföra samverkansavtalet mer och utvidga medborgarlöften där medborgarna själva kan uttrycka sina synpunkter och precisera problemen som de anser finns kan detta eventuellt bidra till en samverkansöverenskommelse som undgår problem. Man får se denna samverkan som en mognadsprocess där lärdom tas av de saker som kan förbättras och föras över till en eventuell tredje samverkan. Visserligen kan de problem som finns nu vara som bortblåsta vid nästa samverkan. Därför är det svårt att få fram ett svar vad nästa samverkan ska innehålla. Däremot är det viktigt att huvudprinciperna är samma och att de olika myndigheterna samarbetar med varandra. Genom en gemensam uppfattning om de viktigaste faktorerna som påverkar brottsligheten och vad brottsprevention innebär kan det resultera i en lyckad och effektiv samverkan (Wikström & Levander, 1997).

7.2 Metoddiskussion Kvantitativ ansats valdes då syftet var att få så mycket information som möjligt om så många enheter som möjligt. Detta har givetvis brister då man missar att djupgående och detaljerat utvärdera vilken effekt samverkan faktiskt kan ha. Emellertid ska man inte undgå att en kvantitativ ansats kan tillämpas för att uthämta tillräckligt med information för att utvärdera en samverkansprocess. En kvantitativ ansats ger även möjligheten att bearbeta flera kommuner samtidigt. Hade tiden varit på vår sida hade en kvalitativ ansats tillämpats. Då hade möjligheten funnits att genomföra en intervju där intervjupersonerna själva utvecklade och bistod med värdefull information. Tyvärr försvinner denna möjlighet med den kvantitativa ansatsen. Även om värdefull information kan bistås med en intervju hade vi nog inte haft en stor nytta av det eftersom samverkan fortfarande är pågående och personalen som jobbar med samverkansprocessen inte har svar till de viktigaste frågorna. Jämförelsen med de fem kommunerna gav oss värdefull information. Tyvärr är det negativt att kommunerna är spridda. Därför hade det ultimata varit att välja kommuner som är storleksmässigt ungefär lika stora och att den geografiska placeringen inte är spridd alltför mycket. Det hade möjligtvis gett oss resultat som är mer övertygande att diskutera. Att inte någon kontakt tagits med de fem kommunerna är också bristfälligt då nödvändig information kan missas. Att kontakta kommunerna har inte varit möjligt på grund av tidsbristen. Att veta om de har en samverkan eller inte hade gett oss en möjlighet att dra paralleller om hur de arbetar och eventuellt se på skillnader och likheter jämfört med Vetlanda kommun. Att veta om de har en samverkansprocess hade också gett oss en klarare bild om samverkans önskvärda effekt sett till brottsstatistiken. Under utvärderingens gång har datainsamlingen genomförts på ett sätt som har varit passande utvärderingen. Det har funnits vissa problem med statistiken. Ett problem med utvärderingsarbetet har varit att antal skadegörelsetillfällen är bristfälligt då målet var att minska kostnaderna mellan 28-211 i jämförelse med 212-215. Dock går det inte att spåra kostnaderna längre tillbaka än till 211. Det innebär att det fattas tre år av skadegörelsekostnaderna vilket gör analysen av denna statistik osäker. Då tidsbrist rådde fanns det ingen möjlighet att gå tillbaka i statistikarkivet. En annan brist var att statistiken i antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö enbart mättes mellan klockan 22. till 3. fredag till lördag. Det kan betyda att viktig statistik, exempelvis mörkertalet missas innan klockan 22. och efter 3.. Denna statistik går heller inte att jämföra med de fem kommunerna eftersom resultatet är handräknat mellan speciella tidpunkter på dygnet. Det viktiga är att inte förkasta statistikens tjänst då den visar var problemen är och hur den ser ut. Det ger oss en chans att skapa ett tryggare samhälle att leva i. En styrka med denna utvärdering är att statistiken som visas i resultatdelen ger oss möjligheten att se förändringen i brottsligheten. Däremot är det viktigt att inte stirra sig blind och tro att det har ett negativt samband om statistiken visar en ökning. Statistiken finns för att se vad som behövs göras och vilket resultat insatserna har gett. Eftersom samverkansavtalet är pågående kan det fortfarande ske mycket och resultatet som statistiken visar, kan komma att ändras. Risken kan uppstå att andra åtgärder måste diskuteras för att anpassa sig efter statistiken.

Att genomföra en utvärdering innan avtalet löper ut behöver heller inte verka negativt. Det kan ge en bild av hur resultatet kommer se ut. Det kan resultera i att man kan börja förbereda de olika myndigheterna inför nästa samverkan och möjligtvis kontakta nya myndigheter som de tror kan åstadkomma förändringar vid nästa samverkan. Även om kritik kan riktats mot tillvägagångssättet måste även utvärderingens styrkor lyftas fram. Utvärderingens tillförlitlighet är stark då statistiken som ingår i utvärderingen är kopplade till de problem som Vetlanda kommun har ansett som problematiska. Även om samverkan mellan Vetlanda kommun och polisen i Jönköping inte är avslutad är denna samverkan ett bra exempel hur man kan arbeta brottsförebyggande. Denna samverkan visar vikten av att engagera andra myndigheter för att nå en positiv utveckling i kommunen. 8. SLUTSATS Studien visar att det finns skillnader i brottsstatistiken före och efter samverkansavtalet mellan Vetlanda kommun och Polismyndigheten i Jönköpings. Materialinsamlingen som genomförts kan slutligen visa att utifrån de fyra huvudområden har antal anmälningar ökat, förutom antal ordningsböter. Det bör definitivt inte innebära att Vetlanda kommun är en otrygg kommun att leva i, utan snarare att under samverkansavtalet har de olika myndigheterna gjort det som krävs för att åstadkomma huvudsyftet, att minska brottsligheten och öka tryggheten. Det är ännu ett bevis att samverkan är en viktig del vid brottsförebyggande arbeten. 8.1 Framtida forskning Eftersom utvärderingen fokuserar på Vetlanda kommun är det svårt att applicera denna utvärdering på en annan kommun och tro att åtgärder som Vetlanda kommun tillsammans med Jönköping polisen genomfört kommer ge samma resultat. För fortsatt forskning bör man däremot ta med sig grunderna om hur en samverkan ska genomföras, exempelvis samverkansprocessen enligt Brottsförebyggande rådet då den visar hur samverkan bör utföras. Brottsligheten och otryggheten skiljer sig från kommun till kommun men att statistiken visar att den pekar uppåt under en pågående samverkansavtal kan vara ett bevis att de inblandade parterna ser och utövar åtgärderna enligt överenskommelsen. Som tidigare nämnts registreras alla anmälningar i statistiken (exempelvis skadegörelsen) och därför kan det finnas en viss ökning i statistiken. Samtidigt är det viktigt att förhålla sig kritisk till statistiken även om den är till stor hjälp. Utvärderingen har visat att samverkan kan vara rätt verktyg för att skapa trygghet för medborgarna och minska brottsligheten i samhället.

9. REFERENSLISTA Brottsförebyggande Rådet. (26). Konsten att läsa statistik om brottslighet. Stockholm: Brottsförebyggande Rådet, Information och förlag. Brottsförebyggande Rådet. (211). Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande Rådet, Information och förlag. Bryman, A. (211). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Uppl., Malmö: Liber AB. Ceccato, V., & Dolmén, L. (213). Crime prevention in rural sweden. European Journal of Criminology, 1(1), 89-112. Cohn, E. G. (1996). The citizen police academy: A recipe for improving policycommunity relations. Journal of Criminal Justice, 24(3), 265-271. Denscombe, N. (29). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur. Dershem, H. A. (199). Community crime prevention: A review essay on program evaluations and policy implications. Criminal Justice Policy Review, 4(1), 53-68. Djurfeldt, G., & Barmark, M. (29). Statistisk verktygslåda 2 multivariat analys. 1. Uppl., Stockholm: Studentlitteratur. Gustafsson, B., Hermerén, G., Petersson, B. (25). Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet. Johansson, K. (214). Crime prevention cooperation in sweden: A regional case study. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 15(2), 143-158. Johansson, K., & Söderberg, C. (21). Brottsprevention och samhällsarbete samverkan genom uppdragsutbildning. Linköping: Linköping University Electronic Press. Justitiedepartementet. (1996). Allas vårt ansvar. Ett nationellt brottsförebyggande program. Ds 1996:59. Stockholm: Allmänna förlaget. Malterud, K. (212). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur AB. Mbosowo, D. (1995). Community police crime prevention. Journal of Police and Criminal Psychology, 1(3), 51-56.

Polisen. (28). Samverkan Polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Hämtad: 215-4-15, från https://www.polisen.se/global/www%2och%2intrapolis/rapporterutredningar/1%2polisen%2nationellt/brottsforebyggande/rapport_samverkan _Polis_och_kommun_8.pdf Polisen. (215). En nationell polismyndighet. Hämtad: 215-4-15, från https://polisen.se/om-polisen/nya-polismyndigheten-/ Polissamordningen. (214). 99 lokalpolisområden kärnan i nya Polismyndigheten. Hämtad: 215-5-15, från http://www.polissamordningen.se/nyhetsarkivet/14139762 Sahlin, I. (2). Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen. Lund: Arkiv Förlag. Sarnecki, J. (29). Introduktion till kriminologi. Upplaga: 2:2. Lund: Studentlitteratur AB. Sohlberg, P., & Sohlberg B-M. (213). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm: Författarna och Liber AB. SOU 21:15. Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. SOU 23:99. Sekretessen mellan och inom myndigheter. Stockholm: Frtizes Offentliga Publikationer. Statistikskolan. (1999). Oddskvoter berättar. Hämtad 215-9-13, från http://www.scb.se/grupp/valfard/_dokument/a5st994_1.pdf Vedung, E. (29). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur AB. Vetlanda kommun & Polismyndigheten i Jönköpings län. (213). Överenskommelse om samverkan 213-215 mellan Vetlanda kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län. Vetlanda: Vetlanda kommun och Polismyndigheten i Jönköpings län. Wikström, Per-Olof, H och Ahlberg, Jan och Dolmén, Lars (1994). Brott, brottsprevention och kriminalpolitik. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Wikström, Per-Olof, H och Torstensson, Marie (1997). Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. Stockholm: Polishögskolan.

1. BILAGOR Bilaga 1. Brottskoder Brottskod Brottsförklaring 355 Misshandel, utomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, obekant med offret 356 Misshandel, utomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, bekant med offret 357 Misshandel, utomhus, mot man 18 år eller äldre, obekant med offret 358 Misshandel, utomhus, mot man 18 år eller äldre, bekant med offret 375 Grov missh, utomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, obekant m offret 376 Grov missh, utomhus, mot kvinna 18 år eller äldre, bekant m offret 377 Grov missh, utomhus, mot man 18 år eller äldre, obekant m offret 378 Grov missh, utomhus, mot man 18 år eller äldre, bekant m offret 9317 Misshandel utomhus mot flicka 15-17 år, obekant med offret 9318 Misshandel utomhus mot flicka 15-17 år, bekant med offret 9319 Misshandel utomhus mot man 15-17 år, obekant med offret 932 Misshandel utomhus mot man 15-17 år, bekant med offret 9335 Grov misshandel utomhus mot pojke 7-14 år, obekant med offret 9336 Grov misshandel utomhus mot pojke 7-14 år, bekant med offret 9341 Grov misshandel utomhus mot flicka 7-14 år, obekant med offret 9342 Grov misshandel utomhus mot flicka 7-14 år, bekant med offret

Bilaga 2. Karta kring Stortorget Bilaga 3. Invånarantal Kommun: Befolkningsstatistik enligt SCB: Vetlanda 26 647 Höganäs 25 298 Lomma 22 946 Kävlinge 29 88 Staffanstorp 22 994 Ystad 28 771