Tentamen kl 14-19

Relevanta dokument
Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

Extra övningsuppgifter

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen kl 8-13

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen kl 14-19

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Tentamen i Våglära och optik för F

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Vågrörelselära och optik

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

OPTIK läran om ljuset

v F - v c kallas dispersion

Gauss Linsformel (härledning)

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla


Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

92FY27: Vågfysik teori och tillämpningar. Tentamen Vågfysik. 17 oktober :00 13:00

Föreläsning 6: Polarisation

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Föreläsning 6: Polarisation

Vågrörelselära och optik

Optik. Läran om ljuset

Övning 9 Tenta

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

TENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803

Fiberoptik. Redogörelsen. Förberedelser. Totalreflektion (Kap. 12, sid ) Fiberoptik (Kap. 12, sid )

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Lösningar till repetitionsuppgifter

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser.

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad rättas inte!

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Luft. film n. I 2 Luft

Laboration i Geometrisk Optik

Kapitel 35, interferens

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Instuderingsfrågor extra allt

Institutionen för Fysik Polarisation

The nature and propagation of light

Mer om EM vågors polarisation. Vad händer om man lägger ihop två vågor med horisontell och vertikal polarisation?

Kapitel 36, diffraktion

Repetition Ljus - Fy2!!

Ljusets böjning & interferens

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

för gymnasiet Polarisation

Polarisation Laboration 2 för 2010v

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

! = 0. !!!"ä !"! +!!!"##$%

Ljusets böjning & interferens

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

TFEI02/TEN1: Va gfysik teori och tilla mpningar. Tentamen Va gfysik. 30 maj :00 12:00

Geometrisk optik. Laboration

Ljusets polarisation

Ljus och strålning. Klass: 9H

Så, hur var det nu? Tillämpad vågrörelselära FAF260. Cirkulär polarisation (höger) Cirkulär polarisation FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Vågrörelselära och optik

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. vissa (1,0 p) frånkopplad. (3,0 p) 3. Uppgiften går. Faskonstanten: 0

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

Transkript:

Läs noga igenom dessa instruktioner innan du påbörjar arbetet! Tillåtna hjälpmedel är miniräknare, godkänd formelsamling (t.ex. TeFyMa) samt formelblad. Mobiltelefon får ej finns i fickan eller framme på bordet. Börja ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida av pappret. Skriv anonymkod (alternativt namn) på varje blad och numrera sidorna. Uppgifterna är inte sorterade efter svårighetsgrad. Lösningarna ska vara renskrivna och väl motiverade. Beskriv i text hur du löser uppgiften, och förklara de beteckningar du använder i formler och uttryck. Uppgifter utan tydligt markerat svar ger inte full poäng och glöm inte enheter! Varje korrekt löst uppgift ger 3 poäng efter en helhetsbedömning. - För betyg 3 krävs minst 12 poäng. - För betyg 4 krävs minst 16 poäng. - För betyg 5 krävs minst 20 poäng. Formelbladet sist i detta häfte. Lycka till // Martin Hansson 1. Inledande frågor: a) Diamant är ett omagnetiskt material (μμ rr = 1) med mycket högt permittivitetstal εε rr = 5,87 för ljus med en våglängd av 550 nm. Vad är ljusets fart i en diamant? b) Figuren nedan illustrerar ett så kallat 4-f-avbildningssystem, bestående av två positiva linser med lika brännvidd. Linsernas brännpunkter är markerade i figuren och visar att avståndet mellan linserna är 2ff. Den vertikala pilen indikerar ett objekt och tre utgående strålar finns inritade. Fullborda strålkonstruktionen på detta blad och lämna med dina övriga lösningsblad. c) Kisel är en halvledare och har ett bandgap på 1,12 ev. Vilken är den längsta våglängd på ljus som kan detekteras med en kiselbaserad detektor? 2. Diskussionsuppgift (3 p) De flesta människor är omedvetna om att man kan, i viss mån, förbättra sin syn utan att använda korrektionslinser. Om man tittar genom ett litet hål (stick ett knappnålshål i en kapsyl eller forma handen till ett litet titthål) ser man bättre än med obeväpnat öga och det gäller vare sig man är närsynt eller översynt. Har du normal syn kan du se att närgränsen kommer närmare när du tittar genom ett litet hål. Vad är det som gör att man ser skarpare med en hålmonokel? 1

3. Fiberoptisk switch En fiberoptisk switch kan konstrueras på ett elektrooptiskt chip genom att dela upp ljuset i två delar som var och en går olika vägar i två, så kallade, armar. Två elektroder omger den ena armen på en sträcka av 500 µm och då en elektrisk spännings läggs över dessa, så ändras brytningsindex över denna sträcka. När ljuset sammanfogas igen vid utgången kommer de två delarna att interferera. På så vis kan den utgående effekten moduleras med hjälp av spänningen över elektroderna. Det fiberoptiska systemet är gjort för ljus med våglängden 850 nm och vågledaren har ett brytningsindex på 1,45 i normalfallet. a) Vilken är den minsta skillnaden i brytningsindex som måste skapas genom elektroderna för att inget ljus ska gå igenom till utgången? b) Antag att den insända ljusvågen bär på en medeleffekt av 1 mw. Enligt a) kommer ingen effekt ut på utgången. Vart tar då den insända effekten vägen? c) Man lägger nu på en spänning som ger ett brytningsindex på 1,45255 över elektrodernas längd. Ljus med våglängden 850 nm kommer då blockeras av switchen, medan ljus med andra våglängder kan transmitteras genom switchen. Beräkna den längsta våglängden för ljus som transmitteras perfekt. 4. Polarisation Vårdagjämningen är den tidpunkt på våren då solen ligger i jordens ekvatorialplan och inträffar i år på måndag, den 20 mars. Lund befinner sig på ett vinkelavstånd av ca 56 från jordens ekvatorialplan. Antag att du vid denna dag sitter på en brygga vid en spegelblank sjö och tittar i riktning mot solen. Du upptäcker då att du ser sjöbotten betydligt bättre genom polaroidsolglasögon. a) Beräkna den infallsvinkel som ger fullständigt polariserad reflektion i vattenytan? b) Hur ska solglasögonens polaroid (polarisatorn) transmissionsaxel vara orienterad för att maximalt släcka ut det reflekterade ljuset? c) Ljuset från solen är opolariserat och har en intensitet på ungefär 1000 W/m 2. Beräkna intensiteten av det reflekterade ljuset då solen står som högst på dagen för vårdagjämning. 2

5. Fiberkommunikation Ett fiberoptiskt system för dubbelriktad kommunikation över en singelmodfiber med längden LL använder sig av cirkulatorer enligt bilden nedan. Funktionen hos cirkulatorn är att den släpper igenom ljus från port 1 till 2 och från port 2 till 3, men blockerar ljus från port 3 till 2 och från port 2 till 1. I varje ände av länken ansluts cirkulatorerna till sändaren, mottagaren och fibern med fiberoptiska kontakter. Data för de olika komponenterna anges i tabellen. a) Vilken är den maximala längd LL fibern kan ha för att vara säker på att få tillräckligt med signal till mottagaren? Räkna på att systemet ska fungera även under de värsta förhållandena och tillåt reparationer av fibern med 5 skarvar som var och en dämpar 0,1 db. Inkludera dessutom en säkerhetsmarginal på 3 db. b) För den fiberlängd LL som bestämdes i uppgift a), kontrollera att systemet klarar av att hantera signalen i bästa fallet, d.v.s. vid minimala förluster. Ange specifikt vad effekten hos mottagaren blir i detta fall. Har du inte fått något svar i uppgift a) kan du räkna med LL = 4 km. c) För den fiberlängd LL som bestämdes i uppgift a, vad är systemets totala bandbredd? 6. Koldioxidlasern Komponent Storhet Min. Typ. Max. Sändare Uteffekt 8 dbm 1 dbm Spektral bredd 5 nm Stigtid 2 ns Mottagare (RX) Ineffekt 28 dbm 15 dbm Stigtid 1 ns Singelmodfiber Dämpning 2,5 db/km 2,8 db/km Kromatisk dispersion 70 ps/(nm km) Kontaktpar Kopplingsförlust 0,4 db/par 0,7 db/par Cirkulator Förlust 0,8 db 1,0 db Koldioxidlasern var en av de första gaslasrarna, och används fortfarande i stor utsträckning för materialbearbetning såsom gravering, skärning, håltagning och svetsning. En koldioxidlaser som arbetar på den infraröda våglängden 10,6 μm, består av en 75 cm lång tub fylld med en gasblandning av koldioxid (CO 2 ), kväve (N 2 ) och helium (He). Koncentrationen av CO 2 är 10 18 m -3. Tuben placeras mellan två ändspeglar. Den ena ändspegeln har 100% reflektans medan den andra har en reflektans på 95% för att koppla ut ljuset från lasern. Genom en elektrisk urladdning exciteras vibrationer i CO 2 - molekylerna via kollisioner med N 2 -molekyler. Den övre lasernivån har en livstid på 2 ms och maximum på linjeprofilen är gg(ff 0 ) = 250 ps. a) Hur stor måste skillnaden i population i det övre och undre tillstånden vara för att lasring ska vara möjlig? b) Avståndet mellan ändspeglarna är 80 cm. Endast ljus som återkommer med samma fas efter en rundtripp i denna optiska kavitet kan existera här (så kallade longitudinella moder). Vad är skillnaden i ljusets frekvens mellan de olika modererna? 3

7. Fiberspektrometern I laborationen Ljusets böjning och interferens fick du prova att arbeta med ett enkelt gitterspektroskop. Idag tillverkas och säljs miniatyriserade gitterspektrometrar som är baserade på precis samma typ av optik, men där ljuset kopplas in via en fiber. Själva spektrometern är dold i en skyddande låda box på ca 7 cm 10 cm. Gittret i denna fiberspektrometer har en bredd på 10 mm. a) Den optiska fiber som är inkopplad till spektrometern har en numerisk apertur på 0,0995. Ljuset som lämnar fibern kollimeras av en konkav sfärisk spegel till en stråldiameter motsvarande gittrets bredd, d.v.s efter spegeln ska strålarna vara parallella. På vilket avstånd från fiberänden ska denna spegel placeras och vilken krökningsradie ska väljas? b) Det kollimerade ljuset infaller sedan normalt mot ett gitter med 845 linjer/mm, vilket sprider ljuset beroende på våglängd. I en natriumlampa finns två starka spektrallinjer på 588,995 nm respektive 589,5924 nm. Hur stor är skillnaden i vinkel på det utfallande ljuset i första ordningen för dessa våglängder? c) Det våglängdsuppdelade ljuset träffar sedan ytterligare en sfärisk spegel som fokuserar ljuset på en linjär CCD-detektor. Vad är systemets vinkelupplösning, endast baserat på böjning efter sista spegeln? Räkna på våglängden 589 nm. Strålens bredd begränsas av gittrets bredd. d) Den sista sfäriska spegelns brännvidd är 70 mm. Vilken bredd bör varje bildelement på detektorn ha för att överensstämma med vinkelupplösningen från uppgift c)? 8. Korta laserpulser En ultrakort laserpuls är alltid uppbyggd av mer än en våglängd. De laserpulser som skapas med Lunds multiterawattlaser är ungefär 35 femtosekunder (35 10 15 s) och är uppbyggd av alla våglängder mellan ungefär 780 nm och 820 nm. Detta ställer till problem om man skulle vilja fokusera ljuset med en lins. a) Du vill fokusera laserpulsen med hjälp av en symmetrisk bikonvexlins. Linsens brännvidd är angiven till 750 mm vid våglängden 800 nm och är gjord av glassorten BK7 som har ett brytningsindex av 1,5108. Vilken är linsens krökningsradie? b) Laserstrålen har en diameter på 60 mm innan den fokuseras. Man kan uppskatta den minsta diametern på den fokuserade strålen genom att beräkna diametern strålen för våglängden 780 nm i fokalplanet för våglängden 800 nm (d.v.s. 750 mm från linsens origopunkt). Vid 780 nm är brytningsindex 1,5112. Hur stor blir denna stråldiameter? 4

Formelblad våglära och optik FAFF25 och FAFA60 Fotonik Geometrisk optik Brytning i en plan yta n 1 sin α 1 = n 2 sin α 2 Brytning i en sfärisk yta n 1 a + n 2 b = n 2 n 1 R Gauss formel 1 a + 1 b = 1 f Lateralförstoring M y b y a M = b a Brännvidd buktig spegel f = R 2 Brytningsstyrka för tunn lins B 1 1 = (n 1) 1 f R 1 R 2 Bländartal och skärpedjup b t f D s a2 1000f b t Luppens vinkelförstoring G = d 0 f där d 0 = 25 cm Mikroskopets vinkelförstoring G = M ob G ok = L d 0 f ob f ok där normaltublängden L = 16 cm Kepler- och Galileikikarens vinkelförstoring G = f ob f ok Vågoptik Vinkelfrekvens, svängningstid och frekvens ω = 2π f = 2π T = 2πc = 2πv λ 0 λ Plan fortskridande våg t s = s 0 sin 2π T ± x + α λ Allmänna vågekvationen 2 s t = 2 s 2 v2 x 2 Interferens (två källor i fas) Max om vägskillnaden i en punkt x 1 x 2 = mλ där m = 0, ±1, ±2,... Ljusets fart c = 1 c v = µ0 ε 0 µr ε r Brytningsindex n = c v = λ 0 λ = µ r ε r Intensitet hos en elektromagnetisk våg I = E2 0 ε 0 ε r och B z = E y 2 µ 0 µ r v Intensiteten vid böjning I = I 0 sin β β 2 Böjningsmin för en spalt med β = πb λ sin θ b sin θ = mλ där m = ±1, ±2, ±3,... Böjningsmin för en rund öppning D sin θ = kλ där k = 1, 22; 2, 23; 3, 24; 4, 25; 5, 25;... Rayleighs upplösningskriterium Två punkter är upplösta om den ena punktens centralmaximum sammanfaller med den andra punktens första minimum. Interferens N spalter (böjning försummas) I = I 0 sin Nγ sin γ 2 där γ = πd λ sin θ Interferens ger huvudmax om d sin θ = mλ där m = 0, ±1, ±2,... Gitter, transmission resp. reflektion d (sin α 2 sin α 1 ) = mλ där α 1 och α 2 på motstående sida om normalen. Max eller min hos tunna skikt 2n 2 d cos α 2 = mλ där m = 0, 1, 2,... Malus lag I = I 0 cos 2 θ Reflektans vid normalt infall R = I ref n2 n 2 1 = I in n 2 + n 1 Reflektans med vinkel R s = sin2 (α 1 α 2 ) R sin 2 p = tan2 (α 1 α 2 ) (α 1 + α 2 ) tan 2 (α 1 + α 2 ) där α 1 och α 2 är infallsvinkel resp. brytningsvinkel. Brewstervinkeln tan θ = n 2 n 1 Fasskillnad i dubbelbrytande material φ = 2π λ d n e n o

Fotonik Numerisk apertur NA = sin θ a = n 2 k n2 m Fiberparametern V = πd k NA λ 0 V < 2, 405 för en singelmodfiber Antal moder i en stegindexfiber M V 2 för stora V 2 Förstärkning i decibel Put G = 10 log 10 P in Effekt i dbm P P [dbm] = 10 log 10 1 mw Förluster vid ihopkoppling av fibrer 2 dk,2 L d = 10 log 10 om d k,2 < d k,1 d k,1 2 NA2 L NA = 10 log 10 om NA 2 < NA 1 NA 1 Stigtid och bandbredd 0, 35 f BW = t r t rsy S = t 2 r + t 2 RX r + t 2 T X r F IBER Dispersion och bandbredd 0, 44 f BW = τ disp τ disp = D λ L Fotonens energi E ph = h f = hc λ 0 Gränsvåglängd för fotoemission λ 0 = hc W ut Boltzmannfördelning N 2 N 1 = e E/(kT) Livstid vid spontan emission τ = 1 A 21 Förstärkning i en laserkavitet G = I n+1 2γ(f )L = R 1 R 2 e I n Förstärkningskoefficienten γ(f ) = (N 2 N 1 ) λ2 8πτ g(f ) Tabeller Brytningsindex för 589,3 nm Material n Vatten 1,333 Etanol 1,361 Glycerin 1,455 Bensen 1,501 Is (0 C) 1,310 NaCl 1,544 Kronglas (FK5) 1,487 Kronglas (BK7) 1,517 Flintglas (F2) 1,620 Flintglas (SF10) 1,728 Flintglas (SFS1) 1,922 Diamant 2,417 Brytningsindex för 589,3 nm, dubbelbrytande material Material n o n e Kalkspat (CACO3) 1,658 1,486 Kvarts (SiO2) 1,544 1,553 Rutil (TiO2) 2,613 2,909 Vakuumvåglängder och frekvenser Färg λ (nm) f (THz) Violett 400 440 749 681 Blått 440 480 681 625 Grönt 480 560 625 535 Gult 560 590 535 508 Orange 590 620 508 484 Rött 620 700 484 428 Brytning i en sfärisk yta Storhet Positiv om R C till höger om O a A till vänster om O b B till höger om O f a F A till vänster om O F B till höger om O f b Avbildning med tunn lins Storhet Positiv om f Linsen är konvex a Objektet till vänster om linsen b Bilden till höger om linsen y a Objektet ovanför optiska axeln y b Bilden ovanför optiska axeln M Avbildningen rättvänd Avbildning med en buktig spegel Storhet Positiv om R C till höger om O (konvex) f F till vänster om O (konkav) a A till vänster om O b B till vänster om O M Avbildningen rättvänd Konstanter c 2, 99792458 10 8 m/s h 6, 62606957 10 34 Js ε 0 8, 85418782 10 12 As/Vm µ 0 4π 10 7 Vs/Am k 1, 380648 10 23 J/K 1 ev 1, 60217646 10 19 J